111 centimeters storskallad magerkråka

Här kommer en släpande rapport om mitt och Markus gäddfiske för några helger sedan. Det var en riktigt härlig morgon med solsken och knappt någon vind alls då vi kom ut på isen och på nått sätt kändes förhoppningarna rätt goda för ett bra fiske.

Vi spred ut spöna över ett större område för att försöka få en bild var gäddorna håller till. Den bilden klarnade först mot sena eftermiddagen för det var då gäddorna var som mest aktiva. Den ofta så säkra morgon/förmiddags huggperioden uteblev helt och det var först vid 13 tiden det började lite saker.

Första gäddan för dagen är en välmående 4 kilos som följs upp av ett gäng smågäddor.

Vi skojar lite om att med mitt flyt som jag haft senaste tiden så kommer jag säkert att få ett as snart. Nåväl snart står jag med spöböj som heter duga. Det känns helt klart som en bättre fisk och gungningarna i spöet förstärker intrycket. Däremot rusningarna den gör saknar den rätta kraften men å andra sidan har man blivit lurad förr. Spänningen stiger då den sakta pressas upp genom hålen och när man ser skallen ser det rätt lovande ut. Men detta förbytts snabbt då vi ser resten av kroppen som är allt annat än bra. Dock en fin gädda som hade kunnat vara betydligt större med tanke på dess längd. Man kan ju inte få välmående gäddor varje gång:).

111 cm - 7,79 kg

Denna fisk är den enda som får pulsen att stiga en gnutta, I övrigt lyser de större gäddorna med sin frånvaro. Däremot lyser solen desto starkare och vi mår trots allt rätt bra där ute på isen…