Vill man få ut mer av sitt gäddfiske kan en sak vara att titta på gäddornas kroppsform eller vad man i fiskarna termer kallar för kondition. Detta är inte bara intressant utan även en stor fördel när det kommer till konsten att finna de rätta storgäddsvattnen. Den stora frågan blir således ”Vad krävs det då av ett vatten för att en gädda skall få de rätta förutsättningarna för att växa sig riktigt stor?” För att bena ut denna fråga finns det massvis med olika saker man måste ha koll på och känna till. I denna artikel kommer jag dela med mig av mina egna tankar, erfarenheter och kunskap. Mycket är baserat på egna anteckningar och statistik jag gjort från mina egna fiskepass. Men jag har även tagit med exempel från andra håll samt fakta i ämnet. Sen har jag även lagt fram en del egna teorier och antagande baserat på mina kunskaper och erfarenheter.
SÖK VATTEN SOM LIGGER RÄTT I TIDENDet man måste ha i åtanke är att ett vatten aldrig är helt konstant. Förutsättningarna kan skifta genom åren och i vissa fall går det väldigt snabbt. Så man kan inte säga att ett vatten som var kasst för säg tiotalet år sedan är det idag. Sedan finns det vatten som är mer konstanta över tid. Genom att ta in så mycket kunskap som möjligt samt skaffa egen erfarenhet i form av att fiska så får man lättare en känsla vilka vatten som ligger rätt i tiden.
RÄTTA PROPORTIONERNA ÄR VIKTIGT
Hur ser då de rätta proportionerna ut gällande gäddor? En lång och smal gädda med ett stort huvud brukar tyda på att födotillgången inte är den bästa. Ofta är det äldre individer som är på retur som uppvisar den allra sämsta konditionen. Motsatsen eller sportfiskaren dröm är att hitta vatten där gäddorna har ett oproportionerligt litet huvud i förhållanden till dess kropp. Dessa fiskar brukar i regel även vara tjocka om buken och breda över ryggen. Detta tyder ofta på en snabb tillväxt med väldigt god tillgång på föda.
ÖDSLA SÅ LITE ENERGI SOM MÖJLIGT
En gädda är en utpräglad jaktmaskin som behöver goda jaktförhållanden och mycket mat för att kunna bli riktigt stora. För att gäddorna skall bli än fetare så kommer en annan faktor att spela in och det är hur lättillgänglig födan är. Om gäddan måste röra på sig mycket för att skaffa mat så tar det mycket energi vilket påverkar dess kondition negativt. Om den däremot knappt behöver anstränga sig alls för att få sin mat, ja då kan gäddan bli riktigt fet och stor. Alla ansträngningar kostar energi, ett exempel är leken. Har gäddorna en lång och besvärlig transportsträcka till sina lekområden så brukar det märkas tydligt på fiskarna man får efter leken. Ligger lekplatserna däremot nära och tillgången på föda är god direkt efter lek så kan gäddorna vara i riktigt bra kondition fastän dom nyligen lekt.
RÄTT MAT GENOM HELA LIVET
Det är även viktigt att gäddor redan i unga år hittar rätt föda så de får en bra start på tillväxten. När de väl har fått det och börjat växa till sig är det inte fel om det finns gott om större bytesfiskar som exempelvis braxen, id, ruda, sutare, lake eller sik. I vissa vatten, speciellt större djupare sjöar kan det finnas gott om siklöja eller nors som går i stora stim. Detta är periodvis lättfångad föda och skulle det även finnas större bytesfiskar i samma vatten betyder det med största sannolikhet att det finns stor gädda. En annan typ av vatten är de med laxfisk i. Det kan vara allt från små put & take vatten till stora kraftverksmagasin. Laxfiskar är fet och näringsrik föda för en gädda vilket skapar förutsättningar för riktiga monstergäddor.
FÖR MÅNGA GÄDDOR I SAMMA VATTEN BLIR ALDRIG BRA
Blir det för mycket gädda i ett vatten är det inte bra. Det skapar en konkurrenssituation där alla individer slåss om samma föda. Gäddornas tillväxt blir långsam redan från start. Bytesfisken blir även mer vaken och alert vilket gör den mer svårfångad.
GENER OCH ANLAG
Kanske finns det ytterligare en faktor som spelar in? En slags osynlig faktor som kan påverka konditionen i både negativ och positiv riktning. Här tänker jag på gener och anlag. Jag tror alla som fiskat gädda länge funderat över hur gäddor i vissa vatten kan bli så pass stora och grovvuxna trots avsaknad från vad man tycker optimala förhållanden. Det kan även vara tvärtom, att man fiskar i ett vatten som man tycker borde vara perfekt för att producera grova storgäddor men istället finner man överlag rätt mediokra gäddor med smala ryggar. Det kan också vara att man fiskar i två tillsynes identiska vatten med liknande förhållanden men ändå ser man stora skillnader i gäddornas kroppsform.
Något som bygger vikt är framför allt rygg bredden. En hög kroppsform utan att den smalnar av baktill är något som man också vill se. Hittar man gäddor som uppfyller dessa kriterier så kan man tänka sig att i just detta vatten finns det fiskar med rätt gener för att kunna växa sig riktigt stora.
Tittar vi på andra fiskarter så ser man ju detta tydligt. Tänker främst på vandrande fisk som lax och havsöring. Alla åar och älvar har sina egna stammar där storlek och kroppsform skiljer sig rejält åt. Hur mycket gener och anlag spelar in på just gäddor är nog svårt att veta exakt. Man kan gissa att det gör en hel del.
CATCH AND RELEASE OCH HÖGT FISKETRYCK NEGATIVT FÖR KONDITIONEN
Något som man sett tydligt både genom forskning, studier men även upplevt själv är hur hårt fiskade vatten påverkat gäddornas konditionen på ett negativt sätt. Egentligen är det fullt logiskt att det blir på det sättet. Ett högt fisketryck stör fisken mera och gäddorna blir lättare skrämda och mer misstänksamma. Har en gädda dessutom fångats och släppts tillbaks en eller flertalet gånger så har man sett att den oftast tar det lugnt ett bra tag innan den börjar äta igen.
LETA EFTER VATTEN DÄR BALANSEN HAR RUBBATS
Är man däremot ute efter dom allra största gäddorna så kan ett sätt vara att hitta vatten som sticker ut i mängden. Jag tänker på vatten som påverkats av något som gjort att balansen rubbats och på sätt skapat utrymme för gäddorna att växa sig riktigt stora. Exempel på detta är reglerade vatten där lekområdena begränsas vilket bidrar att gäddpopulationen blir onormalt liten. Ett litet bestånd av gäddor, avsaknad från annan rovfisk och mycket betesfisk ja då är förutsättningarna perfekta för en gädda att kunna bli riktigt, riktigt stor. En annan sak man har kunnat observera vilket jag tror betyder en hel del i sammanhanget är att betesfisken i sådana vatten blir mindre oroliga och på så sätt lättare för gäddorna att komma åt. Åter igen ett exempel på ju mindre energi en gädda behöver ödsla på att jaga gör att den kan lägga på sig lite i vikt. Nyligen uppdämda vatten är också intressanta. Mängden näringsämnen skjuter i höjden och skapar mat i överflöd till småfisken som växer snabbt i storlek. Rovfisken får nu ett rejäl "boost" av mat vilket skapar förutsättningar till en extrem tillväxt. Detta har man sett i flertalet fall när det gäller abborre men borde gälla även gäddan i viss grad.
EXEMPEL PÅ VAD SOM KAN SKE NÄR NYA ARTER KOMMER IN I ETT VATTEN
Balansen i ett vatten kan även rubbas genom att artsammansättningen ändras. Detta kan ske både naturligt och onaturligt. Det klassiska och det jag kallar för onaturligt är när människan går in och leker gud genom att sätta in fisk. Put & take vatten är idag vanliga och då handlar det främst om laxfisk oftast regnbågslax men även öring, röding och harr som sätt in. Laxfiskar är extremt feta, sen att de tillbringat livet i en odlingskasse tills de plötsligt kastas ut i en tjärn helt ovetande om vad som väntar dom så kan man lätt förstå att gäddorna som bor där kommer dra extrem nytta av detta i sin tillväxt. Gäddorna här kan bli extremt feta. Om Put & take vattnet göder gäddorna så finns det exempel på det motsatta. Ett skräckexempel är en mindre sjö/tjärn där det fångades under några år flera riktigt stora gäddor. Artsammansättningen då var i det närmaste perfekt för att skapa monstergäddor. Få gäddor, väldigt lite små bytesfiskar men gott om större karpfiskar. Det som hände var att några som ismetade fiskade med levande mört och på så sätt förde in en ny art i vattnet. Katastrofen var ett faktum och beståndet av smågäddorna exploderade inom loppet av några år. Nu var förutsättningarna för de mindre gäddorna att växa sig riktigt stora i princip helt borta.
Naturliga sättet är när en ny art lyckas ta sig in i ett vatten av egen kraft där det redan finns gädda. Detta kan inverka på flera olika sätt allt beroende på vilken art det är fråga om samt hur det ser ut i det aktuella vattnet sedan tidigare. Ett exempel jag själv varit med och beskådat är då gösen kommit tillbaka i vissa vatten. Från att i princip helt varit borta så har bestånden blivit riktigt starka inom loppet på bara några år. Att gäddbeståndet har minskat är ju fullt naturligt men jag har även sett hur fisket påverkats. Hur konditionen har förändras är rätt intressant. Det verkar som att gäddorna som står och slåss om maten där gösarna finns påverkas mest negativt medans gäddorna som jagar på andra håll fortfarande kan bli grova. Man skulle kunna tänka sig att storgäddorna kunde gå och kalasa på alla smågösar och på så sätt växa sig riktigt stora och feta. Men något sådant tecken har jag inte sett röken av.
TÄNKBARA EFFEKTER NÄR MAN FISKAR BORT GÄDDORNAS MAT
Idag är det populärt med s.k. reduktionsfisken. Det går ut på att fiska bort massvis med karpfisk som braxen, id, mört m.m. Detta för att b.la. få en bättre balans och förutsättningar för rovfisken i sjön. I dessa vatten är siktdjupet dåligt och genom att göra dessa insatser kan man se skillnader rätt snabbt. Frågan är dock hur detta gynnar gäddan gällande tillväxt och kondition? Min gissning är faktiskt negativt. Genom att ta bort stora mängder stor karpfisk så gissar jag att storgäddorna magrar rätt snabbt. Det kommer även bli mer små fisk vilket kanske gynnar abborren i stället och även smågäddorna som blir fler till antalet. Fler smågäddor betyder även större konkurrens och vips så är ett bra storgäddsvatten förstört för ett tag i alla fall. Detta är min gissning men saknar egen erfarenhet själv då jag inte fiskat i ett sådant vatten. Så hade varit väldigt intressant att ta del av vad ni gäddfiskare har för erfarenheter kring detta.
STÖRRE DJUPARE SJÖAR
Något som tåls att tänka på är att i vissa typer av vatten så är det inte alls ovanligt att man ibland kan få långa och magra fiskar men för den skull innebär det inte att alla gäddor är det. Istället kan det finnas gäddor som även har bra kondition. Exempel på sådana vatten är större djupare sjöar där gäddorna kan leva antingen pelagiskt eller så grundare. Det kan även finnas individer som växelvis lever grunt och djupt. Dessa gäddor kanske har lärt sig när de bör gå grunt för att hitta rätt föda eller röra sig mot djupare vatten om födotillgången är bättre där. Sådana här typer av vatten är också oftast väldigt artrika vilket betyder att gäddorna har en bred meny att välja emellan. Väljer gäddan rätt så kan den i regel bli riktigt stor.
Det finns flertalet andra orsaker som gör dessa typer av vatten till så pass goda storgäddsvatten. Varierande djup, in och utlopp från rinnande vattendrag, strömsatta sund, grund, grynnor och annan struktur som skapar goda jaktmarker. Vattenkvalitén och syrehalten är ofta mycket bra. Dessa vatten värms även upp förhållande långsamt vid exempelvis värmeböljor. Blir vattnet för varm eller kallt så finns det ofta områden i närheten med lämpligare temperatur att söka sig till. Kort sagt här finns allt en gädda behöver för att kunna växa sig riktigt stor. Kanske inte så konstigt att exempelvis våra två största sjöar Vänern och Vättern hyser mängder av storgädda?
GRUNDA SJÖAR
Grundare sjöar utan större djup producerar ofta gäddor av i stort sett samma format. Här är skillnaden i kondition ofta mindre påtaglig vilket gör det enklare att bilda en uppfattning av vattnets potential. Här tvingas gäddorna leva samma slags liv och födotillgången är mer begränsad i form av färre fiskarter. Men detta betyder inte för den skull att det inte finns plats för stora individer. Min erfarenhet stämmer bra in med vad jag hört av andra gäddfiskare att dessa vatten ofta innehåller mycket gädda, väldigt gott om mindre individer men även utrymme för ett fåtal riktigt stora gäddor. Här går det åt många små gäddor på en stor och dessa vatten kan många gånger vara rätt svåra att lyckas i om man är ute efter de största individerna. Men har man tur kan belöningen bli riktigt stor.
Sedan finns det grunda vatten som sticker ut i mängden och det beror ofta på att det finns väldigt stora mängder av lite större bytesfisk vilket gör att medelvikten på gäddorna kan vara riktigt bra. När gäddorna blir stora nog så kan de börja specialisera sig på exempelvis braxnar, rudor, sutare och då kan vikterna ytterligare skjuta i höjden. Frågan är om de allra största gäddorna ändå finns i dessa typer av vatten? Trots mängder med mat så blir ju konkurrensen väldigt stor då populationen av gäddor i bra storlek är väldigt stor.
TJÄRNAR, GÖLAR
Dessa typer av småvatten brukar i regel vara grunda och näringsrika med mycket vass och annan vegetation. Mängden bytesfisk liksom rovfisk är oftast stor här mycket beroende på all växtlighet som gör det lättare för småfisk men även smågäddorna att kunna gömma sig och söka skydd. Vattnets form spelar även in. En långsmal tjärn ger exempelvis en klart större strandzon än en cirkelfångad tjärn i samma storlek. Sådana här typer av vatten brukar även ha perfekta lekområden vilket är ytterligare en faktor som talar för ett stort gäddbestånd.
Hur ser då konditionen gäddornas kondition ut i dessa vattentyper? Jag har fiskat väldigt mycket i sådana här småvatten, framför allt när jag var yngre. Konditionen har varierat rejält från den bästa till den sämsta tjärnen. Det vanligaste är dock en medelgod kondition men däremot så har jag haft svårt att få längre gäddor. Topparna har oftast stannat mellan 90-100 centimeter vilket jag tolkar som ett tecken att de växer så pass långsamt att de sällan blir så mycket längre. Gäddornas bytesfiskar i dessa vatten har oftast handlat om mört, abborre och gärs. Just avsaknaden av större bytesfiskar gissar jag är orsaken att gäddorna inte uppnår bättre storlek. Finns det endast små bytesfiskar i en tjärn så blir oddsen för gäddorna att kunna bli riktigt stor väldigt små.
Men skulle det däremot finnas större bytesfiskar som exempelvis braxen, id, sarv, harr, sutare, ruda, sik eller lake så blir det genast intressantare. Sådana vatten kan vara riktigt trevliga fiskevatten med mängder av fina gäddor men sällan de riktigt stora. Sedan finns det som vi varit inne på tidigare små guldkorn gömda ute i skogarna. Allt från klassiska Put & Take vatten med laxfiskar till små tjärnar där artsammansättningen på nått sätt slumpat sig på ett perfekt sätt för att ta fram jättegäddor. Just gällande småvatten tror jag det finns väldigt mycket att upptäcka.
Ser vi till nackdelarna gällande tillväxten i dessa småvatten så kan det lätt uppstå syrebrist om vintrarna samt att vattentemperaturen om sommaren kan passera långt över vad som är optimalt. Leder syrebristen till stor fiskdöd kan det i vissa fall rubba balansen på ett sätt som leder till att en eller några årskullar smågäddor får en perfekt start på tillväxten och kan växa upp och bli riktigt stora. När dom väl dött så återgår vattnet till sin ”vanliga” linda. Ytterligare ett exempel på ett ”skadat vatten” som under begränsad tid kan bjuda på överraskningar.
SKÄRGÅRDSGÄDDORNA
Skärgårdsgäddorna är för mig lite av ett mysterium. Det här verkar vara den mest komplexa och svårförklarade gäddarenan. Bevisligen kan denna miljö vara riktigt produktiv när det gäller att ta fram storgäddor. Men samtidigt är det en känslig miljö som har påverkats negativt på flera håll i landet vilket har fått till följd att gäddfisket försämras radikalt. Men under rätt omständigheter så kan skärgården vara ett område som producerar riktigt grova och feta gäddor. Ett friskt skärgårdsområde innehåller mycket bytesfisk och ofta stora mängder större karpfisk som braxen och id.
Mina egna erfarenheter gällande skärgårdsgäddorna längre norrut är lite tudelade. Vissa områden har jag bara sett långa, slanka individer trots god tillgång på i mina ögon perfekta bytesfiskar. Andra områden kan majoriteten av gäddorna vara magra medan det mitt i allt dyker upp en gädda i riktigt bra kondition. Sen kan det finnas områden där större delen av gäddorna blir grova och feta. Ja variationen känns stor när det gäller skärgårdsgäddornas kondition. Ytorna är stora så här så nyckeln blir att finna rätta områdena för att lyckas hitta stora och väl konditionerade fiskar.
STRÖMMANDE VATTEN
När det gäller strömmande vatten som bäckar, åar eller älvar så kan man tänka sig att här borde det kunna finnas riktigt stora gäddor i bra kondition? Visst är det så men det betyder inte automatiskt att alla rinnande vattendrag producerar stora och grova gäddor. Tillgången på mat och framför allt rätt mat är viktig så det är bra om det finns en stor artrikedom som är tillgängliga under hela årets lopp. Detta är det viktigaste så därför kan man inte avfärda en liten å som ett potentiellt storgäddsvatten. Stora gäddor i perfekt kondition har fångats i allt från små oansenliga åar till stora älvar.
Något som är väldigt viktigt att känna till är att ett vattendrags förutsättningar kan variera rejält beroende på vart du fiskar. Vissa områden kan innehålla rätt magra slanka gäddor medans andra områden i samma vatten kan göra det motsatta, d.v.s. feta, grova gäddor. Förklaringen till detta kan vara att artsammansättningen eller tätheten på lättillgänglig bytesfisk förändras. Detta kan bero på exempelvis vandringshinder, en fiskodling, eller närheten till en sjö eller inte minst hav.
Vattendrag som mynnar ut i havet eller större insjöar är alltid intressanta. Här kan man få det bästa ur två världar. Just om hösten kan man se detta tydligt då gäddorna i dessa områden kan bli riktigt feta. Förklaringen ligger många gånger i att det stiger höstlekandefisk som lake, siklöja och sik men även karpfisk som går upp för att övervintra. Sen om våren/försommar stiger fiskar som id, braxen, abborre och mört i stora stim vilket blir en perfekt ”boost” för en hungrig gädda som nyligen har lekt.
Om jag skall försöka ge en generell bild utifrån mina egna erfarenheter kring rinnande vatten jämfört med stillastående så tycker jag att gäddorna här är allmänt mer grovvuxna över ryggen men istället mindre feta om buken. Som jag påpekade tidigare så kan konditionen se väldigt olika ut beroende på vart du fiskar men den kan även skifta rejält på en och samma plats. Så ett tips är att försöka få flera lite större gäddor innan man vågar sig på en bedömning om det är ett ställe värt att satsa på eller inte.
SÅ HÄR KAN MAN GÖRA FÖR ATT MÄTA EN GÄDDAS KONDITION
För att göra det hela intressantare så kan man räkna ut konditionsfaktorn på sina gäddor. På detta sätt kan man se om ett vatten har potential att producera riktigt grov gädda. Sedan som all annan statistik så får man nu lättare en bild hur det ser ut i sitt vatten, i detta fall i siffror. Jag har använt mig av Fultons formel som man bl.a. haft när man kollat konditionen för havsöringar. Där har siffran 1,0 varit det ”normala”. När alla fiskarter har olika kroppsbyggnad så blir ju omöjligt att använda samma standardvärden utan istället har jag gjort en egen variant som jag tycker passar in när det gäller just gäddor.
SÅ HÄR RÄKNAR DU UT GÄDDANS KONDITIONSFAKTOR
Mallen är följande:
100 x fiskens vikt i gram / (längd x längd x längd) =
Du delar den första summan med den andra i parentesen.
Viktigt att tänka på när du slår på miniräknaren är att använda parentesen
Ett exempel:
100 x 9220 / (110 x 110 x 110) = 0,69
Konditionsfaktorn på en gädda som är 110 cm lång och väger 9220 gram ligger på 0,69. Det innebär att den har en medelgod kondition men har rätt nära till god kondition.
Så här ser min konditionstabell ut.
0 – 0.59 Mycket låg konditionsfaktor
0.60 – 0.65 Låg kondition
0,66 – 0,70 Medelgod kondition
0.71 – 0.75 God kondition.
0.76 – 0.90 Mycket god kondition.
0.91 - Extrem kondition.
STANDARDTABELL – GÄDDANS KONDITIONS
Här nedan finns en tabell som visar vad en gädda bör väga för att hålla en godkänd konditon. F-värdet ligger runt 0,71.
Längd (cm) |
Vikt (gram) |
|
Längd (cm) |
Vikt (gram) |
60 |
1540 |
|
96 |
6320 |
61 |
1620 |
|
97 |
6520 |
62 |
1700 |
|
98 |
6720 |
63 |
1790 |
|
99 |
6930 |
64 |
1870 |
|
100 |
7140 |
65 |
1960 |
|
101 |
7360 |
66 |
2050 |
|
102 |
7580 |
67 |
2150 |
|
103 |
7800 |
68 |
2250 |
|
104 |
8030 |
69 |
2350 |
|
105 |
8270 |
70 |
2450 |
|
106 |
8510 |
71 |
2550 |
|
107 |
8750 |
72 |
2660 |
|
108 |
9000 |
73 |
2780 |
|
109 |
9250 |
74 |
2890 |
|
110 |
9510 |
75 |
3010 |
|
111 |
9770 |
76 |
3130 |
|
112 |
10030 |
77 |
3260 |
|
113 |
10310 |
78 |
3390 |
|
114 |
10520 |
79 |
3520 |
|
115 |
10860 |
80 |
3660 |
|
116 |
11150 |
81 |
3800 |
|
117 |
11440 |
82 |
3940 |
|
118 |
11740 |
83 |
4080 |
|
119 |
12040 |
84 |
4230 |
|
120 |
12340 |
85 |
4390 |
|
121 |
12650 |
86 |
4540 |
|
122 |
12970 |
87 |
4700 |
|
123 |
13290 |
88 |
4870 |
|
124 |
13620 |
89 |
5040 |
|
125 |
13950 |
90 |
5210 |
|
126 |
14290 |
91 |
5380 |
|
127 |
14630 |
92 |
5560 |
|
128 |
14980 |
93 |
5740 |
|
129 |
15330 |
94 |
5930 |
|
130 |
15690 |
95 |
6120 |
|
|
|
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar