Mars - Två gånger har jag gått igenom isen, båda gångerna denna månad...

En oro gnagde inom mig för några veckor sedan “mars får inte bli som förra året” Vi som bor uppe i norra Sverige kanske minns att det då kom nära en halvmeter snö och när det inte snöade var det svinkallt. Men vädret har inget minne och de är sällan det blir repriser. Så även i år då det kom en period med gråväder och några plusgrader som effektivt malde ner snötäcket och förvandlade isarna till slaskpölar. Jag insåg nu att fryser detta ihop så kommer det bli perfekta förhållanden för att vara så här tidigt. Kylan kom sedan som på beställning. Nu fanns det inga ursäkter längre, bara ut och fiska.

Lite här och var har man hört eller läst om att det dykt upp ovanligt många vakar ute på isarna. Ofta på ställen där de inte brukar finnas. Nu när snön smält undan en del så blir vakarna lättare att upptäcka men det kan vara lite lurigt ibland, speciellt då det kommer nysnö som döljer farorna väldigt effektivt.

Vid två tillfällen bägge just under mars månad har jag lyckas trampa igenom isen och lyckligtvis har det gått bra bägge gångerna. Att detta händer denna tid på året då isarna är som bäst kan tyckas märkligt men formodligen är det just detta som är huvudorsaken. Man tar liksom förgivet att isen skall vara bra och man blir med detta mindre försiktig än vanligt.

Vi backar tillbaka tiden ett antal år, närmare bestämt andra veckan in i mars 2010. Jag mötte upp Krister vid en sjö. På den tiden fanns här en fiskodling och vi hade fått tillstånd av ägaren att få fiska en bit från kassarna. Det var en fin morgon med både sol och plusgrader. Under dagens lopp började vädret ändra skepnad och mitt på dagen kom det in en front med regn, hagel och en jäkla blåst. Plötsligt ser jag hur min pulka lyfts upp från isen och flyger iväg med världens fart i riktning mot fiskeodlingen. Jag reagerar lika snabbt som en bloddopad Ben Johnson (en gammal hundra meters sprinter) och kutar sedan med full fart mot odlingen. Samtidigt som jag springer ser jag hur våra saker blåser omkring på isen och strax hör jag en duns när pulkan landar rakt in i en av odlingens kassar.

I stundens hetta glömmer jag bort att isen runt odlingen är svag och när jag nästan är framme så ger isen vika men på grund av den höga farten jag fått upp så springer jag likt Jesus på vattnet och känner steg för steg hur isen ger vika. På nått mirakulöst sätt lyckas jag ta mig fram till fiskodlingen helt torrskodd. Efter att jag fiskat upp pulkan ur kassen så lyckas vi hitta de mesta av allt som blåst iväg. Kanske kände gäddorna av det annalkande ovädret för fisket var riktigt kasst. Dagen efter tar jag nya tag i en annan sjö och blir då belönad med min första tioklubbare men det är en annan historia fast också ett bevis på hur snabbt fiskelyckan kan svänga ibland.

Några år senare är jag ute ensam och ismetar gädda på en plats som jag känner till bra. Här får man dock ha lite koll på isen då det är lite strömsatt. Veckorna innan hade det snöat en hel del så det var väldigt vitt på isen. Jag hade borrat några hål och isens tjocklek var väl runt 30 centimeter vilket är rätt normalt här. När jag skall till att börja borra nästa hål så känner jag hur isen ger vika och jag kastar mig reflexmässigt bakåt och landar som tur var hårt på isen.

Detta är en teknik som jag alltid använder mig av när jag borrar mina hål där jag misstänker att isen kan vara dålig. Jag står med ena foten framför det hål jag skall till att borra. Den andra foten håller jag rakt bakom mig. Om isen skulle ge vika kan jag då stödja mig på den på den bakre foten som jag också har mest kroppsvikt på och sedan kasta mig bakåt. På det sättet kommer man lätt ett par meter bakom där själva isen brast. Kanske var det just detta som räddade mig från ett ofrivilligt bad denna gång.

Själva huvudorsaken att jag missdömde isen så pass mycket berodde på en enda sak och det var just snön. Just nysnö är själva fan. Det blir omöjligt att läsa av isen när den ligger vit överallt. Samtidigt isolerar den effektivt vilket gör så att isens tillväxt stannar av. Minns en gång när jag fiskade från isen i november. Det mesta av isen var snöfri men det hade drivit fast lite snö på isen på vissa områden. Jag borrade mina hål där det var snöfritt vilket kändes logiskt då sikten borde bättre under isen där. Isen var här runt 20 cm vilket kändes stabilt. Men när jag fick för mig att borra ett hål mitt i ett parti där det låg snö på isen så fick jag en smärre chock. Hade knappt hunnit börja borra förrän jag kom igenom. Bedömde isen till 6-7 cm.

Om jag blivit klokare med åren låter jag vara osagt men däremot försiktigare. Man skall alltid ha respekt för isarna. Om man börjar fundera i banorna om isen håller eller inte så tycker jag man skall avstå istället för att chansa. Är det väldigt varmt och soligt kan isarna ta väldigt mycket stryk bara under en enda dag. Går man ut en sådan dag är det viktigt att ha en säker plan för att kunna ta sig till land. Isdubbar och livlina är två saker som skall ingå i utrustningen. Att fiska ensam ute på svaga isarna är inte heller att rekommendera.

Vi har just passerat vårdagjämningen och det är märkbart hur solens återkomst väcker en till liv igen.
Lite kul att när man själv börjar sin isfiskesäsong samtidigt ser hur människor i södra delarna av landet börjar fiska i öppet vatten. Hur det än är så börjar nu en intressant och härlig fiskeperiod oavsett var man bor i landet eller vilket fiske det gäller.

I skrivande stund har jag hunnit med tre fiskepass. Om vädret är bra, kroppen känns fräsch och fiskesuget finns så kanske jag kan komma upp i runt tio fiskedagar. Skulle jag bara lyckas med att snitta en fiskedag per vecka fram till att isarna slutar bära så är jag nöjd. Ni kanske märker att jag skriver mer om tid och fiskedagar än specifika mål gällande si och så många stora fiskar. Det är lite så jag försöker jobba nu mera. Skapa tid och vara väl förberedd har blivit lite av mina ledord. Jag vet ju redan vad jag vill uppnå med mitt fiske, vilka fiskar jag vill fånga, vilka vatten jag vill testa o.s.v. Jag vet också att fisketiden är en viktig aspekt i resultatet och då jag har tenderat att fiska allt mindre med åren så försöker jag nu hitta vägar att ändra på detta. Kanske kan detta vara en väg att gå? En sak kan jag i alla fall konstatera att som läget ser ut nu så finns det goda förutsättningar till att det blir betydligt mer isfiske i år jämfört med förra året...

Här två av årets gäddor som bägge måttades till 112 centimeter. Den ena smal och mager, den andra fet och välformad. Skillnaden i vikt var hela 2,3 kilo. Dessa kom upp under samma fiskepass vilket stärker det faktum jag skrivit om många gånger förr. "Att man måste få ett gäng fiskar från samma vatten innan man kan dra någon slags slutsats om den rätta potentialen finns eller inte.

Bloggen fyller 15 år - (Del 5) Nya vänner och fiskepolare som jag värdesätter högt

Mats Honkamaa
På nått sätt känns det som att jag har känt Mats betydligt längre än vad verkligheten visar. Minnet säger att jag fick ett mejl av Mats runt 2015. Han hade som så många andra hittat mig via min blogg. Det tog väl något år innan vi kom ut på ett gemensamt fiskepass. Lite kul var att Mats visade sig ha en kusin Oskar som är en gammal barndomskompis till mig. Han bodde i grannbyn och vi gick bl.a. högstadiet tillsammans. Oskar är idag en välkänd och driven profil inte minst genom sin kanotfirma

Canoe Adventure. Det han inte kan om paddling är inte värt att veta.

Jag skulle vilja påstå att Mats och jag är rätt lika som fiskare . Vi gillar bägge att planera fisket i förväg liksom att utvärdera och analysera fisket i efterhand. Även sätta upp egna mål och gärna då ofta utifrån specifika vatten. Det behöver således inte handla om kända storfiskevatten utan kan även handla om vatten som inte har förutsättningar att producera jättefiskar. Att ta en tio kilos gädda i sitt hemmavatten kan då vara en betydligt större utmaning än att ta en tolvkilos i ett vatten där man vet att det tagits sådana fiskar förr.

Vårt fiske började med en rivstart kan man säga. Vi befinner oss i början av mars året 2016. En mulen, småkylig dag med snålblåst och runt nollgrader i luften. Det är en hel del snö på isen och jag är inställd på en tuff fiskedag. Ändå har jag valt en riktigt svår plats där det brukar vara få hugg men i gengäld bra medelvikt. Mats hade vid denna tid aldrig ismetat så detta var premiärturen. Vi fiskade med mina grejor och målet var att Mats skulle ta ett nytt personbästa vilket skulle innebära att vi var tvungna att få en gädda över 6,5 kilo.

Första hugget kom efter någon timme vilket min gäst givetvis fick ta. Tyvärr är den inte där när mothugget görs. Timmarna går och vi sitter och småfryser. Minns att vi börjar prata om att ta in spöna då vi hör en bjällra plinga till. Mats säger att jag kan ta hand om det fället men jag överlåter det till honom. Jag vet ju att chansen till PB finns där nu. En stund senare så ligger en riktigt mäktig gädda på mattan som vi inte kan titta oss mätta på. Att den väger över 6,5 kilo behöver vi inte ens fundera över. Frågan är mer hur mycket den egentligen verkligen väger. 

Vågen visar 12830 gram och längden skrivs till 123 centimeter. En fisk som inte bara överträffar Mats rekord utan även mitt egna på den tiden. Frågan är hur många som tagit en större första ismete gädda än vad Mats gjort?

Åren efter detta har Mats fortsatt att fiska på och det har trillat in en och annan finare fisk emellanåt, senaste i raden var en gädda som han trollade upp i höstas. Den vägde en bit över tolv kilo! Just trollingfisket efter gädda är något som Mats brinner lite extra för och är duktig på. Gäddan är den absoluta favoritfisken men han fiskar även efter annat såväl abborre, gös som efter diverse laxfiskar.

Eftersom vi bor en bra bit ifrån varandra samt att Mats har två barn och familj så har vi inte möjlighet att fiska så ofta. Men det brukar ändå bli minst ett par gemensamma pass varje år. Trevliga fisketurer som jag värdesätter högt.


Bosse
Jag blev förvånad när jag nu insåg att jag och Bosse nu fiskat mer än tio år med varandra. Ett bevis om något hur snabbt åren går. Jag minns första gången vi fiskade tillsammans. Vi var ute med båten och jag skulle visa hur vertikalfisket gick till. På den tiden var Bosse rätt grön gällande de mesta som innefattar sportfisket. Just den första fisketuren var väl ingen höjdare men minns att vi ändå fick upp några fiskar.

Men det räckte ändå för någonstans där tändes en gnista hos Bosse. Året efter var han fullkittad med fiskegrejor till just vertikalfisket. Minns att vi hade en grymt bra fiske vecka mitt under högsommaren. Efter att det varit väldigt kallt ett tag så blev det stabilare väder. Vattentempen hade sjunkit och fisken var rejält på hugget. Under det första passet fick Bosse en gädda på 8,5 kilo som givetvis var ett nytt personligt rekord med råge. Dagen efter så fick jag en gädda på drygt 10 kilo plus att vi fick flera fina gösar mellan 2-3 kilo. Kanske var det just dessa dagar som tog Bosses fiskeintresse till nästa nivå. Efter detta så har han fiskat på frekvent under varje sommar vilket har resulterat i en mängd fina gösar, abborrar och gäddor.

Jag fick tjata länge att det finns mer än bara vertikalfiske. Men här gick det bevisligen lära “gamla hundar att sitta” för under de två senaste två åren har Bosse börjat intressera sig för annat än bara vertikalfisket. Det har blivit mer och mer spinnfiske och även en del pimpelfiske. Även nya arter som öring och harr har fått allt mer tid. Efter ett mediokert första år så lossnade det rejält under förra året. Då kom det upp flertalet harrar, öringar och en riktigt fin gädda.

Just detta visar lite av Bosses styrka. Han är envis, vill ständigt bli bättre, lära sig mera och inte minst så lägger han mycket tid på sitt fiske Det har varit häftigt att få vara en del i Bosses förvandling då han gått från en gröngöling till en fullfjädrad sportfiskare under de år jag känt honom. Jag är säker på denna resa kommer fortsätta många år framåt. “Men kom ihåg att allt är lugnt så länge du inte överträffar mina pb:n”. Men måste erkänna att jag känner mig orolig nu när den gamla hunden har lärt sig att sitta.

Jag och Bosse har en vid det här laget en rätt gedigen lista på fina fiskar då vi fiskat tillsammans. Den senaste fisken visade sig även vara ett nytt personligt rekord. Det börjar vara flera år sedan han fick sin första gädda över tio kilo men den där pricken över i:et har saknats. Men tillslut kom den...


Det som började med ett klassiskt bottennapp som sakta rörde på sig och slutade med ett nytt personbästa på hela 12,7 kilo!

Med Bosse har jag även lärt känna Andreas som jag fiskat en del med under de senaste åren. Vi hade rätt bra flyt med fisket första gångerna vi fiskade ihop. Det roligast var att det var just Ante lyckades ta de största fiskarna som även innebar personligt rekord för honom. En gädda som vägde drygt nio kilo samt en gös över tre kilo. Några år senare var det dags för nästa rekord som var en gädda som pressade vågen just över tiokilos sträcket! Inser nu att fasen, tror jag inte själv fått någon vettig fisk när vi fiskat tillsammans. Eller så är bara mitt minne dåligt.

Lite samma är det med Ronny en annan i Bosses bekantskapskrets. Det vi lärt oss med åren är “när Ronny kommer på besök så blir både väder och fiske hett”. Det vi också vet är att Ronny ofta får de bästa fiskarna. Minns två fiskar. Fisk nummer ett, en gädda som är riktigt stark och jobbig som tyvärr går segrande ur matchen. Utan att ha sett den uppskattar vi den till minst 18 kilo:) Varje gång vi pratar om den tenderar den att växa sig allt större. Nästa match slutar bättre. Vi vertikalfiskar efter gös i första hand och fisket är givetvis hett men vädret är än hetare med sol, blankvatten och 30 grader. Ett rejält eko följer min jigg utan att hugga. Jag hinner knappt säga “fasen vilken fisk som var framme och kikade på min jigg” innan Ronny får hugg. Att han “stjäl” min gös känns bara bra för det visar sig bli ett nytt rekord med råge. Gösen väger in på fina 4320 gram.

Bloggen fyller 15 år - (Del 4) Nya bekantskaper genom bloggen

Bloggkollegorna - Tielus, Morta och Henke
Som bloggande sportfiskare var åren 2010-2015 lite av “primetime” då det fullkomligt kryllade av bloggar. Givetvis höll man lite extra koll på sportfiskebloggar som var inriktade på samma fiske som ens själv. Jag hittade inte bara en utan tre stycken inom mitt närområde som jag upplevde som extra intressanta. Alla grabbarna fiskade ofta med varandra och bodde på den tiden i samma stad.

Jag minns att jag skrev om dessa killar en del samt följde deras fiske med intresse. Vi fick sedan på nått sätt kontakt och efter ett tag så styrde vi ihop ett gemensamt fiskepass. Minns att vi ismetade och det var mycket snö på isen samt trögt fiske. Kanske ingen pangstart men det blev ändå en början på en vänskap som resulterat i en mängd fiskepass genom åren.

Markus - den yngsta men samtidigt den kanske mest drivna i gänget. Man kan säga att hans passion för fisket var något alldeles extra och trots hans ringa ålder besatte han stora kunskaper. Fisket var på den tiden hela hans liv. Efter sportfiskegymnasiet så blev det jobb inom samma bransch. Markus hunger och förmåga att fiska extremt mycket var något jag kunde imponerades av.

Det som slår mig mest när jag tänker tillbaka till vårt fiske är hur pass bra vi har lyckas tillsammans.

Trots att vi inte har fiskat så jäkla mycket med varandra så har vi lyckas slå hela fyra personliga rekord under våra fisken! Var sitt gäddrekord (11900 g) Markus, (13220 g) Mats samt lake (5100 g) Mats och en hälleflundra (185 cm) som Markus fick. Det hann bli många trevliga fiskeminnen och fina fiskar under de år vi fiskade som mest tillsammans.

Inte många som badat tillsammans med en hälleflundra men det har Markus gjort!

 
Som mest fiskade vi under åren 2013-2018. Något som vi hade gemensamt var att vi bägge fiskade väldigt brett både gällande metoder och arter. Markus är som sagt väldigt mångsidig i sitt fiske och de senaste åren har han satsat allt mer på öring och kanadaröding och givetvis har resultatet blivit bra. Han lämnar inget åt slumpen när han går in för något. Noggrann, analyserande och ett pannben utav stål är tre egenskaper jag ser hos honom.

Åren går och livet förändras. När jag lärde känna Markus var hans liv bara förknippat med just fiske. Numera är fisket bara en del i livet då familj och andra intressen kommit in i livet. En fullt naturlig process i livet och ett bevis på att livet har mer att erbjuda än bara en sak. Men jag ser dock ingen risk att Markus slutar att fiska framöver, han har det liksom i blodet.

Mårten den äldste i gänget med störst rutin. Här såg jag tidigt drivet och passionen för egentligen allt fiske. Sedan hade vi gemensamt att det största intresset låg just på predatorfisket efter i första hand gädda, gös, abborre och lake. Efter något år med en del kontakt via mejl så tajmade vi in ett gemensamt fiskepass. Sedan dess så har vi fiskat ihop då och då under åren samt hållit kontakten och surrat en hel del fiske. Vi är nog rätt lika när det kommer till själva inställningen till fisket. “Vi vill helst ha en slags tanke eller plan inför varje fiskepass” men det viktigaste är ändå att ha kul och ett gott resultat får då ses som en välkommen bonus. Man kan nu börja tro att vi är lite av tvillingar själar men finns skillnader. Mårten är väldigt påläst och duktig gällande diverse fiskeprylar som rullar, spön, ekolod något som jag med åren tappat mer och mer intresse för., Jag dokumenterar, utvärderar och planerar jag mitt fiske i detalj medan Mårten bara mer kör på när tid och lust kommer . Däremot har vi i skrivande stund ett gäddrekord som ligger kusligt nära varandra. Jag låter dock bli att skriva vem av oss som har grammen på sin sida:)

Idag jobbar Mårten på Fritid och Vildmark i Piteå där han sköter rodret på fiskeavdelningen. När Mieko Fishing försvann från Luleå var det naturligt att börja handla av Mårten och det brukar det bli ett par resor till Piteå om året för att köpa fiskeprylar. Just Fritid och Vildmark har ett bra sortiment av diverse fiskegrejor och bra service. Mårten är grymt beläst och kunnig gällande fiskeprylar och dylikt vilket är perfekt för en själv som inte alltid har bästa kollen.

Ett fiskeminne från sommaren 2022 då vi fiskade gös under ett par dagar. 

Just första kvällen var speciell. Ett högtryck med både värme och sol hade parkerat sig över oss och då brukar fisket kunna vara bra, speciellt de första dagarna. Så det låg liksom i luften att fisket skulle vara bra. Direkt när vi hittade fisk så högg det och så fortsatte det genom hela fiskepasset. Under senare delen av kvällen ville vi prova grundare och testade då några grynnor. Kring en av dessa grynnor stod det tjockt med fisk. Mest gös men även en del abborrar och gäddor. Under ett par timmar så stod vi med böjda spön för jämnan. Spelade ingen roll om vi spinnfiskade eller vertikalfiskade. Aldrig har fisket känns så lätt som då. 

Mårten med fin sommargädda som högg när vi fiskade efter gös. Lång fisk på 117 cm men dock lite för klent byggd för att orka över 10 kilo.

Dagen efter var fisket mer som det brukar och man fick kämpa lite mera för varje fisk. Minns att jag tappade en bra fisk som vi tror kan ha varit en finare gös. Sedan fick Mårten på något som vi direkt avfärdade som gös. Egentligen vill man ju inte drilla storgäddor under högsommaren när vattnet är så pass varmt men denna gädda såg ut att må rätt bra tack och lov. Simmade ner mot djupet efter avkrokning och snabb vägning/ mätning. 

Henrik – Lite av fiskeprofessorn i gänget. Henke är den jag har fiskat minst med av dessa tre. Det har dock blivit några gemensamma fiskepass genom åren. Hans blogg Allt vad fiske heter visar verkligen vilket typ av fiskare Henrik är. Han gillar precis som mig statistik och analyser vilket säkert bidragit till hans goda resultat. Sedan har han en alldeles egen “fetisch” då han gillar feta damer som simmar under isen. Något som han kanske kan lära mig mera om någon gång i framtiden.

Här Henke med en gädda över 10 kilos som togs under ett gemensamt fiskepass från isen 2014.
 
Det har varit riktigt kul att följa Henkes fiske genom åren och se den utvecklingen som skett. Han har verkligen en förmåga att nosa upp riktigt stora fiskar. Henke har även en stark praktiskt ådra och skulle han någon gång satsa på att börja tillverka beten så är jag den första att köpa dessa.

Grabbarna hade vett att avsluta sina sidor/bloggar i tid jämfört med en själv. Men det hann bli en hel del inlägg och deras alster finns fortfarande kvar att läsa.

Markus sida – Teilus Fishing

Mårtens sida – Mortas fiskeblogg

Henriks sida – Allt vad fiske heter


På tal om bloggar så fanns det en som jag fastnade lite extra för. Tänker på Dennis Berglunds 

Esox Hunter som påminner rätt mycket om min egna sida. Minns att Dennis skrev i sitt sista inlägg något i still med “att jag nu gör mitt sista inlägg då jag anser bloggen som överflödig och har fyllt sin funktion över tid”. Kan bara säga till Dennis att du hade fullständigt fel här. Hade mer än gärna följt din sida fortsättningsvis och är säker på att jag inte är ensam att tycka så.

Liknade sidor idag där man skriver med syfte att sprida glädje och dela med sig av sitt egna fiske utan att tjäna något själv på det finns knappt att hitta. Bloggen ligger fortsatt uppe så bara in och läsa om ni är intresserade av predatorfiske. Finns som sagt mycket intressant att hitta här.