Sidor

söndag 4 augusti 2019

Mina egna erfarenheter och teorier kring gösen som art och fisket i Norrbotten.

För drygt tio år sedan fick jag min första gös. En fisk som väckte mitt intresse för gösen som art och sportfisk. Följande år läste jag på allt jag kunde om denna lite ovanliga fiskart här uppe i Norrbotten. Jag tog även kontakt med människor som bodde nära några av de vatten som det påstods eller ryktades finnas gös i. Sedan blev det förstås en del praktiskt arbete i form av fiske! Det som överraskade mig rätt snabbt var att i princip i varje gösvatten fanns det betydligt mer gös än jag trodde var möjligt.

Det visade sig att gösens förekomst genom åren pendlat rejält upp och ner. I några vatten trodde man att gösen var utdöd innan den började dyka upp på nytt, i andra var den en sällsynt fångst men dess bestånd var ändå stabilt. I nått enstaka vatten fick jag ryktesvis höra att det fanns gott om gös men detta pratade man tyst om då man var rädd för att rovfiskare skulle dyka upp. Tyvärr har det förekommit illegalt nätfiske efter gös i minst två utav sjöarna, bl.a. finnar som varit hit och nätat. I ytterligare en sjö berättade man om att en gubbe fiskat ut gösen genom att använda sig av stora havsryssjor som man lade ut på dess lekplatser, detta skulle ha skett under 1960 talet. I en annan sjö talades det om både många och stora gösar på upp till 7 kg under 40-60 talet innan den successivt försvann. Där skyllde man främst på skogsbruket och hur missfärgat vatten blev från det.

MIN EGNA TEORI KRING GÖSENS UPP OCH NEDGÅNG I NORRBOTTEN
Med all information av den historik från Norrbotten jag fått fram och vad man läst om gösens liv och leverne så skall jag våga mig på några gissningar om vad som påverkat gösens upp och nedgång genom åren här i Norrbotten.

Exakt hur gösbestånden såg ut på 40-60 talet låter jag vara osagt men att det fanns gott om gös i flera vatten tycks vara rätt säkert. Att den sedan försvann mer eller mindre från i princip alla gösvatten är också säkert. Sedan började en stadig men rätt sakta uppgång någon gång under början av 2000-talet i några vatten. Men runt 2010 hände det något och helt plötsligt fanns det inte bara gös i några sjöar utan bestånden var helt plötsligt stora. En riktigt ”gösboom” skulle man kunna kalla det för. Hur kan detta komma sig? Min gissning är att det varken var skogsbruket eller rovfiske som låg bakom nedgången förr i tiden utan att det var klimatet som styrde det hela. Eftersom gösens utbredning redan ligger på gränsen för vad den klarar av så är det inte så konstigt att ett varmare klimat kan ge effekter. Däremot är det förbluffande att effekterna blivit så påtagliga i några vatten medans de i andra vatten inte skett samma drastiska ökning. Att gösens uppgång de senaste åren sammanfaller med ett allt varmare klimat styrker denna tes.


SÅ SER GÖSBESTÅNDEN UT IDAG I NÅGRA AV GÖSVATTNEN I NORRBOTTEN
I tre av de sjöarna där gösens populationen ökade tidigast så ser jag en liten tråkig utveckling. Gösen har liksom tagit över på bekostnad av gäddan och abborre som minskat. Gösens intåg har inneburit ett ökat krig om maten d.v.s betesfisken. Detta har rört om i grytan rejält i några vatten medans det i nått annat inte verkat störa så mycket som man skulle kunna tro. Men i just dessa tre fall har jag sett konsekvenser. Det man har sett är att abborrarna och gäddorna minskar både i antal och att dess kondition blivit allmänt sämre. Just effekten med sämre kondition var extra tydlig i början av ”gösboomen”. Gäddorna blev då allt magrare. Min känsla är att gäddorna idag inte är lika många till antalet men att de istället förbättrat sin kondition.

Många av gösarna tycks fastna i tillväxten och de blir kvar nära botten där de trängs med varandra och får slåss om födan. Klimatet gör det svårt för de flesta gösar att bli stora så istället får vi lite av en ”tusenbrödra effekt” med många men små fiskar.

Här ett bevis på att gösarna även kan bli stora här uppe i norr. 7900 g - 90 cm var måtten på Krister Wallmarks jätte som togs 2009. Detta var den första riktigt stora gösen från Norrbotten i modern tid. Frågan är när Norrbottens första sportfiskefångade gös över 8 kg kommer upp?

I en av dessa sjöar fanns det tidigare gott om sik. Nätfiskarna fick mycket sik i näten medans gösen var en ytterst ovanlig fångst. Idag är det omvända roller och siken är enligt en lokalbo snart ett minne blott. Just detta förvånar mig en del, att gösen stöter bort siken så effektivt. De konkurrerar ju inte om samma slags mat direkt. Kan ju vara så att vattnet med åren blivit mer grumligare och då gynnas ju gösen medans siken missgynnas.

I de vatten som jag nu fiskat i under en längre period ser jag fortfarande en konstant förändring i gösbestånden vilket tyder på att förändringen fortfarande pågår. Allmänt ökar bestånden av gös men effekten tycks ha stannat av och planat ut i några. Känslan är att toppfiskarna, alltså de största gösarna i varje vatten inte längre har samma potential att bli riktigt stora som de hade innan beståndet växt sig så starkt som de gjort idag. I nått vatten ser man detta rätt tydligt att de inte är lika grova som tidigare. Men att det kommer fram stora gösar i samtliga av våra gösvatten ser vi återkommande bevis på. Fast de verkar vara väldigt få i antal om man ser i jämförelse med hur många individer som finns. Gösens maxvikt tycks ligga runt 4-8 kg. Den där goa balansen mellan smått och stort verkar vara svår att uppnå här uppe, återigen är min gissning att klimatet sätter sina gränser för detta.

STORGÖSARNA SOM CHOCKADE OSS
Sommaren 2011 testade jag ett nytt gösvatten tillsammans med Krister Wallmark. Ett vatten som vi redan åren innan hade hört intressanta rapporter ifrån. Som vanligt var vi lite sent ute men tur att vi tog oss för att testa. För resultatet blev overkligt bra sett hur det tidigare sett ut här i Norrbotten. Under de tre första fiskepassen landade vi flertalet storgösar där tre av gösarna vägde mellan 6,5-7 kilo. Nu i efterhand skulle jag säga att vi kom i slutfasen av vattnets ”prime time”. Beståndet av gös var då inte speciellt stort och det fanns en generation av gösar som hade kunnat växa upp och bli riktigt stora, fri från konkurrens från en massa mindre artfränder.

Här en bild på min största gös, en fisk som vägde 6900 gram och togs på trolling 2011.

Effekten av vårt fiske samt några andra som också hittade hit i samma veva blev att fler och fler båtar hittade hit. Året efter trodde jag att det skulle komma upp flera storgösar över 6 kg men så blev det inte. Trots betydligt hårdare fisketryck så var fisket mycket sämre. Åren efter har sjön levererat en hel del stora fiskar men just toppfiskarna har inte varit av samma kaliber som då. Tittar man hur själva gösbeståndet ser ut här idag mot 2011 så är antalet gösar nu klart fler. Alltså lite av samma effekt som de tre sjöarna jag beskrev tidigare. Man hoppas bara att inte framtiden blir lika tråkig här som i vissa andra gösvatten.

VATTEN I BÖRJAN AV SIN UPPGÅNG
Jag har även funnit ett eller möjligen två gösvatten som jag tror befinner sig i en begynnande uppgångsfas. Spännande men samtidigt svårfiskat. Just i sådana här vatten tror jag att det kan simma någon riktigt stor gös. Finns bara rätt föda så skulle jag inte bli helt förvånad om det skulle komma upp nån 8-9 kilos från nått gösvatten med glesa bestånd.

LIKHETER OCH OLIKHETER I DESS BETEENDEN
Jag är evigt tacksam att jag fick hjälp med gösfisket i början av Krister Wallmark. Han var tidigt ute med gösfisket i Norrbotten och då framförallt trolling. Han hade redan testat några olika vatten när jag började fiska och på det sättet fick jag tidigt ta del av hans erfarenheter.

Här Krister med gös på 6940 gram - 90 cm. Krister är förmodligen den i mest meriterade gösfiskaren i Norrbotten, framför allt när det gäller trollingfiske. Krister står för tre av listans åtta gösar över 6,5 kilo liksom toppfisken, imponerande bedrift minst sagt.

Själv har jag läst mycket artiklar och några böcker om gösfisket och då handlar det ju om gösfisket söderut. Det jag märkt här uppe är att det känns väldigt svårt att få stora gösar då man fiskar djupt nära botten, både vad det gäller trolling och vertikal. Många av de på pappret bästa gösvobblerna går ju på djup som 5-6 meter vilket känns för djupt i de flesta av vattnen här. I stället är det grundgående vobbler som varit medicinen om man vill ha de riktigt stora gösarna. Så är man ute efter storgös i Norrbotten så blir mitt tips att fiska grunt, ca 2-4 under ytan.

Här gös på 6800 g som högg en vobbler 2 meter under ytan över 10 meters djup. Ett bevis på att de större gösarna ofta går högt i vattnet. Ett mönster som är tydligt i många vatten här i Norrbotten

Nästa fråga är på vilket djup de största gösarna går? Sett till litteraturen så skall det vara nära sjöns djupaste del men ofta i kanterna till dessa djup. Här har jag märkt att i några vatten verkar de största individerna gå där det är som djupast medan de i andra vatten tycks gå grundare ca 5-7 meter fastän det finns djup på över 15 meter. Så lite olika ut här.

STORGÖSAR SOM BIFÅNGST VID SPINNFISKE EFTER GÄDDA
När jag fick höra talas om Krister Wallmarks spinnfångade gös på 7,9 kg blev jag nästan chockad. Detta är den största kända gös tagen på sportfiske i modern tid. Men det talas faktiskt om en 9 kilo från samma vatten längre tillbaks i tiden. Krister fick sin storgös 2009 och det kom att dröja några år innan Björn Larsson under ett gäddfiskepass slog till med en ny storgös från samma plats, denna vägde 6,98 kilo. Två så stora gösar kunde inte vara en slump och mycket riktigt så kom nästa några år senare. Denna gös vägde 7,3 kg, även den som bifångst vid gäddfiske. Alla dessa tre storgösar är tagna på försommaren en tid innan gösen leker.

Duktiga sportfiskaren Björn Larsson hade nog knappast väntat sig denna praktgös när han egentligen var ute efter gädda. 6980 g - 90 cm var måtten på denna bjässe.

Här verkar gösbeståndet vara tämligen litet och därför känns det extra viktigt att släppa tillbaka de gösar man får upp. Tyvärr har lokalbefolkningen fått upp ögonen för gösen här och när fisken finns på begränsad yta får det snabbt negativa effekter. Jag har talat med folk som säger att man idag får klart mindre gös mot hur det såg ut bara för några år sedan. Så inte på alla platser gösen går framåt och som så ofta idag är det vi människor som har ett finger med i spelet.


STORGÖSAR FINNS I VARJE GÖSVATTEN
Fastän medelstorleken få ses som klen i Norrbotten jämfört med södra Sverige samt att de stora är få till antalet så kommer det glädjande nog upp stora gösar i alla våra gösvatten. Gösar runt 4-5 kilo verkar finnas överallt och i några vatten ligger toppvikterna upp till 7-8 kg. Större gösar än så kan eventuellt finnas men måste ses som ytterst sällsynta.

I ett känt gösvatten i Västerbotten finns det ett gott bestånd av småvuxen gös. Gösar över 3 kg är sällsynta men ibland dyker det upp fiskar på 5-6 kg. Men för några år sedan kom det upp ett praktexemplar på hela 7,5 kg. Ett annat vatten som jag skulle säga är en typisk ”tusenbrödra gössjö” med en massa gös runt 0,2-1 kg. Medelvikten är kass men ändå får man då och då höra om gösar kring eller strax över 4 kg vilket får räknas som en riktigt bra fisk i det vattnet.

Min teori är att de finns gösar om än få som ” vågar” bryta mönstret genom att lämna bottenregionen och söka föda högre upp i vattnet och på detta sätt skaffa sig en rejäl fördel. Kanske att några gynnsamma år från start främjar en snabb tillväxt så att en stark årsklass kan komma fram och växa snabbare än vad som är normalt. Åter igen blir det klimatet som styr förutsättningarna.

TROLLING EFFEKTIVASTE METODEN FÖR STORA GÖSAR
Trolling är den metod som dominerar här i norr när det gäller gösar från 4-5 kilo och uppåt. Det verkar vara väldigt svårt med vertikalfisket, själv har jag ju mest fiskat nära botten och det känns nästan omöjligt att få nån riktigt stor på det sättet Jag har flertalet gösar på vertikal nära botten mellan 2,5 – 3,5 kg men ingen större än så. Jag känner till några få gösar på vertikal mellan 4-4,6 kg men ingen större än så. Vet även de som fiskat seriöst pelagiskt utan resultat. Så effektivast känns trolling, i alla fall innan någon bevisat nått annat.

Nästa fundering som enligt mig är den klart intressantaste är valen av beten? Stora eller små beten, skall det vara ettrig eller långsam vaggande gång? Det mest gångbara borde rimligtvis vara rätt små beten med lite ettrigare gång fiskat i låga hastigheter. Typiska gösvobblers med andra ord, för inte fungerar väl stora gäddvobbler till gös?

Jag har trollat gös i några sjöar, Krister har ytterligare ett par sjöar han har erfarenhet av. Utifrån detta så skulle jag säga att riktad göstrolling med lägre fart och mindre/ mellanstora beten fungerar klart bäst i de flesta fallen. Detta är ett säkert kort i alla sjöar. Jag har tex. trollat mycket gädda i en sjö där det finns gott om gös men aldrig fått en endaste bonusgös. Däremot har jag fått några fina gösar på mindre gösvobbler i samma sjö då jag fiskade runt 1,3-1,5 knop. Men verkligheten är ibland en annan än vad som är logiskt. För i ett gösvatten här uppe så tvekar inte de stora gösarna att klippa en stor gäddvobbler i över 2 knop. Just detta beteende tycker jag är riktigt intressant, hur det i en sjö kan inträffa gång på gång medans i en annan på pappret rätt likt vatten aldrig händer? Just i den sjö där gösarna klipper stora vobblers har vi även fått riktigt stora på mindre vobblers så jag skulle inte säga att det är effektivare med gäddvobblers än klassiska gösvobblers men däremot att bägge tycks fungera och därav kan man ju testa lite olika. Även att köra med lite högre fart än vad som fungerar bäst vanligtvis i andra vatten.

Så mitt råd är att testa och utvärdera, något som fungerar i ett vatten kanske inte passar i ett annat.

STÖRSTA KÄNDA GÖSARNA FRÅN NORRBOTTEN
VIKT
LÄNGD
FÅNGSTMAN
ÅR
METOD
7900
90
Krister Wallmark
2009
Spinn
7680
83
Tobias Lindvall
2010
Trolling
7300

Robin Lundborg
2017
Spinn
6980
90
Björn Larsson
2010
Spinn
6940
90
Krister Wallmark
2012
Trolling
6900
86
Mats Nilsson
2011
Trolling
6800
85
Mats Nilsson
2011
Trolling
6500

Krister Wallmark
2011
Trolling

Denna lista omfattar de största gösarna jag känner till som är tagna på sportfiske i Norrbotten. Alla dessa fiskar finns det bra dokumentation samt bilder på. Intressant notering är att de flesta är tagna åren 2009-2012. Detta styrker lite av min teori som jag varit inne på tidigare (att dessa gösar kom fram i en tid då bestånden av gös inte var alltför för stora samt att klimatet förmodligen var ovanligt gynnsamt). 

Nr 2 på listan finner vi Tobbe Lindvall med sin brutalt grova fisk på 7680 g - 83 cm. 

Robin Lundborg heter fångstmannen som var ute och spinnfiskade gädda när denna bjässe högg. 7300 g gör den till den tredje största gösen från Norrbotten.
GÖSENS FRAMTID I NORRBOTTEN
Slutligen några ord om gösens framtid i Norrbotten. Att gösen kommer finnas kvar i de vatten den redan finns i känns rätt logiskt, speciellt om trenden med allt varmare klimat fortsätter. Jag ser det inte heller omöjligt att gösen får fäste i nått eller några nya vatten. Jag har hört rykte om några ”nya gösvatten” senaste åren och dessa vatten tillhör då två olika vattensystem där det sedan tidigare finns sjöar med gös. Ser man i gamla böcker om våra olika fiskar ser man att gösens utbredning gick uppför hela kusten ändå till Haparanda. Vet inte hur detta stämmer, om det verkligen fanns gös här tidigare? Skulle vara intressant att få uppgifter som verkligen verifierar detta. Men jag ser det inte som helt osannolikt att vi inom en snar framtid kan få bestånd av gös i några av våra innerfjärdar eller utanför någon älvmynning. Lite spännande också när man satte ut gös i Luleälven runt Boden för några år sedan. Tror även att de satte ut gös i några sjöar också med anknytning till älven. Det skulle vara intressant även här att veta hur dessa gösar klarat sig eller om de t.o.m. börjat föröka sig och bilda bestånd?

Men vi vet att Norrbotten hade starka gösbestånd i flera vatten runt mitten av 1900-talet och en tid framåt innan något hände så man kan inte säga med säkerhet att vi befinner oss i en uppåtgående trend i all evighet. Rätt som det är tappar gösarna sitt fäste och vem vet en dag kanske det åter blir en ovanlig fångst här uppe i norr.

GÖSEN SOM MATFISK, C/R ASPEKTEN M.M.
Detta ämne har jag diskuterat med flera människor och jag märker att jag ofta har en lite annorlunda inställning än de flesta. Vanligt är att man hör att man skall ta upp de lite större och släppa tillbaka de mindre så de kan växa till sig. Jag tycker man skall utgå från varje specifikt vatten. För bestånden ser rätt olika ut. En sak tror jag dock är väldigt viktigt i alla gösvatten och det är att släppa tillbaks de större fiskarna. Själv tar jag tex. aldrig upp en gös över 2 kilo. Även de riktigt små upp till 5 hg känns onödigt att ta upp. Men däremot tror jag att det kan vara bra (speciellt i vissa vatten) att ta upp gösar mellan 0,5 – 1,5 kilo. Dessa fiskar är bra matfiskar och finns det klart mest gösar i den storleken så kan en mindre desarmering av beståndet kanske vara bra för beståndet i sin helhet? Tillväxten blir då bättre och medelvikten samt toppvikterna höjs. Sen finns det gösvatten med svaga bestånd och där väljer jag givetvis alltid att släppa tillbaka de fiskar jag får.

Gösen är annars en mycket god matfisk som man kan unna sig äta emellanåt om man har chansen. Jag tycker inte man skall ha dåligt samvete om man tar upp några fiskar då och då.


SLUTORD: Gösen i Norrbotten finns i några älvsystem och åar kopplade till sjöar som alla har anknytning till Bottenviken. Detta visar att gösen rimligen funnits i havsvikarna en gång i tiden. Jag väljer att inte namnge något gösvatten av den anledningen att jag tycker att man som sportfiskare idag har allt för lätt att få allt serverat på silverfat. Allt från exakt fiskevatten, hur man skall fiska m.m. Däremot ger jag gärna ut lite hjälp på traven, detta genom ren fakta men framför allt egna erfarenheter och kunskap som jag fått genom åren.

Mycket av det jag skriver består ju av egna teorier utifrån mina egna erfarenhet. Därför behöver inte allt stämma utan ibland blir det mer gissningar. Vi som fiskar vet att sanningen sällan är den vi vill att den skall vara, men genom noggrann kartläggning kan man med tiden bygga ett pussel där bitarna sakta men säkert faller på plats. Hoppas jag fick ihop några av dessa bitar iaf...

2 kommentarer:

  1. Bra inlägg. Dock så leder en minskat bestånd av vitfisk till mer djurplankton som i sin tur betar ner växtplankton vill gör sjön klarare. Att vattnet blivit brunare kan ha andra anledningar. Sk reduktionsfiske förekommer i södra Sverige, detta för att få klarare vatten.

    SvaraRadera
  2. Tackar. Jo sant de du skriver, tack för att du uppmärksammade detta, tänkte fel där. Vi har även reduktionsfisken här i några sjöar närmare kusten där man har problem med algblomning.

    SvaraRadera