Nytt pass, nytt vatten men i stort sett samma resultat. Trögt
fiske, få hugg och avslutningsvis en finare gädda upp.
Idag fiskade jag själv och siktet var som vanligt inställd
på stor fisk och arten för dagen var liksom senast gädda. Under tiden jag
sätter ut mina spön hinner jag få två hugg. Missar bägge men får känslan
att det är smågäddor som är i farten med tanke på hur de beter sig när de hugger. Hur som helst
kanske man får jobba lite mer än senast då vi endast hade två hugg på 5 timmar.
Men ack så fel jag fick.
Tiden går och det dröjer drygt tre timmar innan jag hör ett distinkt plingande samtidigt som jag
ser i ögonvrån hur ismetevippan flyger upp i luften. Jag älskar sådana här distinkta hugg och känner en viss optimism när jag skyndar mig mot spöet. Även denna gång blev man lurad med tanke på hur lätt den kom till hålet. Därefter drar gäddan iväg på några längre rusningar och nu förstår jag plötsligt att det är en bättre
fisk. Efter en hel del lirkande kommer den upp genom hålet och jag kan snabbt
få ett bra grepp om den.
Med storgäddan från förra passet på näthinnan var det svårt
att bedöma storleken. Det jag såg var att den var riktigt rund över buken och
relativt grov över nacken vilket är bra tecken. Började med att kolla
längden som visade 110 cm lite drygt och då insåg jag att fasiken denna kan ju väga över
10 kg.
10,050 kg - 110 cm.
Kamerainställningarna hade ändras vilket resulterade i en mindre lyckad bild.
Liksom senast händer inte ett skit efter att gäddan
kommit upp. Även denna gädda högg på runt 6-7 meters djup med ett bete serverat
3 meter under isen. Kusligt många likheter med förra passet. Fast en olikhet hittar jag och det var betet, denna
gädda högg på en 2 hektos abborre. Endast två gäddor under två pass och 10 timmars fisketid är verkligen inte
nått att skryta med. Däremot medelvikten, 11,5 kg går inte av
för hackor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar