Observationer vid dammen

Under förra veckan hade jag möjlighet att fiska en hel del då jag endast jobbade två dagar. Men av detta blev det i princip ingenting då motivationen och till viss del hälsan svek mig. Troligen en reaktion efter mina tidigare minst sagt lyckade fisken under månaden. Kanske behövdes det istället lite tid till att smälta intrycken därifrån och samtidigt hitta kraft och motivation till framtida mål. Så istället för några fiskerapporter kommer här lite observationer från en trädgårdsdamm.

I somras fick jag nöjet att fiska upp lite insjöfiskar till en trädgårdsdamm vilket jag givetvis inte kunde tacka nej till. Till min hjälp tog jag Lukas som verkligen blivit biten av fisket i sommar. Numera kan jag inte åka ut på sjön ensam om Lukas är i närheten. Tidigare så ville han mest meta småfisk men nu är det trollingfiske och stora gäddor som hägrar.

Första fisket resulterade i 5 abborrar och 5 mörtar samt 2 gäddor. Ganska snabbt började fiskar försvinna i rask takt och en morgon låg en av gäddorna oförklarligt nog död en bra bit från dammen. Hur den hamnat där förblir lite av en gåta. Kanske var det något djur som varit framme men då borde inte gäddan varit orörd. Eller kan det vara Lukas som varit där med håven, för grabben börjar bli riktigt haj på att håva fisk.

Här ser vi Lukas med håven i högsta hugg.

Hur som helst så är det liv i och rörelse i dammen och herren på täppan är definitivt gäddan. Jag skulle uppskatta att den väger strax under kilot medan de andra av dammens invånare är betydligt mindre. Denna gädda står för det mesta parkerad på botten där det är som djupast. En av de större abborrarna brukar hålla till i närheten och aldrig har jag sett gäddan göra något utfall mot den.

Utan istället tycks den inte bry sig om den alls och detta vet abborren om! Förvisso har det försvunnit några abborrar men de är betydligt förre i antalet än de mörtar som gått åt. Gäddan har inte heller ätit upp döda fiskar som legat på botten av dammen, dessa har den ignorerat totalt. Det kanske låter som att gäddan är slö, lat och kräsen då den inte bryr sig om abborrarna eller döda fiskar. Men detta stämmer inte riktigt.

Gäddan är otroligt observant och registrerar allt som händer i dammen. Den är glupsk och grymt effektiv då den väl jagar. Mörtarna försvinner en efter en och det är riktigt kul att se vad som händer då man släpper ned en ny mört i dammen. Gäddan registrerar direkt rörelserna och det dröjer inte länge innan den har fått syn på mörten.

Därefter går det fort, blixtsnabbt slår den till och mörten är förlorad. En annan sak som är anmärkningsvärt är att gäddan med tiden blivit mer och mer orädd. För utsatt har den minst sagt blivit. Lukas har nämligen försökt håva upp den otaliga gånger. Från början var jag rädd att gäddan skulle dö av stress men numera är det som att gäddan inte bryr sig speciellt mycket utan kan ibland till och med vara intresserad av håven. Som tur är håven för liten till gäddan, annars hade den garanterat varit fångad otaliga gånger.

En trädgårdsdamm på gården bjuder både på skönhet och prakt samt ger ett ökat växt och djurliv.

De abborrar som gäddan av någon anledning inte rör har jag tydligt märkt hur de påverkas av gäddans jaktruscher. De är som om de själva blir mer aktiva och observanta. De börjar simma runt, runt i dammen i jakt efter något ätbart. Vi har matat abborrarna med grodyngel. Det är förbluffande hur snabbt de märker av grodynglen efter att man släppt ner dem i dammen. Abborrarna blir då väldigt aktiva och snabbt har de ätit upp alla.

Dessa iakttagelser gör att man blir än mer imponerad och fascinerad hur alerta och observanta fiskar egentligen är. Maten i dammen är begränsad och därför blir fiskarna väldigt aktiva då det väl serveras mat. De måste helt enkelt jaga för att överleva då väl tillfället erbjuds.

Hade det istället funnits ett överflöd av mat så hade de istället jagat då de själva behagat dem. Om vi nu efter detta tänker oss hur det då förhåller sig i våra olika vatten så är det inte så konstigt att en del vatten är mer svårfiskade än andra. Rent generellt skulle jag påstå att ju tuffare konkurrensen blir om maten ju lättare blir det att fiska i vattnet. Sedan tillkommer givetvis en rad andra omständigheter att ta hänsyn till men de är egentligen bara bisaker. Grunden är trots allt föda och får fiskarna inte detta i tillräcklig mängd så tackar de mindre sällan nej till sportfiskarens beten.

I början av 70-talet kom boken Mina tama insjöfiskar ut. Den är skriven av den numera avlidne Curt Lindhe. I Boken tar Curt upp och beskriver olika insjöfiskars liv under ett helt år då han observerat dessa i akvarium. En mycket bra och intressant bok i ämnet som jag varmt rekommenderar.

Overkligt bra gösfiske uppifrån Norrbotten!

Ibland kan tydligen verkligheten överträffa alla vildaste drömmar och fantasier. Att dessutom få vara med om att uppleva något sådant är få sportfiskare förunnat. Nu har det hänt mig och jag är lycklig över att fått vara med om denna upplevelse och dessutom dela det hela med några av mina vänner och klubbkompisar.

Att det fångas en och annan storgös i några av våra relativt få gösvatten här i Norrbotten har jag tidigare skrivit om liksom att dessa gösar är väldigt ovanliga. Samtidigt har medelvikten oftast varit pinsam låg där vi fiskat och i vissa vatten får man faktiskt vara nöjd om man får gösar över kilot. Känslan är ändå att det kan finnas något vatten där förhållanden ser annorlunda ut med både bättre medelvikt samt toppvikt. Nu känns det som om vi har hittat ett sådant…

FISKEPASS I

För snart 3 veckor sedan gjorde jag och Krister en gemensam gössatsning i ett vatten vi haft i tankarna sedan flera år tillbaka. Av någon anledning dröjde det tills då för några veckor sedan innan vi kom för oss att testa stället. Något som man nu i efterhand kan ångra att man inte gjort tidigare. Men som man brukar säga, ”bättre sent än aldrig”.

Efter att vi kört runt ett bra tag och rekat så var vi inte längre speciellt förhoppningsfulla. Anledningen var att vi såg väldigt lite på ekolodet och det gällde både rovfisk samt stim av småfisk. Efter en stunds konfererande tog vi ett beslut att trolla vilket nog visade sig vara ett klokt val. För efter bara drygt tio minuter så böjer sig ett av mina spön i en rejäl båge. Fisken känns tung men sävlig vilket känns lovande. Det tar sedan en bra stund innan jag får in fisken vid båten. Förhoppningen besannas då vi ser en grym gös komma upp till ytan. Krister sköter håvningen snyggt och strax har vi gösen säkrad i håven. För mig som tidigare bara sett gösar upp mot 3 kilo ”live” så ser denna rent grotesk ut.

Mäktig gös och ett nytt stabilt personligt rekord!

Först mäter vi den till 86 centimeter. Därefter vägning, vågen stannar på prick 6900 gram! Visst har man haft en förhoppning att med tiden knipa någon större gös här i Norrbotten. Men att det skulle hända redan nu och att den skulle vara av denna kaliber det hade jag knappast väntat mig. Efter detta går fisket trögare fast helt lottlösa blir vi ändå inte. Det blir tillslut några gäddor med en topp på runt 5 kilo samt en mindre gös på dryga kilot som Krister får.

FISKEPASS II

Redan dagen därpå är vi tillbaka rejält laddade och förväntansfulla efter gårdagens jättegös. Det är underbart ute på sjön denna dag med ljumma vindar, en del sol och dryga 25 grader. Även gäddorna tycks uppskatta vädret och speciellt de mindre individerna. Men mitt i gäddruschen får Krister på något som påminner om en gös och mycket riktigt så äntrar sig strax en fin göskropp ytan.

Krister med fin gös på 4570 g och 78 cm.

Både jag och Krister gläds åt denna fina gös som faktiskt är hans klart största trollingfångade gös och då skall ni bara veta hur många gösar han tidigare tagit på trolling samt hur många år han trollat gös i både Västerbotten och Norrbotten. Detta styrker det hela ytterligare hur viktigt det är att fiska i rätt vatten.

Men som om detta inte vore nog så kommer det faktiskt ytterligare en fin gös denna dag. Denna gång är det på ett av mina spön det hugger. Fisken är otroligt loj ändå tills den kommer nära båten. Då börjar den stångas rejält och vill nästan dra in i propellern på motorn. Men det hela löser sig och strax är ytterligare en stor Norrbottensgös fångad. Vikt: 5670 gram, längd: 84 centimeter.

Här sitter jag åter igen med en riktigt fin gös.

FISKEPASS III

I helgen var vi tillbaka till samma vatten och nu hade vi även sällskap av Ari som inspirerats av vårt tidigare fiske här. Det visar sig att vattentemperaturen fallit med flera grader sedan senast. Även regnet hänger i luften. Av dessa anledningar så skruvade vi ner förväntningarna en aning och målet med dessa två dagar var i alla fall att få en fin gös. Det skulle visa sig att det blev betydligt bättre än så.

Fisket var mycket riktigt trögt men vi hade redan gjort upp vår taktik innan start och det var att nöta på under lång tid och tro på det vi gör. Om vi sedan blev utan, ja då hade vi i alla fall försökt. Metoden var även denna gång trolling. Vi testade en bra massa wobbler och några föll gösarna bättre i smaken än andra. Första gösen som högg på ett av mina beten skulle visa sig vara den klart minsta för kvällen.

Mats med 3 kilos gös.

Gös nummer två högg återigen på ett av mina spön och denna fisk var riktigt stark och tjurig. Är detta en gös ja då är den inte liten sa jag men var ändå lite osäker. För strax innan hade jag blivit lurad då jag fått en 4-5 kilos gädda där linan och tafsen lindat in sig runt skallen ett flertal varv vilket fick gäddan att bli i det närmaste apatiskt. Något som faktiskt påminner lite om många gösar. Men tur nog var detta en gös och en riktigt fin sådan. Landningen går smärtfritt och nu kan jag åter skåda en gigantisk gös i min håv. Riktigt grov gös men samtidigt ett par centimeter kortare än min tidigare rekordfisk. Nytt rekord? Nej men väldigt nära.

Här ännu en vacker och imponerande gös från Norrbotten

Måttbandet visar 84 centimeter, vågen säger 6800 gram.

Det går inte speciellt länge förrän det hugger på ett av Kristers spön. Allt tyder redan från hugget på en storgös och så är även fallet. Den stångas rätt bra innan Krister kan pumpa upp den till ytan. Väl där så kan jag håva den. Grym fisk! I håven tippar jag att den kan väga över 7 kilo. Det visar sig att den inte riktigt når upp till sju kilo utan stannar istället exakt på reggvikten på gös, d.v.s. 6500 gram. Detta blir såldes vår tredje regg-gös på tre pass. Overklighetskänslan infinner sig återigen samtidigt som det känns förbaskat roligt.

Krister med präktig gös på 6500 gram och 83 centimeter.

FISKEPASS IV

Dagen bjöds på en hel del regn trots att väderrapporterna lovade mest uppehåll. Vi struntade dock i vädret och nötte på under en stor del av dagen. Fisket började minst sagt trögt innan vi började hitta rätt strategi för dagen. Då kom också gösarna upp med jämna mellanrum fast denna gång var storleken långt ifrån var den varit tidigare. Men i ”Norrbottensmått” mätt mot vad vi sett i många andra vatten så var ändå medelvikten helt okej eller till och med riktigt bra.

Upp kom också en riktigt fin bit som Ari fick. En väldigt kompakt och grov gös som trots endast 74 centimeter väger fina 4660 gram. Riktigt kul att vi alla tre fick dra var sin storgös så en bättre avslutning än så här kunde knappast helgens fiske fått.

Ari med nytt göspers och den sista av dagens totalt 8 fångade gösar.

Med denna summering från våra senaste gösfisken tackar jag för mig denna gång och hoppas kunna återkomma med fler fina fiskar i framtiden. Fast i ärlighetens namn knappast något inlägg av denna kaliber, men som sagt efter detta vet man inte riktigt längre för när väl verkligheten en gång har överträffat drömmen kan saker och ting hända igen…

Fotnot: Samtliga större gösar har återutsatts tillsynes pigga och oskadda vilket känns väldigt bra. Detta är också mycket viktigt om vattnet även i framtiden skall hålla hög klass.

Korta huggperioder gav fina abborrar

Förra helgen gav jag mig ut på jakt efter de större abborrarna i en sjö som jag känner till rätt så bra vid det här laget. Ändå är det sannerligen inte det lättaste att få de stora abborrarna i sjön som endast uppträder på relativt små ytor av hela sjön. Dessutom så har det i år varit helt dött på det stället som gav bäst förra året. En av anledningarna är att betesfisken i år har varit betydligt mer utspridd mot vad det brukar vara vilket gör det ännu svårare. Lägg därtill att sjön håller ett konstant djup av 1,5-2 meter så förstår ni att det inte är det lättaste att hitta dom.

En bra metod dessa gånger är trolling vilket jag nu börjar få en del rutin på vad det gäller abborre i alla fall. Tyvärr hade vattentemperaturen rasat från 21,5 grader till under 15 på en vecka vilket inte är det optimalaste precis då vi vet att abborren är en fisk som älskar värmen.

Det som däremot talade för abborren var månståndet. Ja jag vet att många inte tror speciellt mycket på att det kan spela in på fisket men då jag förra vintern höll på att sammanställa statistik på mina större gäddor så tvärkollade jag även på några abborrar och fann genast att i några vatten fanns ett samband mellan tiden kring fullmåne och fångst av stora abborrar. Finner det hela så talande att jag har svårt att inte tro på det och då ska ni veta att jag i grunden var rätt skeptisk till att månen verkligen kan påverka fiskarnas hugglust. Jag lär med tiden komma tillbaka till detta ämne, var så säker.

Åter till fisket. Dagsfisket gick hyfsat med en och annan skaplig fisk men det var under kvällen som den största abborren kom upp.

 

Helgens största, 970 gram och 41 centimeter.

Jag hittade faktiskt ett intressant ställe i sjön där jag fick i princip alla de lite större abborrarna vilket känns lovande inför kommanden fisken. Däremot upplevde jag att abborrarna inte var riktigt på taget totalt sett och att dess huggperioder var väldigt korta. Inte såg man heller några tecken på jagande rovfisk trots stundtals spegelblank vattenyta. Men får vara nöjd att jag envist nötte på och blev tillslut 5 abborrar mellan 5-7 hekto plus då den på 970 gram.

I går kväll var jag så tillbaka och satsade åter igen på trollingfiske runt de heta området från förra gången. Första två timmarna blev det bara några smågäddor samt två “miniborrar”. Men under en hektiskt kvart händer precis allting innan det åter dör ut sista timmen.

Denna heta kvart inleds med att jag får på en liten gädda men halvvägs in så ser jag att det är en fisk bakom som också är intresserad av vobblern eller kanske rent av gäddan. Nåja jag släpper löslina för att se vad som händer, drar lite i linan och ser att det är flera fiskar kring vobblern och gäddan. Tillslut vevar jag in vobblern och ser att gäddan då är utbytt mot en abborre. Hur gick detta till måntro? Abborren väger bra precis 700 gram.

Bara någon minut senare får jag dubbelhugg, först kan jag landa denna abborre på 890 gram.

En av två fina abborrar som högg på samma gång.

Även den andra abborren känns fin men lossnar alldelens vid båten. Uppskattad vikt, runt 9 hekto. Nästa runda hugger det på exakt samma fläck vilket jag kan se på min gps. Med detsamma kan jag ana att det är en finare abborre för den stångas rejält mot botten innan den kommer upp till vattenytan. Första intrycket är att den kan vara riktigt stor för den är ruggigt bred och påminner nästan mer om en id än abborre i formen. Tyvärr saknar den rätta längden för att nå upp till några riktigt imponerande siffror men hur som helst en fin abborre och årets största för min del.

1150 gram – 42 centimeter.

Sammantaget känns det  kul med lite abborrfiske så här i slutet av sommaren. Önskar dock bara att jag kommit igång lite tidigare för nu känns det som att hösten står och knackar på dörren.

Abborre över kilot

Det har inte blivit så många fiskepass inriktat på abborre denna sommar, detta blev pass nummer två i raden. Vädret var lovande med svaga vindar och solsken.

Jag började med att köra lite trolling över några intressanta områden. Resultatet blev dock skralt med endast några småabborrar samt ett par snipor. Sedan blev det spinnfiske utanför en större vass och där var både småfisken och abborren samlad. Blev ett 15 tal abborrar i varierande storlek upp till knappa 7 hekto.

Avslutningsvis så testade jag några andra ställen där jag fått skapliga “borrar” tidigare år vilket var ett lyckat val. Blev bara några få fiskar men en av dessa var så pass fin att den nådde en bit över kilot.

1060 gram – 44 centimeter var måtten på denna skönhet.

Som vanligt i denna sjö är abborrarna lynniga i humöret och rätt svåra att lura till hugg, speciellt de större individerna. Det varierar rejält vilket bete de vill ha för dagen och hur de skall fiskas på bästa möjliga sätt.

Idag var det utan tvekan spinnare som gällde och speciellt en Vibrax i rött och svart i storlek 4. Jag testade även med poppers eftersom jag gärna skulle vilja ta någon stor på detta bete men det gav inget alls. Även de annars så säkra jiggarna ignorerades av de lite större abborrarna. Tidigare gånger har det varit precis tvärtom att jiggarna gett de största medan spinnare mest resulterat i småabborrar.

Att fiska efter storabborre är många gånger en riktig utmaning då det gäller att vara flexibel i sitt tänkande och inte låsa sig fast i tron att samma bete/ metod alltid fungerar. Visst ibland vid precis rätt tillfälle verkar val av bete inte spela någon roll alls men dessa dagar är tyvärr alltför få till antalet.

Kul med en finare abborre och att man spräckt kilos gränsen för året. Men än är jag inte nöjd och hoppas kunna dra några till innan sommaren är till ända.