Här ser vi en ny generation av sportfiskare födas

En viktig del av mitt sportfiskande är att försöka förmedla fiskets alla positiva egenskaper till andra människor. Detta var en av anledningarna att jag startade bloggen min. Här kan jag skiva om mina upplevelser, tankar samt dela med mig av mina erfarenheter som man samlat på sig genom åren. Genom bloggen kan jag nå ut till andra likasinnade som brinner för sportfisket men hur når jag ut till dem som ännu inte upptäckt fisket?

Svaret är givetvis att ta ut dem i naturen, visa och lära ut fiskets grunder och ge en naturupplevelse som man allt som oftast får på köpet när man fiskar. Att se någon ta till sig det man visar och sedan med inlevelse och tålamod försöka fånga en fisk får mig att minnas när jag själv en gång i tiden befann mig i samma situation. När sedan den första fisken fångas, när den stora gäddan hugger eller abborren som drar ner flötet så ser man ofta om personen har passionen eller inte. Att se någon glädjas över sin fångst eller att förbannas över en tappad fisk ger mig en slags tillfredställelse. Med åren krävs det nu ganska så mycket innan jag får pulsen att stiga när jag fiskar men med en novis vid min sida så kan jag lätt ryckas med i dennas iver och entusiasm.

Då man en gång i tiden började fiska var det viktigt att man själv fick fisk. Givetvis så vill jag fortfarande få mina fiskar men ibland så kan jag faktiskt hur konstigt det än låter bli ännu gladare om kompisen får fisk. Framförallt gäller detta då jag fiskar efter fiskar jag redan fått många av eller i vatten där jag redan fiskat mycket. Jag vill att andra skall få uppleva det jag redan gjort och sedan hoppas att de fastnar för sportfisket på samma sätt som jag själv gjorde en gång i tiden. Men att få fisk är inte allt utan med fisket följer så mycket annat som kamratskap, naturupplevelser och frisk luft.

Ahmadzias Första gädda

I mitt jobb arbetar jag med flykting ungdomar som ensamma kommer hit till Sverige i hopp om ett bättre liv. Här öppnas en helt ny värld med en helt annan kultur och socialt samspel än vad de är vana vid. Lägg där till ett helt nytt främmande språk att lära sig så förstår man att de har är en tuff väg att vandra innan de kommit in i vårt samhälle. Deras väg in i svenska samhället går dock oftast förbluffande snabbt kan jag tycka och ju yngre människan är ju snabbare och lättare tycks det hela gå. Vi människor har ju faktiskt en förmåga att anpassa oss lättare än vad vi tror.

Under sportlovsveckan har vi erbjudit ungdomarna en del vinteraktiviteter och av någon märklig anledning så föll fisket under min lott. En av grabbarna var inte sen att nappa på förslaget och vi åkte i väg på en fisketur. Vädret var med oss och solen sken. Först så gick jag igenom ismetets grunder och hur isborren fungerar. Efter att vi satt ut sex spön började vi samtidigt att pimpla i hopp om att någon abborre eller mört skulle nappa. Det dröjde dock inte länge innan det hugger på ett av ismetespöna.

Här är Ahmadzia med sin fina gädda.

Ahmadzia drilla gäddan med bravur och strax kan jag lyfta upp hans livs första gädda. 3850 gram och 85 centimeter vilket är en hyfsad första fisk, själv tog det mig flera år innan jag fick en sådan gädda, så helt klart en bra start av fiskekarriären. Ahmadzia visar också prov på att han behärskar pimpelspöet då han en stund senare drar upp en skaplig abborre. Innan vi ger upp så kan han också dra gädda nummer två, en mindre fisk på ca 1,5 kilo.

Fin abborre tagen på pimpel.

Sommarfiske med Mohammad ute i vildmarken

För snart två år sedan tog jag med en annan ungdom Mohammad på fisketur. Det var en härlig sensommarkväll och vi fiskade i en å som ligger mitt i skogen. Fisket var dock lite trögare mot vad det normalt brukar men det började bra för Mohammad då han redan i första kastet fick sig en gädda.

Här är Mohammad med sin första gädda för kvällen.

Med fisket följer en rad naturupplevelser på köpet. Här några älgar som står och tittar på oss.

Martin

Jag har en tretton år yngre kusin som jag alltid stått nära. Från då han var 10 år och framåt så har jag dragit med honom ut på diverse fiskeäventyr. Jag minns då vi åkte in på Vildmarksshopen i Luleå och köpte hans första haspelutrustning som han för övrigt fortfarande har kvar. Med denna har han med tiden samlat på sig en rad fina fiskar men det är framförallt en fisk som jag minns.

Året var 2004, Martin var då 16 år och nu skulle jag visa honom hur man metar gädda. Vi valde en mindre å där jag tidigare fått bra. Även denna gång lyckades vi få några skapliga gäddor mellan 3-4 kilo. Men dagens fisk var inte en gädda utan en jätteabborre som Martin fick. Det som var allra roligaste, speciellt för Martin var att den vägde 15 gram mer än min största vilket jag fått höra bra många år innan jag förra året återtog rekordet ifrån Martin. Och det roliga med det var att Martin var med även den gången.

Martin med hans fina abborre på 1265 g och 44 cm.

Av någon anledning så brukar det gå bra då Martin och jag fiskar, ofta brukar det hugga någon bättre fisk och med tanke på de relativt få fiskepass Martin lagt ned så har han lyckas riktigt bra. Han har enligt mig talang för fiske men tyvärr inget brinnande intresse. Fast varje år så fiskar vi en hel del pass tillsammans och mitt mål i framtiden är att guida fram honom till en 10 klubbare.

Robin

En annan kusin som till skillnad mot Martin brinner för fisket är Robin. Han är 17 år och har relativt nyligen börjat fiska på allvar. Han fiskade en hel del förra året och drog rätt många gäddor, dock inga större men de lär komma med tiden. Vi fiskade några pass tillsammans under 2010 men tyvärr så hade vi varken flyt eller vädret med oss. Dock fick vi en del fisk fast inga större. Till detta år får vi hoppas på en ändring och att vi har lite flyt så kan säkert Robin räkna in en del nya rekordfiskar. Jag tror Robin har flera av de egenskaperna som krävs för att bli en framgångsrik fiskare, jag vet att han redan nu skaffat sig en hel del teoretiskt kunskap som han med tiden lär utnyttja då han fiskar. Jag skulle tro att vi i framtiden får se mer av Robin här på bloggen.

Lukas

Det skall börjas i tid. Lukas drog sina första fiskar redan som 3 åring. Snart fyller han fem år och redan nu har han koll på vad en jigg är och hur en abborre ser ut. Planerna för Lukas är att han nu i vår skall få följa med sin farbror ut på isen under en dag. På schemat står det ismete, pimpelfiske, mycket mat, pulkåkning och korvgrillning. Är det kramsnö så bygger vi nog även en snögubbe eller om Lukas själv får bestämma ett snölejon.

Lukas med en abborre.

Skall bli spännande att se hur Lukas anammar fisket och jag kan bara be till gudarna att han inte brås på sin far, för då går det riktigt illa. Lukas far tillika min bror har jag liksom min far otaliga gånger genom åren försökt få fiskeintresserad utan minsta lilla framgång. Han är nog den enda jag misslyckas med vad gäller att missionera ut fiskets budskap. Man kan hoppas att han också blir den sista…