Skaplig gädda på vertikal

Här kommer en rapport från ett fiskepass under den sista veckan i augusti då jag var ute och vertikalfiskade en sväng. Med mig hade jag två spön. Ett för gös och ett för gädda. Planen var att försöka få mig några matgösar och efter detta byta till gäddgrejorna och testa ett område som jag fått bra på under tidig höst.

Det var inte det enklaste att hitta några gösar kring botten men efter en stund fann jag ett mäktigt eko på dryga sju meters djup en bit ovan botten. När jag så sänker ned min Finn-s jigg mot botten ser jag ett riktigt stort eko uppenbara sig. Pulsen stiger för ett ögonblick men hugget uteblir och några sekunder senare är den borta. Av erfarenhet så vet jag att när man väl får se sådana här ekon så är det typ i nitton av tjugo fall frågan om gäddor. Stora gösar från fyra kilot och uppåt är verkligen en bristvara i mina vatten medan gäddor i samma klass är betydligt vanligare.

Det jag nu kunde göra är att åka och leta efter den stora fisken men sånt fiske intresserar mig inte. Däremot vet jag att fisken befinner sig i närheten och när man dessutom har karta på sitt ekolod är det enkelt att hålla sig inom rätt område. Jag byter till gäddspöet och en stor gäddjigg. Det tar bara några minuter innan hugget kommer. Känner direkt att det är en bättre fisk. Tar en stund innan den ligger i håven. Det är inte fråga om någon jätte men uppskattar den till någonstans mellan nio och tio kilo så jag väljer att håva den.

Mäter den snabbt till 109 centimeter och vågen säger 9200 gram. En fin start på dagen…

Under de senaste två åren har jag knappt riktat vertikalfiske efter gädda så kanske inte så konstigt att de stora gäddorna uteblivit. Men ibland händer det ju att man får stora gäddor på mindre gös och abborrjiggar. Jag har faktiskt bränt två potentiella storgäddor de senaste åren på just gösjiggar och klen utrustning. Men nöter man med stora gäddjiggar och kraftigare utrustning så är min erfarenhet att man ökar chanserna rejält att få sig en storgädda. Dels så är oftast (dock inte alltid) en stor jigg bättre än en liten samt med kartigare grejor kan man ta gäddan hårdare och snabbare få den i håven. Alltså mindre risk att man tappar den eller får lin eller tafsbrott. Ytterligare en grej är att man kan fiska lite snabbare när man vertikalar gädda så på det sättet blir man effektivare, hinner täcka av större yta.

Tillbaka till elektronikens betydelse för att lyckas. Hade jag inte haft ekolod så hade jag ju helt klart missat denna fisk. Den stod dessutom i ett område som jag inte brukar få så stora gäddor. Denna gädda är faktiskt den första jag fått på detta sätt. Alltså att jag stannar på ekot och fiskar där jag tror den befinner sig. Normalt brukar jag åka runt och leta efter branter, struktur och stim av betesfisk och när jag sedan hittar ett område som känns intressant driver jag runt och fiskar mig framåt och hoppas på det bästa. Jag använder ekolodet för att leta heta fiskeområden, inte för att söka efter enskilda stora fiskar. Det går inte bortse att utan ekolod blir man handikappad, speciellt i större vatten ute på djupet långt från land. Hur man använder ekolodet och hur många skärmar och givare man väljer att ha tycker jag är helt upp till en själv så länge man följer fiskereglerna. Jag fiskar på det sätt som känns rätt för mig. Sen kan man alltid ha åsikter kring detta vilket jag tycker att man också skall får ha. Likaså hur man värderar och kategoriserar sina fångade fiskar.

Elektronikens betydelse kan man dock inte bortse ifrån. Men hur mycket hjälper det då? Läser man diskussionerna på diverse trådar på t.ex. Svenska Gäddfiskare så får man en bild som säger lite allt möjligt. Verkligheten är förmodligen lite mer komplext än detta. Jag tror att för att få en nyanserad och ärlig bild av detta krävs det en del erfarenhet och kunnande både vad det gäller själva fisket och elektroniken. Även att man har fiskat både med och utan ekolod i sina dagar. Tänker att i vissa fall har elektroniken ingen eller väldigt liten betydelse, andra gånger stor betydelse och i vissa fall en helt avgörande betydelse. Har man ingen eller lite erfarenhet av fiske sedan tidigare så tror jag det blir en rejäl fördel. Detta eftersom man saknar kunskap om vars fisken brukar kunna hålla till under olika förhållanden och årstider. Sånt som man fick försöka lista ut förr i tiden. Nu får man facit i skärmarna istället. Nog om detta, åter till fiskedagen.

Jag överger gösfisket och nöter vidare med gäddspöet. Blir några hugg till men bara en gädda som följer med hela vägen upp. En mager fisk som jag uppskattar till en bit över 7 kilo och ca 105 cm. Sammanfattningsvis trögt fiske men medelvikten kan man i alla fall inte klaga över. Sedan är det inte fel att få känna på lite spöböj och hårda hugg. Det är just det som jag älskar mest med gäddfisket nu mera...

September - En månad jag med åren lärt mig uppskatta allt mer...

September, ja det är en månad jag under de senaste åren kommit till att uppskatta allt mera. Kanske är det så att jag vill passa på att vara ute nu så mycket det bara går inför det mörker som väntar med kyla och snö. Sedan gillar jag att vara ute i naturen denna tid på året. Vädret kan ofta vara perfekt för antingen båtfiske eller fiske från land. Just den variationen gillar jag. Vetskapen att de stora fiskarna i perioder kan vara extra huggvilliga och dessutom fetare än normalt spelar säkert in i det hela. Dagarna blir dessutom allt kortare vilket gör det lättare att pricka in huggperioderna. Mer positivt, att betesfisken tenderar att klumpar ihop sig i stora stim och då brukar rovfisken inte vara långt därifrån.

Härlig tid vi befinner oss i nu. Tänkt om man kunde stoppa tiden ett tag och samtidigt förkorta vintern en eller två månader. Jag älskar årstiderna och dess växlingar men just vinter, snö, kyla och mörker klarar jag mig nästan helt utan.

Jag har nu 141 fiskedagar registrerade under september. Under bloggens tid har jag snittat runt 7 dagar denna månad med ett spann från 4 till 11 dagar. September ligger på 6:e plats när det gäller fiskedagar per månad. Bästa septemberfisken då? Jag har länge haft rätt svårt med att lura upp de största fiskarna denna månad. Har förvisso några hyfsade gösar, gäddor och abborrar men den där pricken över i:ett har saknats. Men så förra hösten just i september kom den, min första gädda över 14 kilo vilket givetvis är min bästa septemberfisk för närvarande.

Känslan när man just håvat en riktigt fin fisk är något speciellt. 

 
Hur mina planer och funderingar ser ut inför denna höst står för närvarande skrivet i stjärnorna. Tyvärr saknar jag för närvarande det rätta drivet men skall försöka tvinga mig ut på några fiskepass och på så sätt kanske jag får upp ångan. En bra fisk kan vara en nyckel i det hela. Likaså vädret. Blåst, regn, högvatten och brunvatten vill däremot dämpa fiskelusten rejält för mig. Så solsken, svaga vindar och stora fiskar är väl det som jag hoppas på.

Förhoppningsvis så kommer ivern tillbaka nu under hösten. Men inte alls säkert , blir det så är jag tacksam, om inte så är det inte hela världen. Jag har lärt mig genom åren att det inte går att tvinga fram fiskesuget . Antingen finns det bara där eller så inte. Springer jag på något intressant här framåt så lär jag komma med nån rapport…

Avslutningsvis lite annat som händer inom fisket/ sportfisket som jag snappat upp under de senaste veckorna

Vi börjar med det tråkiga. FUSK. Ja det fuskas en del inom tävlingsfisket. Det senaste är ett lag som tidigare år vunnit samma tävling. Nu åkte dom dit för att ha tagit med sig hör och häpna döda gäddor som dom fotat och mätt. Kreativt nytänkt precis som hela tävlingsfisket där det går ut på att jaga det största individerna av en specifik art. I USA är tävlingsfisket riktigt stort och likaså prispengarna. Här har det också fuskas en hel del. Bl.a. var det någon som kom på den briljanta idén att trycka in lite bly i fiskarna. Mer om detta finns att läsa HÄR.

Kanalgratis. I mina ögon en svordom inom sportfisket men tyvärr tycker inte alla likadant. Deras You Tube kanal är välbesökt och man tycks speciellt ha lyckats väl med att locka till sig en publik av unga sportfiskare. Då kanske man skall tänka sig för lite extra när man gör sina filmer? Nej då åker man upp till Jämtland och lyckas bryta mot alla tänkbara fiskeregler som finns. Och det är tydligen inte första gången detta händer heller. Antingen har man fått nån slags hybris och skiter i allt eller så är man bara korkad? Minns för några år sedan när jag läste en tråd i nån Facebook grupp när en av personerna i gänget hoppade på och nedvärderade självaste Jörgen Larsson samtidigt som han höjde sig själv till skyarna. Har för mig det handlade om abborrfiske kring Kalmarsund. Tänkte först att han skämtade eller var ironisk men efter att ha läst hela tråden så insåg jag att det inte alls var på det viset. Mer om tjuvfisket finns att läsa och höra HÄR.

Nu till något roligare, EU-kommissionen föreslår ett totalstopp för strömmingsfisket. Nu återstår det bara en sak att politikerna agerar och följer rekommendationerna. Detta lär dock vara svårare än man vill tro. Men man kan ju alltid hoppas att någonting händer nu innan det är för sent.

Detta får räcka för denna gång. Hösten ser för övrigt ut att dröja en eller ett par veckor i alla fall. Varm luft väntas pressas upp över hela landet med temperaturer kring 18-25 grader. Skönt förvisso men för en gäddfiskare inte det man hoppas på direkt. på återseende...

Id och braxen

En kväll för några veckor sedan fick jag en känsla för att försöka meta upp några idar. Taktiken blev flötmete med endast majs som krokbete. Jag fiskade aktivt med att flytta mig framåt längst med en sträcka av ca 100 meter. Jag har tidigare fått några idar här som bonusfångst när jag fiskat gädda. En gång har jag även metat här med mask men eftersom det är väldigt mycket småmört och abborre så har dessa småfiskar slukat masken innan idarna hunnit dit. Lösningen på det problemet tänkte jag skulle bli majs. Vet sedan tidigare år när man metade mycket att just majs gillar iden och man behöver inte heller mäska i förväg för att vänja den att käka det.

Lyckligtvis ratade småfisken majsen men var fanns iden? Efter några förflyttningar så försvann flötet och snart kände jag ett välbekant “gung” i spöet. Dagens första id var därmed krokad.       

Sex idar på drygt en timmes fiske var bättre än förväntat och ett bevis att min taktik fungerade. Förhoppningsvis så dröjer det nu inte lika länge till nästa gång jag dammar av metspöet. Mete är kul men helst vill jag då rikta mitt fiske efter stor fisk. Och när det gäller stor id så tänker jag på fiskar från 2 kilo och uppåt med chans över 3 kilo. Ja jag vet att sådana idar idag inte är vanliga i mina trakter men hade jag mot förmodan kommit sådana fiskar på spåren skulle jag garanterat halka tillbaka i metet igen.

Det dröjde inte länge förrän nästa id kom upp och under en timmes fiskande blev det totalt sex idar som kom upp. Inga giganter men skapliga bitar mellan 1-2 kilo. Förhoppningen är att jag nån gång skall få se en id med bra längd för då tror jag vikten kan bli riktigt bra. Men problemet har varit att de idar jag hittills fått här varit lite stöpta i samma form, i alla fall när det gäller längden. Däremot grovleken har varierat en del och några har varit väldigt kompakta vilket har fått en att drömma. Tänkt att få sig en sådan som mäter 60 centimeter då hade den garanterat vägt en bra bit över 3 kilo. Ja det hade varit nått…


Från id till braxen. Det här med spinnfiske med jiggar i form av långsmala maskar testade jag faktiskt på redan för si så där 25 år sedan. Dessa var dock sjunkande och såg ut som en metmask, minns att fick bra med abborre. Inte så konstigt egentligen när man vet hur mycket maskliknande larver som kan finnas på botten i vissa vatten. Man talar mest om att rovfisk äter fisk men för många arter så utgör dessa kryp i perioder en stor del av basfödan. För åtta år sedan fick jag ett gäng maskliknande jiggar av en kille som ville att jag skulle testfiska dom. Tyvärr så blev det inte så mycket fiske men de gånger jag gav jiggarna chansen levererade dom förvånansvärt bra. De såg inte mycket ut till världen men fisk fångades. Jag använde dom främst till vertikalfiske och trots att de var långa (19 cm) så föll de abborrarna väl i smaken, ja även gös och nån gädda fångades. Kanske man skulle testa dessa igen men då spinnfiska med NED skallar och låta dom studsa fram längst botten?

                    
Kan man fånga braxen på riktat spinnfiske? Hade jag fått frågan för säg 15 år sedan hade jag svarat nej. Men med dagens känsliga spön, tunna linor, krokar och jiggar så blir svaret tja det kan säkert gå. Här en av två braxnar jag dragit på kort tid. Det var ingen liten braxen heller, uppskattningsvis ca 1,7-1,8 kg.

Men det har hänt en hel del under dessa 25 år. Allra viktigaste biten är nog de tunna flätlinorna men likaså spöna som bara blir lättare och mer känsliga. Nu med de nya NED jiggskallarna som gör att jiggen ställer sig rakt upp och på botten och stutsar förrädiskt fram längst botten så får man en dödligt giftig kombination som inte minst faller abborren i smaken. Men inte bara abborren har visat sig gilla dessa maskar. Även gös och gädda men likaså id och braxen! När jag fick en braxen förra året på NED fiske så blev jag nog lite förvånad om inte helt överraskad. Men nu hände det igen för någon vecka sedan och jag tror inte detta är någon slump. Jag tror att denna metod kan säkerligen fungera för att locka all slags karpfisk till hugg. Skulle vara intressant att testa detta fiskesätt riktat på stor mört. Tanken har slagit mig en tid. Finns dock ett problem, att jag har dåligt med sådana vatten i min närhet. Men ändå coolt att man kan börja tänka i dom banorna att spinnfiska riktat efter diverse karpfiskar.

Augusti - Slutfasen av sommaren, början på hösten...

Augusti är en månad med många ansikten som oftast inleds med sommarvärme och avslutas med höstluft. Nu kan även den första frostnatten komma liksom de första gula löven i träden. Mörkret kommer sakta tillbaka och med allt detta så blir vi påminda att vi närmar oss hösten och ett vinterhalvår.

Under mina 33 år som jag fört dagbok har jag 192 fiskedagar under augusti. I snitt blir det 5,8 dagar. Mest dagar 17 stycken blev det under året 2013. Just åren 2011-2014 kom jag alltid upp i tvåsiffriga antal dagar medans om vi ser vi till de senaste fyra åren så har jag “bara” snittat 4 dagar. Alltså en markant skillnad och då kan man ju fråga varför det blivit så?

En förklaring kan vara en liten mättnad från tidigare år gällande sommarfisket. Fisket i augusti är ju rätt likt det man har under juli så istället för att köra hårt nu så har jag vilat min tid för att bygga upp ett större fiskesug till hösten. Under dessa år (2011-2014) satsade jag mest på gös och fiskade även en hel del abborre och då är ju augusti kanske den bästa månaden av alla. Medans jag de senaste åren fokuserat mer på gäddfisket och då är ju månaderna efter i regel bättre. Känslan inför året var ju att fiska lite mera under sommaren än tidigare år men hittills har det gått lite si och så med det. En orsak är vädret som varit riktigt kasst under de veckor jag haft semester.

Annars så tycker jag att augusti är en månad då man kan fiska rätt brett. Speciellt de år där man ser en förändring i vattentemperaturen. Då kan man första halvan av månaden fiske efter4 de arter som gillar varmare vatten för att sedan i slutet av månaden fiska efter laxfisk eller gädda.

Just åren 2011 till 2014 så blev det många fina fiskar och fiskeminnen som skapades. Gösfisket och abborrfisket var det jag då prioriterade högst vilket även resultatet visade på. Just motivationen är en enorm drivkraft i fisket. Man förbereder sig bättre inför varje fiskepass, man håller ut lite längre när man är ute och man drar sig inte heller för att åka långt för att få fiska. Det gäller dock att lägga sin energi på rätt sätt. Tänker då framför allt att välja rätta vatten, fiskemetoder, tekniker och ett bra taktiskt upplägg.

Just gösfisket tycker jag brukar kunna vara riktigt bra under augusti. Fyra av mina fem största gösar har jag fått under denna månad. På bilden fjolårets största gös som kom upp under ett fiskepass i augusti månad.

Just nu är väl energin inte på topp och några specifika satsningar och planer saknas i nuläget. Med andra ord så tror jag inte att jag åstadkommer några stordåd denna månad. Men som med allt fiske så vet man aldrig vad som kan hända när man fiskar. Det räcker bara med ett enda hugg så kan allt förändras på ett ögonblick…

Tre småvatten som testats med blandat resultat

Här kommer en rapport från tre olika småvatten (tjärnar) som jag testat för första gången. Jag har spinnfiskat från land och resultatet blev rätt blandat kan man väl säga.

Först ut en liten större tjärn på ca 15 ha.
Långt tillbaka i tiden sägs det ha funnits stora abborrar här. Sedan rotenonbehandlade dom vattnet och satte ut laxfisk här under en längre period. Nu har man inte satt ut nå fisk här på säkert 15 år. När jag sedan fick höra att det kommit tillbaka fisk i tjärnen så spetsade jag öronen lite extra. Det var dock lite oklart vilka arter det rörde sig om. Intressant historia och uppgifter. Fanns det nu bara abborre här så kunde det bli riktigt intressant.

Jag hade med mig Lukas denna gång och då brukar det ju som bekant bli bra. Men efter att ha fiskat oss runt hela tjärnen utan att se skymten av en endaste abborre så gav vi upp. Fast nog fanns det fisk här, mängder av mört och en och annan gädda. Vi lyckades även få upp några gäddor var av en vägde uppskattningsvis dryga 5 kilo. Men nu var det ju abborren som var måltavlan och där gick vi bet. Men blir ju svårt om det inte finns några. Eller vem vet kanske, kanske det finns ett väldigt litet bestånd av dom och då lär det inte vara några små fiskar det är frågan om. Men känslan är att abborren saknas vilket ju kan tyckas är märkligt då det finns både mört och gädda här. Fångst: 4 gäddor.

Andra vattnet, ett rätt litet vatten, en tjärn på runt 5-10 hektar.
Åskan mullrade doft bortom bergen, luften var tung och vinden svag. Förutsättningar som jag av någon anledning gillar när det kommer till abborrfiske. Det var ett litet projekt att komma hit. Först fick jag köra efter några krokiga skogsvägar innan en promenad på några kilometer tog vid. Jag har genom åren hört ett och annat rykte om detta vatten men har aldrig tagit mig för att ta mig dit själv. Men nu var det alltså dags. Skulle det finnas några storabborrar som ryktena sa? Eller stora glupska gäddor som ett annat rykte sa. Det första som slog mig när jag kom dit var att är det inte större än så här. Det andra som slog mig var att det var tvärdjupt bara en meter från land. Den tredje och sista saken var avsaknaden av växtlighet. Visst fanns lite näckrosor här och var men inte mycket mer än så. Kan detta verkligen vara nått?

Det tog dock inte många kast innan svaret kom. Hugg! En vildsint randig krigare smäller på spinnaren utanför några näckrosor. Abborren väger en bit över halvkilot och nu kan jag andas ut, dom finns här. Nästa fisk dröjer inte länge. Nu är det en annan art, en gädda. Blir ytterligare ett gäng gäddor och alla är som stöpta i samma form och väger någonstans mellan 2-4 kilo. Inga typiska smågäddor som normalt brukar finnas i överflöd i småtjärnar men inte heller några välgödda bjässar som man som gäddfiskare så gärna vill se.

Det är abborrarna som är intressanta här och efter några fina bitar från halvkilot och uppåt dryga sju hekto så kommer belöningen. Tänker att jag gör ett sista kast innan jag flyttar på mig. Då kommer hugget. Som tidigare så dyker den upp från ingenstans och hugger precis utanför näckrosbältet. Denna fisk är bra mycket större och starkare. Efter att ha sett flertalet abborrar runt 6-9 hekto de senaste året så blir det lite puls nu. Denna är större. Ingen gigant men en riktigt bra fisk som höjer kvällens fiske ytterligare ett snäpp. Fångst: 23 abborrar, 9 gäddor Big Five: 3580 g (1100g, 730g, 700g, 570g, 480g).


Kvällens största abborre, 1100 g – 45 cm föll för en Vibrax spinnare i storlek 4. En spinnare är enligt min mening det bästa betet när det gäller i sådana här typer av vatten. Och just Vibrax är min absoluta favorit.

Tredje och sista vattnet ut blev en mindre sjö eller större tjärn med en storlek av ca 15 hektar. Anledningen till att jag åkte hit var främst kräftor. Ja kräftvatten är verkligen inte vanligt i mina trakter och det är tämligen oklart om det idag ens finns kräftor här. Men i alla fall skall man ha satt ut ett gäng flodkräftor under 60-talet och finns det kvar några så lär ju inte abborrarna vara små.

Jag fiskade av ena sidan av tjärnen och det var stundom svårt att komma ut på ett bra sätt då det fanns mycket näckrosor och vass. Men det fanns även några fina ställen som kändes intressanta där det var lite djupare, mindre växtlighet med en del stenar. Vattnet var inte klart men inte heller så där starkt humus färgat som det brukar kunna vara i dessa typer av vatten.

Redan i andra kastet kom första fisken, en liten gädda. Gäddor visade det sig finnas gott om här. Totalt blev det tio gäddor under kvällen. Det dröjde en stund innan första abborren klev på. En liten rackare på kanske 50 gram. Det blev ytterligare fem småabborrar men däremot såg jag inte röken av någon större. Med tanke på det klena resultatet borde jag kanske avfärda detta vatten? Men istället är det precis tvärtom. Anledningarna är flera. Fastän abborrarna som jag fick var små så såg dom välgödda ut, inte alls som de mer klassiska “tusenbrödrar abborrarna” som är magra med stora ögon. Hade det varit gott om medelstora abborrar så hade jag förmodligen fått i alla fall någon. Så kan vara ett vatten med få större individer och då kan storleken vara väldigt bra. Så det är knappast något vatten där man lätt fyller en hink med 2-5 hektos abborrar men istället kan det vara ett vatten där man kan få en och annan riktigt bra fisk, och då pratar jag om fiskar från kilot och uppåt. Eller så var det bara en riktigt usel fiskekväll då abborrarna inte ville käka? Ja för att få svar på dessa frågor så finns det bara en sak att göra, åka dit igen och testa. Kommer jag göra det? Inte alls omöjligt. Fångst: 10 gäddor (0,3-2 kg), 6 abborrar (50-100g).

Nästa inlägg hoppas jag handlar om några strömmande vatten som jag vill testa. Att hitta stora abborrar i dessa typer av vatten i mitt område brukar inte vara det lättaste. Men däremot brukar man kunna ha roliga mängdfisken med glupska och vilda abborrar som ligger och lurar i strömkanterna, utanför näckrosbälten eller mitt ute i selen. Ja vi får se hur det blir men som vädret nu ser ut framåt så lär det inte bli speciellt mycket fiske. Lågtryck regn och blåst minst tio dagar framåt. Var ju inte precis det vädret man ville ha när man just börjat semestern och tänkt fiska efter abborre.

Tankar och lite planer kring mitt abborrfiske under sommaren samt hur jag gör min göspytt

Vi befinner oss nu mitt i Sommaren och då blir det som jag varit inne på tidigare fokus på abborrfiske ett tag framöver. Ja även en del gösfiske lär förekomma. På tal om gös så var jag ute på ett lyckat göspass tidigare under veckan så igår gjorde jag en gös/ abborrpytt som blev överraskande god.

Kan dra receptet. Tog några gös och abborrfiléer som jag delade i mindre bitar. Blandade sedan dessa i ströbröd, salt och lite vitpeppar. Steker dom sedan. Innan jag börjar med fisken så kokade jag några potatisar, morötter, och en rödlök samt vitlök som jag skurit i lagom stora bitar. Steker det sedan i stekpanna. Sedan blandade jag ihop fisken tillsammans med resten och tillsätter lite olivolja, rå finhackad rödlök, persilja och dill. Sist pressade jag lite citron över fisken.

Gös/abborrpytt. Gott och väldigt enkelt att göra

På senare år har jag allt mer börjat intressera mig för att äta den fisk jag fångar och även testa olika sätt att tillaga den på. Så bli inte förvånad om det dyker upp nått mer recept här i framtiden. Men någon superkock lär jag inte bli så risken att sidan förvandlas till en matblogg är nog minnimal. Nu åter till fisket och lite tankar kring hur jag tänker lägga upp det hela...

Allmänt
Syftet med abborrfisket liksom allt annat fiske är för mig att ha roligt. Sedan brukar jag alltid klura på några mål för att göra mitt fiske både intressantare och mer utmanande. I detta fall handlar det mycket om att testa nya vatten, fiska på olika sätt och helt enkelt lära mig mer om abborrfisket och försöka få en bättre känsla över hur ett bra abborrvatten kan se ut.

Fiskevattnen
Tittar man på en karta så finns det ju oändligt många vatten att väja emellan. Det är således en omöjlighet att hinna med att kartlägga alla. Därför har jag har jag försökt välja ut de som jag finner lite mer intressanta. Detta är inte det lättaste men kanske den mest intressanta biten. Visst några få vatten har jag fått lite information om genom åren som väckt ens intresse medans merparten mest bygger på en god magkänsla. Är ju lite detta som är det som gör fisket så spännande “att tro på något men inte veta vad som väntar en”. Får man däremot allt serverat på silverfat så försvinner det mesta av tjusningen enligt mitt sätt att se de hela på.

Jag kommer koncentrera mitt fiske till mitt närområde. Tanken är att fiska både från land och från båt i allt från små skogstjärnar, åar till lite större sjöar och kanske nån älv. Som jag skrivit tidigare så känns abborrfiske som i ett mångt och mycket oskrivet kort i mina trakter. Tyvärr är mitt fiskeområde rätt långt ifrån vad jag skulle säga det bästa om man ser till dess förutsättningar för just abborrfiske. Men det spelar egentligen inte någon roll då jag jämför/ tävlar med mig själv och utifrån från hur mina vattens potential ser ut och vad man vet fångats där genom åren.

Här en lite större tjärn eller mindre sjö som jag testfiskade för första gången förra veckan.

Rapporter om abborrar över kilot och några hekto uppåt finns i flera vatten medans fiskar över 1,5 kilo verkar vara extremt sällsynta. Detta styrks av mitt egna fiske där jag har en mängd fiskar mellan 1-1,5 kilo men bara en över. Jag kommer i alla fall jubla för varje kilosabborre som jag får och skulle jag fixa en över regg (1,6 kg) så räknar jag det lite som en sensation. Men framför allt hoppas jag på ett roligt och givande fiske. För abborrfisket är ett härligt komplement att roa sig med denna tid så kan gäddor och andra kallvattenfiskar få vara i fred ett tag.

Tävlingen
Ibland kan jag tycka att något slags tävlingsmoment ger fisket en extra krydda. Så därför har jag infört lite sådant i sommarens abborrfiske. Det blir två tävlingar kan man säga, huvudtävlingen och den intressantaste matchen blir mellan de olika vattnen jag fiskar i. De fem största fiskarnas vikter (från varje pass) läggs ihop till en totalvikt räknat i gram. Abborrarna måste väga över 300 g för att räknas. När sommaren är slut så får jag en lista över hur mina fiskevatten har levererat. Fiskar jag flera pass i ett och samma vatten räknas endast ett fiskepass åt gången.

Tills nästa år så kanske jag gör om det hela och slänger in lite nya vatten. De med högsta vikterna kan slå sig in på min topplista “all time” över tid. Sedan blir det även en “big five” över de fem största abborrarna 2023. Sedan kan man ju alltid göra en tävling i tävlingen mellan den/dom jag fiskar med för dagen.

Ja detta var lite abborrsnack. Nästa inlägg hoppas jag kommer handla mindre om snack och mer om verkstad. D.v.s. rapporter från mitt fiskande...

Juli – Sommarens mittpunkt

Juli sommarens mittpunkt, en tid då värmen oftast kulminerar samtidigt som den mest intensiva grönskan börjat ebba ut. En tid då bären börjar mogna, fågelsången avtar och kvällarna bli lite mörkare. Vad betyder juli för mig och mitt fiske? När man var grabb och hade sommarlov så var det en tid av äventyr då man ständigt var på språng och då ofta med fiskespöet i handen. Det var mest bäckar, åar, tjärnar och en och annan insjö vi sökte fiskelyckan i. Abborren var den vanligaste fångsten och gäddorna var den coolaste fisken man kunde få. När man blev lite äldre blev det ofta en eller ibland två fjällfiskeresor vilket var perfekt då man nu hade sommarledigt från fotbollen. Fjällen är en magisk plats denna tid. Men vädergudarna kan vara riktigt elaka vilket jag och på den tiden trogna fiskekompisar Mikael, Mattias, Fredrik och Andreas fått erfara mer än en gång. Här en story från en fjälltripp för bra många år sedan:

ETT TÄLT FÖR 150 KRONOR DUGER VÄL LIKA BRA SOM ETT FÖR 1500 KRONOR?

Ja precis så resonerade jag och min kompis Mikael, för inte skulle vi kasta bort pengar på ett tält då vi kunde köpa fiskeprylar för dom pengarna. Så därför inhandlades det ett tält för en kostnad av just 150kr på Ö&B i Luleå strax före vår fjällresa. Det skall tilläggas att våra reskamrater Andreas och Mattias bodde i ett nyare tält av märket Haglövs som var inköpt för 1500kr.

Redan när vi landade vid Tjirtjam strömmarna så såg vi att det började rulla in mörka, låga, regntunga moln ovanför våra huvuden. Snabbt satte vi upp våra tält för att sedan skynda oss ut i strömmen för lite kvällsfiske. Redan första natten började det regna lite smått vilket skulle hålla i sig fem dagar i sträck, dessutom ökade intensiteten successivt allt eftersom dagarna gick. Första dygnet så fungerade vår bostad prickfritt och vi var till och med lite spydiga mot grabbarna i det andra tältet, hur kan ni kasta bort pengar i ett sådant tält när det finns de som är 10 gånger billigare och minst lika bra?

Nästa natt så började vi få onda aningar då innertältduken började tyngas längre och längre ned, efter ytterligare en stund så började det rinna ner en och annan droppe längst efter tältduken. Under den andra natten ökade regnet och jag minns hur vi vaknade upp samtidigt mitt i natten av att vi kände vattendroppar som träffade ansiktet. Läget var allvarligare än befarat då det visade sig att det var en stor vattensamling längst ner i tältet just där jag hade alla mina torra kläder, ja allt var ju genomblött.

Men det var bara att bita ihop och göra det bästa av situationen, vilket jag tycker vi lyckades riktigt bra med. Ut i regnet och knyta fast ett nytt yttertält bestående av sopsäckar, som tråd använde vi oss av Corastrong lina. Resultatet blev över förväntan och trots mer regn kommande dagar så höll tältet tätt. Ett annat litet lyxproblem dök dock upp när det började blåsa upp sista dagarna. Ljudet av sopsäckarna var inte alls trevligt och det blev lite fara på taket då det tog vind mellan sopsäckarna och tältet vilket fick tältet att i princip lyfta.

Men detta redde vi också ut i form av en jäkla massa stenar som vi förankrade tältet med.

Ja denna episod får jag betrakta så här i efterhand som ett rätt roligt minne som vi fortfarande har roligt åt och förhoppningsvis också lärde oss något utav.

Här en bild som jag tog för några dagar sedan som symboliserar lite vad juli betyder för mig. Denna magiska kväll blev det inget fiske utan kände bara att få vara ute och promenera och njuta av tillvaron.   

Idag ser jag juli mer som en slags avkopplande vagga mitt i fiskesäsongen. Ofta har man semester nu och då lite mer tid än vanligt över för saker som man vill göra. Man kan lätt tro att jag borde fiska mera då men de senaste åren har det har istället blivit tvärtom. Anledningarna till detta är att jag ofta har fiskat mycket under juni och när semestern kommer så har jag sysslat med annat och samtidigt laddat fiskebatteriet fullt så man är redo inför höstfisket. Tidigare fiskade jag ofta mycket från maj till en bit in i augusti för att sedan tröttna och mer eller mindre lägga fisket på hyllan. Oftast missade jag då höstfisket. Numera försöker jag hitta en bättre balans för att kunna hålla uppe fiskesuget lite längre.

Men jag märker att det hela ofta beror vilket fiske man längtar efter och vill prioritera. I fjol och även i år så har jag dragit ner på gäddfisket under försommaren och det har då blivit mer tankar på annat fiske och framför allt abborren. Planen i år är att prioritera abborrfisket under juli och även augusti. Fokuset ligger att testa nya vatten och sedan analysera, jämföra och utvärdera resultatet. Tanken är att det blir en salig blandning av vatten som kommer betas av. Allt från små tjärnar, åar, sjöar och kanske även nån älv. Som vanligt så lär man inte hinna med allt man vill och har tänkt men jag har i alla fall en plan som jag skall försöka följa. Resultatet av detta kommer synas här med tiden. Till dess önskar jag er alla en riktig trevlig sommar...

Kort men intensiv gäddfiskesäsong

En envis nordvästvind har plågats oss här uppe i veckor och vattentemperaturerna var nere i runt 10 grader första dagarna in i juni. Dagstemperaturerna var precis lika blygsamma och hade man haft ivern och fiskesuget så hade troligtvis gäddfisket varit helt okej. Men suget fanns inte alls där. Pratade med Krister och han sa nått slående. “Att denna tid vill man inte frysa när man fiskar men om hösten så är man inställd på det samt att man vet att en vinter är på antågande och då är det lättare att motivera sig”. Har lite dåligt samvete då jag har hoppat av några fisketurer med kompisar. Men som sagt när suget inte finns där då brukar det vara bra att låta bli och vänta tills det vänder. På tal om Krister så fick jag rapport att han fått en finare gädda en bit över tvåsiffrigt. Riktigt kul och imponerande med tanke på hur sällan har fiskat den senaste tiden. Han liksom jag är mer inne på abborre men tog sig ändå ut på ett gäddpass och spann upp en finare bit.

När väl vinden lade sig och en sommarvarm bris infann sig så vände det och fiskesuget fanns plötsligt där. Under en dryg veckas tid blev det flertalet fiskepass. Endast spinnfiske och då mestadels från land. Under denna tid steg vattentemperaturen från 11 grader till drygt 18. Hur reagerade gäddorna då på detta är frågan? Ja fisket förändrades en del och man hittade dom på lite andra ställen än vanligtvis. Det har varit väldigt varierande med perioder av mycket nötande med nån bra fisk mitt i allt eller så rena huggrace. I takt att vattnet blev varmare så blev kvällsfisket hetare och huggperioderna kortare men desto mer intensiva. I takt med att vattnet blev varmare så blev gäddfångsterna större men på bekostnad av storleken. Tycker detta är återkommande, stora gäddor vill gärna ha lite svalare i vattnet medans de minde gäddorna går “bananas” när det blir varmt. Jag har fiskat i flera olika typer av vatten men det generella mönstret har sett ut så här.

Första båtpasset bjöd inte på många gäddor och när jag tillslut fick på en bättre fisk då gick den loss. Men i ett av de sista kasten tar det tvärstopp. Direkt efter hugget simmar fisken rakt mot båten och jag får veva allt var jag kan för att det inte skall bli slacklina. Tillslut har jag den under båten och då går den och stånkar en stund innan jag pressar den upp mot ytan. Bosse håvar innan vi knappt hunnit se gäddan. Den är ordentligt grov och även fet vilket brukar innebära jubel i båten. Dessa fiskar är bra mycket roligare jämfört med långa och undernärda fiskar. Tyvärr var den inte speciellt lång.

En riktigt stabbig gädda som blev ett tangerat rekord om man kollar mina kortaste fiskar över tio kilo. Den måttades till 106 cm med en vikt av 10030 gram.

Kvällen efter hade jag med mig min lyckoamulett Lukas ut på ett kortare kvällsfiske från land. När han är med brukar det alltid hända grejor. Inte alltid de bästa fisket men av någon anledning brukar det dyka upp nån finare fisk. Lukas startade med en 2-3 kilos gädda innan jag också fick en i samma storlek. Vi bytte ställe och efter en stund så small det på en bra fisk. Jag gjorde ett långt kast och när “Peton” landade hann jag knappt veva innan hugget kom nära ytan. Även denna fisk var lite för kort men grovheten var åter igen imponerande.

              

Ett av mina säkraste storgäddskort Rapala Peto 20 cm svarade för ännu en finare spinngädda. Måtten skrevs till 9010 gram fördelat på 104 centimeter.

Mitt andra landfiskepass var nog det enskilt bästa fiskepasset på ett sätt. Efter drygt en timme utan ett hugg så sprakade det loss. Hugg i kast efter kast och det var inga dåliga gäddor jag hittade. Totalt 16 gäddor var av hälften vägde från 5 kilo och uppåt. Ingen jätte men två skapliga toppfiskar på 8300 g – 106 cm samt 8150 g – 103 cm. Den största högg bara en meter från där jag stod. Den kom som en raket in mot land och klippte betet så vattnet skvätte över mig. Helt galet!

I skrivande stund så är det ordentligt varmt och då lägger jag givetvis gäddfisket på hyllan fram tills hösten. Nu blev det en veckas hårdkörning. Är lite så det ser ut för mig mer och mer. Fiskar kortare perioder men då tenderar jag istället på att köra på rätt hårt. 

Juni - En hektisk tid för oss sportfiskare!

Just nu känns det som att vi norrlänningar blir ordentligt bestraffade. Ja man kan verkligen inte tro att vi befinner oss i juni månad. Vädergudarna är oss inte nådiga då de i kluster spyr ut kylig arktiska vindar över oss. Termometern visar just nu 4,5 grader och när vindbyarna sätter in så knakar det i väggarna. För drygt två veckor sedan fick vi istället känna på en försmak av sommaren då vi hade soligt och varmt väder. Men nu har vi fått leva med nordvinden i två veckor och enligt väderprognoserna så lär det försätta så här minst en vecka till.

Nåja sommaren kommer väl så småningom. Tror det var 2014 då det var kallare på midsommarafton än självaste juldagen. Veckan efter så kom ryssvärmen in över oss och det blev nära in på 30 grader varmare i ett nafs.

Igår gjorde jag mitt första gäddfiskepass i öppet vatten. Gäddorna var bra på hugget men de var faktiskt hör och häpna köldstela precis som de kan bli under senare delen av hösten. Första och förhoppningsvis sista gången jag upplever det under denna tid på året. Nu vill jag ha sommar...

“Vi backar tillbaka drygt trettio år i tiden. En sommardag som jag minns som igår. Det var året mitt fiskeintresset tog fart. Sommarlovet hade just startat och man hade all tid i världen framför sig. Jag hade köpt en ny haspelutrustning, En ABU rulle C4 laddat med 0,30 ABU Topp nylonlina och ett teleskopspö av samma märke. Givetvis beställt från Berras Sportfiske. I betesaskarna fanns lite godis i form av spinnare som Droppen, Vibrax, Sonett och inte minst Ultra spinnaren. Även några shadjiggar modell mindre, en Killer vobbler och ABU:s klassiker Favorite vass, Atom, Utö och min (på den tiden) absoluta favorit ett Silver Toby 7 gram. Mycket mer än så hade man inte hunnit samlat ihop.

Efter några kilometer cyklande efter dåliga skogsvägar var jag framme vid mitt barndomsvatten. En mindre å där det simmade lite av varje i fiskväg. Fiskedagboken min säger att det var dåligt fiske men att det plötsligt hugger en jättelik gädda. Efter några sekunder går fisken loss och besvikelsen var enorm, ja jag minns det fortfarande. Men någonstans där visade jag prov på tålamod då jag fortsatte att nöta vidare och efter ett tag så kunde inte gäddan motstå mitt Toby drag och denna gång gick det hela vägen hem.


Nytt rekord! Vikten stannade på dryga 4 kilo och måttbandet visade 87 centimeter. Ingen C/R tankar på den tiden, utan den skulle ju hem och visas upp till mor och far.

2018, en så där trettio år senare. Nu är det inte min barndoms å jag fiskar i men annars är likheterna slående. Ett spö i ena handen och en håv i den andra och en ryggsäck på ryggen. Vandrar genom skogen innan man kommer ned till vattnet. Förväntningarna och spänningen är densamma. Skillnaden är bara att det inte längre är en fyra kilos man har i tankarna eller ett Tobydrag som hänger i linändan. Men känslan är ändå exakt densamma. Även hugget som strax kommer, nervositeten innan den ligger i håven. Spänningen innan man kollat dess vikt och längd. Avslutningen blev dock bättre denna gång, tänker på känslan och synen när man ser sin rekordgädda simma ner i djupet…”

Hur tung och och lång skall en gädda vara för att räknas som riktigt stor? För mig har den bilden förändras en hel del genom åren och det är väl precis så det skall vara. Det är helt upp till betraktarens öga att avgöra. Sen finns det ju vetenskapliga aspekter som man kan mäta det i. Tänker på hur stor en gädda kan bli och där tycker jag man skall utgå ifrån hur det ser ut i det land man bor i och framför allt det lokala området man fiskar i.

Denna var min första över 13 kilo och givetvis så såg den mäktig ut. Men det gjorde även min 4 kilos och inte för att tala om när jag putsade det rekordet nått år senare med nära två kilo. Men allra störst intryck en gädda gjort för mig var min första tolva som också var min första över 10 kilo. Nu i efterhand när man fått ett gäng fiskar från 10 och dryga 14 kilo så tycker jag att när en gädda börjar väga 12-13 kilo så händer det nått. Det blir något helt annat än en 10 kilos. Tänker dom få som fiskat i Lödde och Vättern och lyckas få flera gäddor över 15 kilo och nån topp på 17-18 kilo. Då lär den ribban höjas ytterligare några kilon.

Ja det går inte att ta miste om att jag älskar denna tid men det är samtidigt en hektisk period. Det känns som att hur man än gör så hinner man inte med allt. Vad vill jag då göra i år är frågan? Det är mycket. Kanske några fiskepass efter gädda, lite abborrfiske eller varför inte en del lax och öringsfiske. Dra några harrar eller varför inte något metepass efter id, braxen eller mört. Ja så har vi ju gösen eller kanske man sparar det fiske till nästa månad? Ja ni ser valmöjligheterna är många och allt fiske har ofta sin “primetime” en kort begränsad period som dessutom ofta krockar med varandra. Jag kommer gå mest efter känsla och lust istället för någon målmedveten och planerad satsning. Jag räknar inte med några trofé fiskar men vi får helt enkelt se vart vi landar och vad resultatet blir. En sak är dock säker, jag vill gärna tillbringa min tid utomhus nu och då gärna med fiskespöet till hands...

Vart går gränsen - Live ekoloden "Guds förbannelse eller ett välkommet steg in i framtiden?"

Den kanske hetaste potatisen bland sportfiskare idag är förmodligen användandet av den modernaste ekolodstekniken. Många menar att nu har vi passerat gränsen för vad man kan kalla sportfiske medan det också finns de som älskar denna utveckling och menar att detta är framtiden. Ja meningarna går isär och så lär det nog förbli.

Ute på sociala medier märker man detta tydligt. Så fort det dyker upp någon stor gös, gädda eller annan fisk som är fångad med hjälp av “live givare” så haglar kommentarerna tätt och det blir en het diskussion. Tråkigt på ett sätt för en stor fisk skall man ju egentligen glädjas åt men nu blir det istället så att den som fått fisken blir nedvärderad och näst intill hånad av ena sidan och hyllad av den andra.

Som vanligt när det gäller de “värsta kommentarerna” så är det de okunniga som skriker högst. Inte konstigt för dom vet inte bättre. Är man istället insatt i historiken kring sporfisket och själv har testat fiska både utan och med ekolod samt de nyaste “live givarna” så får man ett bättre helhetsperspektiv. Det går inte att blunda för att denna utveckling har revolutionerat fisket på vissa sätt men det betyder inte heller att man automatiskt får en massa fisk bara för att man har rätt elektronik i båten. Fast i ärlighetens namn är elektriken en förutsättning för att kunna lyckas när det gäller visst pelagiskt fiske. Tänker då främst på vertikalfiske/ spinnfiske riktat efter stor gös, röding eller öring.

När man får svaren på skärmen så blir nyckeln att åka båt, titta vad man ser på skärmen, lära sig tyda det och sen lägga ner en massa tid. En fisketeknik som på många sätt är helt i kontast med traditonellt fiske där man kastar dit man tror fisken kan befinna sig. På nått sätt krävs inte längre alla de erfarenheter och kunskaper som fiskare har lärt sig genom åren. Nu får vi istället svaren direkt på skärmen. Man ser vart fisken håller till och hur den reagerar när man fiskar på den. När man får facit på allt man tidigare försökt lista ut utan att veta så är det givetvis en grym fördel. Och beviset blir det vi kan se idag. De som lärt sig bemästra denna fisketeknik kan skörda enorma framgångar som tidigare varit helt omöjliga att uppnå.

 
Den stora frågan är då om detta skall/ bör kallas för sportfiske? Eller skall detta fiske räknas som ett annat slags fiske? Sedan finns en rad andra följdfrågor som dyker upp. Om fisket blir allt för effektivt vilka konsekvenser kan det få? Dels för fisket men även för sportfisket framledes? Ja frågorna är många och likt som i många andra fall idag så går tekniken snabbare än vad vi hinner anpassa oss till.

Redan för några år sedan tog jag avstånd till denna utveckling och valde min väg utefter mina värderingar vad det gäller sportfiske. Jag kände att varningsklockorna började ringda allt högre samt såg konsekvenser av detta. Att åka runt med båten och titta på ekolodet efter betesfisk, typ av botten och djup m.m. gör jag ibland speciellt när jag fiskar i större vatten. Nästa steg blir att leta enskillda stora fiskar som man sorterar ut och väljer sedan att fiska på. Där någonstans tycker jag att gränsen passerades. När fisket mest handlar om att åka båt och titta på skärmar känns det bara fel för mig. Detta tar ju liksom bort den där spänningen och ovissheten som jag uppskattar mest. Likheterna med tv-spel är faktiskt slående. Ja ja vet att många avskyr denna jämförelse men jag har spelat mycket fiskedata spel tidigare i livet och ser likheterna. Sen kom “live givarna” som nu effekiviseras mer och mer. Med dessa kan man nu effektivt kasta på enskilla fiskar och följa efter dom. Där passerades ytterligare en gräns för mig och här kände jag att nu har utvecklingen gått för långt. Att jaga en fisk och fiska på den under lång tid är väldigt långt bort från vad jag kallar sportfiske.

Jag ser denna utveckling som ostoppbar på många sätt. Största hindret handlar inte om oss fiskare utan de som säljer dessa prylar. När det handlar om pengar blir marknadsföringen viktig och därför är det inte så konstigt att det haglar annonser ute på nätet och i tidningar. Här nedan några exempel från vår största fisketidning och fiskebutik som tog mig ett par minuter att hitta på nätet. Här menar man att detta är ett “måste” för seriösa fiskare, och att man blir klokare samt hur viktig den nya tekniken är om man vill bli en bättre gäddfiskare.

Kombinationen som gör dig till en oslagbar fiskare! (från: Fiskejournalen)

Med en högkvalitativ design och avancerad teknik är ActiveTarget 2 ett måste-ha för seriösa sportfiskare. (Söders sportfiske)

Albin Martinsson är något av ett underbarn när det gäller fiske med realtidsekolod. Med hjälp av två(!) Garmin Livescope-system har han lyckats identifiera och fånga öring i drömformat. (Fiskejournalen)

För dig som vill öka möjlighet att fånga fisk.
Det finns en kombination av ny smart teknik som gör alla sportfiskare ännu vassare – läs artikeln här nedan! — med Jan Comstedt AB. (Fiskejournalen)

För att identifiera gynnsamma fiskeplatser för gäddan och andra fiskar använder sig gäddfiskaren Mathias Holgersson av modern ekolodsteknik. Här berättar han om hur ny teknik från Humminbird hjälper honom att hitta gäddan, och inte minst hur viktig den nya tekniken är för att bli en klokare och bättre gäddfiskare. (Fiskejournalen)

Bara någon vecka sedan jag skrev detta inlägg så lyssnade jag på det senaste avsnittet i den populära Gäddpodden där man just lyfte frågan om “live ekoloden”. Gäst i avsnittet var den välkände sportfiskaren Håkan Fransson. Jag tyckte att det kom fram väldigt många tänkvärda och kloka ord vilket jag välkomnar. Det är just detta som jag efterlyser mera, att fler sportfiskare tar ställning i denna fråga och för en saklig diskussion än den pajkastningen man ofta kan se i olika trådar ute på nätet...