Det var inte det enklaste att hitta några gösar kring botten men efter en stund fann jag ett mäktigt eko på dryga sju meters djup en bit ovan botten. När jag så sänker ned min Finn-s jigg mot botten ser jag ett riktigt stort eko uppenbara sig. Pulsen stiger för ett ögonblick men hugget uteblir och några sekunder senare är den borta. Av erfarenhet så vet jag att när man väl får se sådana här ekon så är det typ i nitton av tjugo fall frågan om gäddor. Stora gösar från fyra kilot och uppåt är verkligen en bristvara i mina vatten medan gäddor i samma klass är betydligt vanligare.
Det jag nu kunde göra är att åka och leta efter den stora fisken men sånt fiske intresserar mig inte. Däremot vet jag att fisken befinner sig i närheten och när man dessutom har karta på sitt ekolod är det enkelt att hålla sig inom rätt område. Jag byter till gäddspöet och en stor gäddjigg. Det tar bara några minuter innan hugget kommer. Känner direkt att det är en bättre fisk. Tar en stund innan den ligger i håven. Det är inte fråga om någon jätte men uppskattar den till någonstans mellan nio och tio kilo så jag väljer att håva den.
Mäter den snabbt till 109 centimeter och vågen säger 9200 gram. En fin start på dagen…
Under de senaste två åren har jag knappt riktat vertikalfiske efter gädda så kanske inte så konstigt att de stora gäddorna uteblivit. Men ibland händer det ju att man får stora gäddor på mindre gös och abborrjiggar. Jag har faktiskt bränt två potentiella storgäddor de senaste åren på just gösjiggar och klen utrustning. Men nöter man med stora gäddjiggar och kraftigare utrustning så är min erfarenhet att man ökar chanserna rejält att få sig en storgädda. Dels så är oftast (dock inte alltid) en stor jigg bättre än en liten samt med kartigare grejor kan man ta gäddan hårdare och snabbare få den i håven. Alltså mindre risk att man tappar den eller får lin eller tafsbrott. Ytterligare en grej är att man kan fiska lite snabbare när man vertikalar gädda så på det sättet blir man effektivare, hinner täcka av större yta.
Tillbaka till elektronikens betydelse för att lyckas. Hade jag inte haft ekolod så hade jag ju helt klart missat denna fisk. Den stod dessutom i ett område som jag inte brukar få så stora gäddor. Denna gädda är faktiskt den första jag fått på detta sätt. Alltså att jag stannar på ekot och fiskar där jag tror den befinner sig. Normalt brukar jag åka runt och leta efter branter, struktur och stim av betesfisk och när jag sedan hittar ett område som känns intressant driver jag runt och fiskar mig framåt och hoppas på det bästa. Jag använder ekolodet för att leta heta fiskeområden, inte för att söka efter enskilda stora fiskar. Det går inte bortse att utan ekolod blir man handikappad, speciellt i större vatten ute på djupet långt från land. Hur man använder ekolodet och hur många skärmar och givare man väljer att ha tycker jag är helt upp till en själv så länge man följer fiskereglerna. Jag fiskar på det sätt som känns rätt för mig. Sen kan man alltid ha åsikter kring detta vilket jag tycker att man också skall får ha. Likaså hur man värderar och kategoriserar sina fångade fiskar.
Elektronikens betydelse kan man dock inte bortse ifrån. Men hur mycket hjälper det då? Läser man diskussionerna på diverse trådar på t.ex. Svenska Gäddfiskare så får man en bild som säger lite allt möjligt. Verkligheten är förmodligen lite mer komplext än detta. Jag tror att för att få en nyanserad och ärlig bild av detta krävs det en del erfarenhet och kunnande både vad det gäller själva fisket och elektroniken. Även att man har fiskat både med och utan ekolod i sina dagar. Tänker att i vissa fall har elektroniken ingen eller väldigt liten betydelse, andra gånger stor betydelse och i vissa fall en helt avgörande betydelse. Har man ingen eller lite erfarenhet av fiske sedan tidigare så tror jag det blir en rejäl fördel. Detta eftersom man saknar kunskap om vars fisken brukar kunna hålla till under olika förhållanden och årstider. Sånt som man fick försöka lista ut förr i tiden. Nu får man facit i skärmarna istället. Nog om detta, åter till fiskedagen.
Jag överger gösfisket och nöter vidare med gäddspöet. Blir några hugg till men bara en gädda som följer med hela vägen upp. En mager fisk som jag uppskattar till en bit över 7 kilo och ca 105 cm. Sammanfattningsvis trögt fiske men medelvikten kan man i alla fall inte klaga över. Sedan är det inte fel att få känna på lite spöböj och hårda hugg. Det är just det som jag älskar mest med gäddfisket nu mera...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar