Höstfisket 2023 (Del 2/2) - Skit hösten fortsätter men glöms snabbt när en 14 kilos gädda kommer upp...

Är det någon månad man verkligen vill ha mildare och stabilare väder så är det just oktober. Speciellt när vattentemperaturerna nu kändes optimala. Men vädergudarna ville annorlunda ännu en gång och redan första veckan i månaden så passerade två kallfronter och temperaturerna rasade rejält. Dessutom varnade man för snö till veckan efter. Normalt hade jag städat undan fiskegrejorna. Men någonstans inom mig gnager en tanke att jag måste ge mig ut i kylan och göra minst ett försök till. Jag gör en planering och ger mig ut innan det utlovade snöovädret förväntas anlända. Det jag kommer fram till är att jag kommer att gå på storlek före mängd. Chansen att fånga en riktigt stor gädda är det som lockar klart mest. Det är just det som kan vända en skit höst till något riktigt bra. Misslyckas jag så har jag i alla fall försökt. Målet för hösten var ju minst en gädda över 10 kilo, sedan är ju mitt ständiga mål varje år en gädda över 12 kilo och det är ju inte heller fixat. Likaså riskerar min "streak" på minst en 10+ spinnfångad gädda varje år från land att förstöras. Så finns en hel del att kämpa för.

Jag beslutar att lämna båten och istället fiska från land. Inget lätt beslut då bägge har sina för och nackdelar. För mig är den största fördelen med landfiske att det är betydligt skonsammare för min kropp. Mindre slit med prylar och bängla med båt samtidigt som man håller sig varmare när man rör på sig och lättare hitta lä från vind. Jag känner mig även mig mer mobil utan båt och hinner med fler ställen att fiska på under en dag än om jag hade haft båt. Sedan så tycker jag att upplevelsen att ta en storgädda från land överträffar en båtfångad gädda. Nackdelarna är givetvis åtkomsten av ytor. Med båt kommer du ju åt överallt och så finns det ju tillgång till ekolod, GPs och annat som hjälper en på traven. Oddsen för ett bra fiske är givetvis mycket bättre med båt, det kan jag inte bortse från. Från land riskerar man att spilla mycket tid på att fiska i blindo. Men är ju saker som dessa jag gillar mycket med fisket. Att inte veta för mycket hur det ser ut under vattnet och då blir det viktigt att lägga hela pusslet rätt för att lyckas.

Nyckeln från land blir att veta när de stora gäddorna kan tänkas finnas åtkomliga på respektive ställe. Något som inte är lätt alla gånger. Årstid, vattenstånd, vattentemp, vindar och betesfiskens rörelser är det som jag lägger mest vikt på. Det blir mera ett analytiskt fiske än från båt då man förlitar sig mycket mer på elektroniken och söker fisken med att åka runt och titta på skärmen/ skärmarna. Vet att inte alla tycker som mig här men de är saker som just detta som jag gillar med fisket. Att alla får fiska som de vill. Och det finns ju som sagt olika vägar att nå fram till sina mål. Sedan kan man i perioder alltid byta väg och testa nytt. Det viktigaste är ju trots allt att man tycker det är kul.

Nu till fisket. Jag börjar fiska lite grundare där jag fått en del gäddor tidigare. Men här är det dött vilket jag faktiskt ser som ett bra tecken. För första gången denna höst kanske gäddorna nu ställt sig djupare och då brukar det av någon anledning även vara så att de stora gäddorna kan visa upp sig. Byter ställe. Här är det klart djupare. Jag beslutar mig att fiska av området systematiskt. Det blir som vanligt när det är kallt i vattnet rätt långsamt fiske med en del spinnstopp.

Efter fyra, fem kast utan känning så börjar jag tappa tron. Men då plötsligt känner jag ett försiktigt hugg. Det tar sedan stopp några sekunder och jag kommer till insikt att det eventuellt skulle kunna vara en lite bättre gädda. Samtidigt som jag försöker fälla upp håven så håller jag linan spänd vilket blir lättare sagt än gjort. Fisken kommer nämligen in för lätt och det blir lite trixande innan håven är i ordning. Jag känner mig lugn och förväntningarna är väl att en gädda på säg 6-8 kilo skall uppenbara sig. Istället ser jag något helt annat komma upp och vända i ytan innan den gör den enda lite längre rusningen. Fan den såg ju rätt stor ut. I alla fall hade den rätt bra längd. Gäddan kommer sedan oväntat snällt mot håven och det blir några nervösa sekunder innan den slutligen ligger i säkert förvar.

Nu ser jag tydligt att det är en rätt lång fisk men inte bara det. Ryggen är det värsta jag skådat på en gädda. Grov nått djävulsk. Däremot ser den inte speciellt fet ut. Man har ju sett en del storgäddor genom åren och denna gädda är definitivt en av dom största. I alla fall är det den mäktigaste av dom alla.

14060 gram och drygt 121 centimeter. 

Tänkt vad snabbt det kan vända när man jagar stora fiskar och råkas lyckas. Nu var hösten, ja hela året räddat. Detta var en fisk som jag verkligen inte såg komma. Förra årets fjorton kilos var på nått sätt mer väntat. Dels stället jag tog den på som jag bara väntade skulle leverera en rejäl gädda och även att fisket kändes så pass hett då. Det kanske mest sjuka i detta var ju att denna gädda vägde ynka tio gram mer än fjolårets vilket även innebar en nätt putsning av mitt rekord.

Känslan när man får se en sådan här ryggbredd på en gädda var rätt häftig...

Nu skall jag verkligen försöka sluta gnälla för en lång tid framöver. Visst något rätt måste jag ha gjort men det gäller ju även att ha turen på sin sida för vad är sannolikheten att ta två fjorton kilos två år på raken och dessutom från land? Gäller som sagt att vara ödmjuk och insupa känslan efter en sådan här fisk. Det kan dröja länge innan man får uppleva det igen, om man nu alls får det.

Tänkt vad en fisk kan göra. Nu ökade fiskesuget med typ 1000%. Tyvärr hade jag bara en chans till fiske innan snöovädret skulle anlända. Lite typiskt när man fått en bra fisk så fortsätter flytet. Fast nu det blev inga jättegäddor men ändå några fiskar från sju kilo och uppåt med en topp på 9480 gram och 111 centimeter. Roliga fiskar som bjöd på bra fighter men som till lika kändes som småfiskar i jämförelse med gårdagens best.

Hur blev det med snöovädret? Jodå visst kom det och inte bara ett utan två. Åter igen blev verkligheten värre än vad väderprognoserna visade. Efter snön kom så minusgraderna och vips var fiskesäsongen över. En riktig skit höst med usla fiskeförhållanden och få pass. Men hur var det nu, jag skulle ju sluta gnälla...

Höstfisket 2023 (Del 1/2) – Stolpe ut med det mesta nu...

Det är ju alltid lätt för mig att minnas tillbaka till förra årets höstfiske efter gädda. Det var som att allt bara flöt på med fina gäddor pass efter pass. Kändes som att alla stora gäddor som bara visade sig lyckades jag få upp, det var nästan så man kände sig oövervinnerlig. Att det hela kröntes med två praktfiskar där en dessutom innebar nytt rekord gjorde inte saken sämre. En sådan period är givetvis något man inte hade velat ha ogjort men det kan även bli till en slags förbannelse när det senare går tungt.

Lite så har det känts under stora delar av det här året. Det har varit mycket stolpe ut på många sätt och vis. Vårvinterns ismete försenades rejält p.g.a. kyla och massa snö för att sedan förkortas när det blev så varmt att isarna gav upp inom loppet på några dagar. En till stor del förlorad säsong. Sedan kommer vi till tappade potentiella storgäddor. Började redan med en på ismete och följdes senare upp av två till under juni och avslutades med en på vertikalfiske under slutet av juli. Såg endast en av dessa och den var garanterat över tio kilo. De andra tre kändes inte direkt mindre men tyvärr, eller skall man kanske säga tur så fick jag inte se dom.

När vi kommer till hösten så skriker hjärnan efter revansch. Vänta bara tills det blir rätt läge så skall det nog vända. Men september blir under den första dryga veckan mer som en sommarmånad. Vattnet är på tok för varmt. Minns en dag då det var närmare 25 grader i luften och runt 17 i vattnet. Långt i från optimalt vad man förväntar att det skall vara denna tid på året. Minns att jag gjorde några pass den perioden men gäddorna fanns givetvis inte där dom brukar vara denna tid. Men jag hittade en del gäddor ändå där två stycken stack ut. Längderna var skapliga 112 och 110 centimeter men tyvärr var de riktigt magra och vikterna stannade runt åtta kilo. Inte alls de gäddorna jag är ute efter. Men lite så här ser det ut där jag fiskar, konditionen kan variera rejält så det gäller verkligen att hitta rätt gäddor. Detta gör ju samtidigt fisket lite mer utmanande. Drömmen blir ju att få en lång (över 125 cm), grov och samtidigt riktigt fet gädda. Men att pricka in dessa tre parametrar samtidigt är lättare sagt än gjort.

Nu var det bara lite kallare väder som fattades. För i övrigt kändes förutsättningarna optimala. Även väderprognosen såg bra ut med kallare luft på ingång. Så jag la in semester några extra dagar ämnat för just gäddfiske. Men vad händer? Ja för varje gång jag kollar smhi:s väderapp så ser jag en ny prognos som hela tiden blir värre och värre. Verkligheten blir sedan värre än värsta prognosen. Första dygnet kommer det en så där 50 mm regn för att följande tre dygn följas upp av 50 mm till. En höstflod sveper senare ner efter alla bäckar, åar och älvar. Det är även kallt och blåser hårt. Just den veckan var som ett hårt slag i ansiktet. Denna höst ville verkligen sätta käppar i mitt hjul. Nu hann jag visserligen ut på ett par pass dagarna innan ovädret. Lite i panik fiskade jag av några av mina hetaste spotts som jag egentligen hade tänkt spara tills senare. Hade jag nu haft tur kunde gäddorna varit på plats. Men jag hade otur eller kanske fiskade jag för dåligt. I vart fall blev det ingen vettig gädda att orda om.

Resten av september försvann lika snabbt som en avlöning och vips så var vi några dagar in i oktober. Det började illa med årets första och enda trollingpass. Fiskade med Mats Honkamaa och vi hade ändå vissa förväntningar på dagen. Men när vi kom fram möttes vi av en tjock dimvägg som envisades att ligga kvar mer än halva dagen. När väl dimman lättade så trodde vi att nu kanske så. Men inte ett hugg resten av dagen. Det blev bara en gädda (en sjukilos) under hela den dagen.

När dimmorna väl började lätta så höjdes förväntningarna. Men inte blev fisket bättre för det.

Nä kanske man skiter i gäddfisket och testar på något annat? Lite så började tankarna gå. I vart fall så lurade Bosse med mig en sväng då vi fiskade efter harr och havsöring. Bosse hade dragit en rätt fin öring bara några dagar innan så vi visste att chansen fanns där. Det var en fin höstdag med hör och häpna sol. Harren var ordentligt i stöten och vi fick bra många harrar under dagen. Dock inga större bitar utan de flesta vägde runt två till tre hekto.

Men en havsöring hade ju ändå varit trevligt tyckte jag. Bosse var hygglig och visade exakt var han fick sin öring här om dagen. Jag valde ett favoritbete, en Mieko Pesa vobbler. Kastade ett perfekt kast, vevade några meter innan det tar stopp. Bättre fisk! Jag är helt säker på öring, finns inget annat i huvudet. Men den känslan grusades abrupt när jag såg att det var frågan om något helt annat. En gädda på dryga två kilo. Duger man inte att fånga en öring så kanske man skall återgå till det egentliga huvudmålet denna höst. Nämligen att försöka lura upp en bra gädda…

Oktober - Lite av ett himmel eller helvete för mig genom åren...

“När jag drar upp rullgardinen möts jag av en smärre chock. På marken ligger nämligen ett par decimeter tjockt lager av SNÖ. Eftersom jag inte hunnit byta till vinterdäck så är det bara att dra ner rullgardinen och krypa till sängs igen och i bästa fall drömma om storgäddorna. För något fiske idag lär det inte bli…

“ Natten har varit riktigt kall. Frost på backen och isade rutor men bilen är redo och båten står på kärran. När vi slutligen kommer fram så ser vi att isen har lagt sig över hela sjön. Inser att det är lönlöst att ens försöka fiska, trailar upp och byter vatten. Åker en bra bit innan vi är framme. Här är det förvisso isfritt men istället så står det tre bilar med trailers. FAN typiskt att alla gäddfiskare åker hit nu när det råder brist på isfria ytor…

“ Luften är nollgradig och det blåser en enveten nordvind. Egentligen vill jag ligga i sängen och njuta av en dags ledighet efter en arbetsvecka. Men vetskapen om att gäddfisket nu “borde” bara glödhett på just denna plats gör det omöjligt att bara kasta bort den chansen. Jag kastar och kastar, byter plats men inget händer. Fisket är piss och ens förväntningar ser inte alls ut att infrias. Tillslut är händerna så köldstela att jag tvingas ta på mig handskarna samtidigt som jag skakar lite i kroppen av allt regn, fukt och en kylslagen vind. Det är nu man frågar sig själv vad man håller på med. Är det verkligen värt att utsätta sig för allt detta bara för att ha chansen att fånga en storgädda…

Precis så här kan det se ut i oktober och det är nu man verkligen kan ställa sig frågan. Är det verkligen värt att utsätta sig för allt detta? Är man nog envis, målmedveten men framför allt fiskesugen så är svaret JA. Om inte så är svaret NEJ. Själv tillhör jag den kategorin att jag numera försöker undvika sådana här situationer men skulle fiskesuget vara nog stort och framför allt om man tror nog mycket på ett lyckat resultat så kan jag göra ett och annat undantag.

Men oktober kan också vara något helt annat än blåst, regn, kyla och snö. Klär man dessutom sig rätt och har med sig lite varm mat och dryck så brukar inte kylan vara det största hindret. Det skulle även kunna se ut på detta sätt.

“ Vi åker tillbaks några år i tiden. Fisket har varit väldigt hett nu under några dagar. Det är nu de stora gäddorna är igång. Jag har ett rätt nytt ställe som jag tror väldigt mycket på. Det är nu det skall leverera. Jo för sig har jag inte fått någon speciellt stor fisk här ännu men däremot har jag haft ett par rejäla följare som visat upp sig utan att hugga. Just vetskapen att dom finns i närheten gör det hela betydligt mer spännande.

Ett kast blir till två och ytterligare ett utan resultat. Byter riktning och kastar ett långt kast. Jag låter betet en Rapala Peto sedan sjunka några sekunder innan jag långsamt börjar veva hem det. Det tar bara någon sekund innan hugget kommer. Stor fisk, pulsen stiger och ett par minuter senare ligger fisken i håven. Ur käften kan jag se en bit från en stjärtfena sticka upp. Ett tecken på att dom äter nu. En rätt grovvuxen fisk som tynger vågen en bit över tio kilo.

Nytt kast och PANG! Vilket hugg. Den går sedan i sidled och den är svår att stoppa. Måste vara en bra fisk. Men sen tar det slut då den plötsligt släpper. Den där obehagliga tomhetskänslan infinner sig nu. Jag tar några minuters paus, laddar batterierna innan jag testar ett nytt kast. Att den skulle hugga igen känns ju inte speciellt troligt. Men vad händer. Jo jag hinner knappt börja veva hem betet förrän ett minst lika våldsamt hugg kommer. Hinner känna den några sekunder innan den går loss igen. Nu är jag rätt knäckt men kastar ut betet igen på vinst och förlust och ta mig tusan den hugger igen! Denna gång går allt bra och snart ligger den säkrad i håven. Vad är detta, helt galet ju och det är också en riktigt bra fisk. Klart större än den förra. Ett exempel på hur höstfisket efter storgädda kan vara när allt stämmer...

Faktum är att jag under oktober haft svårt att få riktigt feta och välmatade gäddor. Denna var dock ett undantag. 11960 gram - 112 centimeter och är min näst bästa höstgädda om man räknar efter fultonskalan. 0,85 hade denna i K-faktor men det rekordet slogs ju med råge under förra årets med en 111 centimeters fisk på 12620 gram och K-faktor 0,92.

Nu är vi redan en bit inne í oktober och då kan man fråga sig hur mitt gäddfiske kommer se ut resten av höstsäsongen? För mig har oktober genom åren varit lite av ett himmel eller helvete. Dock klart mest ett helvete för jag är verkligen ingen enveten senhöstfiskare. Saken är att jag under mina bästa höstar 2020 och 2022 lade ner fisket redan efter den första veckan i oktober. Alltså nu. Anledningen var främst att jag var så pass nöjd med resultatet och då brukar jag kunna släppa tankarna från fiske och ägna mig åt annat.

Men nu har det blivit en sån där höst då jag knappt fiskat nått alls. När jag väl planerade fiska mycket under en vecka och dessutom tagit ledigt några extra dagar för ändamålet så regnar det 100 mm på några dagar! Före regnet var det istället för varmt och höga vattentemperaturer för att det skulle kännas hett. Nu är det rätt så kallt väder och ser ut att bli så framåt. Sedan finns stor risk för ett nytt rejält regn under nästa vecka. Vädergudarna är då verkligen inte med oss gäddfiskare denna höst.

Minns vad jag skrev i Septembers krönika, att blir det högvatten, brunvatten, regn och kyla så lär det bli en skit höst för mig. Precis så verkar det bli också. Nu finns det förvisso lite tid kvar om än knapp att jobba på. Frågan är bara om jag orkar ta mig ut. Hade jag redan haft en bra gädda i höst så hade jag nog säkert stannat hemma. Men nu känner jag mig inte nöjd och då kanske man gör ett eller ett par försök innan isarna lägger sig. Jag har i alla fall inte packat undan grejorna ännu som jag kan göra ibland. För är man ute efter sin drömfisk så är det nu man helt klart skall lägga sitt krut. Med denna vetskap i bagaget laddar jag därmed mina vapen och förhoppningsvis ger mig ut på jakt, storgäddsjakt...