Lakfiske med varierande resultat

Jag har varit ut på några lakfisken den senaste veckan där resultatet minst sagt har varierat. Resultatet i siffror skulle kunna skrivas så här 7-1-0. Totalt alltså 8 lakar där 4 vägde över 2 kilo vilket är en bra medelvikt i mina ögon. De tre största lakarna vägde 3110g, 2580g, 2380g.

Det svider bara att jag inte tog mig ut tidigare då fisket förmodligen var bättre, nu verkar det som att det börjar vara över på denna plats.

Första passet hade jag ute två ismetespön medan jag pimplade. Jag hade totalt 8 hugg den kvällen och samtliga kom på pimpel. För skojs skull tog jag upp ett spö i slutet av kvällen och pimplade en stund i samma hål och helt plötsligt var det liv där nere. Fick tre lakar i rask följd! Pimpelfiske är oftast klart effektivas just denna tid kring leken. Däremot kan ismete vissa tider på året vara minst lika effektivt som pimpelfiske. Mer om detta fenomen kan ni läsa i min vän Kristers artikel Lakfiske – pimpel kontra ismete.

 

Här den största laken på bild. En fet och vacker fisk som vägde 3110 gram.

Känslan är att dessa fisketurer kan ha varit startskottet för ett mer frekvent och seriöst fiske som jag hoppas kunna hålla i under en längre tid. Det lär dock förmodligen dröja ett par veckor innan jag ger mig på gäddfisket igen. Eventuellt att man hinner ut på något lakpass till innan dess.

Mieko Family levererar verkligen!

Det börjar bli en vana att skriva mer om andas fisken än om mitt egna så jag fortsätter väl med det ett tag till. Under den senaste månaden har det tagits en hel del fina fiskar av medlemmarna i Mieko Family.

Jag börjar med den art som nog står de flesta av medlemmarna närmast hjärtat, nämligen gäddan. Tero Paakki har många stora gäddor på sitt samvete och började året på bästa möjliga sätt med att ta en närmast grotesk gädda på 14,5 kilo. Grym fisk!

Vilken anabolagädda, funderar om den gått på regnbågsdiet ett längre tag…

Jessica Dolk vår enda tjej i gänget tycks ha hittat ett riktigt hett storgäddsvatten. Eller vad sägs om tre gäddor från dryga 8 kilo till 12,1 kg i topp! Jessica var själv ute och ismetade då den största av de tre klev på. I glädjeruset efter landningen och stressen att dokumentera gäddan så snabbt som bara möjligt lyckades Jessica slå på filmknappen på kameran så att det inte blev något foto. Men som tur var gick det att ta fram ett foto med Jessica och gäddan som jag bjuder på här nedan. Stort grattis till ett nytt PB och första gäddan över den så magiska storfiskegränsen 12 kg!

Här Jessica med sin storgädda.

Björn och Håkan har legat rätt lågt med sitt fiske under en längre tid. Nått ströpass då och då har det dock blivit och nu senast av gäddornas utseende att döma i ett grundare vatten med humusfärgat vatten där gäddorna uppvisade en mörk och härlig färgteckning. Fisket gick också riktigt bra då Björn knep den längsta gäddan på 115 cm medan Håkan tog en något kortare men desto grövre pjäs på strax under 10 kilo. Dessa grabbar är grymt duktiga på att dels leta upp nya vatten och sedan överlista de stora gäddorna där. Bara att lyfta på kepsen å hoppas att flytet håller i sig till nästa fiskepass.

Här ser vi Håkan med sin vackra och färglada träskgädda.

John och Albin har nu varit en längre tid Mexico där de rapporterar om ett spännande fiske med en mängd olika exotiska och arter i protokollet. Det är just sådan här bilder som får ens fiskeabstinens att nästan koka. Kolla bara på dessa coola firrar!

Vassa tänder!

Härliga färger!

Att Johan Kimming och Tommy Soumela gillar abborrfiske vet nog de flesta och därför är det nog ingen överraskning att bägge dessa herrar har startat året med abborrfiske. Johan har redan tagit några fina bitar med en toppfisk strax över kilot! Tommy ligger i med sitt pimpelfiske. Han har bland annat varit med på en del tävlingar den senaste tiden där han placerat sig högt upp i resultatlistorna. Mer om Tommys fiske hittar man som vanligt på hans trevliga fiskeblogg Soumela.se.

Här ser vi Johan med en 1100 grammare som föll för en FPK Jiglure.

Ace of pikes grabbarna har just lämnat isarna eller kanske det snarare är isarna som lämnat Robin och Sebastian. Kolla HÄR hur det såg ut då de senast var ute på isfiske. Sedan dess har vårvärmen trollat bort all is och nu senast var dom ute på Vättern och flötestrollade gädda. Fiskerapporter och annan trevlig läsning finnas att läsa på deras blogg Ace of pikes.

Bra fiskat grabbar och tjejer! Ser onekligen lovade ut och då har vi ändå den bästa tiden framför oss…

Reggfisken kom precis som jag förutspådde!

Den 13 februari skrev jag ett inlägg här på bloggen om  Mårten, Markus och Henrik som lyckats riktigt bra med sitt isfiske under vintern. Redan för ett år sedan förutspådde jag att dessa grabbar skulle utveckla sitt riktade predatorfiske ytterligare en dimension. Så blev också fallet.

Nu senast skrev jag dessa rader. “Många fina fiskar av respektive art visar att de fiskar på rätta platser där förutsättningarna för stora fiskar är goda. Jag väntar nu bara på att den där fullträffen skall komma, en fisk över reggvikterna (12 kg – gädda), (4 kg – lake).”

Det dröjde bara en vecka innan reggfisken kom i form av en riktigt fin lake på 4350 g – 82 cm. Fångstmannen var föga överraskande den så hete Henke Rånman och fotografen var kanske ännu mer väntad Markus Teilus. Grabbarna tycks verkligen ha hittat sina platser där den ena drar storfiskar medan den andra ser till att ta bra foton!

Skämt å sido. Sportfisket är allt som oftast ett teamwork där de som fiskar tillsammans alla har en del i framgångarna. Nu råkar det bara slumpat sig så att då Henke och Markus fiskat tillsammans senaste tiden så är det Henke som stått för kanonfiskarna medan Markus fått agera som fotograf vilket han jo för sig är riktigt duktig på. Men jag misstänker att Markus vill byta ut sin roll till nästa fiskepass. Henrik skriver även lite om detta på sin blogg (se nedan) där han ödmjukt lyfter fram sina fiskekompisar som en del i framgången. Känns kul att mitt namn nämns i texten. Att kunna inspirera och hjälpa andra är ju något jag försöker göra bland annat genom bloggen och att då få läsa dessa ord värmer en frusen vintersjäl. Här nedan en del av det Henrik skrev på sin blogg. Hela inlägget plus en massa annat finns som vanligt att läsa på Henriks blogg Allt vad fiske heter.

“Men jag vill också påpeka att jag är väldigt ödmjuk gällande den här fisken, hade det inte varit för Markus och Mårten som jag har fiskat med den här vintern så hade jag inte sett dom resultat som jag har gjort. Mats är en annan person som jag ännu inte har fiskat lake med men däremot har vi utbytt en del tankar och idéer, men främst så har hans egna lakfiske inspirerat mig mycket. Mats lyckades själv komma över den magiska gränsen förra vintern med en riktigt fin lake på 4120 g och 87 cm.”

Här Henrik med sin första “reggfisk” i form av en lake på 4350 g – 82 cm. Stort grattis! Jag törs näsan lova att det snart kommer fler.

Ska jag då sia lite om framtiden för Henrik, Markus och Mårten. Nja kanske bäst att strunta i det men för fasen, jag tar väl mig friheten och säger att nästa gång är det Markus som står med en praktfisk och Henrik bakom kameran. Och Mårten i år kommer din 10+.

Avslutningsvis så kan jag avslöja att under den senaste veckan har jag pysslat med att göra i ordning diverse fiskeprylar, tackel och annat. Har även gjort en grovplanering för mitt fiske den kommande tiden. Nu har jag legat alltför lågt en längre tid så hoppas snart att det blir ändring på den fronten…

Är sportfiskare sämre människor än andra?

Jag har under en tid sett saker som fått mig att börja fundera, ifrågasätta och reagera hur vi sportfiskare egentligen uppfattas av andra icke sportfiskeintresserade. Jag kan även många gånger förundras över hur sportfiskare beter sig sinsemellan. Det är därför inte för intet jag ställer mig frågan, är vi sportfiskare sämre människor än andra?

En ny tid…

Idag lever vi i en värld där vi ständigt matas av information. En värld där vi också förväntas att säga ifrån när vi tycker nått är fel. Likaså ifrågasätta och stå upp för våra åsikter. Vi tänker mer och mer på oss själva och väljer i allt större utsträckning vilket liv vi vill leva. Normerna vad som är rätt eller fel har i många fall blivit mer svävande vilket fått vårt samhälle att förändras i mångt och mycket. Så även sportfisket.

Sportfisket och sportfiskare granskas allt mera

Att vi sporfiskare med tiden kommer bli allt mer ifrågasatta och granskade av allmänheten och speciellt av dem som anser oss vara djurplågare eller liknande har jag förstått sedan länge. Det ligger i tiden så att säga och egentligen ser jag inget större fel i det. Viktigt i allt granskande är att man kan gå in i det utan att ha allt för förutfattade meningar innan så att man kan se både det goda och onda i det hela. En annan fördel är att man sätter sig in i ämnet och försöker få sig en helhetsbild hur saker och ting ligger till. Kunskap är i mina ögon oerhört viktigt, har man kunskap i ett ämne så har man även oftast förståelse för att människor kan tycka och göra olika. Att starta en debatt utan dessa premisser leder sällan till något gott vilket vi nu också har ett färskt exempel på inom sportfisket.

Heta känslor efter artikel i Fria tidningen

Jag tänker på Nette Enström som i Fria tidningen skrivit tre artiklar där hon ifrågasätter sportfisket på flera plan. Tyvärr har hon inte nöjts sig med att enbart hoppa på själva gruppen sportfiskare som helhet utan även riktat in sig på en enskild person. Att på detta sätt hoppa på och hänga ut en enskild sportfiskare av kanske 1 miljon andra känns både lågt och oseriöst. Att vi blir ifrågasatta i media tycker jag är helt okej men då skall det göras på ett korrekt och proffsigt sätt. I detta fall tycker jag det blir helt fel då det i Nettes artiklar kryllar av sakfel plus då att hon väljer att hoppa på en enskild sportfiskare och måla ut denne som en dålig människa. Hade artiklarna gjorts på rätt sätt så hade vi säkert fått en givande och roande debatt, nu blev det varken det ena eller andra. Det mest tragiska i det hela är att Nette och sina gelikar fick vatten på kvarnen så att säga då några mindre begåvade människor skickat mejl till Nette där de uttalat både nedsättande och kränkande ord liksom hot. Oerhört dumt gjort, man får tycka vad man vill om Nettes artiklar men att hoppa på henne som människa är att gå alldelens för långt i mina ögon.

Sportfiskare som förstör för oss andra

Men jag är inte helt förvånad över att folk valt att ge sig på Nette utan det var faktiskt rätt väntat. Personligen tycker jag att detta är en oroväckande tendens att vissa sportfiskare skall ge sig på dem som motarbetar oss på olika sätt. Minns dokumentären ”Den siste kustfiskaren” som sändes i SVT där några sportfiskare hotade den ensamma nätfiskaren. Visst, jag kan tycka att filmen var vinklad på ett litet felaktigt sätt men just dessa hotfulla och idiotiska kommentarer som visades upp fick mig som sportfiskare verkligen att skämmas.

Skitsnack och påhopp sportfiskare emellan

Vi nöjer oss inte heller med att hoppa på andra icke sportfiskare utan kritiserar även lätt varandra som inte tycker likadant som en själv. Exempel på detta kan vara om någon visar upp en bild av en död fisk, använder fel utrustning, fiskar med fel metod, använder för många spön. Själv brukar jag om vintern tillbringa en del tid med att söka information, diskutera och förkovra mig inom vissa ämnen för att tillförskaffa mig nya kunskaper till årets fisketurer. Fiskesnack, det ledande sportfiskeforumet samt även Facebook med dess olika grupper är två ställen som är perfekt till detta. Allt för ofta händer det att man går in på en tråd för att läsa om det aktuella ämnet för att sedan läsa en massa skitsnack som inte hör dit. Ofta de som trycker ner andra genom att kritisera och förlöjliga. Förmodligen handlar det om fåtalet människor som stör och förstör för de flesta andra som till likhet med mig är där för att skaffa kunskap och utbyta erfarenheter.

Jag vet faktiskt inte riktigt vad allt detta negativa snack och påhopp handlar om, men inbillar mig att det kan röra sig om allt från ren avundsjuka till att man har svårt att respektera vad andra tycker och tänker. Vill även återknyta till det jag tidigare skrev, att detta ligger lite i tiden med vårt sätt att leva idag. En sak som jag reflekterat över är att det är många tillsynes yngre sportfiskare som ligger bakom mycket av skitsnacket. Om jag leker med tanken att jag och mina fiskekompisar för 15-20 år sedan då man var ung hade fått samma möjlighet som dagens unga så tror jag inte vi hade varit så kaxiga. Men mycket har hänt sedan dess, en ny generation, nya tider vilket man motvilligt får acceptera. Nu är jag absolut inte ute efter att hänga ut alla yngre sportfiskare för de som sysslar med att förstöra är ju endast en minoritet av alla och finns säkerligen en och annan äldre herre i den skaran också. Men trist att dessa skall få sabba en hel del och ännu värre riskera att dra med sig andra i sitt sätt att resonera och utrycka sig.

Sportfisket skall förena, inte splittra…

Sportfisket har ju de senaste åren faktiskt fått en allt högre status på nått sätt vilket också kan vara en förklaring. Idag kan man ju synas på ett helt annat sätt och bli lite av en kändis bland andra sportfiskare. Något som kan väcka ont blod och avundsjuka hos andra. Kommer att tänka på en i mina ögon löjlig och fullständigt onödig diskussion som handlade om hur vida man skall visa upp fiskar med ett bete i käften eller skriva ut vilket bete man får sina fiskar på. Tydligen hade några retat upp sig på Jörgen Larsson och hans bilder och texter i en grupp på Facebook. I detta fall handlade det om att Jörgen gjorde reklam för märket Westin. Vill någon göra det så vad spelar det för roll? För mig har alla rätt att visa upp bilder, ge tips eller annat oavsett om man är sponsrade eller inte. Att se Jörgen med en jättegös i famnen och skriva några rader om gångsten är för mig samma behållning som att se en 12 åring stolt posera med en 4 kilos gädda. Det bästa av allt är ju att sportfisket förenar oss alla oavsett ålder, kön, språk, nationalitet eller hur långt vi kommit i karriären.

Är vi sportfiskare verkligen sämre människor än andra?

För att knyta an till rubriken, är vi sportfiskare verkligen sämre människor än andra? Nej det tror jag inte vi är. Vi är nog varken bättre eller sämre människor än andra men däremot är vi en rätt stark grupp som kämpar för det vi tror på. Oftast kan våra åsikter vara vettiga och till gagn för andra men i vissa fall kan det bli tvärtom. Sportfisket är för många en hobby medans det för andra kan liknas med en livsstil. De flesta sportfiskare som jag känner och det är rätt många är bra människor med goda kunskaper i hur man skall sköta sig ute i naturen. Vikten av att tänka på vår miljö och viljan av att göra något åt de miljöproblem som finns är något som jag ser att många av mina vänner har. Det jag önskar är att bilden av oss sportfiskare skall bli bättre i framtiden. Hur det blir med den saken kan jag inte svara på. Men en sak är däremot säker, det är till största delen upp till oss själva.

…………………………………………………………………………………………………………..

Reaktionerna efter Nettes senaste artikel blev starka och rörde upp heta känslor bland många. Mycket av det som sades var bra men tyvärr fanns det personer som gick alldelens för långt i sina kommentarer. Jan Ohlsson på Fisheco har skrivit ett svar på kritiken till fria tidningen som jag tycker varje sportfiskare skall läsa. Under svaret finns länkar till Nettes alla artiklar att läsa för dem som önskar det.

Även den utpekade boven Cecilia Grönberg har också hon skrivit ett inlägg på sin blogg Gösdrottningen där hon sätter ned foten på ett bra sätt. Under inlägget följs en rad kommentarer i ämnet.

Tre heta sportfiskare från Norrbotten

Jag börjar väl med att skriva att jag inte har fiskat nått sedan mitt mindre lyckade fiskepass i början av månaden. Troligtvis blir det också sparsamt med fisket ytterligare ett tag framöver, möjligen ett eller annat lakfiske. Så var det med mitt fiske. Vad det gäller de övriga i TNP så är det ännu värre. Krister har fortfarande isfiskeprylarna i förrådet liksom Ari som dessutom har flyttat till Norge. Roligare då att se hur andra Norrbottensfiskare har lyckas.

Under förra året fick jag upp ögonen för några duktiga sportfiskare och bloggare som jag anade skulle börja leverera bättre och bättre fisken och fiskar med tiden. De jag tänker på är Markus, Mårten och Henrik. Nu ett år senare kan jag säga att jag fick rätt i mina antaganden. Först och främst måste jag säga att jag imponeras av deras ihärdighet då de knappast legat på latsidan under vintern. Kunskap, erfarenhet må vara viktigt men först och främst gäller det att ha tålamod och ge fisket ordentligt med tid. Något jag är väl medveten om men tyvärr har inte min gnista för fiske infunnit sig nu en längre tid vilket jag så klart tycker är tråkigt.

Här Henrik med en 10 plussare som han knep för någon vecka sedan. Dagarna efter så putsade han sitt pers på lake med en vacker fisk på dryga 3,5 kg.

Henke avslutade dessutom förra året riktigt starkt med några tunga och långa gäddor så man kan nog säga att detta är Norrbottens hetaste predatorfiskare för tillfället. Mer om Henriks fiske hittar ni på bloggen hans, Allt vad fiske heter.

Men dessa grabbar har som sagt fiskat mycket och dessutom lyckats riktigt bra. Med framgång föder än mer motivation vilket brukar innebära att man taggar till extra mycket och bara vill ut och fiska mer och mer. En känsla som säkert alla inbitna sportfiskare känner igen sig i.

På bilden, en 3+ lake fångad av Markus Teilus. Mycket handlar om sportfiske i Markus liv för närvarande. Nybliven butiksansvarig på Mieko Fishing som han är och däremellan ut på diverse fisken. Sedan hålla igång sina två eminenta bloggar/sidor, Fiske i Norrland och Teilus fiske. 

Markus rivstartade isfisket med ett par fina 3+ lakar och sedan har det fortsatt i rätt riktning då han varit med om flera lyckade fiskepass tillsammans med sina vänner.

Lakfiske och gäddfiske har det satsas på med goda resultat som följd. Många fina fiskar av respektive art visar att de fiskar på rätta platser där förutsättningarna för stor fiskar är goda. Jag väntar nu bara på att den där fullträffen skall komma, en fisk över reggvikterna (12 kg – gädda), (4 kg – lake).

Mårten har under denna isfiskesäsong redan hunnit landat några fina gäddor. Men den art han lagt klart mest fokus och tid på är laken. Fisket har också gått bra med en hel del fina lakar med en topp på en bit över 3 kilo.

Mårten skrev nyligen ett rätt intressant inlägg på sin blogg Mortas fiskeblogg som han kallar, Vikten av att fiska i rätt vatten. Inlägget glider in på gäddfiske i såkallade “put and take” vattnen och faktumet att många seriösa och duktiga fiskare håller sådana vatten extra hemligt och spelar mer på att betet och fisketekniken är nyckeln till deras framgång än vattnen i fråga.

Fiskeförutsättningarna under isfiskesäsongen har så här långt varit ovanligt gynnsamma med mindre snö på isarna än normalt och flera perioder med drägliga temperaturer. Som sagt, beklagligt att jag inte fiskat mera bara, men förhoppningsvis kommer fiskesuget och det med ränta här framöver.

Testat – Bra fiskevågar

En av de viktigaste prylarna i fiskeväskan är enligt min mening en bra fiskevåg eller om man är som jag nog störd tre stycken. Varför skall man bry sig så mycket om fiskarna vikt? Ja denna fråga har jag fått några gånger samt läst otaliga trådar på Fiskesnack som glidit in på ämnet. Detta är ett ämne som bevisligen både berör och stör vissa som inte ser fisket på samma sätt som oss drivna specimenfiskare. Jag tänker inte lägga någon större tid här att argumentera i den frågan utan tycker att var och en får tycka vad dom vill. Men för mig är jakten på de stora fiskarna en enorm drivkraft som ger mig motivation att lägga ner tid och planering som jag aldrig annars skulle orka göra. När man sedan lyckas med sina mål så känner man en obeskrivlig glädje. Fiskar man på detta sätt så blir det ju mer eller mindre en självklarhet att man vill veta vad ens fiskar väger eller hur långa de är.

När det gäller vägning av fisk brukar jag säga så här, betyder vikten något för dig eller bryr du dig inte alls? För de allra flesta betyder vikten en del och då är valet enkelt. För de som pratar om att de fått fiskar på si och så många kilon utan att ha vägt fisken går direkt bort för mig. Ännu värre de som skickar in bilder på felvägda eller ovägda fiskar till tidningar och diverse tävlingar. Sådant fusk gillar jag inte alls. För mig är sportfiske något jag tar seriöst på och dessa fuskare fuskar inte bara för sig själv utan drar även ner de seriösa och ärliga sportfiskarna som lägger ner otroligt med tid. Sedan är det beklagligt att det finns många icke sportfiskeintresserade som tycker att vi överreagerar, men för mig är fusk just fusk oavsett vars det äger rumt. Alltid är det någon som blir drabbad när det fuskas, så är det med den saken.

Lite kring olika fiskevågar

När vi kommer till själva fiskevågen så finns det en hel del att se upp med, speciellt för den mer orutinerade. Tyvärr finns det mycket skräp ute på marknaden fast än jag måste säga att det under de senaste åren har kommer fler och fler bra vågar till humana priser. Speciellt utbudet av digitalvågar har ökat samt att priset på dessa har gått neråt. Så mitt tips till alla som inte har en digitalvåg är att köpa en nu! Fjädervågar är också bra att ha men välj rätt, finns så mycket skräp här också. Se även till att vågarna är godkända av Sportfiskarnas storfiskregistrering vilket visar att de skall väga korrekt. Med detta sagt så kan de ändå väga fel. Jag köpte bl.a. en våg som var kvalificerad för Storfisk registrering som vägde flera hekto fel. Så oavsett vilken våg du köper skall du först kontrollera om den väger rätt. En sista sak, undvik lipgrips med inbyggda vågar. Dessa brukar ofta men inte alltid våga fel.

Några saker att tänka på när man väger sina fiskar

Innan jag kommer till de fiskevågar jag testat så tänker jag ge några tips på hur man agerar vid själva vägningen. Ett moment som kan vara livsavgörande för fisken i fall man har för avsikt att släppa tillbaka den. A och O är planering, att man redan innan man får sin fisk vet vad man skall göra och hur det går till. Det kan vara lätt att i sin iver göra saker fel som i slutändan går ut över fiskens mående. Dessa misstag har vi alla gjort och gör emellanåt. Men genom att tänka och planera innan så är man ett steg på vägen.

Fiskar man från båt så är en stor och rymlig håv en självklarhet. I en sådan kan fisken lätt förvaras i vattnet medan man gör i ordning saker som vågpåse, våg, måttband och kamera. Fisken krokas lättast av i håven, alternativet är att ta den i båten men då skall den ligga på en avkrokningsmatta. När jag fiskar mindre fiskar brukar jag alltid ha med mig en större hink i båten där jag kan förvara fisken mellan de olika momenten vägning, fotografering, ett tips framförallt då man fiskar själv. När jag ismetar så har jag ofta en stor 30 l balja med mig som ibland får agera som livewell.

När jag fiskar lake ensam och det är minusgrader brukar jag ta med mig en balja och sätta fisken i medan jag gör i ordning, våg, vågsäck, måttband och kamera.

Ta som vana att väg dina fiskar (framförallt de stora) liggandes i en vågsäck,. Det finns speciella vågsäckar att köpa men en IKEA kasse funkar också bra liksom en mindre plastpåse om det är frågan om mindre fiskar. Att väga fisken hängandes vertikalt är alltså inte att föredra. Att väga fiskar i en båt kan vara lite problematiskt, speciellt om det blåser mycket och går höga vågor. Ett alternativ är då att åka till land, i fall man gör det så skall man ta i beaktning att hanteringen av fisken kommer ta längre och med det ökar risken att den tar mer stryk. Vid vägning från båt när det går vågor så har jag märkt att just digitalvågarna kan ha svårt att bestämma sig och ge olika vikter vid varje vägningstillfälle. I dessa fall kan en godkänd fjädervåg vara bättre, eller att som jag brukar göra väga först med fjädervågen vilket går blixtsnabbt och sedan en gång med digitalvåg. Detta med att väga fiskar både med fjädervåg och digitalvåg har sina fördelar och är något jag ofta brukar göra.

SALTER SUPER SAMSON FJÄDERVÅG

Finns i flera olika storlekar, 2 kg (noggrannhet 10 g), 5 kg (50 g), 20 kg (100 g), 25 kg.

Ca pris: 150 – 200 SEK.

Godkänd för storfisk registrering.

+ Lång livslängd

+ Inga batterier eller elektronik som kan krångla

+ Prisvärd

+ Lätt, tar liten plats att ha med sig

+ Finns i flera storlekar

- Inget att anmärka på direkt. Men har märkt att vid minusgrader så skall man undvika att få vatten på vågen. Får man det så fryser fjädern och vågen kan visa fel. Min första våg (5kg) har jag kasserat eftersom fjädern blivit utsliten och den började visa lite fel. Som alla andra vågar glöm inte att kontrollera den mot krönt våg emellanåt, ingen våg är garanterad att alltid visa rätt, inte ens denna kvalitetsvåg.

Omdöme: Super Samson fjädervågar är kungen bland fjädervågarna och har funnits länge på marknaden. Själv har jag använt mig av dessa i över 20 års tid och aldrig varit missnöjd. I dag har jag tre olika vågar som jag alla har användning av beroende på vilka arter jag fiskar efter. Dessa väger upp till 2, 5, samt 20 kg. Vågen går lätt att kalibrera genom att reglera en skruv som sitter längst ned på vågen. Som jag tidigare skrev så tycker jag att fjädervågarna är ett bra komplement att ha till hand om batteriet eller nått annat skulle strula med den digitala vågen. Funderar ni att köpa en fjädervåg så är valet enkelt, köp en Salter Super Samson.

SUPER SAMSON ELECTRO

Finns i 3 storlekar, 10, 25 samt 45 kg.

Mäter med 20g noggrannhet.

Ca pris: 500 – 1000 SEK

Godkänd för storfisk registrering.

+ Har visar rätt vikt är efter år

+ Robust och tålig

+ Tydlig display

+ Lång batteritid

- Stor och klumpig i jämförelse med andra liknande vågar

- Priset är nog så högt om man jämför med andra liknande vågar

Omdöme: När denna våg kom ut på marknaden så köpte var och varannan sportfiskare en Electro Samson. Alla hade dock inte råd då priset i början låg på någonstans mellan 1000 – 2000 kr. En dyr sak men trots detta värt sina pengar för många specimenthunters. Idag har utvecklingen gått framåt och fler tillverkare av digitalvågar har kommit och med det har priset pressats ner. Fortfarande är Electro Samson lite dyrare än de flesta andra men frågan är om den är bättre. Jag kan säga som så, att när det gäller livslängd och kvalité så har jag svårt att se någon som skall ta den. Min första digitalvåg av annat märke som jag glömt bort höll i bara något år. Sedan köpte jag en Electro Samson för drygt 10 år sedan och samma våg fungerar precis lika bra idag som den gjorde då, detta trots otaliga timmar i båten, på marken, i snön och gud vet vad. Kvalité är ordet!

Ett tips är att knyta fast ett snöre längst uppe på vågen i själva öglan. Det blir lättare då att hålla när man väger sin fisk, alternativt att man kan han hänga snöret i ex träd för att få en bra och korrekt vikt på sin fisk.

WIGGLER DIGITALVÅG

Väger upp till 40 kilo.

Noggrannhet 10 gram.

Ca pris: 259 SEK

Godkänd för storfisk registrering.

+ Lite och smidig

+ Priset

+ Noggrannheten på endast 10 gram

+ Väger snabbt

- Inget som jag märkt hittills

Omdöme: Denna våg är rätt ny på marknaden. I somras såg jag den för första gången. Jag minns att jag imponerades över flera saker, dels det låga priset som även gjorde mig lite skeptiskt. Kan den verkligen vara så bra som den verkar? Storleken, designen och noggrannheten på endast 10 gram var andra orsaker som gjorde att jag köpte den direkt. I samma veva utan i vetskap av varandra köpte min kompis Krister en likadan, sedan även Bosse som blev så pass imponerad av min så han ville ha en likadan. Hittills har jag bara gott att säga om vågen. Jag har kontrollvägt den mot min Elecro Samson samt Bosses och Kristers vågar och sett att de väger väldigt likt varandra vilket är bra att veta. Vissa elektroniska vågar kan skilja ordentligt mycket mellan varandra men det verkar inte denna göra. Skulle jag idag rekommendera någon att köpa en ny digitalvåg så skulle jag lägga min röst på Wigglers våg. Man får helt enkelt väldigt mycket för pengarna.

Några sista ord

Anser man sig att vara en seriös sportfiskare och har för vana att prata om sina stora fiskar eller kanske lägga ut bilder med angivna vikter så är det för det första otroligt viktigt att vara ärlig. Detta kan tyckas vara en självklarhet men fler än en gång har man satt hjärtat i halsgropen då man sett fiskar med vikter som antingen är rejält skarvade eller så påtagligt felvägda. Av någon anledning så är det ofta gäddor som det fuskas med, man kan fråga sig varför?

För det andra så gäller det att ha bra och pålitliga vågar till hands. Här har man i mina ögon ett eget ansvar, se till att köp rätt och kontrollera sedan vågarna med jämna mellanrum. Kolla sin våg gör man lätt genom att jämföra med en krönt våg. Detta kan exempelvis göras i livsmedelsaffärer eller på posten. En våg ger dig inte mer eller större fiskar men den ger däremot ett bevis på hur tung din fisk är. Tillsammans med ett måttband och en kamera så kan man dokumentera sin fångst på ett korrekt sätt. Personligen gör jag detta för min egen skull för att vara ärlig mot mig själv, men även mot min omgivning. Alternativet skulle vara att helt strunta i vikten och sedan inte ens spekulera i hur tunga fiskar man får, men det är inte jag de. Det tredje och värsta alternativet är det jag ogillar och vill ha bort, att man uppskattar vikten, skarvar eller medvetet ljuger inför andra människor.

Blev mycket moral och pekpinnar i detta inlägg men kände att det var nödvändigt för jag hatar nämligen allt vad fusk heter. Ha de så gott! Och riktigt skitfiske på er som tänkt ut…

Snögubbe, otursmössa och bompass

Med ett visst motstånd morgontrött som jag kan vara klev jag upp ur sängen strax efter 6 på morgonen. Knappt tre timmar senare har jag satt ut 8 stycken spön på isen. Jag vet, finns säkert de som tycker att det är overkill med så många spön men jag anser att man måste ta hänsyn till den plats man fiskar på. Är det mycket gäddor på platsen så blir det mindre antal spön och ju svårare fiske, ju fler spön kan man använda. Själv brukar jag fiska med 3-8 spön.

Timmarna gick och det blev ganska långtråkigt att sitta ensam i snålblåsten och blåstirra på vipporna som stod där helt orörda. Idag körde jag uteslutande med deadbait, bl.a. en 4 hg lake, en liten harr och ett par större samt några mellanstora mörtar. På detta lite Yum eller Traper Perch/pike doftspray som jag tidigare haft riktigt bra framgång med. Platsen jag valde är alltid svår, i februari rent av omöjlig. Två försök och lika många bompass och ändå är jag tillbaka. Anledningen är att jag i januari fått flera fina fiskar här, förra året blev det bara en gädda men då vägde den inte långt från 9 kilo. Av någon anledning går det få men i gengällt stora fiskar här under vintern. I samma område framåt våren så är det klart fler gäddor här men då nästan bara snipor. Märkligt hur det kan variera.

När det hade gått nära 4 timmar utan att något hade hänt blev jag lite rastlös och började bygga en snögubbe vilket var rätt skoj då jag fick upp värmen igen. Dessutom var det grym kramsnö! När snögubben var klar så utsmyckade jag den lite och tog några foton. Under ca 1 minut av mina totalt 6 timmar på isen tappade jag fokus på mina spön, och vad händer. Jo när jag lägger undan kameran och vänder mig mot spöna är ena vippan borta.

Jag är på plats så snabbt jag bara kan och ser att linan rinner av rullen men om än väldigt sakta mak, verkar som att fisken håller på att stanna så jag stramar upp linan och sätter in ett mothugg. Fisken är på i ett par sekunder innan den släpper. Satan! Stor risk att det var en bättre gädda, betet den tog var för övrigt var laken. Tyvärr var det inte alls bra att jag inte upptäckte nappet i tid för gäddan hann dra ut en jäkla massa lina. Att då sätta in ett mothugg med lång nylonlina ute och dessutom stor betesfisk på kroken blir inte oddsen de bästa. Hade också varit bättre om gäddan drog ut linan i högre fart, nu var den ju på väg att parkera. Här hade även en räkneverkrulle varit en fördel, med den så hade jag sett hur mycket lina gäddan dragit ut och då hade jag försökt strama upp linan än mer samt satt in ett rejälare mothugg. Men givetvis fanns mina räkneverksrullar på flertalet av de andra spöna jag hade ute. Men, men som sagt inte mycket att göra åt.

När jag tog av mig Mieko-mössan och satte den på snögubbens skalle kom givetvis hugget som jag självklart missade. Jag som trodde stenhårt på att mössan bringade den tur som killarna på Mieko så heligt lovar. Men kanske att jag fick fel mössa, den med samma tråd som Roy Sullivan hade på sin mössa.

När jag sen går mot baslägret ser jag en flinande snögubbe stå rakt framför mig. En kort stund senare så finns den inte längre, istället ligger här en ruin bestående av snöklimpar i olika storlekar och former. Snögubbens liv fick gå alltså gå ut över min frustation och besvikelse. Inte lätt att vara snögubbe. Mieko-mössan la jag ut på Tradera och har redan fått bud på flera tusen. Är säkert många som vill ha den och sedan ge den till någon som de tycker förtjänar en massa otur.

Nöter på ett par timmar till i hopp om att gäddan kommer tillbaka. Men icke det. Det får inte vara för lätt, eller hur?