måndag 7 juni 2010

Gäddans kondition ett tecken på ditt vattens potential

Om man som sporfiskare jagar så stora gäddor som möjligt bör man lägga stor vikt att titta på fiskarnas kondition i de vatten man fiskar i. För att göra det hela än intressantare så kan man räkna ut konditionsfaktorn på sina gäddor. På detta sätt kan du se om ditt vatten har potential att producera riktigt grov gädda. Sedan som all annan statistik så får man nu lättare en bild hur det ser ut i ditt vatten, i detta fall i siffror.

SÅ HÄR RÄKNAR DU UT GÄDDANS KONDITIONSFAKTOR

Mallen: 100 x fiskens vikt i gram / (längd x längd x längd) =
Du delar den första summan med den andra i parentesen.
Viktigt att tänka på när du slår på miniräknaren är att använda parentesen

Ett exempel: 100 x 9220 / (110 x 110 x 110) = 0,69

Konditionsfaktorn på en gädda som är 110 cm lång och väger 9220 gram ligger på 0,69. Det innebär att den har en medelgod kondition men har rätt nära till god kondition.

Så här ser min konditionstabell ut.

0.00 – 0.59 Mycket låg konditionsfaktor
0.60 – 0.65 Låg kondition
0,66 – 0,70 Medelgod kondition

0.71 – 0.75 God kondition.
0.76 – 0.90 Mycket god kondition.

0.91 - Extrem kondition.

RÄTTA PROPORTIONERNA ÄR VIKTIGT

Hur ser då de rätta proportionerna ut? En lång och smal gädda med ett stort huvud brukar tyda på att det är en individ som är på retur eller så är det en fisk som växt väldigt långsamt. Motsatsen eller sportfiskaren dröm är att hitta vatten där gäddorna har ett oproportionerligt litet huvud i förhållanden till dess kropp. Dessa fiskar brukar i regel även vara breda över ryggen.

VARIERANDE KONDITION MELLAN OLIKA VATTEN

Vad beror det på att det skiljer sig så mycket mellan gäddornas kondition mellan olika vatten? En gädda är en utpräglad jaktmaskin som behöver goda jaktförhållanden och mycket mat för att kunna bli riktigt stora. För att gäddorna skall bli än fetare så kommer en annan faktor att spela in och det är hur lättillgänglig födan är. Om gäddan måste röra på sig mycket för att skaffa mat så tar det mycket energi vilket påverkar dess kondition negativt. Om den däremot knappt behöver anstränga sig alls för att få sin mat, ja då kan gäddan bli riktigt fet.

Det är även viktigt att den redan i unga år hittar rätt föda så den får en bra tillväxtstart, när den väl har fått det och börjat växa till sig är det inte fel om det finns gott om större fiskar som exempelvis braxen och id. I vissa vatten, speciellt större djupare sjöar kan det finnas gott om siklöja eller nors som går i stora stim. Lättfångad föda vilket betyder att dessa vatten i regel håller stor gädda. En annan typ av vatten är de med laxfisk i. Det kan vara allt från små put & take vatten till stora kraftverksmagasin. Laxfiskar är fet och näringsrik föda för en gädda vilket leder till att det kan finnas riktiga monster i dessa vatten.

VARIERANDE KONDITION I ETT OCH SAMMA VATTEN

Något som tåls att tänka på är att i vissa typer av vatten så är det inte alls ovanligt att man ibland kan få långa och magra fiskar men för den skull innebär det inte att alla gäddor är det. Istället kan det finnas gäddor som även har bra kondition. Exempel på sådana vatten är större djupare sjöar där gäddorna kan leva antingen pelagiskt eller så grundare. Det kan även finnas individer som växelvis lever grunt och djupt. Dessa gäddor kanske har lärt sig när de bör gå grunt för att hitta rätt föda eller röra sig mot djupare vatten om födotillgången är bättre där. Sådana här typer av vatten är också oftast väldigt artrika vilket betyder att gäddorna har en bred meny att välja emellan. Väljer gäddan rätt så kan den i regel bli riktigt stor.

Grundare sjöar utan större djup producerar ofta gäddor av i stort sett samma format. Här är skillnaden i kondition ofta mindre påtaglig vilket gör det enklare att bilda en uppfattning av vattnets potential. Här tvingas gäddorna leva samma slags liv och födotillgången är mer begränsad i form av färre fiskarter. Men detta betyder inte för den skull att det inte finns plats för stora individer. Min erfarenhet stämmer bra in med vad jag hört av andra gäddfiskare att dessa vatten ofta innehåller mycket gädda, väldigt gott om mindre individer men även utrymme för ett fåtal riktigt stora gäddor. Här går det åt många små gäddor på en stor och dessa vatten kan många gånger vara rätt svåra att lyckas i om man är ute efter de största individerna.

Skärgårdsgäddorna är för mig lite av ett mysterium. Trots till syntes väldigt goda förutsättningar vad det gäller föda så finns det områden som bara verkar producerar slanka, magra gäddor med dålig kondition. Men det finns även områden där gäddorna ibland blir riktigt grova, men även på dessa platser brukar det förekomma magrare individer. Lite grovt generaliserat så ser det ut på följande vis i längst Norrbottenskusten där jag fiskat en del. Från Luleå och söderut fram till Piteå kommun så har jag och flera kompisar fiskat rätt mycket och vad jag känner till så har inte en enda riktigt grov gädda fångats och ingen riktigt stor heller. Gäddor i viktklasser mellan 5-7kg förekommer rätt frekvent men det verkar vara mycket svårt att få större än så. Från Luleå och norrut ser det annorlunda ut med flera områden som producerar stora grovvuxna gäddor. Råneälvsmynningen och vidare norrut till Kalix är ett exempel på ett sådant område. Även i trakterna kring Piteå tas det då och då imponerande gäddor med fin kondition.

Våra älvar, åar hur ser det ut där? Ja det är ingen hemlighet direkt att det tas stora gäddor i våra rinnande vattendrag. Råneälv och Kalixälv är ju välkända storgäddsvatten här uppe. Själv har jag inte fiskat så mycket i sådana här vatten men vad jag hört och sett så hyser dessa typer av vatten stundom riktigt grova bitar, men här finns även en hel del slanka individer så med andra ord så varierar konditionen en hel del mellan gäddorna i dessa vatten.

STATISTIK

Här kommer lite statistik från mina fiskevatten vad det gäller gäddornas kondition. Statistiken innefattar gäddor från 4 kilo och uppåt.

Skärgårdsgäddor (söder om Luleå)

0,67, 0,65, 0,61, 0,55

Skärgårdgäddor (norr om Luleå). Notera skillnaden mot gäddorna söder om Luleå.

0,80, 0,75, 0,73, 0,71, 0,68, 0,64

Gäddor från en å.

0,68, 0,66, 0,65, 0,64, 0,63, 0,63, 0,60

Gäddor från en grund sjö. Här ser man en rätt likartad kondition.

0,73, 0,72, 0,72, 0,71, 0,71, 0,69, 0,67

Gäddor från en djupare större sjö. Notera en stor spridning i konditionen.

0,74, 0,74, 0,72 , 0,71, 0,69, 0,68, 0,64, 0,62, 0,59, 0,58

Gäddor från fjällsjö. Magra fiskar trots att de var ordentligt välfyllda i buken.

0,63, 0,63

Gäddor från medelstora sjöar med djup från 0-8 meter. Dessa vatten påminner om varandra i storlek, djup och artsammansättning vilket även speglar gäddornas kondition som är rätt lika.

Sjö 1.

0,66, 0,65, 0,63

Sjö 2.

0,70, 0,66

Sjö 3

0,69

Sjö 4

0,69, 0,66

6 kommentarer:

  1. Markus Isaksson7 juni 2010 14:27

    Mycket intressant läsning måste jag säga. Jag bor ju i Piteå, och har fiskat gädda mest detta år i Rosvik mynningsområde, och några gånger i Råneälvens=Dåligt. Detta år var faktiskt KONSTIGT bra. Blev en gädda på 11kg/110cm, 9,1kg/117cm, 7,5kg/105cm, 7,1kg, 7,0. Ett så kallat vatten med både långa smala och feta och korta gäddor. Men jag har fiskat i över 15 år här, och aldrig fått så många stora på en tidsperiod av 5 dagar på samma ställe dessutom. Sedan så är nog 11kg Rosviksrekord vad jag vet om. Undra vad som hänt helt plötsligt?

    SvaraRadera
  2. Grattis till fina Gäddor! Kul att du gillade artikeln. Allmänt vad jag hört har fisket varit rätt trögt senaste tiden. Detta är jag rätt säker beror på att ryssvärmen värmde upp vattnet rekordfort, sedan kom kylan smygande succesivt, vattnet avkyldes så något hett efterleksfiske blev det inte tal om.

    Men du har tydligen träffat helt rätt i tid. Att de har så olik kondis kan kanske bero på att dessa gäddor normalt lever i vitt skilda områden men nu efter leken blivit kvar på samma plats. Men ändå märkligt att det helt plötsligt blivit så pass många stora fiskar, fast detta är lite av fiskets tjusning att ibland sker något oväntat som man inte riktigt kan förklara.

    / Mats

    SvaraRadera
  3. Hej!

    Undrar hur du har kommit fram till skalan för Mycket låg - Extrem? Gissning? Antagande? Omräkning? Det är ju Fultons konditionsfaktor du räknar ut och Fultons skala har ju 1 som god kondition.
    Anledningen till att jag frågar är att jag sitter själv och klurar på det hela och letar efter en standard.

    Hälsningar!
    /Richard

    SvaraRadera
  4. Hej Rickard!

    Jag har helt enkelt kollat på en massa gäddor, dels mina egna och kompisars plus andra jag sett bilder där det framkommer gäddornas längd och vikt och räknat efter mallen. Sedan gjort en egen bedömning av vad man kan räkna som mycketlåg-låg-medel-god-mycketgod-extrem.
    Sedan kan man ju alltid diskutera om min bedömning är den rätta.

    Eftersom alla arter är olika i kroppsformen så blir ju konditionsfaktorn väldigt olika beroende på vilken art det gäller, så därför blir det orättvist att bedöma alla fiskar oberoende av art efter samma mall då 1 ska var god.Då finns det ju inte en enda gädda som kommer upp i god kondis.

    / Mats

    SvaraRadera
  5. Hej igen!

    Tack för svaret. Precis som du säger så går det inte att ha en gemensam "etta" för alla arter. Jag letar vidare för att se om det finns någon slags "oficiell" skala för olika arter. Alternativt om man kan med ett väldigt stort urval av fiskar komma fram till en konstant att kasta in i uträkningen. Nåja, det sista var väl en långsökt spekulation. Matte är inget favoritämne... ;)

    Hälsningar!
    /Richard

    SvaraRadera
  6. Hej igen Richard!

    Jo helt klart skulle det vara bra om det gick att få en officiell skala där alla arter passar in i. Lycka till med ditt letande och hittar du något intressant får du gärna höra av dig till mig.

    Mvh
    / Mats

    SvaraRadera