Grymt vacker storgädda!

Då var det äntligen dags för årets första fiskerapport. Ni som läste ett tidigare inlägg här på bloggen minns kanske att jag då skrev att förmodligen skulle det dröja in i mars innan jag började fiska men att jag samtidigt lämnade en liten dörr på glänt i fall vädergudarna vad med oss. Under söndag följde jag väderprognosen med stort intresse. +9 grader spåddes de bli på måndag och efterföljande dagarna skulle det ligga runt 0 grader eller någon plusgrad. Rena vårvärmen för oss uppe i Norrbotten och långt från de -12 grader som är den genomsnittliga temperaturen i Norrbotten under februari. Planen var att försöka ordna betesfisk på måndag och sedan fiska gädda tisdag och onsdag.

Direkt efter jobbet skyndade jag mig ut på isen för att pimpla mört. Tidsbrist bidrog till att jag inte hann åka till mitt säkraste ställe utan valde ett vatten som kan vara lite knivigt så här års. Efter ett par timmar och 14 borrade hål som jag mäskat upp inom några olika områden så var statusen en enda ynka mört. Jag hade mer eller mindre gett upp hoppet då plötsligt 22 mörtar kom upp inom loppet av 10 talet minuter. Vad var detta, måste vara någon där uppe som vill säga mig en sak. - Här får du dina betesfiskar så du kan åka iväg och bända upp en storgädda i morgon.

Ovanligt tidigt och ovanligt pigg steg jag upp efterföljande morgon. Efter en del slit och möda hade jag fått äntligen ut mina spön strax innan nio. Nu var det bara att hoppas på det bästa. Det var lite av en vårkänsla i luften, knappt nån snö på isen och fågelkvitter, svårt att tro att vi befinner oss i mitten av februari. Första timmen blev den mest händelserika, först ett bommat hugg och sedan två gäddor. Den första var nog en av de minsta jag fått på ismete, vägde ca 2-3 hekto. Detta kändes inte som ett bra tecken, kanske hade jag valt fel plats. Nästa gädda ger dock lite hopp då den ser bra ut i formen och väger ca 4,5 kilo. Kanske finns det större än så också...

Fyra timmar senare känns det inte lika lovande. Ingenting har hänt, inte ett tillstymmelse till hugg eller aktivitet. Jag hade redan innan dagen planerat att fiska minst fem timmar och då klockan slog två började jag ta upp mina spön. Likt gårdagen hade jag mentalt gett upp hoppet då det plötsligt hördes ett svagt plingande. Hörde jag fel eller? Tittade snabbt mot de två spöna som stod kvar och visst den ena vippan var böjd och det drog i den lite försiktigt. Jag kom fram till hålet rätt snabbt men vippan hade inte löst ut och jag var tveksam att gäddan var kvar. Kände lite försiktigt i linan och visst var den där. Nu till det kritiska och ibland svåra beslutet. Skall man göra mothugg direkt eller dra lite lätt i linan och hoppas att gäddan simmar i väg på egen hand? I detta fall gjorde jag som i de flesta fall, drog i linan lite lätt och svaret blev att gäddan stack iväg med bra fart. Perfekt, bara att göra mothugg.

Jag kände väl direkt att det var en hygglig fisk men den kom ändå överraskande snabbt till hålet så nja den kanske inte behöver vara speciellt stor. Men då vaknar den till och åker i väg på flertalet kortare rusningar. Ja den är nog rätt fin ändå:) När den så småningom  visar sig i hålet tvekar jag inte en sekund och landar den med ett gälgrepp. Den här gången är det för ovanlighetens skull inte storleken jag reagerar först på utan istället själva utseendet.

Färgteckningen var makalös då den var knallgul över hela buken. Att den sedan var grovvuxen och bred över ryggen gjorde ju inte saken sämre. Faktiskt den grövsta ismete-gäddan jag fått som vägt över 10 kg.

Måtten skrevs till 10,44 kilo fördelade på endast 109 centimeter. Kort sagt en riktigt fin fisk och en minst sagt bra start på 2017.

Noterbart och lite lustigt i dubbelt avseende var att den högg på en abborre. Alla de andra spöna fiskade jag med mört som bete. Precis samma sak hände mig förra året så avfärda aldrig abborre som bete.

Ny dag, nytt vatten och nya förhoppningar. Men denna gång blev det ingen storgädda. Totalt tre fäll under de fem timmarna jag fiskade. Ingen storlek att tala om heller. Men så är det med fisket, det får inte vara för enkelt:)

Inser hur små marginaler det kan vara. Hade det inte blivit så milt hade jag inte fiskat, hade inte mörtarna kommit i sista hålet hade jag struntat i att fiska dagen efter, Hade jag inte envisas att hålla ut mina fem timmar trots fyra timmar i rad utan hugg hade den stora aldrig kommit. Just sådana här saker är en av de största tjusningarna i sportfisket och framför allt inom specimenfisket.

Jag skrev tidigare lite om hur jag tänker kring mitt fisket detta år och att jag hade satt upp en del mål. Just vad det gäller gäddfisket från isen var målet att försöka förbättra mitt mediokra februari rekord på dryga 7 kg och sedan innan säsongen är slut ta minst en över 10 kg. Nu lyckades jag alltså slå två flugor i en smäll plus att jag är ett steg närmare ett långsiktigt mål med att ta gäddor över 10 kilo varje månad. Frågan är vad som händer nu kring mina fiskeplaner, troligen blir det att ligga lågt nu en tid för att sedan framåt mars börja fiska mer frekvent. Jag har sagt det förr och säger det igen det är då när solen börjar värma som fiskesäsongen drar igång på allvar, detta var bara en liten uppvärmning.