torsdag 29 december 2016

Årskrönika 2016 - Ett GÄDDra fiskeår

Då var det dags att summera året som varit. Ett år som varit unikt på det sättet att jag bara satsat på en endaste art, nämligen gädda. Inför året kände jag att det var dags för en förändring i mitt fiske efter att under flera års tid fördelat fisketiden mellan flera olika arter, främst då gädda, gös, abborre och lake men även nått pass efter laxfisk, vitfisk samt en fjäll eller Norgeresa.

Suget efter ismete och gädda infann sig redan kring nyår. Ett sug som berodde på flera orsaker, dels att jag ismetat sparsamt under några år och nu ville jag testa lite nya platser som jag känt borde fungera. Köpet av en eldriven isborr gjorde inte saken sämre. Efter att gjort en planering som bestod av 10 talet fiskepass i några utvalda vatten så väntade jag tålmodigt till den 10 mars då jag skulle dra igång min lilla satsning.

Resultatet blev skrämmande bra med flertalet stora gäddor samt fina toppfiskar. Det blev bingo direkt i premiären och så fortsatte det ändå tills det sista fiskepasset då jag lyckades höja mitt rekord både vad det gäller vikt och längd.

Redan under premiärpasset hände det grejor. Dagens enda hugg resulterade i denna praktfisk. Mats Honkamaa tog hand om hugget och förvaltade det väl. Detta var Mats första ismetepass liksom första gädda på ismete. Saken gjorde det inte sämre då den slaktade hans förra PB som låg på 6,5 kg. En mycket rolig och minnesvärd fångst för oss bägge två. 12,84 kg - 122 cm.

Efter premiären ramlade det in ytterligare tre gäddor mellan 10 och 11 kilo och jag kände mig mer än nöjd. Fast samtidigt hoppas man ju alltid på den där stora, pricken över iett skall komma. Att den så gjorde det under mitt sista inplanerade gäddpass den 10 april var nästan för bra för att vara sant. Att få upp gäddan själv genom ett 200 mm hål och 70 cm is var inte det lättaste. Men tillslut kom den upp och när man insåg att gäddan var längre än gäddmattan så förstod jag att den kunde innebära ett nytt PB för mig. 12,93 kg - 124 cm.

Under det andra passet för året kom denna feta 110 cm fisk upp. Vikt: 10,05 kg

 Här en kämpaglad gädda på 10,43 kg  och 113 cm. Togs i slutet av mars.

Ytterligare en solskensgädda som kom upp i början av april. 10,52 kg - 114 cm.

Tanken från årets början var att fiska gädda under en månad och sedan fiska resterande delen av isfiskesäsongen efter andra arter än gädda. När så fisket i öppet vatten började hade jag en del tankar att fiska öring och lax. Efter några veckors fiskuppehåll och tänkande kom jag till insikt att fasen jag kör gädda All Inn hela året. Fördelarna med att rikta på en enda art är flera. För det första kan man fokusera all energi i tanke, planering och handling på endast en art. Samtidigt blir det mindre meckande med olika typer av fiskeutrustning. När jag också känt att mitt fiskesug senaste åren gått i vågor kändes detta som en bra lösning.

Den nya planering bestod av en hel del fiskande från det att isarna gått fram till juli. Sedan tänkte jag testa nått helt nytt för mig, att ta ett break från allt fiske under högsommaren för att få sug och energi till höstfisket. Första två fiskepassen gick segt vilket inte är ovanligt denna tid. Men när jag så testade ett nytt vatten kom belöningen i form av några fina spinngäddor.

Stora spinngäddor hör inte till vanligheten för mig. Det mesta av mitt spinnfiske har jag lagt i mindre vatten där det brukar vara rätt långt mellan de stora. I år testade jag och Martin ett nytt liknande vatten som överraskade oss med flera fina gäddor. Två över 8 kilo och så denna 9,72 kg och 110 cm. 

Sedan rullade det bara på av farten och det kom fina gäddor i vart och varannat fiskpass. Som sig brukligt gjorde jag och Krister ett par trollingpass vilket resulterade i var sin större gädda. Det blev också en hel del vertikalfiske och redan i premiären kom en riktig praktfisk. Senare under sommaren fiskade jag en del med Bosse och då fortsatte fisket i samma anda med bla. tre gäddor mellan 9 och 10 kilo samt en på prick 10 kilo som Bosse fick. Detta var Bosses första 10 plussare efter att tidigare varit snubblande nära gränsen, men denna gång var vågen på hans sida.

Redan efter ca 15 minuter under första vertikalpasset i början av juni kom lite av en drömfisk upp. Jag har länge väntat på att få en fet stor gädda i riktigt bra kondis liksom en över 12 kg på vertikalfiske. Nu slog jag två flugor i en smäll! 113 cm och 12,49 kg.

Ytterligare en 12+ som kom upp under en tvådagars trolling satsning tillsammans med Krister. Förutom denna fisk fick Krister en fin gädda på 10,6 kg. 

När högsommarvärmen kom i början av juli kände jag mig rätt mätt med fisket och förutom ett par vertikalpass efter gös med Mårten blev det inget fiske under nästan två månader. När vattnet började kylas av i början av september var det så dags och redan under första passet kom en skaplig gädda. Höstfisket gick sedan segt för min del och det dröjde ändå tills det sista fiskepasset i mitten av oktober innan det var dags för nästa stora fisk, en gädda som fick bli en perfekt avslutning på en lyckad fiskesäsong.

Under säsongens sista pass kom denna 120 cm långa och 10,32 kg tunga gädda upp. En fiskdag som bjöd på ett riktigt bra fiske med ytterligare flera gäddor mellan 6 och 9 kilo.

Om vi summerar höstfisket så blev det ändå rätt skapligt. Jag och Krister hade som vanligt en del planer där vi genomförde några av dessa. Resultatet blev var sin gädda över 10 kilo vilket får anses som godkänt. Om isfisket och försommarfisket var välplanerat så blev höstfisket inte riktigt detsamma. Jag fiskade med många olika fiskekompisar och testade flertalet för mig nya vatten. Som vanligt är det slående hur medelvikten på gäddorna stiger ju kallare vattnet blir. Gäddor i storlekarna 5-7 kilo kom upp under de flesta fiskpassen medan de större var rätt få till antalet.

Skall jag fösöka göra en bedöming över året så känner jag mig mer än nöjd. Gäddfisket har aldrig gått så här bra både vad det gäller antalet stora fiskar (10+ kg) samt riktigt stora (12 kg+). Men att det skulle gå så här pass bra hade jag nog inte riktigt vågat hoppas på. Framför allt toppfiskarna är jag sjukt nöjd över och det faktum att jag tagit gäddor över 12 kilo på tre olika metoder.

LISTA STORLEK TOPP 10
*12,930 KG – 124 CM            Ismete, mört            2016-04-11
  12,490 KG – 113 CM            Vertikal, jigg           2016-06-06
  12,400 KG – 118 CM            Trolling, wobbler    2016-06-12
  10,520 KG – 114 CM            Ismete, mört            2016-04-10
  10,430 KG – 113 CM            Ismete, mört            2016-03-27
  10.320 KG – 120 CM           Trolling, softbait      2016-10-20
  10,050 KG – 110 CM            Ismete, abborre       2016-03-14
    9,800 KG                             Vertikal, jigg           2016-07-10
    9,720 KG – 110 CM            Spinn, jigg              2016-05-30
    9,350 KG Vertikal,               jigg                         2016-06-27

Snittvikt: 10,8 kg

LISTA STORLEK (Mina fiskekompisar)
*12,84 KG – 122 CM        Ismete, mört                   2016-03-12        Mats H
  10,96 KG – 114 CM          Trolling, softbait          2016-09-22        Krister W
  10,60 KG                           Trolling, wobbler         2016-06-12        Krister W
*10,00 KG – 115 CM        Vertikal, jigg                  2016-06-24        Bosse J

* PB - (personbästa)

Krister Wallmark med en fin höstgädda 10,96 kg -114 cm. Trollingfiske var metoden för dagen.

Miekoträffen i oktober bjöd på spännande fiske. Största gäddan vägde en bit över 10 kg och togs av Henrik Rånman som fiskade ihop med Markus Teilus.

Bosse med sin första 10+ som togs på självaste midsommarafton!

Samtidigt inser jag nu hur mycket lättare det är att bara fiska riktat efter en enda art. Några av fördelarna har jag redan varit inne på men finns fler än så. Fiskar man efter flera arter så innebär det rätt ofta att de heta fiskeperioderna infaller samtidigt och då får man prioritera vilken art man skall fiska efter. Många gånger har man tvingats att välja bort en art vilket givetvis försämrar chanserna till att lyckas. Svårigheten men samtidigt en av utmaningarna att fiska brett är just detta att lägga sina pass rätt. För att fiska på detta sätt krävs mycket tid och planering och där känner jag att man fiskar för lite idagsläget samt att fisksuget inte heller är konstant för att det är värt att satsa på allt för många olika arter. Kanske är det också så att man sätter upp allt högre personliga mål med tiden vilket har sina nackdelar.

Det jag försöker göra numera är att inte fiska för mycket utan att potionera ut mina fiskepass när fiskesuget finns och helst i samband med de heta perioderna. I år tycker jag att detta har klaffat perfekt, utan att fiska allt för mycket har resultatet blivit bra. Ser jag tillbaka till 2015 så kände jag mig inte riktigt nöjd då det blev lite hackat och malet av mitt fiske. Dålig planering på många sätt och vis och när jag väl fiskade så fanns inte det rätta suget.

Nu tänkte jag lyfta fram några fiskepolare på olika sätt. Jag väljer att ta de tre jag fiskat mest med i år förutom min klubbkompis Krister Wallmark. Krister har jag redan skrivit om flertalet gånger så nu får det bli några andra istället.

Markus Teilus – Markus är en förebild för mig i flera avseenden. Han har ett konstant driv för sportfisket året om och han fiskar så ofta som tillfället bjuds. När andra ställer in sitt fiske pga regn, kyla, blåst eller bekvämlighet så kör han på. Vi kan här tala om en välsmord fiskmaskin som har förmågan att tänka i rätt banor, fiska rätt och inte minst lägga ner en massa tid. Det som även imponerar är Markus förmåga att tänka till innan han åker ut och fiskar. Känns också som att han suger in den information han får från andra och väver in detta med egna teorier. Många framför allt yngre hungriga fiskare bara kör på utan att tänka och då blir resultaten inte i närheten av vad det skulle kunna bli. Dessutom fiskar Markus efter väldigt många olika arter liksom flertalet metoder och då krävs det ett väldigt bred kunnande som Markus bevisligen besitter. Ibland kan jag nästan bli lite avundsjuk på Markus när det gäller hans ständiga energi och driv för fisket, hade gärna fått en dos av detta då och då.

Mats Honkamaa – Mats har fiskat rätt mycket i sina dagar men inte direkt riktat efter stor fisk tidigare. Men han har mycket av det som krävs enligt min mening. Jag ser flera likheter med honom och mig själv innan jag beslutade mig för att satsa hårdare på predatorfisket med inriktning på stor fisk. Han har drivet, tänker i rätt banor och besitter en hel del kunskap i teorin. I år kom så en riktig praktfisk i form av gäddan på 12,84 kg och jag har en känsla av att det kommer fler stora fiskar i framtiden

Bosse – Bosse har jag nu fiskat med i några år och vi har tillsammans betat av ett koppel av vatten. Mestadels har vi ägnat åt oss vertikalfiske. Från början mest efter gös men även abborre och gädda. Senaste två åren har vi lagt mer tid på gädda och mindre på gös och abborre. Bosse har snabbt utvecklats i sitt fiske och ett kvitto på detta är att han nu tagit flera riktigt fina fiskar. Eller vad sägs om gädda över 10 kg, abborre 1,3 kg och gös 4,5 kg.

Jag vill även tacka alla andra duktiga sportfiskare jag fiskat med under året och det är en hel del.

S-O Larsson, Patrik Johansson, Albin Martinsson, Pier Rynbäck, Johnny Storelv, Henrik Rånman, Håkan Westerlund, Martin Stoven, Ronny, Mårten Sandkvist, Kristoffer Jonsson.

Skall även passa på att önska alla mina läsare och vänner ett riktigt GOTT NYTT ÅR och hoppas fiskegudarna är med er under 2017.

torsdag 8 december 2016

2 g. Hur ser egentligen konditionen ut på isgäddor jämfört med annars

2. ISMETE I TEORIN OCH PRAKTIKEN 

När är egentligen en gäddas kondition som bäst? Frågan känns viktig för de som siktar på de allra största gäddorna. Vad man vet är att en gäddas kondition kan variera väldigt mycket under ett år, en gädda som med normal kondition väger runt 10 kilo kan mitt i sommaren i vissa vatten väga 7-8 kilo medan den på senhösten eller strax före leken kan vara uppe över 12 kilo. När den är som fetast tror jag varierar från vatten till vatten. I vissa vatten äter de upp sig väldigt snabbt efter leken och här kan man fånga grova gäddor även mitt i sommaren. Speciellt större djupare sjöar med gott om betesfisk och lite kallare och syrerikare vatten har ibland just den förmågan. Andra vatten som typ älvar och älvmynningar kan gäddorna ofta vara rätt magra sommartid men äter snabbt upp sig under hösten då det samlas enorma mängder mat på begränsad yta. Hur ser det då ut under ismetesäsongen?

Goda förutsättningar för bra kondition i teorin
Min erfarenhet säger att gäddorna i de flesta vatten jag fiskar i överlag håller en rätt normal kondition under ismetesäsongen. Vattentemperaturen är låg och förbränningen går på sparlåga vilket innebär att de inte skall magra speciellt mycket denna tid. Jag tycker dock det är sällan man får feta gäddor som är uppkäkade denna tid. Anledningen till detta tror jag helt enkelt är för att gäddorna har svårt att jaga effektivt, inte för att de slutar äta. På nått sätt har den alla odds emot sig, sämre sikt plus att vattentemperaturen är väldigt låg. Är sikten dålig får gäddorna jaga mer med hjälp av sidolinjen där den registrerar rörelser och vibrationer i vattnet. Detta blir ofta inte heller speciellt effektivt då betesfisken nu tenderar att stå mest still.

När vi börjar närma oss leken, alltså strax innan isen försvinner börjar gäddhonorna öka rejält i vikt då romsäckarna växer. Teoretiskt sett så borde en gädda vara som allra störst vid denna tid. Säg att den skulle haft en lyckad höst att käka upp sig under följt av en bra vinter med mycket mat. På detta ett par kilo rom, ja då kan en gädda på säg 125-135 cm nå upp till svindlande vikter. Drömmen för varje ismetare är nog att ta en sådan gädda i slutet av isfiskesäsongen. Detta är dock inte det lättaste och ser man till de riktigt stora gäddorna så tycker jag att det är lättare att få dessa i början eller mitt i isfiskesäsongen än i slutet av den.

Exempel på varierad kondition från ett och samma vatten
I vissa vatten tycks konditionen vara rätt lika gäddorna emellan medans det i andra skiljer sig rejält. 
Här nedan följer några exempel.
Här två gäddor i 8 kilos klassen från samma vatten. Det skiljer dock 10 cm emellan fiskarna.

Dessa två gäddor mättes bägge till 116 cm. Den till vänster vägde 11,12 kg (Fulton - 0.71) och den till höger 9,52 kg (Fulton - 0,61).
                                                                                                              
Statistiken talar emot teorin
När vi tittar över statistiken och jämför mina 20 största ismetegäddor med mina 20 största gäddor tagna i öppet vatten visar den tydligt att mina ismetegäddor överlag är magrare än de jag fått i öppet vatten. Ismetegäddorna visar överlag en jämnare kondition. Ingen av ismetegäddorna har kvalificerat sig till skalan mycket god kondition medan fem av gäddorna i öppet vatten har gjort det. Av de 40 gäddorna som är med på listorna är även den med sämst kondition tagen från isen. Någon kanske funderar om jag fiskar i olika vatten sommar och vinter men så är inte fallet, där jag fiskar sommartid fiskar jag även under vintern och våren. Tittar vi hur konditionen sett ut månadsvis ser vi att aprilgäddorna överlag varit klart magrare än övriga månader. Märkligt och ologiskt kan man lätt tycka. Man kan förutsätta att gäddor i dessa viktklasser uteslutande är honor. Kan det vara så att de äldre, magrare individerna som är på retur är i större behov att äta än de lite yngre fetare och romstinna storgäddorna som istället spar energi inför leken? Statistiken förbryllar mig en del faktiskt.

KONDIS – 20 största ismetegäddorna
12,930 KG – 124 CM       0,68      Medel         2016-04-11
12,100 KG – 118 CM       0,74      God             2010-03-09
11,200 KG – 120 CM       0,65      Låg              2011-01-10
11,120 KG – 116 CM       0,71      God             2010-03-22
10,520 KG – 114 CM       0,71      God             2016-04-10
10,430 KG – 113 CM       0,72      God             2016-03-27
10,180 KG – 114,5 CM    0,67      Medel          2014-04-16
10,050 KG – 110 CM       0,75      God             2016-03-14
  9,520 KG – 116 CM       0,61      Låg              2013-04-21
  9,400 KG – 112 CM       0,67      Medel          2010-03-15
  9,220 KG – 110 CM       0,69      Medel          2009-12-05
  8,770 KG – 106 CM       0,74      God             2013-01-19
  8,730 KG – 109 CM       0,67      Medel          2011-03-19
  8,500 KG – 106 CM       0,71      God             2011-01-10
  8,400 KG – 108 CM       0,67      Medel          2011-01-10
  8,250 KG – 105 CM       0,71      God             2015-04-04
  8,220 KG – 107 CM       0,67      Medel          2011-04-13
  8,120 KG                                                          2012-11-30
  8,040 KG – 103 CM       0,74      God              2011-01-28
  7,790 KG – 111 CM       0,57      Väldigt låg   2016-04-02

20 största kondis – Snitt: 0,69 högsta: 0,74 Lägsta: 0,57

KONDITION – 20 största gäddorna i öppet vatten

12,490 KG – 113 CM      0,87       Mycket god       2016-06-06    VERTIKAL
12,400 KG – 118 CM      0,75       God                   2016-06-12    TROLLING
11,200 KG – 115 CM      0,74       God                   2014-06-28    TROLLING
10,800 KG – 111 CM      0,79       Mycket god       2014-06-19    TROLLING
10,420 KG – 117 CM      0,65       Låg                    2012-09-19    TROLLING
10,320 KG – 120 CM      0,60       Låg                    2016-10-20    TROLLING
10,200 KG – 110 CM      0,77       Mycket god       2013-07-19    VERTIKAL
10,000 KG                                                               2010-06-29    TROLLING
  9,720 KG – 110 CM      0,73       God                   2016-05-30    SPINN
  9,600 KG – 115 CM      0,63       Låg                    2013-06-12    TROLLING
  9,320 KG – 105 CM      0,80       Mycket god       2010-05-22    SPINN
  9,150 KG – 112 CM      0,65       Låg                    2015-07-06    VERTIKAL
  9,100 KG – 108 CM      0,72       God                   2009-09-11    TROLLING
  8,860 KG – 104 CM      0,79       Mycket god       2010-06-28    TROLLING
  8,850 KG                                                               2016-06-15    SPINN
  8,710 KG – 113 CM      0,60       Låg                    2014-06-07    VERTIKAL
  8,660 KG                                                               2011-06-09     TROLLING
  8,620 KG – 108 CM      0,68       Medel                2012-09-30    TROLLING
  8,420 KG                                                               2016-06-12    TROLLING
  8,200 KG – 106 CM      0,69       Medel                2012-09-30    TROLLING

20 största kondis – Snitt 0,72 Högsta: 0,87 Lägsta: 0,60

KONDITON - MÅNADSVIS
December    1 gädda          0,69
Januari         5 gäddor        0,70 
Mars            6 gäddor        0,71
April            7 gäddor        0,66

Så här kan man räkna ut gäddornas kondition
Det kan vara intressant att kolla konditionen på gäddorna i de vatten man fiskar i. Då kan man kanske hitta ett mönster hur det ser ut under ett och samma år i ett specifikt vatten. När gäddorna kan vara som fetast respektive magrast. Man kan även jämföra konditionen mellan de vatten man fiskar i. Detta har lett till att jag gjort en speciell gäddskala där jag i grunden har utgått från Fultons formell.
Mer i detta ämne samt hur man räknar ut konditionen på gäddorna finns att läsa i denna artikel.GÄDDANS KONDITION – ETT TECKEN PÅ DITT VATTENS POTENTIAL. Det går även att kolla konditionen på sina gäddor direkt genom en länk här på bloggen. Finns längst ner på sidan. Ytterligare mer info kring detta finner man här KOLLA GÄDDORNAS KONDITION HÄR PÅ BLOGGEN.

MIN KONDITIONS TABELL
0 - 0,59            Mycket låg kondition
0.60 – 0.65      Låg kondition
0,66 – 0,70      Medelgod kondition
0.71 – 0.75      God kondition.
0.76 – 0.90      Mycket god kondition.
0.91 -              Extrem kondition.

måndag 5 december 2016

2 f. Gäddans huggtider

2. ISMETE I TEORIN OCH PRAKTIKEN 

Att gäddan kan ha tydliga huggperioder råder det inget tvivel om. Ismetet är också en metod som gör detta extra tydligt. Det är faktiskt en ganska så vanligt företeelse att nästan alla gäddor under ett fiskepass kommer upp under en kortare tid på dagen, däremellan kan det vara i princip stendött. Vad är det då som styr gäddans huggperioder? Ja det är det vi skall titta på här…

Huggperioderna varierar efter årstiden
Många brukar säga att vintern är den svåraste tiden att fiska gädda på. Jag vill säga att det är precis tvärtom. Visst gäddans jaktförutsättningar är många gånger begränsade med snö på isen och dåligt med dagsljus. Men å andra sidan så vet man bara var gäddorna finns så är det ingen fara. Dagarna är nu väldigt korta vilket medför att gäddorna måste passa på att jaga under de få ljusa timmar som erbjuds. Därför är det vanligt med flera huggperioder under dessa timmar. Det är egentligen bara se till att vara på plats under de ljusa timmarna så prickar man ju in alla tänkbara huggperioder. Blir det inga hugg så är det oftast ett tecken att det är lite gäddor i området. Skulle det vara snöfritt på isen under denna tid samt att man fiskar i ett gäddrikt vatten, ja då kan det vara svettigt värre ute på isen med både dubbel och trippelhugg.

Om vi då jämför med vårvintern så har nu dagarna blivit klart längre. I norra Sverige som jag fiskar i blir skillnaden än markantare mellan vinter och vår. Här uppe har vi isar långt in i april och då är det inte mörkt många timmar på ett dygn. Detta medför att det nu blir längre mellan gäddans huggperioder och därför får man räkna med att fiska långa pass om man vill pricka in några huggperioder under ett och samma fiskepass. Generellt kan man säga som så att ju längre tid på dygnet det är ljust ute desto längre tid är det mellan gäddans huggperioder. Huggperioderna är denna tid på året ofta väldigt markanta.

Lär dig gäddornas aktivitetsperioder i de vatten du fiskar i
En viktig del i fisket är att lära sig huggperioderna i de vatten man fiskar i. Att de varierar mellan olika vatten står helt klart. Skillnaden kan vara väldigt tydligt. I vissa vatten kan morgon och kvällsfiske vara klart bäst medan i ett annat vatten hugger det som bäst mitt på dagen. För att ta reda på hur det förehåller sig i just dina vatten måste man såklart prova sig fram vilket fodrar en hel del pass. När man väl börjar se mönster så kan man effektivisera upp sitt fiske. Varför inte fiska morgon, förmiddag i ett vatten, sedan ta lunch, byta till ett vatten där fisket är bättre på eftermiddagen och kvällen.

Mina erfarenheter säger att man kan ana hur det förhåller sig med gäddornas huggperioder genom att studera sitt vatten. Gäddornas aktivitetsperioder styrs mycket efter betesfisken och vet man vilka fiskar gäddan söker och var någonstans de finns så har man kommit en bra bit på vägen. Grunda vatten men även djupare vatten där gäddorna jagar grunt tycker jag att man under våren ofta har markanta huggperioder på morgonen och kvällen. Däremellan är det desto glesare mellan nappen fast oftast brukar det även vara en tydlig huggperiod på dagen eller eftermiddagen. Djupare vatten där gäddorna jagar mer pelagiskt brukar fisket vara bäst under den ljusa tiden, alltså från tidiga förmiddagen fram till sena eftermiddagen. Att det är på det viset kan ha att göra med att ljusförhållandena är som bäst då och gäddorna passar på att äta. I grundare vatten kan det vara så att gäddorna blir mer aktiva då betesfiskarna börjat gå ner i varv strax före skymningen eller vid omvänt förhållande tidigt på morgonen. Vi vet också att det är vanligt i många vatten att fiskarna söker sig in på grundare vatten när ljusförhållandena blir sämre och gäddorna är inte dummare än att de följer efter.

Vilka tider brukar jag då fiska på? Som jag sagt beror det i vilket vatten jag fiskar i men generellt tycker jag att fisket från morgon till eftermiddag är den pålitligaste tiden. Är man på plats denna tid så prickar man alltid in någon huggperiod förutsatt att gäddorna finns i närheten. Min erfarenhet är att man ofta även dåliga dagar ser om gäddor finns i området. Det kan vara i form av att betesfiskarna uppför sig oroligt, försiktiga napp eller ibland bitmärken på betet utan att man ens sett att de nappat. Dagar utan minsta tecken på liv ser jag ofta som ett tecken att det inte finns några gäddor i området. Sedan finns det alltid något undantag som vissa svårfiskade vatten där det finns få men riktigt stora gäddor. Då kan man få räkna med flera bompass innan man slutligen får belöningen av en storgädda. Som jag sagt förr, det är skillnad mellan vatten och vatten…

Tabell där fångsttiden för varje gädda står angiven samt fiskepassets tid.

12930 g – 124 cm        12:05          9:00 – 14:00       2016-04-11
12100 g – 118 cm          9:30          9:00 – 12:00       2010-03-09
11200 g – 120 cm        10:45          9:00 – 14:00       2011-01-10
11120 g – 116 cm        12:30          9:30 – 14:00       2010-03-22
10520 g – 114 cm        10:30          9:00 – 15:00       2016-04-10
10430 g – 113 cm        10:30          8:30 – 15:00       2016-03-27
10180 g – 114,5 cm     10:00          8:30 – 13:30       2014-04-16
10050 g – 110 cm        12:45          9:30 – 14:30       2016-03-14
  9520 g – 116 cm        15:01          8:00 – 16:00       2013-04-21
  9400 g – 112 cm        11:30          9:30 – 16:00        2010-03-15
  9220 g – 110 cm        12:30          9:30 – 13:00        2009-12-05
  8770 g – 106 cm        12:10          9:00 – 13:15        2013-01-01
  8730 g – 109 cm          9:55          9:30 – 16:00        2011-03-19
  8500 g – 106 cm        13:05          9:00 – 14:00        2011-01-10
  8400 g – 108 cm        10:55          9:00 – 14:00        2011-01-10
  8250 g – 105 cm        12:50          9:00 – 15:30        2015-04-04
  8220 g – 107 cm          7:56          7:00 – 14:00        2011-04-13
  8120 g                          9:15          9:00 – 13:00        2012-11-30
  8040 g – 103 cm        10:55          9:00 – 14:30        2011-01-28
  7790 g – 111 cm        15:30          9:30 – 18:30        2016-04-02

Här nedan finns statistik från ett vatten där man kan se hur huggperioderna sett ut genom åren. Här finns 18 fiskepass där samtliga hugg finns registrerade. De blåa siffrorna visar det enskilda passets bästa huggperiod.

Det man kan se är att huggperioderna blir tydligare då vi kommer in i april samt att det blir längre dem emellan. Man kan även se att antalet hugg blir fler ju längre säsongen lider och att fisket också är riktigt bra på morgonen den tiden.


Datum Fisketiden Huggtider

10 januari        9.00 -14.00        9.40, 10:45, 10.55

28 januari        9.00 -14.30      10.55, 13.05, 13.10

4 mars             8.45 -11.30       11.21

8 mars             9.00 -14.00       10.25, 12.33

10 mars         11.50 -14.00       12.00, 13.33

12 mars         10.45 -13.45       12.10

13 mars           9.00 -14.00         9.25, 10.55, 12.05, 13.10

19 mars           9:30 -16.00         9.55, 10.18, 10.36, 14.52, 15.15, 15:45

20 mars         10.00 -14.00        10.35

30 mars         10.00 -15.00        10.30

4 april             9.00 -13.00           9.25, 10.40

9 april             8.00 -15.20           8.00, 8.30, 8.35, 8.50, 13.40, 14.05, 14.31

13 april           7.00 -14.00           7.34, 7.56, 8.22, 9.00, 9.21, 10.07, 10.20, 11.53, 12.14, 13.00, 13.15

15 april           7.15 -12.15            7.21, 8.03, 8.33, 8.53, 9.09, 9.43, 10,41, 11.54

19 april           7.50 -15.00            7.50, 9.06, 9.09, 9.49, 10.03, 12.22, 12.39, 13.58, 14.19

19 april         10.00 -16.00          10.15, 10.30, 11.00, 11,40, 13.00, 13.00, 13.30

20 april           9.15 -13.45            9.20, 9.25, 9.55, 10.00, 11.34, 11.35, 11.47, 12.51

22 april           7.30 -13.00            7.28, 7.31, 7.44, 9.08, 9.31, 9.33, 9.40, 9.54, 11.10, 11.16, 12.46

Nästa tabell visar antalet hugg inom varje klocktimme samt fisketid i minuter och tid mellan huggen. Det man kan se är att fisket på morgon och förmiddag överlag är bäst medan det är allmänt sämre mitt på dagen. Något man även bör ta med i beaktning är att antalet hugg rimligtvis borde bli färre ju längre spöna är ute. För i början av ett fiskepass är ju vattnet orört och då borde ju chansen vara större att få hugg.

Klockslag Antal hugg Antal fisketid Tid mellan hugg i snitt

7 – 8      7 hugg      145 min        21 min

8 – 9      8 hugg      315 min        39 min

9 – 10    19 hugg    670 min        35 min

10 – 11   17 hugg   960 min        57 min

11 – 12   10 hugg   1000 min    100 min

12 – 13     9 hugg     975 min    108 min

13 – 14   11 hugg     825 min       75 min

14 – 15     4 hugg     330 min       83 min

15 – 16     2 hugg     140 min       70 min

Här en tabell som tydligt visar att antalet hugg per pass ökar när solljuset blir starkare och snötäcket på isen minskar. Att första och sista isarna generellt bjuder på bästa fisket är definitivt ingen myt, i alla fall då man siktar på antalet hugg per pass.
Månad Antal hugg Hugg per pass

Januari      6 hugg         3,0

Mars        18 hugg         2,2

April        63 hugg         7,9

Det som inte framgår som skulle vara intressant att veta är hur kvällsfisket skulle vara i detta vatten. Tyvärr har jag bara fiskat några få kvällspass så därför har jag valt att inte ta med dessa i statistiken. Förhoppningsvis hinner jag kolla upp detta i framtiden.

tisdag 29 november 2016

2 e. Yttre förutsättningar - Väder, lufttryck, månfaser m.m.

2. ISMETE I TEORIN OCH PRAKTIKEN

Vi har redan gått igenom hur faktorer som snödjup, isens tjocklek, siktdjup m.m. kan påverka gäddan. Kvar har vi däremot vädret, lufttrycket och månfasernas påverkan vilket jag tror många gånger kan styra över själva fiskeresultatet. Frågan är hur det påverkar och hur pass mycket?

Mitt bästa fiskeväder styrs efter rådande ljusförhållanden och årstid
Att vädret påvekar fisket i olika riktningar är ju ett välbekant fenomen för alla sportfiskare. Man kan däremot tycka att skillnaden skulle vara mindre om man jämför isfisket med fisket i öppet vatten. Fisken befinner sig vintertid i en skyddad värld under isen och då borde vädrets omväxlingar rimligen inte göra någon större skillnad i dess jakthumör. Men vi som fiskar vintertid vet bättre än så…

Genom åren har jag hunnit med många ismetepass under olika väderförhållanden och jag är vid det här laget övertygad om att vädret många gånger har en stor betydelse över fiskelyckan. På frågan om vilket väder som är det bästa så svarar jag att det beror på årstid samt isens och snödjupets tjocklek, alltså hur ljusförhållanden under isen ser ut. Så med andra ord varierar mitt idealväder en del. Här nedan skall jag mer detaljerat gå igenom vad jag fått ut av min statistik från alla mina fiskepass.

Första isarna
Nu är jaktljuset gott för gäddan och de är oftast väldigt aktiva. Vad jag märkt är att soligt väder sällan är bra denna tid. Vet inte om det beror på att det starka ljuset gör att gäddan blir försiktigare och mer uppmärksam på vad som händer ovan isen. Jag får i alla fall den känslan. Helst vill jag denna tid ha mulet och milt väder med svaga vindar. Nederbörd i form av lätt regn har även bjudit på bra fisken.

Vintertid
Nu börjar isarna bli tjockare och snötäcket allt djupare. Tyvärr är man lite av en slav under vädret denna tid på året. Ofta är det för kallt eller så blåser det och snöar. Mina fiskepass denna tid på året har skett i både klart och mulet väder. Det jag märk är att kallt och klart väder sällan varit bra vilket man kan tycka är lite konstigt då det ger de bästa ljusförhållandena. Däremot har mulet och milt väder bjudit på flera bra fisken denna tid. Helst vill jag ha en längre period med svaga vindar och mulet väder, då känns förutsättningarna riktigt bra. Mina funderingar är att just varma lågtryck med mildare syd/västvindar väder kan få igång gäddorna denna tid på året. Detta fenomen stämmer även in på flera andra arter under vintern.

Vårvintern och våren
Nu börjar snötäcket sjunka samtidigt som solen lyser allt starkare vilket gör att gäddornas aktivitet ökar mer och mer. Denna tid vill jag alltid ha solljus, inte nödvändigtvis strålande sol men i alla fall lite sol till och från. Däremot under slutet av isfiskesäsongen vill jag gärna testa någon dag med mer reducerande ljusförhållanden. Denna tid är isarna både tunnare och snöfria och då kan en gråmulen dag bjuda på riktigt bra fiske, eller att man förlägger passet under morgon eller kväll.

Kan vinden påverka fiskeresultatet?
Kan det finnas något annat runt vädret som påverkar fiskeresultaten? Ja det tror jag och det är vinden. En hård vind har förstört många av mina fisken. Ett problem är utrustningen då vippor och spön riskerar att blåsa omkull, eller snö som driver igen hålen. Men faktum är att själva fisket väldigt sällan blivit bra under stark vind. Denna tendens är så tydlig att jag har svårt att avfärda den. Tittar man sedan på hur vindarna blåser så har jag sett att de kalla nord/ nordvästvindarna är själva fan för fisket. Dessa kommer med kallfronter och medför många gånger en temperaturförändring samt lufttrycksförändring. Man kan undra om gäddorna känner detta eller om det är själva blåsten de reagerar på?

Högt stabilt lufttryck är ofta en fördel
Lufttrycket mäts i enheten hPa och ett lufttryck runt 1030 hPa får anses som högt och under 1000 hPa som lågt. Som jag varit inne på tidigare anser jag att ett snabbt sjunkande lufttryck i regel försämrar fisket. I stället föredrar jag då lufttrycket är stabilt eller på väg uppåt. Jag och mina fiskevänner har diskuterat detta en del och vi har alla samma känsla. Hur mycket just själva lufttrycket påverkar fisket törs jag inte säga. Statistiken här nedan ger väl vissa indikationer men inget direkt tydligt svar och jag tror att det är flera faktorer som spelar in här. Lågtryck ger ofta blåsigt och mulet väder med nederbörd vilket försämrar sikten under isen.
Förra vårvintern var idealisk ur fiskesynpunkt med lite snö på isarna samt flera stabila varma högtryck. Kanske en av orsakerna till att jag upplevde min hittills bästa ismetesäsong? Gäddan på bilden vägde drygt 10,5 kg och togs en dag då både väder och lufttryck var stabilt.

Det kanske bästa ismetepasset jag upplevt skedde en dag i januari då lufttrycket var lågt i kombination med mulet väder och snöfall. Dessutom var det flera decimeter snö på isen. Detta är inte det enda bra fisket jag haft under liknande förhållanden mitt i vintern, däremot har jag sällan haft bra fisken i lågtryck senare under våren. Egentligen har jag ingen bra förklaring till detta. En sak som är viktig att tillägga är att jag har förhållandevis få fiskepass under december-februari och många dagar har vädret helt enkelt varit för kallt för att fiska. Dessa kalla dagar sammanfaller ofta med högtryck, svaga vindar och klart väder. En fråga man ställer sig är då hur fisket egentligen skulle ha varit? Just denna fråga blir svår att få svar på då temperaturerna mitt i vinter i norra Sverige under dessa förhållanden oftast innebär temperaturer runt 15-30 minusgrader.

Sjunkande vattenstånd och knakande isar
När isen växer eller när vattnet sjunker ger den ifrån sig en hel del ljud och vibrationer. Kan dessa saker påverka gäddornas beteende och hugglust? Min erfarenhet pekar på att detta påverkar fisket negativt. Ju mer ljud i isen desto sämre har fisket gått. Minns en påsk för ett antal år sedan då det blev några riktigt kalla nätter. Dagarna var soliga och fina och lufttrycket stabilt. Isarna var i det närmaste fria från is så förhållandena var perfekta. Men fisket var sjukt segt i den sjö jag fiskade två dagar på raken. Jag talade med flera pimpelfiskare och de upplevde samma sak. Inte ens småabborrarna eller mörtarna ville hugga. Kylan medförde ett mer eller mindre ständigt sjungande och knakande i isen. Det man kan undra är hur fisket skulle ha vart om det istället varit ett varmt högtryck med smältande isar fri från en massa oljud? Egentligen har jag för få fiskepass under dessa förhållanden för att vara säker på hur det mycket det påverkar, men de gånger isarna ger ifrån sig ljud och vibrationer har fisket sällan eller aldrig gått bra.

LUFTTRYCK-VÄDER

12,930 KG          2016-04-11          Halvklart, svag vind +5         Lite snö på isen          1020 hPa           Svagt stigande
12,100 KG          2010-03-09          Sol, svag nordväst -5.            Snö på isen                1010 hPa           Svagt stigande
11,200 KG          2011-01-10          Mulet, snöbyar, svag ost -3.   Snö på isen                  993 hPa           Svagt sjunkande
11,120 KG          2010-03-22          Mulet, måttlig nordväst, 0.    Snö på isen                 1001 hPa          Stabilt
10,520 KG          2016-04-10          Halvklart, svag nord, +5        Lite snö på isen         1018 hPa           Stigande
10,430 KG          2016-03-27          Halvklart, måttlig syd, +5      Lite snö på isen            997 hPa          Svagt stigande
10,180 KG          2014-04-16          Halvklart, ökande syd, +5      Snöfritt                      1015 hPa           Sjunkande
10,050 KG          2016-03-14          Mulet, svaga vindar               Snö på isen                1027 hPa          Stabilt
  9,520 KG          2013-04-21          Halvklart, svag syd, +5          Lite snö på isen         1020 hPa          Stabilt
  9,400 KG          2010-03-15          Sol, vindstilla, -8.                  Snö på isen                 1003 hPa          Stigande
  9,220 KG          2009-12-05          Mulet, svag vind -2.               Lite snö på isen         1022 hPa          Stabilt
  8,770 KG          2013-01-19          Halvklart, svag nordväst -2    Snö på isen                1005 hPa          Stigande
  8,730 KG          2011-03-19          Mulet, svag syd -1.                 Snö på isen                1014 hPa          Stigande
  8,500 KG          2011-01-10          Mulet, snöbyar, svag ost -3.   Snö på isen                  993 hPa          Svagt sjunkande
  8,400 KG          2011-01-10          Mulet, snöbyar, svag ost -3.    Snö på isen                 993 hPa          Svagt sjunkande
  8,250 KG          2015-04-04          Mulet, snöbyar +3                   Snö på isen               1020 hPa          Svagt stigande
  8,220 KG          2011-04-13          Sol, svaga vindar +8.               Lite snö på isen        1009 hPa          Svagt stigande
  8,120 KG          2012-11-30          Klart, måttlig nordost -13        Lite snö på isen        1031 hPa          Svagt stigande
  8,040 KG          2011-01-28          Halvklart, svag väst 0.             Snö på isen                 998 hPa          Stabilt
  7,790 KG          2016-04-02          Sol, vindstilla +5                     Lite snö på isen        1015 hPa          Stabilt

LUFTTRYCK
Medelvärde lufttryck          1010 hPa    
Högsta lufttryck                  1031 hPa    
Lägsta lufttryck                     993 hPa
   
Stigande lufttryck              10 gäddor
Stabilt lufttryck                    6 gäddor
Sjunkande lufttryck             4 gäddor

Här kan man se tydligt att stigande lufttryck gett de flesta gäddorna medan sjunkande svarat för minst antal fiskar. Många av gäddorna är också tagna under perioder då det varit rätt stabilt väder och högt lufttryck. Men det finns också några undantag med på listan. En fara i statistiken är att man styr sitt fiske efter lufttryck, månfas, ett visst väder eller annat kan den bli missvisande. Men i detta fall har jag inte gjort det utan det är först nu (2016) som jag sammanställt denna statistik. Men denna tendens är ingen överraskning för mig utan jag har tidigare observerat flertalet gånger hur dåligt fisket kan vara när lufttrycket faller snabbt och framför allt i kombination med hårda vindar. Detta är ju baserat på mina största gäddor och inte på mina bästa mängdfisken men känslan min är att trenden är densamma där också.

VÄDER
Mulet               8 gäddor    
Halvklart         7 gäddor      
Sol                   5 gäddor
    
FÖRHÅLLANDENA PÅ ISEN
Snö                11 gäddor
Lite snö          8 gäddor
Snöfritt           1 gädda

Lite överraskande att jag fått de flesta storgäddorna vid mulet väder den känslan hade jag inte direkt fått. Som jag skrivit tidigare så vill jag gärna att det skall vara lite moln på himlen, strålande sol är förvisso skönt men inte alltid bra för fisket, är som att gäddorna vill bli passiva om det är samma ljusförhållande konstant. Är bara en känsla som jag har fått genom åren. Eftersom de flesta av mina fiskepass skett då det varit snö på isen är det ingen större överraskning att flest gäddor kommit under dessa förhållanden. Fast å andra sidan hade gäddorna påverkats väldigt negativt av detta borde statistiken se annorlunda ut. Min känsla här är att chansen att få stora gäddor oftast inte styrs om det är mycket snö på isen eller inte. Däremot har trenden varit tydligt att det blir fler hugg per pass med ingen eller lite snö på isarna men däremot har medelstorleken då varit klart sämre. Känns som att de stora gäddorna kan komma oavsett snö eller inte. Men gäller ju att lista ut vad de befinner sig också för gäddorna kan byta plats då ljusförhållandena under isen förändras till det sämre/bättre.

Det skulle vara intressant att se hur ni läsare ser på detta. Har ni egna erfarenheter och teorier kring dessa frågor så släng gärna i väg ett mejl eller kommentar.


Månens påverkan/betydelse för fiskeresultatet
Många gäddfiskare hävdar att månens position påverkar fiskeresultatet. Själv lägger jag inte någon större vikt på det påstående men tycker ändå att resonemanget är så pass intressant att jag börjat titta hur det ser ut i mina vatten. Resultatet har faktiskt blivit överraskade i några avseende. Vad jag märkt i allmänhet är att månfaserna tycks påverka mera i vissa vatten än andra och det är precis samma som just många andra fiskare hävdar. Under 90 talet när jag fiskade mycket lake märkte jag tydligt hur aktiva lakarna kunde vara under fullmåne vid bottenmete på hösten medan samma månfas under pimpelfiske inte alls gav samma resultat. Det som däremot fick fart på laken på vintern var ofta lågtrycksbetonat väder. Alltså precis likadana erfarenheter som gäddfisket samma tid på året. Det skulle vara intressant att höra andras erfarenheter i ämnet…

Här nedan min topp 20 bästa lista där aktuella månfaser finns angivna.

12930 g – 124 cm      Växande – 4 dagar efter nymåne         2016-04-11
12100 g – 118 cm      Avtagande - 7 dagar före nymåne        2010-03-09
11200 g – 120 cm      Växande - 5 dagar efter nymåne          2011-01-10
11120 g – 116 cm      Växande - 6 dagar efter nymåne          2010-03-22
10520 g – 114 cm      Växande – 3 dagar efter nymåne         2016-04-10
10430 g – 113 cm      Växande – 4 dagar efter nymåne         2016-03-27
10180 g – 114,5 cm   Avtagande – 2 dagar efter fullmåne     2014-04-16
10050 g – 110 cm      Växande – 6 dagar efter nymåne         2016-03-14
  9520 g – 116 cm      Växande – 4 dagar innan fullmåne      2013-04-21
  9400 g – 112 cm      Avtagande - 1 dag före nymåne           2010-03-15
  9220 g – 110 cm      Avtagande - 3 dagar efter fullmåne     2009-12-05
  8770 g – 106 cm      Växande – 8 dagar efter nymåne         2013-01-19
  8730 g – 109 cm      Växande - 1 dag före fullmåne            2011-03-19
  8500 g – 106 cm      Växande - 5 dagar efter nymåne          2011-01-10
  8400 g – 108 cm      Växande - 5 dagar efter nymåne          2011-01-10
  8250 g – 105 cm      Fullmåne                                              2015-04-04
  8220 g – 107 cm      Växande - 5 dagar före fullmåne         2011-04-13
  8120 g                      Avtagande – 2 dagar efter fullmåne     2012-11-30
  8040 g – 103 cm      Avtagande - 6 dagar före nymåne        2011-01-28
  7790 g – 111 cm      Avtagande – 1 dag innan nymåne        2016-04-02

Min statistik visar att första veckan efter nymåne är extra het. Hälften av listans gäddor är tagna från nymåne och åtta dagar framåt. Hela perioden från nymåne fram till några dagar efter fullmåne står för klart mest gäddor medans resterande period endast svarar för ett fåtal fiskar. Om detta är ren slump eller inte låter jag vara osagt.

fredag 25 november 2016

2 d. Ismete – Knappast ett fiske för den late.

2. ISMETE I TEORIN OCH PRAKTIKEN 

Latmans fiske eller inte?
Metare har enligt min mening ofta fått en helt felaktig stämpel där de av vissa både har betraktas som lata och okunniga. Om man ser till själva fiskesättet så är ju detta ett passivt fiske snarare än ett aktivt då man inte behöver hålla i sitt spö. Å andra sidan kräver metet att man har tålamod att vänta in fisken tills den förhoppningsvis hugger. Nej jag tror inte det handlar om att ha sinne för lathet om du skall fastna för mete. För att bli en duktig metare krävs hellre egenskaper som bra tålamod och en tro på det du gör. Lägg där till kunskap, erfarenhet och fokusering så har man de rätta förutsättningarna för att lyckas. Ismetet då, hur pass jobbigt kan det vara? Svaret blir att det många gånger kan vara riktigt jobbigt och tufft ute på isen medan de andra gånger kan kännas precis tvärtom. Detta beror till större delen hur förhållanden ser ut vad det gäller snömängd, isens tjocklek, stöpisar och avståndet till fiskeplatsen. Men många gånger krävs det väldigt hårt jobb för att dra sin pulka, borra sina hål och slutligen sätta ut sina spön. Speciellt mitt i vintern då förhållanden kan vara tuffa. Många av de drivna ismetarna och metare för den delen också tenderar på att släpa med sig en hel del prylar vilket gör att det fodras både planering och tid för att få grejorna i ordning. Så min slutsats är att detta absolut inte är ett fiske för den late utan snarare ett fiske för den envise och målmedvetne fiskaren.
Denna dag var det ca 20-30 cm snö på isen och under detta ett par dm slask. Rätt ofta ser det ut på detta vis där jag fiskar. Här blir alla moment desto jobbigare och framför allt att ta sig fram på isen. Att gå och dra en tung pulka en kilometer under dessa förhållanden är rätt slitsamt och knappast något för den late. 
Se till att ha spöna under uppsikt
Bara för att du inte håller dina spön i handen så kan du inte släppa dem ur sikte. Istället är det viktigt att ha kontroll på alla sina spön, Ju fler spön du fiskar med och ju större fiskeområdet är desto mer fokus krävs för att ha kontroll på situationen. Jag ser ständigt till att ha fokus på mina spön och därför är det viktigt att sätta sig på en plats där man har bra utsikt över sina spön. Själv använder jag som de flesta andra fiskare s.k. vippor som nappindikatorer samt en ålbjällra som gör att man kan höra hugget. Vill man vara ännu säkrare så kan elektroniska nappalarm vara ett alternativ, speciellt om man tänker pimpla aktivt samtidigt.

Många kanske tycker att det låter lite överdrivet då jag skriver att jag alltid ser till att ha koll på mina spön men det finns anledning till detta. Första åren då jag ismetade fiskade jag ofta på för stora områden samt att jag samtidigt satt och pimplade. Förbluffande ofta hände det att jag missade nappen på olika sätt, ofta var vinden den stora boven. Den gör ibland så man inte hör bjällran eller så kan den felaktigt lösa ut vippan eller helt enkelt blåsa omkull spöet och dess ställning. Är det blidväder och sol så händer det ibland att spöet och dess ställning faller ihop på grund av att snö och is smälter. Sedan kan även en gädda nappa så försiktigt att varken vippan löser ut eller att bjällran hörs. Så därför ser jag alltid till att ha så bra koll och fokus som bara möjligt. Tänk om man skulle missa sin drömfisk på grund av för dålig uppmärksamhet eller ännu värre kroka en fisk så djupt i svalget så den riskerar att dö.

Håll ordning på prylarna
En annan viktigt detalj är att ha ordning på utrustningen. Efter varje hugg skall man ta som vana att kontrollera hur tacklet ser ut och om linan är oskadd. Gör du inte detta så kommer du förr eller senare att råka ut för en otrevlig överraskning. Vid kallt väder med minusgrader är det viktigt att hålla hålet fri från is vilket betyder att man med jämna mellanrum bör rensa hålen. Alla seriösa gäddfiskare idag bedriver catch and release men är alla lika duktiga på det? Mer om detta finns att läsa i kapitlet om återutsättning av isgäddor. Men även här gäller det att ha grejorna i ordning och även ha en plan hur återutsättningen skall ske, är det minusgrader ute så är detta riktigt viktigt eftersom fiskar drar på sig frostskador väldigt snabbt. Just att ha rutiner i sitt fiske och veta vad man skall göra i alla de olika situationer man kan hamna i är en mycket viktig detalj. För att få det gäller det att redan från början hela tiden tänka till och sedan slipa på varenda liten detalj. Gör man detta så lär det med tiden sitta automatiskt i ryggmärgen.

tisdag 22 november 2016

2 c. Vad gör dig till en bra ismetare?

* 2. ISMETE I TEORIN OCH PRAKTIKEN *

Tro på det du gör och ha tålamod
Som i allt annat fiske så är det viktigt att ha ett bra tålamod och tro på det man gör. Skall man bli en framgångsrik sportfiskare handlar det mycket om just dessa två saker men det krävs ofta lite mer än så. Jag anser att det även är viktigt att skaffa sig kunskap om gäddans livscykel samt lära sig hur det ser ut i sina fiskevatten. Detta skaffar man sig bara genom erfarenhet och då är det en fördel att fiska så ofta som möjligt. Det räcker således inte bara att vara en duktig fiskare om man knappt fiskar något. Är man bara nog enträgen och envis så brukar det i längden ge resultat.

Prova dig fram och var flexibel i ditt sökande
I regel krävs det hårt jobb för varje landad storgädda. Visst ibland kommer det perioder då allt flyter på då man landar stora fiskar i stort sett varje pass men lika ofta kan det gå tung också. Här skall man komma ihåg att även ett dåligt fiskepass kan man få ut något av. Viktigt är att efter varje fiskepass reflektera varför det gick som det gick. Gör man det så hittar man garanterat vissa trender och mönster för fiske handlar sällan om tur i det långa loppet. Man skall inte vara rädd för att prova sig fram vad det gäller platser i ett vatten och inte heller döma ut ett ställe bara för att det gick dåligt en gång. Oftast finns det en förklaring till detta och en plats som inte fungerar i början av isfiskesäsongen kan kanske vara riktigt het i slutet av denna. Var flexibel i ditt sökande efter storgäddan.

Dokumentera och reflektera över ditt fiske
För att lättare få en rättvis bild över hur dit fiske förhåller sig under längre tid är det viktigt att dokumentera varje fiskepass. Utifrån detta material kan man sedan få fram all tänkbar statistik som många gånger brukar vara värdefullt för framtida fisken. Jag vet att många tycker det är jobbigt att skriva fiskedagbok och föra statistik. Man börjar men efter ett kort tag så börjar man missa skriva ner saker vilket leder snabbt till att man ger upp.

Jag tror detta oftast beror på att det inte har hunnit bli en rutin i ens vardag, för mig som hållit på med detta i över tjugo år sitter detta numera i ryggmärgen och snabbt har jag skrivit ned en rapport dagen efter ett fiskepass. Egentligen är det först efter några år man börjar inse alla fördelarna med sitt dokumenterande och vad man kan få ut av detta material.

 
Här ligger 20 års fiskande i en enda hög. Ovärderligt material i mina ögon.

Här en av mina fiskedagböcker från åren 2008-2009. Sätter man in lite bilder så blir det en ännu trevligare inramning som väcker gamla sköna minnen till liv igen.

Ismetet i praktiken – Lås inte upp dig på ett enda fiskesätt
När vi kommer till själva fisket så finns det även här detaljer som är viktiga att tänka på. Det gäller att vara öppen och inte vara rädd för att prova saker och ting för att på det sättet hitta det som fungerar bäst för dagen. Det kan röra sig om vilka beten man använder sig av, vilket djup man fiskar på, om man fiskar med dött eller levande bete eller hur sina tackel ser ut. Exempelvis kan du starta upp fiskepasset med några olika varianter av betesfiskar, fiskade på olika fiskedjup, mäskade hål, doftmedel, kanske någon hårt blyad och någon helt utan eller vad det nu kan vara. Ofta brukar man rätt snabbt se vad som fungerar bäst för dagen och då kan man snabbt ändra flertalet av de andra spöna och fiska likadant.

Jag vet att många väljer att köra alla spön exakt likadana men jag vill gärna ha minst ett spö som fiskar lite avvikande de övriga. Anledningen är att det kan finnas någon gädda som kanske föredrar en annan presentation av betet. Speciellt de stora exemplaren kan ibland vara svåra att lura till hugg och de är ju dessa men helst vill komma åt. Till er som tror sig funnit en taktik som man anser vara den bästa och sedan väljer att köra med fisketur efter fisketur oavsett fiskevatten och yttre förhållanden kan jag bara säga tänkt om. Det finns helt enkelt ingen mirakel metod eller taktik som alltid fungerar bättre än de andra.

tisdag 15 november 2016

2 b. På vilka platser och djup skall man söka gäddan?


 2. ISMETE I TEORIN OCH PRAKTIKEN

Vilka faktorer styr gäddans val av plats?
Gäddan kan vistas på de flesta platserna i ett vatten liksom på vitt skilda djup. Detta gör det hela svårare för oss sportfiskare men med ökad kunskap och erfarenhet av sina vatten brukar man med tiden kunna skapa sig en rätt bra uppfattning om hur det ser ut. Vilka faktorer styr då gäddornas val av plats och djup? Enligt forskningen vad det gäller gäddor så menar man att en gädda oftast håller till på ungefär samma plats under hela dess liv. Undantaget är tiden kring leken då de söker sig till dess lekområden. Dessa vandringar kan ibland vara långa och den senaste forskningen säger att även gäddor visar ett tydligt s.k. homing beteende d.v.s. att de söker sig till den plats där de en gång blev född. Andra faktorer som styr gäddornas val av djup och plats är givetvis tillgången på föda, jaktljus, vattentemperatur och syrehalt. En annan sak som drar till sig gäddor (oftast stora individer) är fina ståndplatser bakom stora stenar, träd eller annat bråte.

De första isarna
Om vi börjar med tiden just innan isarna lägger sig vet vi att gäddorna precis som all annan fisk oftast står riktigt djupt där vattentemperaturen är varmast. När isarna lägger sig så jämnas snabbt bottentemperaturen ut sig vilket får till följd att fisken sprider ut sig. Har man tur så kan fisken hålla sig kvar ett tag på riktigt djupt vatten och då kan man få uppleva riktigt bra fisken. Men verkligheten är att man i många vatten denna tid hittar gäddorna liksom dess bytesfiskar på riktigt grunt vatten.
Fisket på de första blankisarna brukar oftast vara bra och ibland kan det vara riktiga huggrace.

I regel är denna tid kanske den bästa och förklaringen är att gäddans jakljus nu är riktigt bra vilket gör den mer aktiv. Så snart snön börjar lägga sig på isarna så dämpas gäddans hugglust markant. Snön reflekterar ljuset väldigt effektivt åt alla håll vilket medför att ljuset får svårt att tränga igenom. Isen klarar däremot detta betydligt bättre vilket betyder att tjocka isar är att föredra framför ett tjockt snölager.

Viktigt att lära känna sitt vatten väl
Med andra ord så kan man aldrig vara helt säker på var gäddorna kan vara och därför är det oerhört viktigt att lära känna sitt vatten och att i lugn och ro prova sig fram vad det gäller platser. Viktigt att tänka på är att vissa områden i ett vatten ibland kan vara tillsynes tomt från fisk medan det bara någon månad senare kan hysa gott om fisk. Ibland har man svårt att finna logiken i detta men egentligen spelar det ju ingen roll om lyckas lista ut hur det ligger till i praktiken. Har man tur kan man också finna platser som håller fisk under hela isfiskesäsongen. Det som styr valet av gäddans ståndplatser är framförallt tillgången på föda och i regel brukar inte gäddan vara långt borta om man hittar större stim av småfisk. Men ha ändå i åtanke att det inte alltid är på det viset för då och då hittar man fina platser med god tillgång på betesfisk som helt enkelt inte fungerar trots detta.

För att kunna bedriva ett effektivt isfiske är det en stor fördel att känna till hur det aktuella vattnet ser ut och då tänker jag främst på djupförhållanden. Till viss del kan man ju se och ana hur det förhåller sig med hjälp av terrängen runt om men för att få en klarare bild är det en enorm fördel att ha rekat i förväg i öppet vatten med ekolod. När det gäller riktigt små vatten så är det givetvis inte lika viktigt men ju större vattnet är desto viktigare blir detta. En annan viktig detalj man bör reda ut så fort som möjligt när man börjar fiska i ett nytt vatten är vilka andra arter det finns och vilka av dessa som utgör huvudfödan för gäddan. Lär man sig också var de olika bytesfiskarna uppehåller sig under ett år ja då är man definitivt ett steg närmare framgång. Slutsatsen blir således att ju mer man vet om sitt vatten ju bättre är oddsen att lyckas med sitt fiske.

Borra dig från land och utåt
En bra strategi speciellt i nya vatten är att borra sig från land och utåt. Då täcker du upp flera djup och kan under dagen få en uppfattning om vilket djup som ger dig fler hugg. Fiskar du längre ut på djupare vatten kring djupkanter eller grund så gäller samma princip att försöka sprida ut sina spön på flertalet djup.

Bottennära eller pelagiskt ?
På grunt vatten har man inte så mycket att spela på så här är det vanligast att fiska strax ovanför botten. Ju djupare det blir desto mer vattenyta har man att täcka upp och för att göra bästa möjliga reklam för sig så är det bästa att presentera sitt bete pelagiskt någonstans i vattnets mellanskikt.

Fiskar du på rejäla djup från 10-20 meter brukar jag försöka variera mina spön så att de fiskar från strax under iskanten till flertalet meter ned. Ibland kan jag även fiska något spö strax ovanför botten fastän det är riktigt djupt i fall någon riktigt stor gädda skulle stå och tjura vid botten. Detta har genom åren resulterat i rätt få fiskar för mig och mest har det varit smågäddor jag fått men även några större, största vägde drygt 11 kilo. Generellt tycker jag att ju klarare vattnet är desto högre upp i vattnet skall man placera betet. När jag fiskar pelagiskt i djupa, klara sjöar brukar jag först sprida ut spöna över så stor yta som är möjligt. Det är rätt vanligt att vissa hål ger flertalet hugg medans andra inte ger något alls. Ser det mönstret kan man lägga fler spön i närheten av de heta områdena. Förklaringen att gäddorna klumpar ihop sig är med största sannolikhet att de det här finns större stim av småfisk. Bästa strategin när man väl hittat ett eller några heta små områden är att vänta till huggperioderna kommer. Dessa huggperioder tycker jag ofta är extra markanta i denna typ av vatten. En annan skillnad jag märkt mellan klara djupa sjöar jämfört med andra vatten är att bästa fisket brukar vara mitt under dagen medans tidig morgon och eftermiddag/kväll är sämre.
Här en gädda (9,4 kg - 114 cm) som högg pelagisk, fiskade strax under iskanten där det var 14 meter djupt. Lyckas man hitta gäddorna är detta fiske riktigt kul, rejäla hugg allt som oftast.

Generellt sett väljer jag att fiska närmare botten då ljusförhållanden är dåliga och högre upp i vattnet då förhållandet är omvänt. Anledningen till detta är att gäddorna är mer aktiva då det är bra jaktljus, de jagar mer med synen och en betesfisk högt uppe i vattnet upptäcks av fler gäddor än om man har den nära botten. Samtidigt stiger småfisken allt högre upp i vattnet ju bättre sikten blir och då är det ju logiskt att gäddorna gör likadant. Min teori kanske inte delas av alla för ibland kan man läsa att man skall fiska gäddan högt upp i vattnet då ljusförhållanden är riktigt dåliga. Visst finns säkert vatten där det är så men då krävs det samtidigt att stimmen av betesfisk håller till där. Fiskar man pelagiskt i klarare vatten så tror jag det kan vara en bra strategi. I vatten med sämre siktdjup där vitfisk och abborre utgör basfödan är det annorlunda då dessa brukar stå väldigt nära botten under vintern och varför skulle då gäddan inte vara där?

Fiska betet liggandes på botten
Ytterligare ett alternativ är att fiska betet liggandes på själva botten. Kanske kan det vara så att gäddorna i vissa vatten eller under speciella förhållanden just specialiserat sig på att jaga just i bottenregionen. Är det mycket lake och gärs känns detta alternativ extra intressant. Speciellt i åar men även i vissa sjöar övervintrar det en hel del grodor kring hålor, stockar och stenar vid botten. Grodorna befinner sig i dvala och blir ett lätt byte. Själv har jag erfarenhet från ett lakvatten där jag i studiesyfte kollade deras magsäckar varje år under en period av fem år. Förvånande nog var just grodor ett av de vanligaste förekommande bytena. Braxen är en annan fisk som ofta stryker botten. Själv har jag inte prövat denna taktik ännu men vet några duktiga fiskare som med framgång lyckats riktigt bra. Det man skall tänka på här är att inte ha för tungt sänke, är det lös och dyig botten finns risken att betet gräver ner sig djupt med ett tyngre sänke.

Det idealiska fiskedjupet finns det?

Av det jag skrivit här ovan kan man konstatera att gäddorna i princip kan stå lite varstans i ett vatten. Allt från att de står och trycker på botten till att de går strax under iskanten. Lite av konsten är väl då att lista ut var gäddorna håller till just den aktuella fiskedagen. Kunskap om vattnet är viktigt men jag skulle säga att det viktigaste av allt är erfarenhet och det skaffar man sig genom att fiska. Lär dig ditt vatten väl och våga testa dig fram så kommer du förr eller senare att lyckas.

Jag har kikat lite närmare på mina största ismetegäddor och funnit att några är tagna just ovan botten och några i mellanskiktet och någon enstaka just under iskanten. Det mest intressanta jag märkte var att jag fått de flesta av dessa gäddor ca 2 meter ovanför botten där det djupet varit runt 5-7 meter, ofta kring branter där det sluttar rejält. Så ett hett tips är att söka efter liknande platser i de vatten ni fiskar i. För mig har detta fungerat i flera olika sjöar men även i strömmande vatten.

Vintern
När det är som mörkast ute brukar det även vara som mest snö på isarna. Detta innebär att ljusförhållanden under isen blir riktigt dåliga och gäddorna blir då mer passiva. För den skull så slutar gäddorna inte att äta och har de chansen till ett gratis skrovmål så tvekar de oftast inte. Nu är det viktigt att man vet var gäddorna håller till då de rör sig så pass lite. Denna tid brukar jag oftast fiska rätt bottennära och även grundare än annars. Fiskar jag på djupare vatten försöker jag att fiska på flertalet djup, allt från nära botten till strax under ytan. Men var inte rädd att prova dig fram och på det sättet hitta ett mönster som fungerar i ditt vatten.

Jag tror mig fått bevis att de gäddor som normalt jagar djupare och mer pelagiskt under vissa perioder tvingas in på grundare vatten beroende på att jaktljuset helt enkelt är för dåligt. Är isen mer än en halvmeter tjock plus att det är flera decimeter snö på den och kanske det är mulet och snöar ja då lär sikten där under isen var lika med noll. Att då jaga ute på frivattnet tar helt enkelt för mycket energi, då är det istället bättre att söka sig till grundare vatten där gäddan kan stå still och lurpassa tills rätt läge kommer. Även bristen på föda kan få gäddan att söka sig till nya platser. Ytterligare en orsak kan vara att vattnet denna tid ofta är något varmare närmare land. Man får också tänka sig att isen utgör ett slags skydd för faror ovanifrån, så därför känner sig gäddorna förmodligen tryggare på riktigt grunt vatten under isen jämfört med när det är öppet vatten. Med andra ord finns det en rad fördelar för gäddorna att söka sig grundare nu under isfiskesäsongen.
Egentligen hade jag alla odds emot mig denna januaridag. Lågtryck, snöbyar och en halvmeter snö på isen. Det jag visste sedan tidigare var att platsen kunde vara het nu under dessa förhållanden. Blev fyra gäddor denna dag. minsta på dryga 4 kg, 8,4 kg, 8,5 kg samt den på bilden 11,2 kg och dryga 120 cm. 

Nu är det inte alltid så lätt på detta ställe, brukar testa platsen mer eller mindre varje vinter och ibland är dom där ibland inte, men medelvikten och toppfiskarna är minst sagt bra så helt klart en plats dit storgäddorna söker sig under vissa tider och förhållanden. Gäddorna högg nära botten på grunt vatten, betet för dagen mört 2-3 hg (deadbait) som var preparerade med Yum doftspray (shad).

Av ovan nämnda anledningar tror jag att man inte kan säga att en gädda alltid lever sitt liv inom ett begränsat område som man ibland kan läsa i litteraturen. Ibland tvingas gäddorna anpassa sig till rådande förhållanden och då söka sig bort från sin naturliga plats. Detta behöver nog många gånger inte vara frågan om några längre sträckor utan snarare om en förflyttning mellan djupare vatten längre ut och grundare närmare stränderna. En fördel man kan dra nytta av just denna tid är att hittar man väl ett hett ställe så är chansen stor att gäddorna finns kvar på platsen så länge förhållandena på isen är densamma.

Vårvintern
Denna tid bjuder generellt på bättre mängdfisken och det råder ingen tvekan på att gäddorna nu är mer aktiva. Nu rör de mer på sig och kan jaga på flertalet djup så därför gäller det att variera sina beten på olika djup. Denna tid på året fiskar jag en hel del ute på frivattnet där det är lite djupare. Runt grynnor och kring branter ger nu ofta bra resultat. Men glöm inte heller att testa grunt, speciellt i grundare näringsrika vatten med mycket vitfisk. Tiden kring gryning och skymning känns het och det har tagits många storgäddor på riktigt grunt vatten denna tid på året. Anledningen till detta tror jag är att när dagsljuset börjar avta så söker sig de flesta fiskarna till grundare vatten där de sedan tillbringar natten halvt sovande vid botten. När såldes gäddans byten börjar gå ner i varv och söka sig grundare följer gäddorna efter och när jaktljuset är det rätta kommer så ofta en kort men intensiv huggperiod. Av någon anledning brukar detta vara rätt tid för de större individerna vilket kan vara bra att känna till för de som siktar på att ta de allra största gäddorna.

I ett av mina vatten har jag märkt att gäddorna liksom mörten och abborren tenderar att stå grundare ju längre våren lider, i ett annat vatten så upplever jag nu att fisket på djupare vatten börjar bli effektivare än under vintern. Så återigen, det är skillnader mellan vatten och vatten. Ett djupt eller större vatten med fler fiskarter kanske kräver en annan taktik för att lyckas i än ett mindre, grundare vatten med färre arter. Logiskt sett så kan gäddan nu på våren jaga på större djup och yta än under vintern då jaktljuset är sämre. Vintertid däremot tvingas den högre upp i vattnet eller söka sig till grundare platser.

I Norrland ligger isarna på flera håll fram tills i slutet av april eller på vissa ställen ändå inne i maj vilket innebär att tiden mellan då ett vatten är isfritt och gäddorna börjar leka är mycket kort. Gäddorna drar sig i god tid innan leken mot sina lekplatser och därför kan vissa platser som varit riktigt bra tidigare under säsongen bli fisktomma. Detta har jag varit med om i flera av mina vatten. Då gäller det att hitta gäddorna vilket är lättare sagt än gjort. I teorin skall de finnas i närheten av deras lekplats och därför är det en fördel om man vet var gäddorna brukar leka i sina vatten. Vissa hävdar att de största individerna är tidigast på plats utanför lekområdena fast de är de som leker sist. Av någon anledning så har jag ännu inte lyckats fullt ut med mitt fiske denna tid på året. Hittar man dessa ansamlingar av gäddor borde man rimligtvis kunna få uppleva riktig bra fisken. Fast man skall också ha i åtanke att de stora gäddorna nu många gånger är riktigt romstinna och därför kanske inte så sugna att lägga alltför mycket energi på att jaga. Så taktiken denna tid på året nära leken är att söka gäddorna utanför deras lekvikar där det också gärna får vara lite djupare. Men jag kan säga att detta är betydligt lättare i teorin än i verkligheten.