Hur man kan se på stora gäddor utifrån Fulton-skalan

Jag har roat mig lite de senaste kvällarna med att göra en tabell som visar förhållandena mellan längd, vikt och K-faktor. Här kan man se vilken längd som krävs för att en gädda med en viss K-faktor skall kunna väga en viss vikt. Tabellen sträcker sig från sex kilo och uppåt. Kanske inte speciellt givande för de som fiskar lite då och då men desto mer intressant för oss nördar som och har statistik över alla våra stora fiskar. Även tänkvärt när man skall granska trovärdigheten gällande bilder på gäddor som dyker upp.

Vi som har fiskat gädda länge och kollat upp detta vet hur svårt det är att få fiskar som ens kommer nära 1,0. Gäddor över värdet 1,0 finns och har fångats men de är väldigt svåra att finna. Oftast hittar man dessa “anabolagäddor” i rätt små vatten där det regelbundet sätts in laxfiskar av olika slag. Kanske inte så konstigt då fetthalten i tex en regnbåge ligger på runt 10 g fett av 100 g jämfört med tex mört som ligger runt 1,5 g. av 100 g. Sen är fiskar som sätts ut väldigt lätta byten i början innan de blir varse om vilka faror som ligger och lurar. Med detta kanske man lätt tror att det är i just sådana typer av vatten de allra största gäddorna simmar.

Men riktigt så enkelt är det inte. Det det räcker ju inte bara att en gädda blir extremt fet för att den skall bli riktigt stor. Den behöver också en ansenlig längd likaså en bra ryggbredd. Detta med ryggbredden är en intressant detalj kan jag tycka. Det känns som att det i vissa vatten bara finns där. Att det liksom ligger i generna medan det i andra vatten kan vara precis tvärtom. Akilleshälen gällande mindre s.k. put&take vatten är just längden på gäddorna. De blir helt enkelt sällan nog långa för att nå någon extrem vikt. Gissar att det har till stor del att göra med tillväxten som blir extrem snabb vilket har visat sig förkorta livslängden på gäddorna. Generellt blir gäddor också kortare i mindre vatten jämfört med större vatten och då framför allt i stora sjöar.

Våra strömmande vattendrag hyser ju också fina gäddor. Men här kan jag också tycka till viss del att det är just längden sätter stopp. Förvånande sällan dyker det upp riktigt långa och feta fiskar från dessa typer av vatten. Nu har jag inte kollat storfiskeregistret eller andra storfiskelistor så noga men spontant känns det som att gäddor från säg femton kilo och uppåt oftast kommer från större sjöar. (Undantaget Löddeå under dess glansdagar) Kanske är dom vanligast där eller så beror det på att fisketrycket i dessa vatten är så pass mycket högre?

Det jag vill säga med allt detta är hur extremt mycket som skall stämma om man skall få en riktigt stor gädda i vikter från femton kilo och uppåt. I många vatten existerar inte dessa fiskar helt enkelt, i andra kan det vara en på miljonen och i några få unika vatten kan oddsen vara klart bättre. En 15 kilos är ju absolut nåbar om man fiskar i rätt vatten men för varje kilo efter detta blir sällsyntheten avsevärt högre. Hoppar vi upp fem kilo till så blir det något helt anat. En sjö som man lätt tänker på är ju Vättern som bevisligen har de där unika förutsättningarna men även här är det extremt långt mellan dessa fiskar.

Några exempel. Lyckas man med konstycket att få en gädda på 128 centimeter och 1,0 i K-faktor så räcker det ändå inte till svenskt rekord. En 25 kilos med 1,0 i K-faktor måste vara över 135 cm. Om man tänker att maxlängden på en gädda är 140 cm och K-faktorn ligger på 1,0 så stannar vikten på runt 27,5 kilo. Leker vi med tanken på en 140 centimeters gädda på dryga 30 kilo ja då hamnar K-faktor på  1,1. Tabellen finns här nedan:

TABELL – K-faktor, längd och vikt.

K-FAKTOR	0,55	0,6	0,65	0,7	0,75	0,8	0,85	0,9	0,95	1
VIKT
6000 g	103	100	97	95	93	91	89	88	86	84
6500 g	106	103	100	98	95	93	91	90	88	86
7000 g	108	105	102	100	98	96	94	92	90	88
7500 g	111	108	105	103	100	98	96	94	92	90
8000 g	113	110	107	105	102	100	98	96	94	92
8500 g	115	112	109	107	104	102	100	98	96	94
9000 g	118	115	111	109	106	104	102	100	98	96
9500 g	120	117	113	111	108	106	103	102	100	98
10000 g	122	118	115	113	110	108	105	104	102	100
10500 g	124	120	117	114	112	109	107	105	103	101
11000 g	126	122	119	116	114	111	109	107	105	103
11500 g	128	124	121	118	116	113	111	109	107	104
12000 g	129	126	122	119	117	114	112	110	108	106
12500 g	131	128	124	121	119	116	114	112	109	107
13000 g	133	129	126	123	120	117	115	113	111	109
13500 g	134	131	128	125	122	119	117	115	113	110
14000 g	136	132	129	126	123	120	118	116	114	111
14500 g	137	134	131	127	125	122	119	117	115	113
15000 g	139	135	132	129	126	123	121	119	116	114
15500 g		137	134	130	127	125	122	120	118	116
16000 g		138	135	132	129	126	123	121	119	117
16500 g		140	136	133	130	127	125	122	120	118
17000 g			137	134	131	128	126	124	121	119
17500 g			139	136	133	130	127	125	123	120
18000 g			140	137	134	131	128	126	124	121
18500 g				138	135	132	130	127	125	123
19000 g				140	136	133	131	128	126	124
19500 g					137	135	132	129	127	125
20000 g					138	136	133	131	128	126
20500 g					139	137	134	132	129	127
21000 g					140	138	135	133	130	128
21500 g						139	136	134	131	129
22000 g						140	137	135	132	130
22500 g							138	136	133	131
23000 g							139	137	134	132
23500 g								138	135	133
24000 g								139	136	134
24500 g									137	134
25000 g									138	135
25500 g									139	136
26000 g									140	137
25650 g										138
27000 g										139
27500 g										140

Man kan ju alltid diskutera om vad som är en dålig, normal, bra, mycket bra eller extremt bra kondition hos en fisk. I detta fall då gädda. Jag har i alla fall gjort en tabell med en sex gradig skala som är baserad utifrån mina egna erfarenheter om vad jag anser kan vara någorlunda riktigt. Ni som följer min sida känner säkert igen tabellen då den varit uppe förr. Men slänger in den här nedan då den fyller en relevans till inlägget. Mer om tabellen och Fultons skalan som den utgår från finns att läsa i bland annat i detta inlägg.

Här nedan har jag tagit med några maffiga gäddor som jag kommenterar utifrån artikelns inriktning.

Här en gädda som dykt upp i mitt flöde av bilder på nätet. Den saknar både vikt och längd men mattan den ligger på mäter 110 centimeter. Man kan gissa att gäddan är ca fem centimeter längre än mattan. Och ja den är fet och verkar ha en rund go form på köpet. Här blir det ju givetvis gissningar men att den skulle ha ett F-värde över 1,0 låter ju väldigt troligt. Rimligen någonstans mellan 1-1,1 och då hamnar en trolig vikt på runt 15-17 kilo.

Här en gädda som fångades 2019 i en mindre sjö långt upp i landet. Gäddans vikt uppges till hela 19540 gram  med en längd av 113 centimeter. Det betyder ett F-värde på drygt 1.35. Visst den är sjukt fet men tycker inte den är supergrov hela vägen samt att gäddorna i norra Sverige generellt inte har samma potential att växa till sig på bredden pga. de långa vintrarna. Vet att gäddan dykt upp i fisketidningen Svenskt fiske då Oscar Trowald skriver om fångsten. Oscar lät nog mer säker på att vikten och längden kan stämma än vad jag är. Har resonerat lite kring denna gädda med några kompisar och vi är väl mer inne på att  vikten kan stämma men att längden inte alls stämmer. Även om den skulle vart 120 cm så blir det ett F-värde på 1,13 vilket även det är riktigt, riktigt högt.

Här är en intressant gädda som är tagen i en å i södra Sverige. 13200 g - 105 cm vilket ger ett F-värde på 1,14. Jag gillar verkligen formen på denna fisk grov och fet hela vägen. 

Här en annan maffig gädda som fångades från isen av skicklige sportfiskaren Markus Teilus. Måtten på denna gädda var 13800 g - 112 cm vilket ger ett F-värde på dryga 0,98. Alltså under 1,0 och ändå ser denna fisk helt brutal ut i dess kroppsform. Förmodligen fattades den bästa runda formen och bredden på ryggen. För mer välgödd kan en gädda knappast bli.

Ett annat exempel på hur mycket ryggbredd och grovheten betyder är denna tillsynes sprängfeta gädda som jag fångade för några år sedan. Trots godkända 110 cm så vägde den bara 10210 g vilket ger ett F-värde på dryga 0,77. Jag minns när vi först såg den i håven så såg den inte alls märkvärdig ut. Förutom att den var smällfet så saknades allt annat som man vill att en gädda skall ha...

Gädda över 14 kilo!

En gädda över femton kilo är för mig lite av målfisken. Det var i alla fall det år 2010 då jag började fiska inriktat efter stora gäddor. Men med åren har den där hetsen kring stora fiskar svalnat lite eller snarare mer förändras. För den finns fortfarande där men det har dykt upp en del andra saker som kommer före själva toppvikten. Jag söker mer efter upplevelsen, sättet den tas på, planeringen innan och inte minst vart jag fångar min rekordgädda.

Jag är kanske lite korkad men att åka till någon plats där det tagits flera gäddor över femton lockar inte speciellt mycket. Jag skulle tex. aldrig byta bort nån av mina trettonkilos gäddor mot en holländsk sextonkilos. Det som driver mig mest med storgäddsfisket (ja egentligen allt spciemenfiske) idag är nog en ständig upptäckarlust att söka sina egna ställen och få testa sina egna teorier. Jag behöver då inte få den största gäddan för att känna mig nöjd. Det kan räcka med att jag ser något i ett vatten som får mig att tro på stället. Sedan är det bara att planera in hur jag skall försöka överlista de stora gäddorna som jag tror skall finnas där. När man tillslut lyckas på sådana ställen så skänker det mig en enorm tillfredställelse. En sådan tillfredställelse har jag faktiskt fått känna på i höst vilket jag nu kommer att berätta om.


En envis kall nordanvind hade hållit mig inomhus en dag. Detta trots att jag hade planerat att fiska. Jag hade studerat väderprognosen noga och dagen därpå skulle nämligen vinden avta och solen skulle komma fram vid lunchtid. I min värld var det just ett sådant ögonblick som jag sökte efter. Ett väderomslag som jag tror storgäddorna kunde gilla efter några dar med tunga moln, dimma och kalla friska nordvindar. Jag inväntade ögonblicket och var väl förberedd dagen därpå…

Vädret var precis som utlovat och det såg hett när jag kom ned till vattnet. Förväntningarna och pirret fanns där och jag var verkligen påkopplad. Första kastet gav inget, nytt kast ingenting. Kast nummer tre och nu låter jag min Peto sjunka ned till botten innan jag börjar veva hem den. Vevar några meter och så får jag värsta “slackhugget” vevar in linan snabbt och sen tar det tvärstopp. Fisken står nu helt stilla nån sekund och går liksom inte att rubba. Jag får "storgäddsvibbar" på en gång och efter en långrusning som aldrig vill ta stopp så är jag nu helt säker på min sak. Detta är en riktigt stor gädda. En minut senare så får jag se en skymt av varelsen som kommer upp och vänder i ytan. Där och då förstår jag att det kan vara min bästa gädda någonsin. Det är nu nervositeten kommer in samtidigt som benen blir svagare. Detta är ett tillstånd som sällan händer mig nuförtiden. Som tur är går resten av drillningen prickfritt. Gäddan kommer sakta in och snart ligger den säkrad i håven.

Redan där i håven så vet jag någonstans att denna fisk lär vara mitt nya rekord. Gäddan är både lång, grovvuxen och hyfsat fet. Helt enkelt en riktig praktfisk som jag nu jagat en tid.

14050 gram – 124 centimeter (Spinnfiske - Rapala Peto 20 cm)

Det blir inte lätt att börja om att fiska efter detta. När anspänningen släpper så får jag svårt att koncentrera mig och lika påkopplad som jag i början av fisket lika frånvarad känner jag mig nu. Det blir några kast här och där men lika ofta står jag eller sitter ned och tittar på fåglar eller annat som dyker upp ute i naturen. Energin är helt slut men det är väl så det skall vara när man tagit sin första gädda över 14 kilo...

En perfekt storgädda som chockade oss

Idag var det äntligen dags för lite fiske efter en längre period av jobb. Jag och Bosse hade planerat in en heldags fiske och planen var att testa lite nytt. Vädret var lite ruggigt och svårbedömt så vi valde att spinnfiska från land.

Vädret visade upp två ansikten under dagen. Morgonen bjöd på tunga dimslöjor, duggregn och lite småkallt väder medan resten av dagen bestod av avtagande vindar, solglimtar och stigande temperatur. Fisket följde i vädrets spår kan man säga, fast i omvänd ordning. Bosse inledde stark med två gäddor där den ena valde att kliva av. Ingen storlek att skryta med men ändå. Kul med hugg…

Själv tappade jag en mindre och en stund senare så får jag en lite större. Hoppet lever på nått bättre än vad vi hittills sett till men i sanningens namn så känns det inte speciellt hett. Men samtidigt har vi inte valt stället på måfå eller bränt onödiga bensinpengar att åka hit om vi inte tror att det finns potential här. Men det som strax sker kommer ändå vända lite upp och ner på vad vi hade förväntas oss.

Jag har förflyttat mig en bit bort och gjort några kast med min Pigshad jr. Nytt kast och när jiggen befinner sig på lite grundare vatten bara ett tiotal meter från där jag står så ser jag liksom en skugga i full fart kasta sig över betet för att sekunden senare dra iväg på en längre rusning. Allt går fort så svårt att säga nått men den känns stark. Känslan är ändå mer en sju kanske åtta kilos av det jag lilla jag såg av fisken och den känslan förstärks när jag ser en skymt av den nästa gång. Visst den ser rätt grov ut men verkar vara allt för kort för att bygga någon bättre vikt. Men den är stark som sagt och det tar ett tag innan den är redo för håven. Bosse har vid detta lag hunnit fram och håvar den på bästa sätt.

Det är alltid intressant att skåda en större gädda liggandes i en håv. Man är ofta lite adrenalinstinn efter fighten och samtidigt stressad över att få till en så bra återutsättning som möjligt. På bara några få sekunder gör man nån slags bedömning innan den (om storleken känns rätt) mäts, vägs, fotas och till sist återutsätts. Detta är en fin gädda helt klart. Ryggen är imponerande, bredden likaså och när jag tar lös jiggen så ser jag en sjärtfena från en liten gädda sticka upp i svalget. Först säger jag kanske tio kilo men den ser ju rätt kort ut. Bosse kontrar snabbt med “att det måste den göra, den är ju så jäkla grov”. När måttbandet ändå visar 111 centimeter så förstår jag att Bosse har mer rätt än vad jag har. Det är rätt hätftig med grova gäddor, att man lätt misstar sig rejält på hur långa dom är. Lite tvärt om blir det med magra gäddor, då kan en 111 centimeters uppfattas som betydligt längre. Ja gäddan växer mer och mer under dom få sekunderna vi mäter och lyfter den vidare in i vågsäcken. Jag blir ändå smått chockad då jag läser av displayen på vågen.


Riktig praktfisk som verkligen förgyllde dagen. En gädda som hade allt utom en riktigt bra längd då. Statistiknörd som jag är så kollade jag snabbt upp F-värdet och det visade en bit över 0,92 vilket innebar nytt highscore (det tidigare rekordet låg på 0,88).

Ja vad var då måtten på skönheten? Vågen visade 12620 gram fördelat på 111 centimeter.

Efter denna praktfisk så är det som att nån där uppe säger att nu får det vara nog med tur och lycka. För resten av dagen bjuder inte på något mer. Ja inte i form av gäddor i alla fall men det gör inte så mycket. Det är lycka att få vara ute en så här fin höstdag och insupa den klara härliga luften. Tanka energi inför en lång vinter som väntar. När jag väl var hemma så small jag av likt ett fyllo i sängen. Vaknade sedan efter en stund med värsta migränflimmer. Ja så kan det bli när anspänningarna släpper. Det kostar att vara ute en heldag och fiska gädda men det är ett pris jag lätt kan betala dagar som denna...