My tribute to Arne Broman

Redan som litet barn väcktes min nyfikenhet om vad som kunde tänka finnas i under vattenytan. På den tiden intresserade jag mig mest för alla de olika små vattenkryp och groddjur som man kunde hitta. Med hjälp av min håv ordnade jag en mindre djurpark hemma på gården med alltifrån små vattenbaggar, trollsländelarver till grodor och med tiden även fiskar. Jag ser idag dessa år som viktiga då jag lärde mig en hel del om hur ett friskt ekosystem skall se ut och att det ena hänger ihop med det andra om det skall bli bra.

Med ökad ålder övergav jag sakta men säkert håven till förmån för fiskespöet och snart hade jag full fokus på fiskarna i vattnet. I samma veva kom jag över en bok som hette Spinn-mete-pimpel skriven av en äldre herre vid namn Arne Broman. Detta blev början på en läsupplevelse utöver det vanliga och samtidigt en språngbräda ut i fiskets värld. En bättre start kunde jag knappast fått…

Arnes böcker fastnade jag direkt för, jag fann en slags helhet i det han skrev. Att i fisket kunna se och uppskatta saker som man annars lätt glömmer bort, att alla fiskar har lika värde och detta med hur viktigt det kan vara med goda vänner i sin omgivning. Arne spred ut ett budskap runt fisket som jag tog till mig, köpte och försöker leva efter ännu idag. Fisket skall bestå av glädje, inte tvång men samtidigt skall det finnas en drivkraft, ett motstånd en strävan efter att ständigt gå framåt. Kanske var det därför Arne tog till sig specimenfisket som han sedermera med stor värme och glädje förmedlade ut till svenska folket.

Här ser vi Arne med flugspöet i handen…

Arne lämnade jordelivet dagen innan han skulle fylla 80 år. Innan dess hann han med att lämna sina avtryck ut i världen med flertalet böcker och artiklar. Redan i tonåren började han arbeta som journalist och fortsatte med detta sedan livet ut. Första tidningen han skrev för var Arbetaren. Med tiden kom han synas i Svenskt fiske och senare i Fiskejournalen. Han var en allätare inom fisket och var med om att prova det mesta. Fast mest känd var han nog genom sitt sätt att föra fram specimenfisket till Sverige. Arne hade även fler strängar på sin lyra än sportfisket och det var naturen som lockade honom mest. Fågelskådning och botanik var två andra stora intressen som han också skrev några böcker om. Förutom detta blev det ju också flertalet fiskeböcker av högsta klass.

När jag fick upp ögonen för denna man var under slutet av 80 talet då jag började läsa min pappas fisketidningar. Då skrev han i Fiskejournalen och jag minns speciellt några artiklar då han tillsammans med sina två fiskekompisar Lars-Ove Berglund och Kaj Johnsson fiskade vitfisk som braxen, sarv och mört. Fast den fisk som nog låg Arne närmast om hjärtat var förmodligen abborren och genom åren blev det flertalet riktigt fina sådana. Boken abborrfiske var tillsammans med öringen i kvarndammen anledningen till att han 1999 fick mota Hans Lidman stipendiet. Innan dess hade han skrivit flertalet andra böcker och totalt blev det ett tiotal fiskeböcker från hans penna. För dagens unga generation av sportfiskare är nog Arne Broman en rätt okänd figur som man kanske minns från Fiskejournalen och spalten Landet runt där han avslutade med de klassiska orden Tight lines…

Några av hans kända böcker…

Känn igen fisken (1975)

I denna bok beskrivs ett 80-tal fiskarter i text och bild. Bilderna är illustrerade av vår kanske främste fisktecknare genom tiderna Rolf Smedman.

Modernt mete 1 (1979)

Denna bok skrev Arne efter att han först träffat och studerat flertalet brittiska metare och sett hur skickliga de var. Sedan tog han lärdom av detta under 10 år innan det tillslut blev en bok i ämnet. I boken skriver han utförligt om redskap, metoder, beten och fisketeknik och fastän den är gammal och mycket har hänt på området så är den ännu idag läsvärd. Meningen var att det skulle komma en efterföljare i Modernt mete 2 men av någon okänd anledning kom den aldrig.

Spinn-mete-pimpel (1986)

I den här boken delar Arne med sig av sitt kunnande när det gäller spinn, mete och pimpelfiske.

Sportfiskarens år (1988)

I denna bok följer Arne andra duktiga fiskare på fiskeäventyr under årets alla månader. En mycket trevlig läsupplevelse i bästa Arne Broman anda…

Fiskeknep (1992)

I denna bok har Arne samlat sina tips och småknep för ett effektivare fiske. Här finns mycket tänkvärt att läsa och en hel del att lära sig.

Öringen i Kvarndammen (1993)

Här finner man berättelser i novellform från alla typer av fisken vilket visar vilken bred och komplett fiskare han egentligen var. Hans språk och berättarglädje lyser starkt i denna bok…

Abborrfiske (1998)

I hans avskedsbok lyfter han upp sin favoritfisk abborren och skriver en mycket trevlig bok där han genom flera skickligt skrivna noveller lovordar den randige riddaren. Jag tror att denna man påverkat mig en hel del både vad det gäller min syn och inställning till sportfisket och då kanske det inte är så konstigt att även jag ser abborren som den främste sportfisken av dem alla…

Vila i frid Arne, Tight lines…

MINNEN FRÅN FÖRR - Gäddån

Det känns att luftfuktigheten denna kväll är otroligt hög, inte ens ett asplöv har vett att röra på sig. Luften står helt enkelt still och det är knäppt tyst i skogen. Bara för några timmar sedan passerade ett åskväder av de värre slagen men nu syns inte ett spår av detta på himlen. Däremot sitter regndroppar kvar på löven och i gräset vilket skvallrar om det som varit. Vi befinner oss mitt i de djupaste skogarna i Tornedalen, ett underbart naturskönt område i norra delen av vårt land där sommarprakten lyser lika klart som midnattsolen.

Åska och fiske hör inte ihop har man fått höra och vissa går så långt att de aldrig fiskar de dagar då åskan ligger i luften. Själv har jag varit med om att det kan vara i princip omöjligt att få fisk efter ett åskväder men däremot före har jag flertalet gånger haft ett enastående fiske. En annan gång då jag fiskade i en mindre sjö var abborrarna som tokiga och jagade fisk i ytan medan det blixtrade och dundrade på avstånd. Efter att hunnit dra upp flertalet fina abborrar kom åskvädret så nära att jag fick skynda mig till land och söka skydd. Med dessa tankar i huvudet kändes det lite ovisst hur fisket skulle te sig i kväll men samtidigt kände jag att det låg något i luften som tydde på motsatsen.

Efter att följt den lilla stigen i ett par kilometer började jag höra bruset från ett rinnande vattendrag och så plötsligt i en liten svacka uppenbarade sig den å jag sökt mig till. Egentligen visste jag inte mycket om denna å mer än att jag troligen var en av de första som gästat den på mycket länge. Inga spår efter andra fiskare syntes till och naturen i övrigt såg helt orörd ut vilket förstärkte den känslan ytterligare. Som alltid då man kommit till ett främmande vatten börjar snabbt tankarna och drömmarna ta vid. Frågeställningar som vad som kan dölja sig under vattenytan? Var och hur skall jag fiska? Vilket bete skall jag använda med mera…

Här Morgan och Mikael i full färd att försöka lura någon fisk…

Ån såg ut att vara rätt strömsatt till stora delar med några fina sel mellan forsarna. Jag bestämde mig för att gå på ett säkert kort och satte på en Vibrax spinnare i storlek 3. Redan vid första kastet skymtade jag en skugga i vattnet och innan jag hunnit reagera kom hugget med våldsam kraft. Efter en tuff kamp med flertalet rusningar och hopp kan jag så landa en kompakt gädda på knappa 3 kilo.  Gäddorna här är grymt starka och man blir förvånade att de inte är större än de är, men så brukar det vara just med strömgäddor. Vad jag inte visste i den stunden var att fisket skulle fortsätta på precis samma sätt kvällen igenom.

VIDEOKLIPP FRÅN ÅN DÄR MARTIN DRILLAR EN GÄDDA

I varje sel och fors stod gäddorna tätt parkerade och ibland hände det att tre till fyra gäddor bokstavligen slogs om att hinna först till spinnaren. Ett kast utan hugg existerade knappt och vid ett ställe där ån var lite djupare och mer lugnflytande stod fiskarna i princip på varandra. Efter drygt tio kast med lika många hugg på samma fläck så började det nästan kännas för lätt. Genom åren har jag fiskat i otaliga åar och bäckar med varierande resultat men denna å påminde om ingen annan.

Här Anders med en mindre gädda som han tagit på en av de hetare platserna längst med ån.

Ovanför sista forsen stod det givetvis ett gäng gäddor men även flertalet abborrar. Om gäddorna var stöpta i 2-3 kilos klassen så var de flesta av abborrarna runt halvkilot med ett undantag, en fin fisk på runt 8 hekto.

Djurlivet runt ån är väldigt rikt. Mycket fåglar, bävrar och älgar har jag skådat genom mina år vid ån.

Kvällen blev kort sagt magisk och efter denna kväll har jag besökt ån flertalet gånger. Fisket har nästan alltid varit bra och vissa gånger har det vart precis lika bra som vid första besöket. Framförallt gäddbeståndet är starkt men det finns också fina abborrar i ån. Ibland har jag överraskats då någon harr eller i ett fall regnbåge smällt på betet och jag är övertygad att harrbeståndet skulle vara klart bättre om inte antalet gäddor var så himla stort. Man kan lugnt säga att det är gäddorna som regerar i denna å vilket fått mig att kalla den för gäddån. Numera blir det inte så många besök dit och de gånger jag gästar ån brukar jag ta med mig någon kompis så de får uppleva ett sällsynt actionfyllt gäddrally med inslag av abborre…