Sidor

måndag 23 maj 2022

En härlig tid som vi nu går till mötes...

En våg av grönska och pollen går igenom landet nu och de senaste dagarna har den nått mina trakter. Vackert, skönt men inte trevligt för en som lider av pollenallergi. Och snart kommer insekterna och myggen… Härligt! Isarna gick för ett par veckor sedan och gissningsvis så plaskar det just nu i var och varannan lekvik. Hade det varit för flera år sedan hade jag förmodligen inte suttit och skrivit detta inlägg i kväll utan istället tillbringat kvällen ute vid något fiskevatten.

Har egentligen inte tänkt så mycket på varför jag ändrat mina fisketider med åren. Men kanske har man blivit mer noga och medveten när det gäller att inte störa fisken i onödan. Och där är ju fiskens fortplantningstid, leken en viktig del i det hela.

När det gäller gäddfisket som jag till största delen riktar på stor gädda så är jag inte alls speciellt het på gröten att börja fiska direkt efter leken trots att gäddorna kan vara riktigt på hugget denna tid. Detta gäller speciellt på mina bästa ställen. Att fånga en 120 centimeters gädda nu som då kanske väger två kilo mindre än vad den skulle göra om hösten känns inte speciellt lockande. Sedan finns det ställen där gäddorna äter upp sig väldigt snabbt och då räcker det att ge dom ett par veckor så har dom i regel käkat upp sig rejält. Fiskar jag gädda direkt efter leken så handlar det främst om nya vatten som jag vill testa och få ett kvitto om potentialen. Samma tankesätt har jag även när det gäller andra arter så egentligen inget unikt när det gäller mitt specimenfiske (jakten efter stor fisk).

Att fiska innan leken är svårt här uppe i mina trakter. Mest för att tiden är så pass knapp mellan isen har gått till att fisken börjar att leka. Det blir ofta väldigt höga flöden efter snösmältningen vilket försvårar fisket. Fisken är även snabbt på plats på sina lekplatser och när jag nu mera väljer att inte vilja störa i själva leken så blir det svårt.

Numera börjar jag istället fiskesäsongen lite senare, ofta sista dagarna i maj eller början av juni. Juni månad är en hektiskt period för mig. Sommaren kommer ofta snabbt och vattnet har en tendes att börja värmas upp snabbare än vad man egentligen vill att det skall göra. Sett till hur det sett ut senaste åren brukar jag prioritera gäddfisket första veckorna för att sedan gå över till annat fiske under högsommaren. Mest gösfiske och ibland nått metepass eller lite abborrfiske.
 
Den första riktiga sommarkvällen infann sig igår. Lite kvällsdimma gjorde ett magiskt intryck samt gav en föraning om att sommaren är här för att stanna. Gäller nu att försöka ta tillvara på tiden på bästa möjliga sätt.

I år tänker jag i lite andra banor. Gäddfisket finns alltid i bakhuvudet och är nog svårare att släppa än vad man vill tro. Så lär säkert bli några gäddfiskedagar nu i juni men troligen mindre än brukligt. Största fiskesuget idag är efter abborre och då främst spinnfiske. Orsaker till detta är flera. Dels så har jag mycket kvar att utforska här både när det gäller fiskevatten, fisketekniker och beten. Abborrfisket har fått ta mycket stryk länge nu, några år var det gösen som tog den mesta tiden och senaste åren gäddfisket. Jo för sig så fiskar jag ju sällan eller aldrig gädda mitt sommaren så skall kanske inte skylla på det. Kanske har inte det där riktiga suget funnits. Sen så är abborrfisket dåligt (sett till riktigt stor fisk) i mina trakter i jämförelse med hur det kan se ut i övriga landet. Något som egentligen inte borde påverka mig då jag mest tävlar mot mig själv och vad som fångas i de vatten jag fiskar i. Men kanske finns det något omedvetet störningsmoment som påverkar en då abborrfisket blivit bättre än någonsin på andra håll i landet och man ser bilder på 2 kilos abborrar var och varannan vecka. Sen skall vi inte tala om de holländska och spanska klunsarna på 2,5-3 kilo som syns med jämna mellanrum. Men just detta är ju samtidigt en tjusning med fisket, att fiskar blir olika stora på olika platser. Viktigt då att inse sitt egna fiskeområdets begränsningar och potential. Vad är bättre att fånga en abborre över 1,2 kg i sitt hemmavatten eller åka till Kalmarsund och ta en 2 kilos eller till Spanien för att jaga en 2,5 kilos? Jag ser inget svar på den frågan utan det ligger helt och hållet på vad man anser själv.

Jag är villig att erkänna att jag har en rätt kass topplista när det gäller abborre även om jag ser till det område jag bor i. Jag är säker på att det finns flertalet vatten med stora abborrar som skulle göra mig riktigt glad. Fiskar som med lätthet skulle platsa på mina abborrlistor. Däremot har jag en riktigt bra toppfisk (1760 g) som kan bli svår att peta ner. Men man skall aldrig säga aldrig och när det gäller abborre så har jag en liknande dröm som när det gäller gädda. Skillnaden är att gäddan skall väga över 15 kg medan abborren skall vara över 2 kilo. Nästa kriterier är däremot detsamma, att fisken skall fångas i samma landskap som där jag bor. Det tredje och sista kriteriet är något som skulle göra fisken fulländad och då skall den vara fångad i något av mina hemmavatten och då helst i ett vatten som jag hittat till själv.

Vattenflödet är högt nu i de lite större vattendragen. Det verkar dock inte bli något extrem hög vårflod men gissar att de stora älvarna kommer ha riktigt högt vatten längre än normalt då snösmältningen kommit igång sent i fjällen samt att det är rätt stora snömängder. 
 
Jag har skrivit mycket om abborre och må så vara men det finns en del annat också I tankarna. Ambitionen är att fiska bredare med tiden och gå lite ifrån mitt fokus på gädda. Återstår att se hur jag lyckas med det. Som man säger, det är lätt att hamna i sina gamla fotspår. Men jag skall i alla fall försöka...