lördag 28 maj 2011

Vårt gäddfiske från några grunda skärgårdsvikar söder om Luleå

Under maj månad söker sig många av havets gäddor in mot riktigt grunda områden där de sedan för sin avkomma vidare. Dessa gäddor leker rätt tidigt beroende på att vattnet snabbt värms upp i de grunda vikarna. Är vindarna svaga så är det ofta lätt att lokalisera dessa lekande krabater då de plaskar omkring i det grunda vattnet. Fast havet är speciellt då vattenståndet snabbt kan ändras vilket givetvis påverkar de lekande gäddorna. Ibland kan det blåsa in riktigt kallt vatten utifrån havet och gäddorna tvingas då avbryta dess lekbestyr och i värsta fall leta efter nya lekområden.

Några dagar efter att det börjat lugna ner sig inne i lekvikarna gäller det för spinnfiskaren att vara beredd för denna tid är ofta den bästa och den vill man inte gärna missa. Är dessutom vädret stabilt med lite ljummen vind och angenäm temperatur ja då vill man vara på plats. Gäddfisket här brukar hålla i sig ett par veckor innan de sprider ut sig på större områden. Kvar inne i vikarna blir oftast de mindre exemplaren medan de större söker sig ut mot djupare vatten.

Antnäsviken

För bra många år sedan började jag och på den tiden trogne fiskepolaren Mikael fiska i några av dessa skärgårdsvikar. Det mesta fisket förlades till Antnäsviken där vi även hade vår båt stationerad under några år. Detta är en klassisk lekvik för både vitfiskar, abborrar och gäddor. Vattendjupet växlar mellan en halv meter och knappa två meter. När vi började fiska här var de knappt några båtar ute och de båtar man såg fiskade i stort sett på samma ställen. Vi började däremot utforska området och söka upp gäddorna vilket visade vara helt rätt strategi. Dessa gäddor står ofta väldigt koncentrerade på små ytor och hittar man väl en het plats så kan man få uppleva riktigt grymma fisken. Vart de håller till för dagen varierar dock en hel del och det bara från dag till dag så därför gäller det att hela tiden leta sig fram.

Mängdfiske framför specimenfiske

På denna tid var vår målsättning att hitta de områden med flest gäddor och sedan dra upp så många som möjligt. Alltså mängdfiske framför riktat fiske på stor fisk. Många av gäddfiskarna på denna tid, alltså under 90-talet då vi fiskade som flitigast här tog gärna reda på fångsten. Ibland såldes gäddorna men vanligast var nog att de slängdes upp på land eller ännu värre kastas tillbaka halvdöda i vattnet. Vi var nog en av de få båtar som släppte tillbaka våra gäddor vilket inte var så vanligt på den tiden, nu ser det tack och lov annorlunda ut.

Nu åter till vår strategi som gick ut på att förflytta oss hela tiden utan ankringar samt kasta frekvent i olika riktningar. Ofta kunde det vara stendött utan hugg för att sedan tvärt börja hugga i var och vartannat kast. Hittade man dessa ansamlingar av gäddor så kunde man räkna med fiskkontakt i nästan varje kast under en tid. Ibland hände det att två, tre gäddor bokstavligen slogs om våra beten. Att se dessa gäddor komma plogande i ytan från olika håll var verkligen spänning på hög nivå. När så huggsexan var över kunde det bli lika dött som innan den startade. En bra kväll kunde vi tillsammans dra mellan 50-60 gäddor, rekordet lyder på 63 gäddor.

Taktik och betesval

Vilka beten fungerade då bäst till detta fiske? Första gångerna fiskade vi mest med klassiska skeddrag eller vobblers vilket fungerade bra men en kväll så började vi experimentera med spinnare vilket gav oväntat bra resultat. Vibraxspinnare i storlek 3-4 fungerade bäst den kvällen. Så efter ett besök på Wildmarksshopen i Luleå hade vi uppgraderat betesförådet i form av större Vibraxspinnare i storlek 5 och 6. Dessa gjorde ännu större reklam för sig i vattnet med både kraftigare vibrationer och mer blänkande. Dessutom blev kastlängderna bättre. Taktiken som oftast fungerade bäst var att veva hem spinnaren i snabbt tempo alldelens under vattenytan. Denna metod var stundom grymt effektiv och det var tydligt att gäddorna inte kunde låta bli att hugga dessa flyende beten.

Våra resultat spred sig snabbt och snart var det gott om andra båtar som kopierade vårt fiske. Bästa fisket hade vi oftast under varma sommarkvällar med svaga vindar. En bra tid på året var just då de första vasstråna började växa upp ovan ytan. Tiden mellan 19 till 23 var utan tvekan den hetaste perioden fast under början av säsongen då vattnet var kallare kunde det oftast vara bättre fiske mitt på dagen.

Gäddbestånd och storlek

Gäddbeståndet i dessa vikar var bevisligen gott under hela perioden 1994-2004 då jag fiskade i området. Även tillgången på lämplig föda såg nästan obegränsat ut. Frågan var då hur stora gäddor det fanns där. På den tiden hade man inte så värst bra koll på i vilka vatten det fanns riktigt stora gäddor men Antnäsviken och även Ersnäsfjärden kändes båda som potentiella storgäddsvatten. Ser man till vilka bytesfiskar som finns i området så talar detta för att det skall finnas storgäddor. Här finns det gott om både id och braxen men även mindre fiskar som mört, abborre och gärs. Sedan går det periodvis in stora mängder lake under höst och vinter vilket inte borde vara till någon nackdel.

Men tyvärr förefaller verkligheten att vara något helt annat vilket förbryllar mig idag mer än det gjorde på den tiden vi hade båt där. Av alla hundratals gäddor som vi fångat genom åren har jag faktiskt ännu inte sett en enda individ som jag tyckt sett grov ut utan istället har det varit frågan om slanka gäddor med taskig kondition. Medelvikten på gäddorna vi fick låg på dryga 1,5 kilo. De flesta gäddorna vägde från ca 1 kilo till 3 kilo med några större fiskar varje år. Min största gädda härifrån väger strax under 6 kilo medan Mikael fått gäddor på 6,45 kg respektive 6,7 kilo.

Stora variationer i Skärgårdsgäddornas kondition och storlek

Vad det gäller Skärgården i stort här uppe i Norrbotten så tycks det skilja en hel del i gäddornas kroppsform och toppvikter. Bevisligen finns det heta områden som kontinuerligt producerar stora gäddor medan det även finns stora områden med gäddor av betydligt beskedlig storlek. Orsaken till varför gäddorna i de vikar vi fiskade i allmänt var så slanka finner jag inget vettigt svar på. En bidragande orsak kan vara att beståndet är allt för stort vilket hämmar tillväxten, d.v.s. konkurrensen blir för tuff. Gäddornas tillväxt blir då väldigt långsam de första åren vilket gör att de inte hinner komma upp i storlek eller längd. De individer som börjar komma upp i rätt längd är då gamla och på retur vilket avspeglar sig i en extra dålig kondition.

Detta stämmer överrens på de fiskar över meter vi fångat och sett härifrån. Dessa fjärdar är också väldigt grunda och växtrika vilket gör att vattentemperaturen blir alltför hög på sommaren för att gäddorna skall trivas, speciellt om syrehalten är låg vilket den förmodligen är då det inte sker någon större genomströmning av sötvatten. Men som sagt detta är bara mina spekulationer och det finns ju riktigt grunda innerfjärdar här i närheten som levererar monstergäddor, tänker speciellt på Ängerfjärden och Tavelfjärden i Västerbotten som ligger ca 15 mil söder om de ställen vi fiskade i. Annars verkar det som att skärgårdsområdena närmast våra älvmynningar här uppe i norra Bottenviken oftast producerar stora och grovvuxna gäddor.

3 kommentarer:

  1. Tyvärr har jag hört ryktesvägen att de som var där när vi var små i syfte att döda gäddor och tjäna ett par kronor, också gör det i dagsläget.
    Dock är det nu i mycket större skala med otrevliga redskap som ryssjor, som spärrar av nästan hela lekviken..

    Ledtråd: en av dem som ofta stod i en grön båt och hade T-shirt med avklippta ärmar (kanske heter I-shirt då??).

    Mycket tråkigt!!

    / Mikke Ö

    SvaraRadera
  2. Jo jag har hört att personen i fråga är mer aktiv än någonsin vad det gäller nät och ryssjefisket i området.

    Man kan ju fråga vad som driver han att göra detta, personligen tror jag att han gör det mest för att han tycker det är kul snarare än att tjäna pengar på det.

    Förresten Mikke så skulle de vara kul om vi kunde köra något gemensamt fiskepass under sommaren. Antar att du är mer upptagen än vad jag är(brukar vara så)men hör av dig om du är ledig så kan vi kanske planera in något intressant fiske.

    / Mats N

    SvaraRadera
  3. Ja det måste vara väldigt kul att i stort sett förinta ett helt gäddbestånd (eller det kanske rör sig om en population).
    Har inget emot att ta upp några gäddor för eget bruk, men det här är ju ett helt sjukt betéende..
    Och du har rätt i att jag nog är mer upptagen än du.... men nog borde vi kunna sammanstråla och ta ett gemensamt fiske...

    // Mikke Ö

    SvaraRadera