Under förra helgens fiskepass fick jag uppleva hur det kan se ut så här i slutfasen av isfiskesäsongen. De större gäddorna liksom försvinner från de annars rätt säkra platserna och istället dyker det upp gott om smågäddor. Min teori är att de största gäddorna (honorna) nu börjar röra på sig in mot sina lekområden. På det sättet är de större gäddorna antingen i rörelse eller så har dom börjat parkera sig i eller strax utanför sitt lekområde. Fisket kan nu ofta vara lite knivigt och vissa platser kan upplevas stendöda medan andra drar till sig gäddor som stannar en kort tid för att sedan dra sig vidare. Den sista kategorin är så samlingsplatsen inför leken. Just denna plats vill man hitta och som jag skrivit tidigare är det ofta lättare att hitta dessa ställen i teorin än praktiken.
Jag hade således inte den bästa känslan inför detta fiskepass och fick fundera en hel del innan jag till slut valde ut dagens fiskeplats. Valet föll på ett helt nytt ställe i ett vatten jag fiskat en del i tidigare. En liten chansning men ändå intressant ställe, lite antingen eller på nått vis.
Efter att vi fått ut nästan alla spön säger jag att fan va dött, borde kommit nått hugg nu. I samma veva börjar det fälla på vart och vartannat spö. På drygt en timme har vi 10 fäll och i de flesta av fallen är det mindre gäddor som vi kommer i kontakt med. Men de två första fiskarna är INTE mindre gäddor. Martin får ta första fället men han tappar den fisken vilket inte är hela världen för den kändes inte speciellt stor. Nästa fäll faller på min lott och jag känner rätt snabbt att detta är en större fisk. Ett tag får jag lite vibbar om att det kan vara en riktigt stor fisk men sen kommer den rätt snällt in och i hålet ser jag att det inte är nått monster men helt klart en skaplig firre.
Dagens första fisk blev denna oerhört vackra gädda. Dess färgteckning och de täta prickarna faller nog de flesta gäddfiskare i smaken. Vågen stannade på 9330 gram och måttbandet visade på 111 centimeter.
Med denna start får vi genast en lite positivare känsla att vi kanske har prickat rätt denna gång. Eller så var det bara en lyckoträff att hitta just denna individ? Det känns dock lite surt att inte Martin fick denna fisk då det hade blivit en fin uppgradering av hans pers som då låg på dryga 8 kilo. Nästa fäll tar Martin och när vi kommer fram ser vi att denna fisk har tagit en massa lina. Mothugg och med detsamma går den fast i något träd i botten och vips så är den borta. Vi får upp tacklet senare tillsammans med en gren från ett träd. Kan ha varit en bättre fisk...
Martin får strax en ny chans då det hugger igen och det är på ett vekare spö som jag tacklat mer för abborre då jag anar att det kan stå finare ”borrar” i området. Men redan i mothugget kan man konstatera att det inte rör sig om en abborre. Martin drillar fisken lugnt och behärskat och efter ett antal spännande minuter kan jag lyfta upp en riktigt fin gädda. Nu har du inte bara ett nytt rekord utan även en över 10 kilo säger jag. Men man kan aldrig vara säker förrän man ser vad vågen visar.
Trots sina 114 cm och en tillsynes rätt välmående kropp så väger den inte mer än 9960 gram. Nåja tror inte Martin gråter för detta utan istället ser han ut att vara rätt nöjd. Och jag tror faktiskt att jag är lika nöjd som honom. Att vara med och dela ett rekord med någon som man känner väl är alltid speciellt. Rätt coolt då Martin aldrig tidigare sett en gädda större än drygt 8 kilo ”live” och nu inom loppet av en kvart får uppleva dessa fiskar.
Hur skall detta sluta, två gäddor med en medelvikt av drygt 9,6 kilo? Ja man kan säga att verkligheten kom i kapp oss och det blev nu istället mer av ett ”sniprally” än ett ”storgäddsrace”. Men mitt bland smågäddorna kom det också 6 kilos samt en 5 kilos. Totalt sett en riktigt lyckad dag och långt över förväntan. Det är långt i från alltid nya platser levererar som man önskar. Men idag så gjorde de det...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar