tag:blogger.com,1999:blog-6755739578606088497.post241525443525293179..comments2024-03-26T23:40:46.158+01:00Comments on Fiskelycka i norr: Känslan efter att ha förlorat sin drömfiskFiskelycka i norrhttp://www.blogger.com/profile/05728297264624467710noreply@blogger.comBlogger2125tag:blogger.com,1999:blog-6755739578606088497.post-59921457715946181972013-01-19T00:00:14.799+01:002013-01-19T00:00:14.799+01:00Aj då, förstår att det kändes tungt att tappa en s...Aj då, förstår att det kändes tungt att tappa en sån stor fisk. Blir ju extra tungt då du var så nära att få upp den. Samtidigt fick du ju äran och se en sån fin fisk trots att det inte gick som du hade tänkt det.<br /><br />Själv föredrar jag att få se fisken innan den går lös, då vet man ju på ett ungefär hur stor den var. Annars blir det lätt att man går och tänker på hur stor var egentligen fisken. Men oavsett hur så blir smärtan tung efter att det hänt.<br /><br />Tack Henrik för att du delade med dig av din upplevelse.<br /><br />Mvh MatsFiskelycka i norrhttps://www.blogger.com/profile/05728297264624467710noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6755739578606088497.post-18538682485966395792013-01-16T00:21:40.882+01:002013-01-16T00:21:40.882+01:00Är riktigt påfrestande att missa en "drömfisk...Är riktigt påfrestande att missa en "drömfisk".<br /><br />Minns en fiskeresa för många många år sedan som min familj gjorde till Femundsområdet i Norge. Jag var väl 13-14 år nånting. Vi skulle fiska harr och öring, främst genom mete med mask. <br />Det nappade riktigt bra i ett utlopp där sjöharren verkade ha samlats för att gå upp i älven, detta var kring midsommar. Många fina harrar kom det upp mellan 0,5-1 kg. <br /><br />Men en förmiddag så fick jag på en tyngre fisk. Minns att den var riktigt tjurig och stod still ute i strömmen och stångade ett bra tag innan jag lyckades få in den mot land. Och oj vilken harr det dök upp bland stenarna! Efter att ha fått ett par på kilot nyligen kunde ja se att denna var mkt större! Väldigt nervös över att tappa den plockar jag fram håven och sänker ner den i vattnet. Skulle precis leda in fisken i håven och vad händer, ett litet knyck med huvudet och den går loss, mitt framför fötterna på mig...<br /><br />Helt förstörd satte ja mig på en stock och tjurade säkert en halvtimme. Fisken då, jo den vägde säkerligen 1,5+ kanske närmare två. Tappade fiskar har en tendens att växa med tiden men 1,5 vägde den allt.<br /><br />Det där är ett fiskeminne som gör ont i mig ännu, fortfarande ligger mitt harrpb på kilot (från samma resa). Som plåster på såret fick jag i första kastet efteråt en riktigt fin guldfärgad öring kring 6-7hg men det hjälpte ju inte speciellt mkt just då.<br /><br />Det där är nog den fisken som gör mest ont i mig att ha tappat.<br /><br />MvH Henka<br /><br />Henrik Björkegrennoreply@blogger.com