Årskrönika 2019

Då var det dags för årets sammanfattning över mitt fiskeår. Ett år som på förhand kändes både ovisst och givet. Det som kändes ovisst var väl främst hur mycket tid jag skulle mäkta med att ge fisket. Det mest givna var att jag skulle fiska gädda under april och juni. Sen fanns som vanligt en massa planer och idéer att genomföra ifall tid, intresse och energin skulle finnas där.

APRIL EN SAGOLIK FISKEMÅNAD FÖR MIG
Efter en hel norrländsk vinter utan fiske brukar fiskesuget vara stort när våren börjar göra sig påmind. I år var inget undantag men förutsättningarna kunde varit bättre från start. I början av mars såg det riktigt bra ut men så kom dryga halvmetern snö på ett par dygn och bakom det en portion kalluft. Bara invänta mildare väder och det kom rätt snart. Början av april fram till 22-23 april var förhållandena riktigt fina. Däremot tog säsongen slut snabbare än väntat då isarna snabbt försämrades. Så totalt hade vi tre veckor med riktigt fina förhållanden medan mars var sämre och då sista aprilveckan som gick bort helt. Hade man varit taggad och haft tid hade man även kunnat fiska en del under februari då det var några dagar med mildare väder.

Ni som följer bloggen har kanske läst min summering av april och även de enskilt bästa fiskepassen. Men kort sagt blev det 10 fiskepass under april fördelat på gädda 7 ggr, lake 2ggr och gös 1 gång. Jag rivstartade med ett grymt ismetepass då jag landade 20 gäddor varav 14 vägde över 6 kg! Tre av dessa pressade vågen över 10 kg med en imponerande toppfisk på 12830 gram! Dagen efter fiskade jag på annat ställe och då blev det tre gäddor över 7 kilo med topp på 11730 gram och 120 centimeter. En svit som jag sent lär glömma!

10210 g- 112 cm

11730 g - 120 cm

12830 g - 118 cm

10380 g - 119 cm

Sista tre fiskepassen blev fokuset flyttat från gädda till lake och gös. Just lakfisket blev långt över förväntan. Jag har tidigare lyckas i samma område men i år var det ovanligt bra, speciellt snittvikterna liksom toppfiskarna. Förutom ett nytt personligt rekord blev det ett gäng fina lakar. Största laken vägde över 5 kilo vilket jag haft som en liten drömgräns.

På bilden den tredje största laken under april. Totalt blev det en fin svit av storlakar i vikter 5100 g, 3610 g, 3550 g och 3370 g.

SEGT FÖRSOMMARFISKE
Våren kom tidigt men blev långdragen då kalluften tog över en bit i maj månad. Detta följdes av regn och mildare väder och så fortsatte det ändå fram till midsommar. Växlande väder utan några stabila högtryck. Vattenståndet åkte berg och dalbana liksom lufttrycket. Kanske orsaker till att fisket oftast kändes segt? Många med mig hade samma känsla om fisket denna period. Ofta brukar det komma en riktig het period efter leken men i år kändes det som att den aldrig kom.

Men visst fick jag en del gäddor varav några bättre fiskar. Blev mest fiske från land och då spinnfiske. Resultatet blev till slut godkänt när jag under en sen junikväll krokar en bättre fisk. Den hugger bara en bit ut från land och snart kan jag syna en vacker gädda liggandes i håven.

SOMMARFISKET HANDLADE MEST OM GÖS
Juli månad brukar betyda att jag lägger gäddfisket på is och fiskar efter andra arter. Så även i år. Det blev nästan uteslutande gösfiske i hemmasjön. Jag har här tidigare dragit flertalet gösar mellan 2,5-3,5 kilo men sen har det tagit stopp. Mestadels har jag då vertikalfiskat nära botten. De största gösarna tycks gå högt upp i vattnet här omkring så ingen skräll att det var på trolling min hittills största gös från denna sjö kom.

När sommarvärmen försvann drog jag till skogs och fiskade bäcköring. Två turer då jag testade två mindre bäckar. I ena bäcken fann jag öringar, i den andra fanns det bara abborre.

HÖSTFISKET BLEV DET INTE MYCKET AV
Lite som vanligt så blev höstfisket inte mycket att hänga i julgranen. Undantaget var under två veckor i slutet av september då jag hann ut på fyra fisketurer. Samtliga pass spenderades på några olika sjöar och nu var det trollingfiske efter gädda som gällde. 2018 blev det inte ett enda trollingpass så därför var det kul med lite trolling.

Samtliga pass gav gädda över 7 kilo. Toppfiskarna i båten blev årets längsta gädda 121 cm och dryga 11 kilo. Sedan två gäddor som bägge mätte 111 cm och vägde mellan 9-10 kilo. Båda dessa fiskar togs under samma fiskepass och inom loppet av 30 minuter! Det var min fiskekompis för dagen, Mats Honkamaa som drog gäddorna. Dessa fiskar hamnade på plats 2 respektive 3 i hans 10 i topplista. En rolig dag som blev den sista fiskedagen för året i öppet vatten. Oktober bjöd på fina förutsättningar med stabilt lufttryck och vattenstånd men vädret var ovanligt kallt. Bara inse att fiskesuget inte fanns riktigt fanns där så det blev en tom fiskemånad i kalendern. Resten av året blev precis lika tom på fiske. Så med andra ord väldigt lite fiske för mig under andra halvan av året, från augusti och framåt.

ÅRETS BÄSTA FISKAR

1. Lake 5100 g – 89 cm (ismete, april)

Kommentar: Årets fisk och en av mina bästa fiskar någonsin. Idag är lakar över 5 kilo rätt sällsynta i Sverige. Största kända laken på sportfiske från detta vatten. Ismete med liten mört. Högg nära botten där jag tidigare hade mäskat med fiskbitar.
2. Gädda 12830 g – 118 cm (ismete, april)

Kommentar: En gädda över 12 kilo är alltid en bra fisk. Tagen på ismete, totalt min 4:e största gädda. Kände redan i mothugget att det var något extra. Grymt fiskepass med totalt 14 gäddor över 6 kilo var av tre vägde över 10 kilo!

3. Gös 4740 g – 78 cm (trolling, juli)

Kommentar: En medelmåttig fisk i många vatten söderöver men en bra fisk i Norrbotten och i det aktuella vattnet en riktigt bra fisk. Kul att putsa ett sjörekord i sitt hemmavatten.

4. Gädda 10210 g – 117 cm (spinn, juni)

Kommentar: Inte den största gäddan i mitt liv men efter att jag nött flertalet kvällar från land utan att lyckas så kändes det riktigt gott att till slut lyckas ta en finare fisk. Ofta är det vägen fram till fångsten som ger mig mest tillfredsställelse.

5. Gädda 11020 g – 121 cm (trolling, september)

Kommentar: Höstpremiär som gav årets längsta gädda! Nytt september-rekord. Tog grunt på ett gummibete fiskat över 12 meters djup.

SAMMANFATTNING
Så här i efterhand när jag ser tillbaka på året kan jag konstatera att det blev lite som väntat i det stora hela. Det fanns nog en mening med att jag inte lade upp några större planer och målsättningar inför året. Energin och fiskesuget är idag inte på topp hela tiden. Min strategi blir då att fiska mer då suget är på topp och de årstider jag trivs mest med att vara ute. Även att fiska de fiskesätt man tycker mest om. Fisket skall vara så trevligt och roligt som möjligt. Korta ner fisketurerna, inga långa resor och planeringar m.m. Med detta upplägg så är jag medveten att resultatet blir sämre än vad det kunde bli men i gengäld skänker det desto mer glädje och risken att man helt slutar fiskar minskar. Det har blivit mest gäddfiske (64%) följt av gösfiske (26%). Övriga arter lake och öring (10%).

Gäddfisket handlade om tre perioder. April månad liksom från slutet av maj och juni då jag fiskade en hel del. Sedan de fyra passen i slutet av september. Isfisket måste jag vara väldigt nöjd med. Totalt sju fiskepass som resulterade i flertalet fina gäddor var av 4 vägde över 10 kilo. Dessutom en bra toppfisk på 12830 gram. Försommarfisket var kämpigt men en landfiskad 10 kilos spinngädda räddade upp det hela. Så godkänt trots allt men kunde vart bättre. Höstfisket, ja med den tid man lade ner så får man väl vara nöjd. Totalt sett blev det 20 gäddor över 7 kilo var av 6 stycken överskred 10 kilo. Två gäddor över 120 cm och en toppfisk på fina 12830 gram. Trots att jag känner att jag kunnat fiska klart mer och klart effektivare så kan jag inse att det ändå blev rätt många fina gäddor.

MINA STÖRSTA GÄDDOR 2019 

VIKT (gram)	LÄNGD (cm)	K-FAKTOR	METOD	BETE	DATUM
12830	118	0,78	Ismete	Mört	2019-04
11730	120	0,68	Ismete	Mört	2019-04
11020	121	0,62	Trolling	Softbait	2019-09
10380	119	0,62	Ismete	Mört	2019-04
10210	112	0,73	Ismete	Mört	2019-04
10210	117	0,64	Spinn	Hybrid	2019-06
9440	108	0,75	Ismete	Mört	2019-04
9330	111	0,68	Ismete	Mört	2019-04

Martin med nytt pers. 9960 gram - 114 cm. 

Under juli blev det en del gösfiske. Mest vertikalfiske men även några trollingrundor. Resultatmässigt inget att skryta över men blev ändå en fisk som jag kan känna mig nöjd över. Att ta ett nytt sjörekord i sitt hemmavatten satt riktigt fint. Sen tycker jag att gösfisket under högsommaren är en höjdare. Jag har tagit med mig flertalet vänner ut på sjön och förutom själva fisket så bjuder dessa sommardagar på bad, naturupplevelse, härligt väder och trevligt sällskap.

Årets mest oväntade händelse är utan tvekan lakfisket. Av okänd anledning kändes ett av mina lakställen glödhett i år. Både i antal och storlek levererade platsen och som grädden på moset kom det upp en lake som överskred 5 kilo. Något av en drömgräns var nu passerad.

Klarade jag då årets enda uppsatta mål. Att fiska fler dagar än föregående år (2018)? Nej det fattades några dagar. Bara ta nya tag och ladda inför nästa år, förhoppningsvis lär jag fiska en del i alla fall. Vill även tacka alla mina fiskekompisar för trevliga stunder ute vid fiskevattnen.

4 g. Pulkan

* 4. Utrustningen *

En viktigt och underskattad del av utrustningen är själva pulkan. Tyvärr är förhållanden många gånger tuffa ute på isen med både snö och slask. Har man då en dålig pulka så kan den nästan förstöra en hel fiskedag. Man kanske inte kommer sig till den tilltänkta fiskeplatsen eller så har hela strapatsen kostat så mycket energi att man inte orkar borra alla de hål man hade tänkt sig eller fiska den tiden man på förhand avsatt.

Vilka krav kan man ställa på sin pulka?
En pulka skall först och främst få plats i bilen. Den skall vara så rymlig att man får plats med alla de prylar man vill ha med sig ut på isen. Den skall också gärna vara så lätt och smidig som möjligt och gå bra även i djup snö utan att välta. Finns då denna pulka som klarar samtliga krav? För bara några år sedan hade svaret var nej och då krävdes det lite arbete och tänkande för att konstruera och bygga ihop sin egen pulka. Ibland blev resultatet bra men ofta hittade man en del brister i dessa hemmabyggen. Vanligt var det också med barnpulkor av olika slag vilka i allmänhet inte alls höll måttet. Nu har det tack och lov kommit pulkor byggda i hårdplats som både är lätta, smidiga och stryktåliga. Dessutom är de rätt breda och djupa vilket gör att de går riktigt bra i snön. Dessa pulkor finns också i olika modeller och storlekar.

Här en gammal bild från arkivet. Jag och Ari med våra nya platspulkor med Krister har en liten barnpulka. Kan säga att Krister kort efter denna fisketur köpte sig en Sportsleed pulka;)
Sport sled pulkan
En pulka som blivit populärt är amerikanska Sport sled som importeras av Bios AB i Sverige. Den finns i två storlekar (se nedan). Själv har jag valt att köpa den större modellen vilket jag inte ångrat för en sekund.

Lilla storleken (ca pris 599-799 sek).

Längd: 92cm
Bredd: 66cm
Djup: 23cm
Vikt: 2,5kg

Stora modellen (ca pris 799-999 sek)

Längd: 137cm
Bredd: 66cm
Djup: 24cm
Vikt: 5kg

Jag har tidigare skrivit lite om denna pulka. Mitt omdöme finns att läsa här nedan:

Efter att ha slitit ut två stycken barnpulkor så tänkte jag att det nu är på tiden att man skaffar sig en rejälare pulka som man vet håller i många år framöver. Mina krav på pulkan var att den skulle rymmas i bilen, vara stryktålig och gå bra även i djup snö. Sedan skulle den vara så pass stor så jag rymmer alla mina prylar utan problem.

Valet blev en Sport Sled eller USA pulka som den kallas. Den har funnits i Sverige i ca 5 år nu men har först på senare är blivit populär inom fisket. Nu har jag använt denna pulka under snart 2 års tid och därför har jag fått en bra bild över hur den fungerar. Jag kan säga att den uppfyller alla mina krav och förväntningar. Visst den är nog så stor kan man tycka, men å andra sidan har man plats med den i sin bil så tycker jag att man skall köpa den istället för den mindre modellen.

För i denna pulka rymmer man allt plus lite till. Fastän den är stor så upplever jag den inte som speciellt klumpig utan den går lätt på snön och är lätt att dra. Sedan väger den ju endast 5 kilo, så den är ju väldigt lätt till förhållande av sin storlek. Därför blir mitt betyg det allra högsta. Skall man hitta något negativt så skulle det i så fall vara priset som man kan tycka är nog så saftigt. Men då skall man komma ihåg att kvalitén är därefter och att pulkan med största säkerhet kommer att hålla i många, många år framöver.

Avslutningsvis vill jag säga till alla ni som fortfarande drar omkring med ostabila små barnpulkor i djupsnön att ni borde tänka om och köpa er en Sport Sled så snart som bara möjligt. Enligt mig ett givet köp för alla ismete entusiaster ute i landet…

Hur packar jag pulkan och vilka prylar skall finnas med.
Att hålla på och skruva i pulkorna för att fästa spöhållare och annat kan ha sina fördelar men även nackdelar. Kanske det inte blir som man tänkt sig och då måste man ändra om o.s.v. Det tar även en del tid att fixa och trixa med detta som jag hellre lägger på själva fisket. Har man en större pulka så klarar man med lite planering att ta med sig massor av saker utan att röra själva pulkan. I mitt fall ser det ut på följande sätt.

- En back på 50 liter längst bak på pulkan. Här har jag levande betesfisk.

- Två mindre backar (staplade på varandra). Här finns det mesta. I ena backen finns allt som behövs kring utryckning vid hugg. (handduk, vågar, olika verktyg, måttband, kamera). I den andra backen har jag matsäck, pimpelspön, maggot, tackelboxar, sax, doftmedel, deadbait, pannlampa/ ficklampa, batteri till isborren. När jag kommer hem från fisketuren brukar jag packa all elektronik i en back och ta in den i värmen medan resten av utrustningen kan förvaras i bilen eller kallgarage. När det hugger har jag alltid vågsäcken redo och i den har jag då ena lilla backen samt gäddmatta och en liten hink med betesfisk.

- Ikeapåse. Här jag har spöställningar, vippor, isskopa samt akvariehåv.

- Gäddmatta som ryms framför skryllan.

- Isborren. Har en 200 mm till ismetet samt en betydligt mindre om jag tänker pimpla. Är det tunna isar tar jag endast med mig den stora borren men annars brukar jag ta med mig bägge två. Dessa ryms på gäddmattan.

- Stol med ryggstöd. Denna brukar jag lägga ovanpå boxarna.

- Spöbag. Lägger jag ovanpå sist av allt.

- Lastnät. Med ett lastnät spänner man lätt fast allt med. Jag brukar lägga över min flytoverall som ett slags extra skydd innan. (Flytoverallen använder jag sällan vid transport till själva fiskeplatsen. Den är däremot bra att dra på sig när man är framme eller när det börjar kännas kallt). 

Här två olika varianter av lastnät. Dessa håller fast dina prylar på ett riktigt effektivt sätt.

Sparken, ett ypperligt alternativ till en pulka, speciellt ute på blankisarna.

* Jag funderar också att sätta fästa en livlina i pulkan vilket kan vara bra ifall olyckan skulle vara
framme. Nu är jag inte den som chansar att fiska på riktigt tunna isar utan väntar hellre till isarna känns säkra. Man skall ha respekt för isarna och alltid ta det säkra före det osäkra.

Använd pulkan som livewell eller vindskydd
Det har visat sig att pulkan kan vara användbar på andra sätt också. Om det blåser mycket går den att använda som vindskydd, något som räddat mig vid några fisketurer då det plötsligt börjat blåsa hårt.

Speciellt vid ensamfiske brukar jag fylla upp pulkan med vatten ifall man skulle få någon större gädda som man vill väga, mäta och fotografera. Perfekt att säcka gäddan i pulkan medan man i lugn och ro kan förbereda sig för dokumenteringen. I Finland vet jag att många seriösa ismetare brukar ha med sig två pulkor på isen. Ena pulkan har man alla fiskegrejorna i medan den andra används enbart som livewell.

4 f. Nappindikatorer och spöställningar

* 4. Utrustningen *

När det gäller mete i allmänhet är det vanligt att man använder sig av någon form av nappindikator. Till ismetet ser man oftast angelvippor eller angelspröt vilket man helt enkelt hämtat från angeldonsfisket. I handeln har det bra länge inte funnits mycket utrustning anpassat till ismetet. Många har därför tagit saken i egna händer och tillverkat spöställningar och ismetevippor. Själv försöker jag göra det så enkelt och smidigt som möjligt. Avancerade tunga/ klumpiga spöställningar och alarm är ingen för mig när jag är ute på isen. Glädjande nog har det under de senaste åren kommit både ismetevippor och spöhållare som håller måttet.

Ismetevippor
Har man ute flera spön är det givetvis en stor fördel att ha en synlig indikator så man kan se då det nappar. Som jag redan tidigare nämnt är angeldonvipporna det vanligaste alternativet. Dessa finns att köpa i de flesta sportfiskebutiker. De fungerar i vissa fall helt okej men långt ifrån alltid så bra som man kan önska. Det finns en del olika märken och färger på vipporna och de fungerar och ser i princip likadana ut. Däremot skiljer det en del i kvalitén dem emellan vilken man kan tänka på. Rent allmänt är dessa spröt inte mycket att hänga i julgranen.

Fladen fishings kom 2015 ut med en lite större variant som jag köpte några stycken utav. Jag tyckte att den fungerade hyfsat bra men varför gjorde man inte själva bollen större?? Men efter flera år utan ett riktigt vettigt alternativ på marknaden kom så en ismetevippa som uppfyller ALLA mina kriterier på hur en bra vippa skall se ut. Det är OFC ismetevippa pike edition 58 cm. 

OFC ismetevippa pike edition 58 cm.  Klart bästa alternativet på marknaden idag.

Annars har många sportfiskare tagit saken i egna händer och uppfunnit egna varianter som ofta fungerar bättre än de man kan köpa. Sportfiskaren och bloggaren Stefan Jarl är en som blivit riktigt duktig på detta och gjort flera varianter av vippor. Kika in på hans blogg för att se mera...

Nackdelarna med vippor som jag ser det är att det ibland kan bli s.k. blindfällningar då de löser ut utan att någon fisk har nappat. Detta kan ske då det blåser mycket eller då man fiskar med större betesfiskar. Vill man undvika detta kan man givetvis ställa linan så att det krävs mer motstånd för att dra ut den. Nackdelen är då att gäddan känner mer motstånd och lättare kan spotta ut betet. Med de egengjorda vipporna kan man justera detta bättre vilken kanske är den största fördelen. En annan är att man kan göra dem lite större så de syns bättre.

Vanligaste sättet att fästa linan är att göra en ögla av linan som man snurrar runt vippan längst fram eller så att klämma fast linan på något sätt. Själv brukar jag använda bägge sätten lite beroende på vilka agn jag fiskar med, hur ismetevippan ser ut samt hur försiktiga gäddorna är för dagen. Fiskar man med större levande agn är det lätt att få blindfällningar och då kan det vara bra med en vippa som är lite styvare och att ha möjlighet att kunna fästa linan lite hårdare. Fiskar man med dött agn så blir det något helt annat och då vill jag helst ha linan så att den väldigt lätt löser ut vid ett hugg. Exakt hur det skall se ut är omöjligt att säga för det hela hänger nämligen ihop med hur ismetevipporna fungerar. Det är därför viktigt att kolla upp detta då man är ute och fiskar, sedan kan man i efterhand alltid justera dem.

Ålbjällran
För att göra det hela ännu bättre kan man använda sig av en ljudlig nappindikator. Då är de s.k. ålbjällrorna det populäraste alternativet. Dessa är mycket enkla och praktiska att använda. Man sätter helt enkelt bara fast den i vippan. Vanligast är att fästa den från mitten av vippan och framåt, detta lite beroende hur vippan ser ut. Ålbjällran hörs faktiskt riktigt bra och det även på lite längre håll. Det behövs inte heller någon större dragning i linan för att man skall höra att något händer. Enda bekymret är dagar då det blåser mycket, då kan det ibland vara svårt att höra dessa men i övrigt fungerar de klockrent.

Ålbjällror med klämfäste passar perfekt till ismete.

Elektroniska nappalarm
Det finns en del metare som har tagit med sig sina grejor ut på isen vilket säkert fungerar riktigt bra. Nappalarm samt mindre banksticks (spöhållare) som man borrar ner i isen gör att spöna sitter där de skall. Dessa larm hörs på långt håll och en fördel är att kunna höra på ljudet hur mycket lina gäddan tar. Vill man ha det riktigt lyxigt kan man skaffa sig larm med reciever. Då ser man genom en sändare vilket spö det nappar på. När det gäller mete prylar är utbudet på marknaden något helt annat än ismete. Jag tror om man anpassar en del av dessa prylar till ismetet kan de fungera riktigt bra.

Tanken att kunna fiska riktigt långa pass under våren kittlar. Då är det här uppe i Norrbotten ljust i ca 15 timmar och huggperioderna blir då också väldigt utspridda. Låt säga om man är några fiskare som har ute fem spön var och fiskar med nappalarm och reciever. Då skulle man ha möjlighet att ligga i ett tält och vänta in eventuella huggperioder. Jag tror möjligheterna är många för att utveckla ismetet och en av dessa är att ta influenser från det traditionella metet. Sedan är det också en fråga om vad saker och ting kostar samt hur avancerat man vill ha det.

Spöställningar/spöhållare
Vad det gäller spöställningar till ismete finns det väldigt många varianter. Vad som fungerar bäst tror jag är en smaksak. Det jag kan tycka är att många lägger för mycket energi i denna fråga. I själva verket behöver man oftast ingen spöhållare alls utan det fungerar att lägga spöt på isen. Jag vill dock att spöet skall vara ovan isen så man ser det lättare. Jag har gjort det väldigt enkelt genom att göra en längre variant av en klassisk angeldonställning. Sedan har jag tryckt in en spik och böjt den så att det blivit en klyka där jag vilar spöet i. Svårare än så behöver det inte vara. Dessa spöhållare tar liten plats, lätt att sätta upp och väger knappt någonting.

En vanlig variant är att använda sig av olika typer av klämmor som man nyper fast spöet på. Själva vippan sätter man sedan fast i klämman eller som jag också sett ibland på själva spöet. Ett annat vanligt sätt är att bygga någon typ av ställning som man sätter fast i isen. På ställningen ser man till att ha något som gör att spöet hålls på plats. Ja varianterna är många och här tror jag det viktigaste är att hitta någon som man själv trivs med. Mitt råd är dock att göra det så enkelt som möjligt och hitta det som passare en själv.

OFC säljer idag en spöhållare som kändes så pass intressant att jag köpte några stycken. Efter att ha testfiskat med dom en säsong kan jag nu säga att dom definitivt håller måttet. De står stadigt och jag gillar när spöet ligger en bit ovan isen, syns bättre då. I kombination med OFC ismetevippor blir det riktigt bra. Man kan dessutom stapla hållarna på varandra när man fraktar dom så de tar liten plats i pulkan. Vill man skaffa spöhållare till ismete så är dessa helt klart ett bra val.

Orsa sportfiskecenter har tänkt till när man gjort sin spöhållare, likaså dess ismetevippor som är de klart bästa som finns ute på marknaden idag.

4 e. Tackel till ismete

 * 4. Utrustningen *

När det gäller själva tacklen tycker jag att man först och främst skall se till att anpassa och variera sina tackel efter rådande fiskesituation samt att vara noga med kvalitén. Det finns många olika sätt att tackla sina beten på och det skall vi kika lite närmare på här samt hur och när de kommer bäst till sin användning. Vi tar också en närmare titt på olika tafsmaterial och lite annat smått och gott man kan använda då man tillverkar sina egna tackel.

Tillverka egna eller köpa färdiga?
Många väljer att tillverka sina egna tackel vilket blir billigare i längden. En annan fördel är att man kan göra sina tackel precis som man vill och anpassa dem efter situation. Annars finns det också färdiga tackel att köpa som också fungerar rätt bra. Det man skall tänka på är att inte göra för korta tackel, inte under 50 cm enligt min mening.

Owners två-kroktackel har fungerat riktigt bra för mig.

Olika tafsmaterial
Idag finns det flertalet material att välja emellan. Utvecklingen har gått framåt även här och det är stor skillnad idag mot hur det såg ut för 10-15 år sedan. Viktigast är givetvis att tafsen håller måttet, att den tål påfrestningar från gäddans sylvassa tänder. Hållbarhet, säkerhet, pris och att tafsarna är lätta att göra är de saker jag ser som viktigast. Jag har gjort många olika slags tafsar av olika material genom åren men även köpt färdiga. Jag har använt shrips, tvinnat eller knutit direkt. Shirps vill jag dock INTE rekommendera men däremot de två andra varianterna. Jag tänker inte orda om alla olika tafsmaterial jag testat genom åren utan nöjer med att skriva om de två varianterna jag fiskar med idag.

Mina favorittackel
Det finns många varianter som jag tycker fungerat hyfsat och några andra riktigt bra. Skall jag rekommendera något så blir det två varianter som ni ser här nedan.

Senaste åren har jag fiskat allt mer med flourcarbon tafsar och jag måste säga att det har funkat kanon! Oron var till en början att gäddans vassa tänder skulle kapa tafsen men än så länge har det inte ens varit nära. Sommartid använder jag samma tafsar när jag vertikalfiskar gädda och även där har det gått bra. Fördelarna däremot är flera. De är lätta att göra själv, billiga, och hållbara. 

Numera gör jag alla mina tackel med dessa material.

Jag använder 0,90- 1,00 mm och knyter kroken direkt på linan med en vanlig enkel fiskeknut. Genom att bränna linstumpen och sätta en droppe superlim så minimerar man riskerna till att knuten skall gå upp. Gör gärna tafsen lite längre än vad man behöver, för om tafsen får skador så kan man lätt korta av den bara. Jag har pratat med flera andra gäddfiskare som gått över till dessa tafsar och samtliga har varit väldigt nöjda. Att gå under 0,90 mm rekommenderar jag inte. När jag vertikalfiskat efter gös i gäddrika vatten har jag ibland kompromissat med att köra 0,60-0,80 mm. Ofta har tafsarna hållit men då och då har det hänt att gäddorna har kapat linan. Så skillnaden mellan 0,60-0,80 jämfört med 0,90-1,00 mm är i detta avseende väldigt stor.

Andra tafsen som fungerat riktigt bra gör jag av 49 trådig wire. Mjukt och stadigt material som håller för många fiskar. Jag tvinnar tafsen flertalet varv och bränner sedan fast den. Viktigt att tänka på när man bränner är att inte tafsen börjar brinna, då är det bara att göra en ny. Jag brukar bränna tafsarna under ett stearinljus. Ett annat tips är att inte använda för tunn dimension, varför chansa med klena tackel när man inte behöver göra det?

Här en GUIDE av duktiga fiskaren Henrik Rånman hur han gör sina egna ismetetafsar.

En eller tvåkrokstackel?
En fråga som dyker upp ibland är om man skall fiska med en eller tvåkroks tackel? Frågan är inte helt självklar för det finns faktiskt situationer där bägge tacklen har sina för och nackdelar. Själv har jag fiskat mycket med bägge alternativen så det känns som att jag fått en rätt bra bild på dess för och nackdelar.

Med enkrokstackel minskar risken att kroken skall fastna i iskanten eller gå fast i botten jämfört med ett tackel med två krokar. Riskerna att gäddan tar skada av krokningen blir mindre samt att det går snabbare att kroka loss gäddan. En annan fördel med att bara fiska med en krok är om man fiskar på ställen med väldigt dålig botten, då minskar risken att fastna. Även då man fiskar med riktigt små betesfiskar kan det löna sig att fiska med en krok då fisken får en större rörelsefrihet och en mer naturlig framtoning. Sist men inte minst viktigt är risken att fastna med kroken i handen vid landningen minskar. Med två krokar kan det ibland att vara svårt att se vart bägge krokarna sitter.

Nackdelarna med enkrokstackel är att man riskerar att kroka gäddan sämre. Framförallt har jag märkt det då gäddan tar betet i munnen och står still rakt under hålet och vägrar ta lina. När väl gäddan sitter fast på kroken upplever jag däremot ingen skillnad att man lättare skulle tappa den på något av tacklen. En annan skillnad är att gäddan lättare pillrar lös betet med ett enkrokstackel i käften, något som kan vara irriterande i längden och även bidra till färre fångade fiskar.

Själv har jag genom åren testat allt möjligt för att få mig en bra bild av vad som är det bästa. I början använde jag mest enkrokstackel men såg med tiden fler nackdelar än fördelar. Sedan blev det att jag fiskade mest med tvåkrokstackel under några år. Några av mina fiskekamrater testade att gå upp i storlek till en trekrok stl. 1.0-2.0 samt att sätta en liten bit tunn gummi mellan betet och hullingen. Problemet med att betesfisken lossnar försvann och gäddorna satt ofta riktigt bra krokade. Under två säsonger har jag fiskat hälften av spöna med dessa enkrokstackel och andra hälften med tvåkrokstackel. Bägge varianterna fungerar bra men ser faktiskt fler fördelar med enkrokstackel. Använder jag däremot riktigt stora betesfiskar föredrar jag tvåkrokstackel.


Riggbin används till att förvara sina tafsar i. Andra vettiga alternativ är vanliga tackelboxar eller små platspåsar.

Trekrokstackel
Fiskar man med riktigt stora betesfiskar som mindre gäddor, braxnar eller idar så kan ett tackel med tre trekrokar vara ett alternativ. Att då ha ett tackel med en extra krok håller dels fisken bättre på plats samt även krokar gäddan lättare. Nackdelarna blir risken för ökade krokskador på gäddan samt att det kan ta längre tid att kroka av gäddan samt skada sig själv.

Upptrace eller inte?

En Upptrace eller overtrace kan man likna med en förlängning av själva tacklet som har till uppgift att skydda linan från gäddans vassa tänder. En grundregel är att den skall vara minst 15-20 cm längre än själva huvudtacklet. Vid vanligt mete är det nästan regel än undantag att man använder sig av ett upprace tackel. Frågan är då om det gäller samma till ismete?

Bild på ett tackel med upptrace.

Jag skulle vilja säga att det oftast går bra att köra utan upptrace men att det finns situationer där de kommer väl till sin rätt. Fast vill man vara på den säkra sidan använder man givetvis hela tiden av ett upptrace tackle. Själv har jag kört utan vid nästan alla mina pass och endast ett enda tillfälle har jag varit med om att en gädda klippt av linan vid hugg. Fiskar man i stillastående vatten och blyar ner betet brukar det vara rätt lugnt. Men använder man ett lite större levande bete utan någon tyngd på linan kan betesfisken lätt simma omkring fritt i vattnet vilket kan innebära att linan ligger i fara om en gädda skulle slå till. I rinnande vatten kan också strömmen ställa till det en del så att linan lättare skapar linbågar.

Hotta upp dina tackel
Ibland behövs det lite extra för att väcka gäddorna och då kan rätt tackel vara skillnaden mellan succé och fiasko. Gäddornas nyfikenhet väcks många gånger av saker som rör på sig och blänker. Hur dessa tackel kan se ut skall vi här nedan titta på men med rätt fantasi och kreativitet kan det se ut på många olika sätt. Viktigt är att testa sig fram och se vad gäddorna triggar igång på i just ditt vatten. För det har jag märkt att i vissa vatten fungerar det riktigt bra med glitter och glamour medan det i andra vatten mer skrämmer än lockar. Även gäddornas dagsform och de yttre förutsättningarna som väder, årstid samt snödjup och isens tjocklek kan spela in i det hela.

Variera dina tackel
En god regel speciellt i nya vatten är att variera sina tackel. Genom detta kan man ofta snabbt se vad som fungerar bäst för dagen och då är det bara att ändra sina övriga spön. Det behöver dock inte vara fel att köra med något eller några spön som fiskar avvikande än de övriga. Här nedan kommer lite tips på hur man kan anpassa sitt tackel efter fiskens humör.

Skygga gäddor – Lätta sänken eller vid fiske på grunt vatten fiska utan bly. Lätta och smidiga tackel, mindre krokar. Testa också att fiska med död betesfisk med någon typ av doftmedel.

Tröga och försiktiga gäddor – Krympa betet och blya hårdare för att få mindre rörelse på betesfisken. Testa gärna dött bete preparerat med lite doft.

Att väcka en gädda – Pynta ditt tackel med någon sked eller liknande som blänker och skapar rörelse, fiska med livliga beten (gärna abborre). Testa gärna att rycka lite i linan med jämna mellanrum. Tänk också på att gäddan har ett gott luktsinne och att rätt doft kan få den att vakna till.

Huggvilliga gäddor – Stora beten som rör sig mycket, vilket skapar god reklam och syns på långt håll. Lite glitter eller kanske en sked som blänker i vattnet behöver inte heller vara fel.

  

Här några bilder på hur man kan "hotta upp" sina tackel. 

Material att använda till ”pynt tacklen”

Med lite fantasi så går det att utforma sina tackel precis som man vill. Avsikten är ju att det skall väcka gäddans nyfikenhet och hugglust och då gäller det ju först och främst att det syns. Men ibland kanske tacklet blir att för glamoröst vilket istället skrämmer gäddan. Jag vet att många ismetare idag mixrar för fullt med olika former av pynt tackel vilket även jag själv gör. Fast jag tror att man inte heller får blir allt för blind på detta så man glömmer bort de traditionella enkla tacklen, de är ju trots allt dessa som ser mest naturtrogna ut och säkerligen står för de flesta storgäddorna.

- Garnbitar

- Ugnsfolie
- Blänke, skedar
- Lyspirk, blinkpirk
- Spinnarskedar, smileblades
- Pärlor, paljetter
- julgransglitter
- Lysstav

4 d. Krokar och sänken

* 4. UTRUSTNINGEN *

Tumma inte på kvalitén
När det gäller krokar så har jag lärt mig en sak och det är att man skall satsa på kvalité före pris. En krok måste både vara vass och stark. Krokar som inte är nog vassa, eller krokar som lätt går av eller bli uträtade är inte att tänka på. Egentligen skall man vara noga med krokvalet vilken art man än fiskar efter men gäddan är ju en stor fisk och då blir ju påfrestningarna på kroken än större och kvalitén blir således desto viktigare. 

Jag har testat flera olika märken genom åren, både bra och dåliga men rätt snabbt fastnade jag för Owners ST-36 BC. Dessa krokar uppfyller mina krav och aldrig har jag tappat någon fisk p.g.a. krokarna svikit. Savage gear y-treble är en annan krok som jag använder numera, den är i princip identisk med Owners fast den kostar betydligt mindre. Det finns säkert flertalet andra märken som säljer schyssta krokar. Idag finns det klart fler bra alternativ att välja emellan än hur det såg ut för 10-15 år sedan.

Här är två bra alternativ som jag själv har fiskat med genom åren. Bägge dessa krokar har hittills aldrig gjort mig besviken.

Välj krokstorlek utifrån betesfiskens storlek
En tumregel är att välja krokstorlek utifrån betesfiskens storlek. En större krok ger betesfisken sämre rörelser och riskerar att ge gäddan värre krokskador. Många gånger vinner man att gå ner ett snäpp i storlek och krokningarna sitter ändå tillsynes lika bra. När det gäller tvåkrokstackel använder mig mestadels av krokar i storlek 4 då jag fiskar med medelstora beten. Större beten blir storlek 2 bli aktuellt. Fiskar jag med lite större betesfiskar och använder enkrokstackel går jag upp i storlek till 1.0 som standard.

Kan cirkelkrok vara någonting att testa? Själv har jag ännu inte testat men finns faktiskt de som med framgång använder cirkelkrok till just ismete efter gädda. Jag får återkomma mer kring detta när jag testat det själv.

Sänken
När man ismetar är det vanligt att man använder ett sänke för att lättare få ner betet till önskat djup. Det finns olika typer av sänken som alla fungerar mer eller mindre bra. Vanligast är de runda kulsänkena och de mer långsmala blysänkena. Vikten på sänket styrs av flera faktorer så en fördel är att vara utrustad med sänken allt från 5 gram till i vissa fall 50 gram. Fiskar man i ett vatten där det är strömsatt och djupt fodras det givetvis mer tyngd än om man fiskar grunt i en sjö. Ett hårt blyat bete ger fisken även mindre rörelsefrihet vilket kan vara rätt medicin de dagar gäddorna är extra försiktiga. Det motsatta är då att fiska med riktigt lätta sänken eller inget alls vilket ger betesfisken bättre rörelse och lockar de aktiva gäddorna till hugg. Genom att flytta sänkets placering på linan kan man justera det hela ytterligare, men mer om detta finner du i ett kommande inlägg där vi går igenom olika typer av tackel.


Kulbly är populära att använda och fungerar bra. För att inte riskera skada knuten på linan kan man sätta en gummi pärla mellan sänket och knuten.


Beteslås med ett päronsänke i. Väldigt smidigt och enkelt. Lätt att byta vikt på blyet om man skulle vilja göra det.

Man kan antingen fiska sänket glidande direkt på linan eller så fast i ett beteslås ovanför tacklet. Med ett fast sänke sjunker inte blyet till botten vid hugg som det gör med ett glidande. Med ett fast sänke kan du lättare och smidigare byta ut det mot ett lättare och tyngre om det skulle behövas. Jag har fiskat med bägge alternativen och tycker att båda fungerar bra. Har inte märkt att något av alternativen skulle göra gäddorna mindre misstänksamma.

4 c. Linor - Ismete

* 4. UTRUSTNINGEN *

Linan – En viktig del av utrustningen
Linan är en av de viktigaste delarna i utrustningen och slarvar man där så kan drömfisken vara förlorad. Viktigt är att sköta om sina linor på ett bra sätt. Ta för vana att studera dessa inför varje fiskepass samt även efter varje hugg. Ser man några repor, knutar eller annat så åtgärda detta omedelbart. Tänkt även att solljus försvagar linor och se därför till att förvara linorna på rätt ställe. Hur länge en lina håller innan den behöver bytas ut är lite olika. Fiskar man mycket så sliter det givetvis hårdare på linorna än annars. Det man kan göra om man har mycket lina på sina rullar är att inför varje säsong ta bort ca 30-50 meter. Ett annat sätt är att vända linan genom att spola upp linan från sin rulle till en tom rulle. Viktigt är alltså att sköta om sina linor och byta dem då det behövs. Att chansa är bara dumheter och kommer förr eller senare få förödande konsekvenser.

Nylon eller flätad?
När det gäller linor så är frågan om man skall satsa på nylonlina eller flätlina? Personligen är jag för nylonlina som jag anser klarar ändamålet bättre när det gäller vinterfiske efter gädda. På något vis känner jag mig säkrare med nylonlina på rullarna då risken för linbrott känns mindre. Men det finns både för och nackdelar med bägge linorna vilka vi skall titta lite närmare på här.

Nylonlinans fördelar
Klarar minusgrader betydligt bättre än flätlina som lätt tar upp vatten och fryser vilket kan få förödande konsekvenser om oturen är framme.

Tåligare vad det gäller nötningar från vassa föremål som exempelvis stenar och framförallt de vassa iskanterna som kan bildas i hålet vid minusgrader.

Tar emot knyckarna från gäddorna på ett mjukare och följsammare sätt än den stumma linan vilket inte minst är viktigt i slutfasen av landningen av en stor gädda.

Flätlinornas fördelar
Bättre kontakt med betet, botten och fisken. Starkare än nylon.

Linans tjocklek och linminne
Vilken lintjocklek skall man då välja? Här finns det en del att tänka på. Samtidigt som man vill ha en stark lina som klarar de största fiskarna vill man även ha en lina som går rakt i vattnet och inte går i bågar. Linminnet blir med ökad lintjocklek större och att fiska med 0,40 mm jämfört med 0,50 mm är stor skillnad. Själv anser jag 0,40 mm nylonlina som ett bra val och då man får en lina som inte krullar sig alltför mycket samt även en lina som ska hålla även för riktigt stora fiskar. De stumma flätlinorna har inte alls den problematiken så här skulle jag rekommendera en lina på minst 0,30 mm. Dessa linor är ju väldigt starka men tyvärr känsliga för nötningar så därför är det inte fel att använda sig av lite grövre linor.

Se upp för den vassa iskanten, eller?

Jag har läst flertalet gånger både i artiklar och på andra ställen att den kant som lätt bildas vid minusgrader i hålen kan lätt skära av eller skada linan. Här är jag inte benägen att hålla med. Min erfarenhet liksom mina fiskekompisars säger att vi aldrig varit med om ett linbrott p.g.a. detta. Vi fiskar som sagt numera bara med nylonlina så möjligtvis att problemet skulle uppstå om man fiskar med flätlina. Men för den skull tycker jag ändå att man skall tänka på att undvika att denna kant skall uppstå. Med en vass kniv så håller man lätt borta den och då finns ju inte heller risken att det skall bli linbrott. En annan sak att tänka på är att denna kant kan ge skärsår vid återutsättning av en större gädda så ta för vana att hålla koll hur det ser ut i dina borrhål.

TIPS! Bra lina till ismete. 

Sufix XL Strong – 13 kg/ 29 Lb 0,40 mm. Jag har fiskat med Sufix XL Strong i bra många år nu och är mycket nöjd. Lågt linminne, mycket hållbar och knutstark är tre saker som kännetecknar denna lina. Finns att köpa till ett bra pris på bl.a. Söder sportfiske.

4 b. Rullar och ismete

* 4. UTRUSTNINGEN *

Haspelrulle eller multirulle?
Rullen är en viktig del av utrustningen såtillvida att slirbromsen är pålitlig och fungerar som den skall. Både haspel och multirullar fungera till ismete. Själv föredrar jag dock multirullar eftersom jag tycker att de känns lite robustare samt klarar kyla bättre. Fiskar man med haspelrullar så rekommenderar jag att använda de med baitrunner funktion.

Räkneverksrullar och ismete
Allt fler ismeteentusiaster har börjat upptäcka fördelarna med räkneverk på rullarna. Speciellt de som fiskar på större djup och pelagiskt har stor nytta av dessa rullar. Fördelarna med räkneverksrullarna är flera, här nedan har jag samlat de fördelar jag hittat.

Sänk betet till botten, nollställ räkneverket, veva upp betet till önskat fiskedjup. Nu vet man exakt hur högt ovanför botten betet fiskar. Bra att göra när man fiskar närmare botten.

Andra alternativet som kommer bäst till sin rätt då man fiskar i vattnets mellanskikt (pelagiskt) är att nollställa räkneverket innan man sänker ned betet till önskat fiskedjup. Nu vet man exakt hur djupt under isen betet är.

Hugger en fisk pelagiskt och du missar den kan du snabbt presentera betet på exakt samma djup som tidigare.

Man ser hur mycket lina som är ute, vilket innebär att du har exakt koll på vilka djup dina beten befinner sig på. Hittar du ett djup som resulterar i många hugg kan du sedan snabbt, smidigt och med precision ändra de andra spöna till exakt samma djup.

Jag ser även en slags mental fördel med att veta det exakta djupet, speciellt då man fiskar pelagiskt. Har man lyckas extra bra på ett djup har man det sedan i bakhuvudet till nästa gång man besöker platsen. Speciellt om förhållanden som väder, snötjocklek, årstid o.s.v. påminner om varandra kan det vara till fördel. Sedan är det alltid bra att tro på det man gör vilket innebär att både motivationen och tålamodet får sig en kick framåt vilket i förlängningen kan leda till fler fiskar.

Ett smidigt och enkelt sätt att loda djupet på.

När man är på plats vid hålet efter det att en gädda huggit kan man se exakt hur mycket lina den dragit ut med. Bra att veta när man skall göra mothugg, är mycket lina krävs ofta ett hårdare mothugg.

Tips! Använd dina räkneverksrullar både vid trolling samt ismete. Vill man använda flätlina vid trolling och nylonlina vid ismete kan man lösa detta genom att helt enkelt bara skarva på ca 30-50 meter nylonlina på flätlinan.

Test av Daiwas räkneverksrulle, accudept plus 27 LC
För snart 10 år sedan skaffade jag mig fyra av dessa rullar. Tanken med köpet var att kunna använda dem vid både ismete och trolling. Rullarna skulle inte heller vara för stora och klumpiga men samtidigt nog starka och pålitliga att klara de riktiga stora fiskarna. Hur har de då klarat mina krav? Mycket bra skulle jag säga och mitt betyg blir därför högt. Jag anser att rullarna uppfyller mina krav och ser nu de som en viktig del i min gäddfiskeutrustning.

Att de klarar både kyla och stora gäddor har de redan bevisat flertalet gånger. Under ismete har rullarna hittills varit med om flertalet storgäddor och vid samtliga tillfällen har de klarat uppgiften briljant. Jag känner mig därför väldigt trygg med rullarna vilket är nog så viktigt. Även vid trolling har rullarna fungerat prickfritt alla gånger då de satts på prov. Att de idag 10 år efter inköpet fortfarande fungerar prickfritt är viktigt att påpeka. Jämför jag dessa med de lite billigare Okuma Magda rullarna som jag också fiskar med så är det stor kvalitets skillnad. Daiwarullarna är bättre i allt så skulle jag idag köpa nya ismeterullar så är valet enkelt.

Omdömet blir följande:
En pålitlig och slitstark rulle som fungerat prickfritt utan krångel samt även klarat minusgrader utan problem. Ni som funderar på att skaffa er räkneverksrullar som fungerar till både ismete och trolling så kan jag varmt rekommendera Daiwa accudept plus 27 LC. Finns det något negativt att anmärka på? Ja en sak har irriterat mig lite och det är när man har på knarren så löper linan inte ut helt utan motstånd vilket kan få fisken att spotta betet. Därför använder jag inte knarren vid ismete. Tyvärr som de flesta andra räkneverksrullar så räknar man utsläppet i fot istället för i meter vilket jag kan tycka är synd.

Andra omdömen:
TEAM SVEDLUND. Testade två sådan rullar ifjol till stor belåtenhet så nu nu köpte jag två till. Jag är medveten att det är lågprisvarianten av Daiwas LC rullar men det är den absolut bästa rullen i den prisklassen. Mycket prisvärd! Gillar just den här 27 modellen att använda till rigg spöna.

Daiwa accudept plus 27 LC

BESKRIVNING:

Klassisk trollingrulle med räkneverk.
Slimmat rullhus i aluminium och kompositspole.
Utväxling: 5,1:1.
Vikt: 410 gram.
Linkapacitet: ca 255 meter 0,35mm lina.
Finns även en lite större variant av samma rulle (47 LC).
Ca pris 1200 kr. (bästa pris 2019-11-14: 959 kr Söders, 999 kr OFC)