Årskrönika 2024

Då var det dags att i vanlig ordning försöka sammanfatta årets fiske. Innan året var min tanke att försöka fiska rätt brett efter flertalet arter men att det huvudsakligen skulle handla om spinnfiske. De två arterna som skulle få mest tid var gädda och abborre. Så här långt blev året rätt likt som jag hade föreställt mig.

För att hitta inspiration och behålla motivationen är det viktigt för mig att tänka framåt hela tiden och försöka planera inför årets alla olika fiskesäsonger. I år lyckades jag ändå hyggligt bra.

Fiskesuget fanns helt klart där från mars när jag startade upp mitt fiske för året ändå fram till mitten av juli. Sedan tog det tvärstopp. Från september fram till ett par veckor in i oktober kom sedan fiskesuget lite i små vågor. Antalet fiskedagar var ju något som jag ville förbättra vilket jag också gjorde. Skillnaden blev också rätt tydlig jämfört med hur det sett ut de fem senaste åren. Men gissningsvis så har den sammanlagda fisketiden inte förändras nämnvärt då jag i år fiskat betydligt fler kortare fiskepass än normalt. En strategi som passat mig rätt bra då jag spinnfiskat mycket från land och inte alltid haft lust/ möjlighet att lägga en hel dag på fiske.

Jag ville även försöka variera mitt fiske mera än tidigare. Främst utforska en del nya vatten både från land och båt. Förhoppningen var också att använda mig mer av mina småbåtar. Just här har jag inte riktigt lyckas så bra. Kanske till stor del för att jag slutade fiska mitt under sommaren. Medans jag är supernöjd med första halvan av året så är jag besviken att det blev så pass lite fiske under resten av året. Men precis så här kan det se ut för mig, tyvärr är jag ingen fiskemaskin som bara köttar på hela tiden. Bara att ta nya tag och försöka hitta motivationen igen inför nästa år. Här nedan kommer jag sammanfatta mitt gäddfiske, abborrfiske samt övriga fiske.


GÄDDFISKET 2024
Vi börjar med att titta på hur jag la upp fisket inför året. Känslan eller planen innan jag drog igång fisket var att fiska en del från isen under mars och april, sedan fiska ett par veckor i juni för att sedan fiska så mycket som möjligt under hösten. Verkligheten blev rätt likt det jag hade tänkt mig undantaget hösten då det blev mindre fiske än planerat. Ismete och spinn var de metoder jag hade planerade för men uteslöt inte något enstaka fiskepass där jag metade, flötestrollade eller trollade. Tyvärr så blev det endast ismete och spinn. Hade motivationen varit större så hade jag förmodligen även hunnit med lite
andra metoder. Nästan alla fiskepass har jag bedrivit från isen eller land. Båtfisket har fått väldigt lite tid detta år.

Hur bedömer jag då mitt gäddfiske under 2024? Först och främst brukar jag utgå från de mål jag satt upp samt de förväntningar jag haft. Den tid jag lagt ned på fisket och hur förutsättningarna sett ut är också parametrar man kan väga in. Jag menar har man av någon anledning inte fiskat så mycket som man hade tänkt så är det ju betydligt svårare att lyckas uppnå de mål man satt upp. Det omvända blir ju om man lagt ner mer tid än förväntat. Tid betyder en del men inte allt. Viktigast för mig är att förvalta tiden rätt och fiska när gäddfisket är som bäst samtidigt som fiskesuget är där.

Som vanligt blev det tre skilda säsonger. Vi börjar med ismetet. Detta var helt klart det fiskesätt som jag satsade mest seriöst på. Här överträffade jag mig själv både i antalet fiskepass samt de mål jag satt upp. Isarna var bra men det kom tyvärr en del snö under slutet av mars. Det blev även en period med riktigt kallt väder som påverkade mitt fiske negativt. Man kan säga att förutsättningarna under säsongen totalt sett var helt okej men långt ifrån perfekta.

Kan konstatera att det blev ett gäng fina isgäddor detta år. Stor skillnad mot förra året då det "bara" blev en över tio kilo. Sett till vikt hamnar årets lista som nummer två totalt. Räknar man längderna däremot så blir det den bästa någonsin.

ISMETE - 2024

VIKT (g)	LÄNGD (cm)	K-FAKTOR	DATUM
12780	120	0,74	2024-03
11850	117	0,74	2024-04
11350	112	0,81	2024-03
10500	110	0,79	2024-05
10200	119	0,61	2024-04

Total vikt (kg)	Medelvikt (kg)	Total längd (cm)	Medellängd (cm)
56,680	11,336	591	118,2

* Tillägg till längderna: 10100 g – 119 cm samt 9780 g – 116 cm,

I år hade jag tiden på min sida för att kunna fiska mycket under juni månad. Jag hade nämligen tagit
semester från 10 juni och fem veckor framåt. Fiskesuget fanns där men jag hade också problem med värk så jag fick lägga om fiskeplanerna en hel del. Blev därför kortare fiskepass samt mindre båtfiske än planerat. Men det blev ändå rätt många fiskepass under ett par veckor. Säsongen blev dock inte optimal då en värmebölja kom tidigt. Fisket var okej men kändes lite klurigt. Svårt att hitta de större gäddorna vilket ofta är fallet då vattentempen rusar upp. Utfallet blev ändå helt okej då jag tillslut lyckades få mig en riktigt mäktig fisk.

                    

När det började skymma lite smått så kom gäddorna igång. Kastade ut ett Jerkbait på grunt vatten och utanför en liten vassrugge small denna 123 cm och 11,7 tunga pjäs på. 

Mitt under sommaren försvann fiskesuget helt och hållet. Förhoppningen var att det skulle komma tillbaka till hösten men det visade sig svårare än väntat. Man kan säga att det delvis kom tillbaka men inte alls i den omfattningen jag hade trott eller hoppats på. Även hösten dröjde länge då september blev ovanligt varm. Sedan kom det en massa regn i början av oktober och vips så var säsongen slut. Till viss del blev det en repris av fjolårets höst men inte alls lika extrem. Förutsättningarna totalt sett blev inte den bästa men samtidigt inte lika katastrofala som förra hösten. Utifrån hur mycket tid och energi jag lade på fisket denna höst så får jag vara ödmjuk och känna mig väldigt nöjd med resultatet. Prickade i alla fall in en riktigt bra vecka med tre heta fiskepass på raken vilket kändes som en perfekt avslutning av årets fiskesäsong i öppet vatten.

 Höstens största gädda vägde 11,5 kilo fördelat på 118 centimeter.

Likt de flesta höstar så tog gäddfiskesäsongen slut redan första halvan av oktober. Att hinna ut på isarna tidigt är inte det enklaste för mig. Man skall tajma in de få dagar då det inte är minusgrader, sen skall man även vara ledig och isarna skall kännas nog säkra. November var förvisso väldigt mild med flera dagar med plusgrader men då hade isarna inte blivit nog tjocka. Sedan blev det allmänt kallare samt en del snö. Nä bara inse att skall jag kunna fiska seriöst från isen denna tid så måste jag ha bättre möjligheter att kunna ta ledigt från jobbet på kort varsel samt ha tur med väder och isar.

MINA UPPSATTA MÅL INFÖR GÄDDFISKET 2024 
I år valde jag att sätta upp en del resultatbaserade mål. Det är dock inte alltid jag gör det numera. För mig handlar det om en känsla. Ibland vet jag tydligt vad jag vill med mitt fiske och då är det enkelt att sätta upp tydliga och mer konkreta mål. Det kan då även vara en trigger som gör att jag lägger lite extra tid på fisket. Som jag skrivit förr så ödslar jag ingen energi att titta på hur andra lyckas eller tävla mot andra som fisketävlingar m.m. Däremot utmanar jag mig själv med fisket vilket på sätt och vis kan liknas med ett slags tävlingsmoment. Här tror jag att det inte finns något rätt eller fel. Viktigaste är ju att fisket känns roligt men att ha någon slags plan tror jag sällan är fel. Hur den planen ser ut är helt upp till en själv att sätta upp. Sedan kan man bara ändra sina fiskeplaner år från år för att få lite variation.

HUVUDMÅL

2 gäddor över 10 kg från isen. 7 st                          +++++

1 gädda över 10 kg under sommaren. 1 st                 +++

2 gäddor över 10 kg under hösten. 2 st                  +++(+)

1 gädda över 12 kg. 1 st                                             +++

Minst 5 gäddor över 10 kg. 10 st                          ++++(+)

Minst 8 gäddor över 9 kg. 17 st                            ++++(+)

* Totalt betyg på gäddfiskesäsongen 4 av 5

BONUSMÅL

Minst 1 gädda över 10 kilo från minst ett nytt vatten

Minst 1 gädda över 10 kilo på en ny plats/ ställe i ett vatten jag tidigare fiskat i.

Gädda över 10 kilo, 12 kilo på mete

Gädda över 10 kg på Jerkbait

Gädda över 12 kg på Flötestrolling

Gädda över 10 kg - Maj

Gädda över 10 kg - December

Nytt rekord

15 kg

Andra Milstolpar under året

En gädda (12,78 kg) hamnar på plats 7 på min lista över mina tio största gäddor.

Två gäddor (12,78 kg, 11,85 kg) kniper platserna 4 samt 9 över mina tio största på ismete.

Två gäddor (11,7 kg, 11,5 kg) kniper platserna 6 samt 8 över mina tio största spinnfångade gäddor.

Två nya månadsrekord (12,78 kg – Mars, 10,5 kg – Maj)

TOPPLISTA 2024

VIKT (gram)	LÄNGD (cm)	K-FAKTOR	MÅNFAS	METOD	BETE	DATUM
12780	120	0,74		Ismete	Mört	2024-03
11850	117	0,74		Ismete	Mört	2024-04
11700	123	0,63		Spinn	Jerk	2024-06
11500	118	0,7		Spinn	Jigg	2024-10
11350	112	0,81		Ismete	Mört	2024-04
10500	110	0,79		Ismete	Mört	2024-05
10390	115	0,68		Spinn	Jigg	2024-10
10200	119	0,61		Ismete	Mört	2024-04
10140	115	0,67		Ismete	Mört	2024-04
10100	119	0,6		Ismete	Braxen	2024-04

- MEDELVIKT: 11,050 gram -

SNITT TOPP TIO PER ÅR

År	Snittvikt	Antal över 9 kg	Toppfisk
2022	11430 g	16 st	14,05 kg (spinn)
2020	11210 g	20 st	12,25 kg (ismete
2024	11050 g	17 st	12,78 kg (ismete)
2016	10800 g	10 st	12,93 kg (ismete)
2019	10210 g	8 st	12,83 kg (ismete)
2017	10050 g	10 st	12,05 kg (trolling)
2021	9840 g	8 st	11,15 kg (ismete)
2018	9820 g	5 st	13,22 kg (ismete)
2023	9665 g	7 st	14,06 kg (spinn)
2010	9190 g	5 st	12,10 kg (ismete)
Snitt tio i topp	10310 g	10,5 st	12,79 kg

Avslutningsvis skall jag försöka göra en bedömning av mitt fiskeår gällande gädda. Ismetet blev riktigt bra på alla sätt och vis. Här finns det inget att klaga på. Sommarfisket får jag vara rätt nöjd med utifrån hur förutsättningar var. Höstfisket blir lite av samma känsla som sommarfisket.

I tabellen ovan har jag jämfört 2024 med mina andra år för att få en bättre och mer rättvis bild. Snittvikten gällande mina tio största gäddor brukar säga en del. Tredje bästa någonsin där. Antalet gäddor över 9 kilo (17 st) blev det näst bästa någonsin. Toppfisken på 12,78 kilo är jag nöjd med men är ändå långt ifrån de största gäddorna jag fått.

Så utifrån dessa siffror att döma blev 2024 ett i mina mått mätt rent statistiskt sett ett av mina allra bästa gäddfiskeår så här långt. Känslan är dock inte riktigt som siffrorna visar. Några fiskeplatser har inte levererat som jag hade hoppats på. Ett våldsamt ökat fisketryck på några ställen har varit en av orsakerna att energin och fiskesuget inte alltid varit på topp. Nåja får väl försöka vara snäll med mig själv så betyget blir ändå 4 gäddor av 5 möjliga.


ABBORRFISKET 2024
Precis som inför 2023 var det abborrfisket som jag satte upp mest planer för. Tyvärr blev resultatet i form av vad jag uträttade åter igen sämre än vad jag hade hoppats på. Men det blev inte heller värdelöst utan totalt sett är jag ändå halv nöjd. Hade jag kört vidare med abborrfisket hela juli vidare in i augusti och september så hade resultatet givetvis blivit klart bättre.

Jag kom dock igång tidigt och fick en för mig riktigt fin abborre. Bättre start kunde jag inte få. Sedan har jag fortsatt att utforska några småvatten från land vilket jag inte hunnit skriva så mycket om ännu. Speciellt en av dessa tjärnar tror mycket på med tanke på hur abborrarna ser ut där. Jag är långt ifrån färdig med detta projekt att utforska småvatten. Hoppas återkomma mer till detta framöver. Däremot har båtfisket fått väldigt lite tid. Endast i ett vatten har jag fiskat riktat efter abborre från båt. Blev totalt tre fiskepass där som gav en hel del abborrar mellan halvkilot och upp till knappa kilot.

Årets fisk för mig blir nog denna abborre. 1,57 kilo - 49,5 cm. 

När det kommer till isfisket så borde jag rimligtvis också kunna satsa lite på abborre kan man kanske tycka. Här har jag en del funderingar och vatten som känns intressanta. Ett problem har varit avståndet då det nästan krävs skoter för att ta sig fram till några av platserna jag vill fiska på.


ÖVRIGT FISKE 2024
En fisk jag på förhand inte hade tänkt lägga speciellt mycket tid på var gösen och precis så blev det också. Men det visade sig att gösarna dök upp ändå. Det började med när jag och Krister var ute och fiskade gädda. Vad vi först trodde var en mindre gädda visade sig vara en fin gös på 4,3 kilo.

Den som jag har fiskat mest gös med totalt sett i tid är nog Bosse. Det har då främst handlat om klassiskt vertikalfiske. Under denna tid har vi lärt oss en del var vi kan hitta gösarna i anknytning eller strax efter leken. I år hittade vi precis rätt. På några få fiskepass fick vi både många gösar till antalet samt några som för oss räknas som stora. Den största visade sig väga en bit över 5 kilo vilket inte var något vi hade räknat med. Jag tror att både jag och Bosse kände oss rätt nöjda under denna “gösvecka” för det blev inte ett enda gösfiskepass efter detta. Vi hade haft grymt bra och roligt fiske samt fått de gösar vi ville ha till att äta.


En gös över 5 kilo tagen på vertikalfiske från mitt hemmavatten har länge varit ett mål. Speciellt under några år då gösfisket fick mycket tid. Nu när man nästan tänkt bort gösfisket så kom den plötsligt!

Det blev även ett försök efter lake också. Från isen i slutet av april. Finns inte mycket att säga om detta fiskepass mer än att jag blankade. Men precis så svårt kan det vara på detta ställe. Långt mellan fiskarna men i gengäld så kan man bli rikligt belönad när det väl kommer upp en. Att fånga en storlake är lättare sagt än gjort och kräver oftast mer än ett eller några ströpass för att lyckas.

Blev det något mete i år? Inte alls mycket, luftade matchspöet vid två tillfällen. Första gången så lyckades jag få upp två braxnar. Det var i maj strax innan leken på ett gammalt beprövat ställe. Andra gången var mitt under sommaren då jag hade för avsikt att meta upp några lämpliga betesfiskar inför höstens eventuella gäddmete/ flötestrolling. Lyckades dra upp några idar i lämplig storlek samt några som var lite för stora. Hade även en tanke att testa fiska efter mört i en liten sjö. Tyvärr stannade det bara vid en tanke men hoppas att det blir av nästa sommar. Jag har fått några mörtar här på pimpel och konstaterade då att de verkligen har grovheten som krävs för att kunna väga mycket. Återstår bara att se hur långa dessa mörtar kan bli.

Det närmaste jag kom en lax var då jag såg en gigantisk fisk hoppa. Blev inte ett enda fiskpass efter lax vilket var lite synd men det fanns anledning till detta. Tanken var att om jag skulle lägga tid till detta så skulle det ske rätt tid då chansen till hugg var om störst. Den tiden var i år extremt kort då det kom en värmebölja redan i maj. I samma veva hade jag stora problem med värk och nervsmärta. I stället för att fiska lax eller annat så var jag tvungen att få behandling för min smärta och sedan vila ett tag.

Harr och öring var två andra arter jag ville känna lite på under främst hösten. Blev inte heller så mycket av den varan. Två rejäla regnväder ställde till det samt en försenad höst. Endast ett fiskepass vilket resulterade i flertalet harrar och en skaplig öring.


OCH SÅ NÅGRA AVSLUTANDE ORD OM ÅRET...
I princip har jag bara spinnfiskat eller ismetat med något enstaka stickspår då jag metat eller trollat. Sedan jag har ju även pimplat upp en hel del agnfisk samt ett par seriösare pass då jag pimplat efter abborre. Det mesta fisket har skett från land eller isen. Båtfisket har liksom förra året varit rätt begränsat. Likt de senaste åren har jag oftast fiskat ensam men ibland även med några gamla goda vänner.

Är det då någon eller några fiskar som jag värderar lite högre än andra? Jodå men det är svårt att säga exakt vilken fisk jag rankar högst. Men det känns kul att de tre fiskar som sticker ut för mig rör sig om tre helt olika arter. Detta var på något sätt vad jag ville uppnå med året. Om jag nu måste rangordna de tre fiskarna så säger jag att gäddan på 12,78 kg hamnar på tredje plats. Gösen på 5,08 kg hade kanske varit högst om det vart för tio år sedan då jag fokuserade mest på gösen under några år. Men nu får den ta plats nummer två. Etta blir faktiskt min abborre på 1,57 kg. Det är ju trots allt min näst största någonsin samt att jag tog den på ett sätt som jag hade planerat för sedan en tid.

Som vanligt när man summerar ett fiskeår blir det rätt kortfattat och fokuset hamnar lätt på de största fiskarna man fått. Det är då lätt att tro att jag endast drivs av jakten att fånga dessa "specimen exemplar". Men så är långt i från fallet. Största anledningen till att jag fiskar är nog för att jag älskar att vara ute i den underbara miljön (naturen). Sedan handlar det nog till stor del hur man är som person. Jag har drivet att vilja lära mig mera, bli bättre som fiskare och testa nya saker. Just den där strävan blir då lite av den drivkraft jag behöver idag för att ta mig ut. Det var enklare när man var yngre då var man mer på hugget så att säga. De stora fiskarna blir tillslut själva belöningen på allt jobb man lagt ner. 

Med denna summering får jag nu betrakta detta år som slut. Ett år som jag ändå känner mig nöjd med. Det känns som att jag lagt till en del lärdomar och erfarenheter i min kunskapsbank. Jag har även haft några riktigt bra fiskepass och upplevelser som man kan bära med sig inför kommande år.

Slutligen vill jag tacka alla er som besöker denna sida, kommenterar och uppskattar det som skrivs här. Även ett stort tack till mina fiskevänner från året Bosse, Krister, Mats, Martin, Andreas, Lukas och Mårten som varit med och bidragit till detta fiskeår. Nu återstår nästa utmaning och det är att ladda upp batterierna så man är redo att ta nya tag 2025.

Önskar er alla en riktig GOD JUL och ett GOTT NYTT FISKEÅR!

December - "Livefiskets" intåg inom sportfisket väcker många frågor och funderingar...

Nu är vi mitt inne i den årstid som jag ser som den värsta av dom alla. Eller för att låta lite mer positiv, “den minst bästa”. Vintern är för mig ett litet helvete som man måste gå igenom och liksom besegra. Hinderbanan börjar oftast redan en bit in i oktober när man tvingas inse att fiskesäsongen i öppet vatten är över. Sedan går det snabbt, solen slutar värma, isarna lägger sig och sedan kommer snön och minusgraderna på detta. När vi närmar oss julen befinner vi oss mitt i eländet.

Men så vänder det, ett nytt år tar sin början. Man börjar skymta solen igen samtidigt som dagarna blir allt längre. Livslusten och energin kommer tillbaka i samma takt som solens närvaro ökar. Någon gång i slutet av februari när man börjar känna av solstrålarnas värme kommer den verkliga vändningen. En tid som får en att börja vilja vara ute mer och mer. Vetskapen att det sedan bara blir bättre och bättre gör inte saken sämre. Sedan är det bara passa på att njuta av tiden så mycket man bara kan innan man plötsligt inser att fasen snart så går vi in mot mörkret igen, alltså vintern. Men som jag har sagt förr, hade det inte varit för den långa vintern vi har så hade jag inte uppskattat och njutit så mycket av våren, sommaren och hösten som jag gör. Överlever man bara vintern så vet man vad som senare väntar.

Nu till något helt annat...

I denna månadskrönika kommer vi tillbaka till ett ämne som jag tagit upp här tidigare. I grunden handlar det mer om en filosofisk och etiskt fråga om vad som egentligen räknas som sportfiske. Personligen vill jag som sportfiskare inte bli förknippad med tex. dom som fiskar med gäddsaxar, långrev, nät m.m. Nu när det s.k. livefisket slagit igenom mer och mer väcker det många frågor och känslor då det är ett fiskesätt som sticker ut så otroligt mycket från det man en gång i tiden räknade som traditionellt sportfiske.

Läs vidare här nedan och kommentera sedan gärna. OBS! Jag är inte ute efter att tracka ned eller förminska någon utan handlar mer om att väcka en saklig debatt i en känslig men ack så viktig fråga.

Trender kommer och går med åren
Bland vissa flugfiskare har detta varit en fråga som dryftas så länge jag kan minnas. Att ta en bättre fisk på en torrfluga är liksom kronan på verket medans samma fisk tagen på en tyngre nymf med en nappindikator på linan liknas med fusk eller ännu värre mete. Och mete bland flugfiskare är inte förknippat med något positivt utan kan mer liknas som sportfiskets avgrundsport till helvetet. Men det är klart en spinnfiskad plåtbit, träbit eller spinnare är nog minst lika illa. Men det viktigaste är ju trots allt att fisken är fångad på fluga och med flugspö och detta måste ju också synas, gärna med flugspöet stött mot axeln eller ännu häftigare i munnen.

För oss gäddfiskare ter det sig lite olika idag. Under metets glansdagar var just metet det ädlaste sättet att fånga en stor gädda på. Spinnfiskets status vid den tiden var inte speciellt stort. Men saker och ting ändras med tiden och idag menar många att “att lura upp en stor gädda med ett konstgjort bete är den största utmaningen man kan ge sig in på. Tidigare lät det mera “vad är utmaningen att få en storgädda på något som mer liknar en matsked än en fisk”. Tänkt om man skulle vända detta till flugfisket och säga “att hur fan kan man fiska med en fjäderklädd krok när man lika gärna kan använda sig av riktiga insekter”.

Ja trender kommer och går, det som ansågs fint och ädelt för några decennium kan med tiden bli det bästa av det bästa. Men när det kommer till dagens teknikstyrda fiske (livefiske) där man aktivt söker upp de fiskar som känns värda att fiska på blir det något helt annat. Ett fiskesätt som helt och hållet styrs efter vad skärmen visar. Frågan är om man verkligen skall klassificera detta fiskesätt som sportfiske? En fråga som vi nu kommer kika närmare på.

Livefiskets intåg väcker känslor, åsikter och funderingar
Nu kommer vi till nästa punkt som det talas mycket om idag bland fiskare emellan. Livescoop eller livefiske som det ofta kallas. Ett fiskesätt där man aktivt söker upp fisken med hjälp av ekolod och dess skärmar. Man ser allt i realtid och man kan med lite träning avgöra fiskarnas storlek så man kan välja om ekot är värt att fiska på eller inte. Det är inte så värst många år sedan det slog igenom på allvar. Just där och då var det förvånansvärt få som höjde på ögonbrynen. Föga överraskande var det tävlingsfiskarna och flera av de kända fiskeprofilerna som låg i förarsätet här. När man insåg dess fördelar och hur lätt det var att lura tex. stora gösar till hugg som man tidigare bara drömde om att fånga blir det lätt att ta på sig skygglapparna och inta försvarsställning. Ofta har jag läst kommentarer “hur svårt det är att lära sig denna teknik” eller att “vi kan inte blunda för utvecklingen och då är det bara att hänga med i tiden” eller ännu värre “att det bara handlar om avundsjuka”.

Själv satt jag lugnt i båten då jag insåg snabbt att detta inte var något för mig. Vill jag åka runt med båten tittandes i en eller flertalet skärmar och söka efter troféfiskar? Svar Nej. Jag vill kasta dit jag tror fisken skall finnas baserande på mina egna teorier och erfarenheter, inte på grund av vad skärmen visar.

Men jag förstår att många inte kan motstå frestelsen. Att kunna få ett facit svart på vitt hur det ser ut under vattnet blir ju en genväg för alla fiskare. För en orutinerad fiskare kan det liknas med att en orienterare skulle få en GPS i handen när de skall ut och söka efter kontrollerna. Nu vill jag inte säga att livefisket alltid är så lätt och det passar inte lika bra i alla typer av vatten. Sedan finns det ju fler finesser man kan söka fisken med loden idag, som sideview (sidoseendet). Oavsett om man gillar teknik och utveckling så väcker alla dessa tekniska hjälpmedel vi har idag funderingar. Ju mer tekniken styr vårt fiske så tvättas liksom sportfiskets charm och känsla sakta men säkert bort.

Som allt annat när det gäller teknik och elektronik så går utvecklingen snabbt framåt även gällande ekolod. Nya uppgraderade versioner kommer ut med jämna mellanrum. En ständig tävling för att vinna kunder. Så man kan räkna med att utvecklingen inte kommer stanna av utan fortsätta framåt.

Baksidan av allt detta ser vi mer och mer av. Här i Sverige har frågan delat upp oss sportfiskare i två tydliga läger för eller emot. Fler och fler fiskevårdsområden inför förbud med livegivare. Även bland tävlingsfiskarna väcker frågan debatt. Helt enkelt för att fisket med livegivare är så pass mycket effektivare så att alla tvingas att använda sig av dessa för att ha någon chans att vinna.  

Även i USA har frågan blivit allt mer infekterad. I vissa delstater har man t.om. övervägt att förbjuda fisket med livegivare. Läs mer här  


Gäddpodden gick snabbt ut och tog ställning i frågan och flaggade för hur detta skulle slå tillbaka på fisket i framtiden. Även fler ofta lite äldre och rutinerade gäddfiskare såg farorna i detta. Kanske inte så konstigt då man nu plötsligt fick konkurrens ute på sjön där man tidigare dominerade. Man såg även tydligt att fisket blev sämre och svårare. I vissa hårt fiskade vatten blev det även en inte allt för ovanlig syn att man såg stora döda flytande i ytan. Det många fiskare hade kämpat under massvis med år att lära sig hade helt plötsligt ingen betydelse längre. Tekniken hade på något sätt besegrat människan.

Att nybörjare nu får stora fiskar betyder även att de inte har kunskapen att hantera fiskarna rätt innan återutsättning. De saknar även vetskapen över hur viktigt det är att vara snabb i hanteringen och kanske tänker mera på att få sig fina bilder istället för att värna om fiskens bästa.

Jag förstod rätt tidigt vad som krävdes för att få en slags förändring här. Här gäller det inte främst att ta en ställning för eller emot Livefisket utan mer att ta en ordentlig fundering kring hela grejen. Vad handlar sportfiske om egentligen och hur skall vi förvalta det fiske vi har idag på ett långsiktigt och hållbart sätt?

Men för att få gemene fiskare att vakna så räcker det inte bara att den gråa massan av okända sportfiskare gnäller av sig utan hellre en sansad och saklig debatt i ämnet. Där har ju våra kända fiskeprofiler ett stort ansvar kan jag tycka. Jag upplevde att många av dessa profiler länge satt tyst eller så tog man en slags neutral ställning “att alla får fiska som dom vill så länge man trivs med det”. Kanske helt rätt att vara diplomatisk i frågan speciellt om man själv använder och utnyttjar tekniken. Glädjande nog så ser jag att några av dessa “fiskekändisar” nu börjar prata och även ta ställning i frågan. Att det har tagit lite tid har jag full förståelse för. Nu har man hunnit testat detta fiske och vet hur det fungerar. Man har sett fördelarna och nackdelarna med liveloden och kan ställa det mot det mer traditionella sportfisket. Lyssnade på ett av avsnitten i Daniel Nilssons podd Time is Fish och jag tyckte de hade väldigt kloka åsikter i ämnet precis som grabbarna i Gäddpodden tidigare haft. Även i Swedish Anglers Podd har ämnet varit på tapeten. Jag tror att just dessa poddar varit viktiga och märkligt nog så har många av de som tidigare försvarat och kämpat för Livefisket ute på sociala medier nu blivit allt mer tysta.

Kan lösningen vara att klassa livefisket som en egen kategori inom fisket?
Att Livefisket är här för att stanna kan vi nu konstatera och således något som vi även måste acceptera. Allt sedan prickskytte fisket började så har det stadigt utvecklats framåt. Samtidigt som tekniken vässats har vi blivit bättre på utnyttja den till fullo. Då detta är ett fiskesätt som på nästan på alla sätt och vis går tvärt emot det traditionella sportfisket så kanske det är på tiden att vi delar upp sportfisket i två kategorier? Det traditionellt sportfisket och livefisket. Eller skall man överhuvudtaget klassificera livefisket som sportfiske?

Genom att klassificera livefisket som en egen kategori blir det tydligt hur fisken är fångad. Ser vi i Finland där de registrerar alla stora fiskar även tagna på fasta redskap. Själv är jag ju väldigt svag för just stora fiskar och är intresserad av dessa oavsett hur de är fångade. Man väljer ju själv hur man vill fånga och sedan värdera sina fiskar. Tyvärr tror jag det är omöjligt för gemene sportfiskare att enas i “livefiskefrågan” så varför då inte kategorisera det till en egen kategori. Säg att man skapar ett Storfiskeregister där det finns med stora fiskar tagna på traditionellt sportfiske, Livefiske, angelfiske, nät, mjärde/ ryssja o.sv.

I min värld handlar det mera om en moraliskt fråga och ett djupare ställningstagande än om någon slags avundsjuka. Genom att tydligt göra skillnad mellan livefiske och annat sportfiske så slipper man bli förknippad med något man själv inte står för. De som älskar och brinner för livefisket kan fiska vidare på sitt sätt, precis som nätfiskaren eller angelfiskarn o.s.v. gör med sitt.

Kanske dags för fiskevårdsområdena/ fiskerättsägarna men även Sportfiskarna att ta tydligare ställning i frågan.
Känns som att Sportfiskarna eller Sportfiskeförbundet varit väldigt passiv och tyst här. Är man rädd för att väcka en debatt eller skapa en splittring bland sina egna? Eller så kanske man tycker att det hör hemma inom det moderna sportfisket? Hur som helst så är det ju Sporfiskarma som är våra talesmän utåt och skulle de välja att ta bladet från munnen så skulle de garanterat ge ringar på vattnet. Men gissar att de fortsätter att vara tyst.

Själv försöker jag inte lägga kraft och energi att klanka ner på den enskilda fiskaren som fiskar på ett annat sätt än en själv. Jag är van med de som fiskar med gäddsaxar, nät och mjärdar. Så länge man följer fiskereglerna så har man ju inte gjort något fel. Blir man irriterad kan man ju prata med fiskerättsägarna eller fiskevårdsområdet istället för att skälla på fiskaren. Så varje fiskerättsområde har här ett ansvar här så man kan behålla ett bra fiske över tiden. Tyvärr fungerar detta inte alltid så bra men på senare tid har det börja hända saker här.

Om vi knyter ihop säcken med där vi började. Att, nya trender kommer medans andra faller i glömska har vi sett genom åren. Tidigare var nyanserna väldigt små jämfört med vad vi ser idag. Fisket man bedrev då var i grunden väldigt lika “att med hjälp av spö, rulle, lina och krok fiska där man tror fisken befinner sig”. Idag är detta inte självklart och då pratar jag inte om trender eller syn utan en helt nytt sätt att fiska på. En sak är dock säkert, tekniken går inte att stoppa. Frågan är mer vad vi gör med den och det svaret kommer vi knappast få ännu på ett bra tag...

2 e. Yttre förutsättningar (Del 1) - Väder, lufttryck m.m.

2. ISMETE I TEORIN OCH PRAKTIKEN

I kapitel 2b (På vilka platser och djup skall man söka gäddan) har vi redan varit inne på hur faktorer som snödjup, isens tjocklek, siktdjup m.m. kan påverka fisket. Vi kommer delvis in på detta nu också men vi skall även titta närmare på vädrets betydelse och hur det kan tänkas styra gäddornas aktivitet.

När vi pratar väder tänker jag dels på hur själva vädret är när jag fiskar. Soligt, mulet, nederbörd o.s.v. Men även vindarnas styrka och riktning samt inte minst lufttrycket. Sedan jag senast uppdaterade denna artikel (november 2016) har jag hunnit fiska en hel del och samlat på mig mer erfarenheter och statistik. Så därför har jag valt att skriva om stora delar av detta kapitel samt lägga till lite nytt material.

Skillnader mellan att fiska från isen kontra öppet vatten?
Logiskt sett så kan man tycka att skillnaderna borde vara mindre markanta under isen än hur det ser ut när det är isfritt. Under istäcket och snön befinner sig fisken i en slags skyddad värld utan vågor, vind, snabba temperaturförändringar eller regn. Så kanske det också är till viss del men vi som isfiskat mycket vet att vädret spelar en rätt stor roll även här.

En intressant och relevant fråga blir då vilket väder är bäst? Tyvärr har jag inget givet svar på den frågan men det finns en hel del intressant att tänka på här. När jag började ismeta 2003 så spred jag ut mina fiskepass under hela vinterhalvåret. Med tiden har jag blivit mer bekväm och fiskar nu mest då det inte är så mycket snö på isen och så skall det gärna vara hyfsat väder. Med detta så är det inte så konstigt att statistiken blir påverkad till viss del. Så därför har jag gått tillbaka och tittat på de fiskepass som stuckit ut som väldigt bra eller tvärtom. Hur såg vädret ut och var det några speciella faktorer som stack ut vid dessa tillfällen? Här nedan kommer jag försöka bena ut vilka faktorer som gett mig bra respektive dåligt fiske men även lite hur de yttre förhållanden (ovan isen) som snö och blåst kan påverka vilket man ibland glömmer bort.

Bästa förutsättningar för ett bra fiske
Stabilitet är nyckelordet här. Ett stabilt, gärna högt lufttryck har visat sig vara bra för mig. Speciellt en bit in på säsongen då solen börjar lysa och värma. Tittar man på min storfisklista så är det tydligt att högt och stabilt lufttryck är två faktorer som varit en framgångsfaktor för mitt fiske. Men samtidigt har jag fått flertalet stora gäddor även dagar då det varit lite lätt nederbörd. Så någon snöby eller regnskur känns inte som något som påverkar fisket negativt direkt. Värre däremot med djupa lågtryck med ihållande nederbörd och blåst.

Vad det gäller vindarna så föredrar jag helt vindstilla eller bara svaga vindar. Kanske mest för att man hör huggen tydligt och slipper oroas för blindfäll eller en massa drivsnö i hålen. Sedan blir det ju kallare med mer vind och man riskerar att frysa.

Lite eller ingen snö på isen är många gånger kanske den viktigaste faktorn för ett bra fiske. I alla fall antalsmässigt. Att fisket blir bättre när ljusförhållandena under isen ökar har jag flera statistiska bevis på (se nedan exempel på detta) men det finns även andra aspekter att ta med. Är det lite snö på isen blir man också klart effektivare. Man rör sig snabbare och smidigare, får ut grejorna fortare och tjänar tid. Man kan fiska av större områden, man drar sig inte för att sätta ut nya spön, flytta spön och kan färdas längre.

Plats 1.

 Plats 2.

Bägge diagrammen visar antal gäddor jag fått i snitt per fiskepass månadsvis. Det är frågan om två skilda platser och vatten men mönstret är det samma. Bäst fiske antalsmässigt har varit under de månader då det varit som minst snö på isen. 

Medan antalet gäddor har gått upp ju längre mot slutet av säsongen man kommit så har medelvikten på bägge platserna sjunkit. Detta kan vara värt att tänka på, "att bara för att en plats levererar mest antal gäddor en viss tid så kanske det ändå finns bättre tider att fiska på om man vill få de allra största gäddorna".

Samtidigt som jag gärna vill ha sol när jag fiskar så vill jag helst inte att den skall lysa hela dagen från en klarblå himmel. Jag har märkt att under sådana soliga dagar kan fisket periodvis vara väldigt segt med extremt markanta huggperioder. Däremot dagar då det händer lite mer med vädret, kanske att dagen börjar med mulet väder för att solen sedan kommer fram under dagen. Under sådana dagar upplever jag att gäddorna ofta är mer igång under hela dagen. Så lite svängningar i vädret med ett stabilt och högt lufttryck i grunden är nog det vädret jag hade valt för det mesta.

Dåliga förutsättningar för bra fiske
Instabilitet är nyckelordet här. Jag har märkt att när isförhållandena ändras snabbt så riskerar fisket ofta bli väldigt segt. Ett exempel på detta är när det blir väldigt varmt några dagar. Ofta börjar vattnet nu att stiga samt att isarna lyfts upp. Kan även vara smältvatten som rinner ner i ishålen Kanske känner gäddorna av tillskottet av smältvatten/sötvatten? Känslan är att gäddorna börjar fokusera mer på leken än maten vid denna tidpunkt. Frågan är om de blir mer stillastående eller börjar röra på sig mera? Under sådana här förhållanden har jag ofta haft svårt att lyckas. Istället har det kunnat vara riktigt segt fiske. Även på platser som normalt brukar fungera.

Det finns även andra exempel när jag haft riktigt dåligt fiske och det är lite av det motsatta mot vad jag nyss beskrivit. Kalla högtryck som får isarna att börja växa. Detta sammanfaller ibland med sjunkande vattenstånd som får isarna att knaka och sjunga vilket allt som oftast har inneburit riktigt segt fiske för mig. Likaså undviker jag att fiska under riktigt blåsiga dagar. Kanske främst för att det blir svårare att upptäcka och höra huggen. Sedan har aldrig haft riktigt bra fiske under sådana förhållanden.

Sist men inte minst betydelse för fisket är givetvis snön. Det är fler än en gång jag varit med om att det kommit mycket snö på näst intill snöfria isar. Fisket har då ofta blivit trögare med mindre hugg. Även något år då snön legat tjock långt in på säsongen har detta varit påtagligt. Här har jag också tydlig statistik hur antalet hugg per pass försämras ju mer snötäcket ökar. Men trots detta har jag lyckas ta några av mina största gäddor under snörika förhållanden. Visst fisket blir svårare generellt men det känns som att storgäddorna nästan påverkas mindre av mycket snö på isen än de små individerna.

Ser man till de år jag fått vänta längst mellan huggen så blir det utan tvekan åren 2017 och 2018. En stor del av förklaringen till detta var att dessa vintrar var ovanligt snörika och våren var dessutom sen. Isarna var både tjocka och framförallt låg det mycket snö på isen. Dåliga ljusförhållanden helt enkelt och då blir fisket klart sämre. Detta blir extra tydligt då jag exempelvis åren efteråt fiskade en del pass på samma ställen och då blev resultatet nått helt annat.

2017 * I snitt en gädda var 151 minut. (En hel del snö på isen)

2018 * I snitt en gädda var 168 minut. (Väldigt mycket snö på isen, sen vår)

2019 * I snitt en gädda var   78 minut. (Lite snö på isen)

2020 * I snitt en gädda var   48 minut. (Lite snö på isen)

För att komplicera detta med snötäckets betydelse så kan jag ibland se mycket snö som ett bra tecken. Nyckeln till ett bra fiske är ju först och främst att känna sina vatten väl. Mina erfarenheter säger att gäddorna i vissa vatten i perioder kan fly djupare vatten och parkera sig väldigt grunt. Oftast har jag upplevt detta när det varit mycket snö på isarna (gärna mitt i vintern då det är svagt dagsljus). Så fastän snötäcket allt som oftast ses som värsta boven för ismetaren så kan det ibland vara frälsaren och det som behövs för att en viss fiskeplats skall fungera som allra bäst.

Det finns tyvärr inget ideal väder som alltid fungerar
Tyvärr finns det inget ideal väder eller förhållanden som fungerar alltid och överallt
För att återknyta till frågan “vilket fiskeväder är bäst?” så kan jag avslutningsvis säga att för mig är inte detta alltid glasklart, utan det styrs till viss del efter rådande ljusförhållanden och vilken tid på säsongen jag fiskar. Sedan inte minst viktigt vilket vatten/ plats man fiskar på. Det gäller således att hitta nycklarna att lyckas på varje enskilt ställe man har. På en plats kanske man behöver ha mer reducerade ljusförhållanden för att lyckas medans ett annat ställe fiskar man som bäst under strålande sol och mitt på dagen. Ja sedan finns ju exempel liknande jag varit inne på tidigare om vinterfisket på snörika isar. Ja fisket är och skall vara komplicerat kan jag tycka men när man väl kommer rätt och hittar nycklarna så kan det nästan kännas busenkelt. Men kan givetvis vara precis tvärtom…

Här nedan några tabeller och diagram baserat på alla mina gäddor från 10 kilo och uppåt jag tagit från isen genom åren…

Vikt (kg)	Datum	Väder	Lufttryck	Isförhållande
13,220	2018-11	Mest klart, svag väst vind, -2 grader	1012 (stabilt)	Blankis
12,930	2016-04	Halvklart, svag vind 1-7 grader	1030 (stabilt)	Snöfritt
12,830	2019-04	Soligt, mest svag NO -5 - +5	1030 (stabilt)	Lite snö på isen
12,780	2024-03	Soligt, svag vind -6 - +4	1022 (stabilt)	10 cm snö
12,460	2018-04	Soligt, N vind 1-9 grader	1017 (stabilt)	30 cm snö
12,360	2022-04	Halvklart, svag NV 1-6 grader	1015 (stigande)	5 cm slask/snö
12,250	2020-04	Mulet, regnskur, uppklarnande västvind	1010 (stabilt)	Nästan ingen snö
12,100	2010-03	Soligt, svag NV, - 10 till -5 grader	1010 (stigande)	Ca 30 cm snö
11,850	2024-04	Mulet, snöbyar, svag NO ca -2	1032 (sjunkande)	Ca 10 cm snö
11,730	2019-04	Svag SO, mulet 0-3 grader	1025 (sjunkande)	Lite snö på isen
11,550	2022-03	Sol, avtagande NO, 0-3 grader	1020 (stabilt)	10 cm snö
11,500	2020-04	Mulet, uppklarnande, regnskur västvind	1010 (stabilt)	Nästan ingen snö
11,400	2022-04	Först sol, mulnande 0-5 grader	1000 (sjunkande)	Några cm snö
11,350	2024-03	Soligt, svag vind -6 - +4	1022 (stabilt)	10 cm snö
11,330	2020-04	Mulet, uppklarnande, svag vind	1030 (sjunkande)	Nästan ingen snö
11,200	2011-01	Mulet, snöbyar, svag SO, -3	993 (sjunkande)	Mycket snö
11,150	2021-04	Sol, svag NV -3 till +3 grader	998 (stabilt)	Nästan ingen snö
11,120	2010-03	Sol, sedan mulnande, ökande vind	1001 (stabilt)	Snö på isen
11,050	2020-04	Mulet, regnskur, uppklarnande v-vind	1010 (stabilt)	Nästan ingen snö
10,940	2021-04	Soligt, svaga vind från NV -3 till +3	998 (stabilt)	Nästan ingen snö
10,600	2021-04	Sol, vindstilla -3 till +13 grader	1035 (stabilt)	Snöfritt
10,600	2020-03	Sol, måttlig SV 1-7 g	1020 (stabilt)	10 cm snö
10,590	2021-04	Sol, vindstilla -3 till +13 grader	1035 (stabilt)	Snöfritt
10,560	2020-04	Mulet, regnskur, uppklarnande v-vind	1010 (stabilt)	Nästan ingen snö
10,520	2016-04	Halvklart, svag vind från nord	1030 (stabilt)	Snöfritt
10,500	2024-05	Halvklart/ mulet 2-12 grader, svag vind	1025 (sjunkande)	Snöfritt
10,470	2017-04	Mest soligt, måttlig vind från NO	1025 (stigande)	Nästan ingen snö
10,440	2017-02	Mulet, svag vind 0 grader	1030 (stigande)	Snö på isen
10,430	2016-03	Halvklart, sydlig vind, 5 g	997 (stigande)	Lite snö på isen
10,400	2022-03	Soligt, måttlig avtagande vind från NO	1020 (stabilt)	10 cm snö
10,380	2019-04	Soligt, svag/måttlig NO, -5 till +5	1030 (stabilt)	Lite snö på isen
10,280	2020-03	Soligt, måttlig SV vind 1-7 g	1020 (stabilt)	10 cm snö på isen
10,210	2019-04	Soligt, svag/måttlig NO, -5 till +5	1030 (stabilt)	Lite snö på isen
10,200	2024-04	Mulet, snöbyar, svag NO ca -2	1032 (sjunkande)	Ca 10 cm snö
10,180	2014-04	Sol, ökande molnighet, ökande S-vind	1015 (sjunkande)	Snöfritt
10,140	2024-04	Halvklart, svag vind från syd 0-9 g	1008 (stabilt)	20 cm snö
10,120	2023-04	Halvklart, svag NV -5 till +8 grader	1030 (stigande)	10 cm snö
10,100	2024-04	Halvklart, svag syd, 1-8 grader	1008 (stabilt)	10 cm snö
10,050	2016-03	Mulet, svaga vindar 0 gradigt	1027 (stabilt)	Snö på isen

ISFÖRHÅLLANDEN	ANTAL GÄDDOR (över 10 kilo)
10-20 cm på isen	15
Lite snö på isen (ca 5-10 cm)	12
Snöfritt/ blankis	7
30 cm eller mer snö på isen	3
20-30 cm på isen	2

Tabellen speglar min känsla rätt bra. Jag har ändå rätt många fiskepass då det legat mer än 20 cm snö på isarna men trots detta har det bara kommit upp 5 av 39 storgäddor då. Däremot har jag fått två av mina största vid snörika förhållanden. Ytterligare några stora har jag fått då det legat 10-20 cm snö på isen.

TYP AV VÄDER	ANTAL GÄDDOR (över 10 kilo)
Soligt	17
Halvklart väder	8
Mulet, tidvis nederbörd	7
Växlande (sol-mulet eller tvärtom)	4
Molnigt	3

Att sol oftast är bra för fisket har vi redan varit inne på tidigare. Denna tabell visar att detta stämmer bra. Men å andra sidan så har jag lagt fler fiskepass under soliga dagar än då det varit mulet. Så svårt att säga exakt hur stor fördel man har om man fiskar vid soligt å stabilt högtryck väder kontra mulet och lågtrycks betonat väder. Min känsla och gissning är ändå att det är en fördel men inte lika stora som statistiken säger.

LUFTTRYCK	ANTAL GÄDDOR (över 10 kilo)
Stabilt	25
Sjunkande	8
Stigande	5

Stabilt lufttryck tycks vara en tydlig framgångs faktor om man skall fiska efter stora gäddor. I alla fall för egen del. Ändå lite förvånade att antalet fiskepass med stabilt lufttryck gett så pass många fler stora gäddor än de andra två alternativen.

LUFTTRYCK	ANTAL GÄDDOR (över 10 kilo)
990-999 hPa	4
1000-1009 hPa	4
1010-1019 hPa	9
1020-1029 hPa	10
1030-1039 hPa	12

LUFTTRYCK
Högsta lufttryck                 1035 hPa
Lägsta lufttryck                    993 hPa
Medelvärde lufttryck         1018 hPa

Om man skall tro på denna tabell så blir det väldigt tydligt att ju högre lufttryck desto större chans har man att få sig en stor gädda. Det är ju inte så ofta vi har lufttryck över 1030 hPa men trots detta har det ändå har kommit upp mest storgäddor då. Helt klart intressant utfall från denna tabell.

VINDAR	ANTAL GÄDDOR (över 10 kilo)
Vindstilla eller växlande svag vind	13
Nordost	8
Väst	5
Nordväst	5
Syd	4
Sydost	2
Sydväst	2
Nord	2

Svårt att dra någon slutsats om vindriktningen spelar någon större roll för fisket. Det jag ändå kan konstatera är att många gäddor kommit upp dagar då det varit svaga vindar eller näst intill vindstilla.

* All denna statistik bygger ju på mina ismete-gäddor som vägt från 10 kilo och uppåt. Totalt 39 stycken i dagsläget. Eftersom jag mest fiskar när det börjar bli mindre snö på isarna samt när det är hyggligt väder ute så blir det ju fler fiskepass under vissa förhållanden än andra. Detta bör man ta i beaktning när man tolkar statistiken.