måndag 19 september 2022

Gäddbibeln - Ny bok om gäddan skriven av Tobias Fränstam

Nu är det dags för en av våra svenska fiskeprofiler att ge ut sin “gäddfiskebok” som går under namnet Gäddbibeln. Tobias Fränstam är för många fiskare ett välkänt namn som syns flitigt ute på sociala medier och diverse Youtube produktioner. Förutom sin passion för gäddfiske så är Tobias utbildad fiskeribiolog och har arbetat med många olika fiskevårdsprojekt och annat som rör gäddan som art. Man kan utan att överdriva påstå att Tobias kan väldigt mycket om gäddan både som art och hur man fiskare efter den. Därför har jag rätt höga förväntningar inför boksläppet. Gäddbibeln är en omfattande bok på ca 300 sidor och den kommer ut till försäljning snart, nämligen den 3 oktober. Perfekt läsning under hösten och vintern kan jag tycka...


En annan bok som jag länge tänkt tipsa om är Gäddfeber som är skriven av Jens Bursell. Jens är en väldigt skicklig sportfiskare/ fiskeskribent och författare från Danmark. För knappt tre år sedan kom han ut med denna bok . Det är en väldigt omfattande verk på hela 376 sidor om gäddan som art och hur man på olika sätt kan fiska efter den. Jens delar frikostigt med sig av sin erfarenhet och ger tips. Ett exempel är när han går igenom hur han fiskar och bygger sina releasetackel. Detta är en bok som jag verkligen vill rekommendera alla gäddfiskare att läsa. Jag är säker på att alla kommer lära sig något vare sig man är nybörjare eller proffs.

Jag har fler gäddfiskeböcker i min samling och det är framför allt två stycken jag kan rekommendera och det är Leif Engströms Gäddfiskarens Specialknep samt den numera bortgångne Olle W Nilssons bok Gäddan och gäddfisket. Klicka på länkarna så finner man en mer utförlig bokrecension som jag tidigare skrivit.


söndag 21 augusti 2022

Sommarfisket 2022

Tiden går fort när man har roligt och lite så har denna sommar varit. Trots att det var flera år sedan jag hade ledigt fyra veckor på raken så flög bara semestern i väg. Nu har jag redan hunnit jobba i fem veckor och sommarvärmen bör rimligen snart ersättas med en svalare luft som visar vad vi går mot. Jag har inte direkt satsat på fisket i sommar. Fiskeresor och välplanerade satsningar har uteblivit. Men visst har jag fiskat en del. I snitt en till två dagar i veckan sedan sista veckan i maj med ett uppehåll på tre veckor i månadsskiftet juli-augusti.

I början av sommaren fiskade jag och Bosse i två småbäckar där det skulle finnas bäcköring. I den ena bäcken fick vi bara harr medan vi i den andra fick några mindre öringar. Ett kul och spännande fiske som passar utmärkt i början av sommaren innan myggen kommit eller mot hösten då det inte är så varmt.

Precis som jag anade så fanns inte gäddfiskesuget alls denna försommar. Vete fasen om jag fiskat så lite gädda någonsin denna tid på året som jag gjort i år. Några enstaka korta pass bara med skralt resultat.

I början av sommaren så fiskade jag en del abborre. Bästa passet var från land då jag träffade helt rätt. På bara ett par timmar fick jag närmare 70 abborrar. Det högg i varje kast under långa stunder och det var inga småabborrar heller. Fiskarna vägde mellan 2-8 hekto med ett snitt på närmare halvkilot. Har fiskat i några olika vatten och tyvärr verkar det vara svårt att få riktigt stora abborrar här. Jag har fått många fiskar mellan halvkilot upp till strax under kilot men sedan har det tagit stopp. Men riktigt roligt fiske och just finessfiske med lätta NED skallar och maskjiggar har visat sig vara riktigt giftigt i början av sommaren. 

För någon vecka sedan gästade jag samma tjärn som jag fick min storabborre förra sommaren. Då var det gott om småabborrar men nu såg jag bara till två stycken. Kanske har det dött en massa fisk under vintern av syrebrist? Svårt att veta exakt men fick en liten illavarslande känsla. Däremot fanns det gott om hjortron runt omkring tjärnen så jag och Lukas skrapade i hop närmare 8 liter.

Det har blivit en hel del gösfiske i sommar. Länge sedan jag vertikalfiskat så mycket gös och fisk har jag fått så det räcker och blir över. Men däremot känns det som att det numera är svårare att få lite bättre fiskar på bottenvertikal. När jag fiskade som mest 2012-2014 så fick jag ju en drös med gösar mellan 2,5-3,5 kilo. I sommar har jag fått gösar upp till dryga 2 kilo med ett undantag. Hade jag satsat mera på trolling eller lagt massa tid på leta större ekon i frivattnet hade jag säkert fått nån fler större gös men det är inte heller helt lätt. Gösen här uppe i norr växer långsamt nog pga. klimatet och då bestånden ökat snabbt de senaste åren överallt så blir tillväxten än långsammare (när de får slåss om födan). Detta syns speciellt tydligt i ett vatten då konditionen försämrats rejält. I fjol fick jag två gösar där som mätte 80-85 centimeter och de vägde strax under fyra samt en bit över fyra kilo. Gösar i de längderna vägde för tio år sedan i samma vatten från strax under 5 till 6,5 kilo.

Efter ett uppehåll på exakt tre veckor var jag ut två svängar förra veckan och vertikalade gös. Fisket var rätt segt under bägge passen och det var svårt att hitta områden där gösarna stod mer samlade. Istället befann gösarna på varierade bottendjup och många ekon sågs knappt då de var väldigt nära botten. Just dagar då gösen står och slickar botten brukar fisket vara extra svårt. Gösarna var också väldigt små överlag men som tur fanns det ett undantag.


En så här pass fin gös är inte allt för vanlig här uppe hos mig. Helt klart en fisk som jag är nöjd över. Gösen mätte dryga 75 centimeter med en vikt på 4100 gram. Tog på en Finn-S jigg i grönt nära botten.

När man glider ut på sjön och det ser ut på detta viset så kan man inte annat än njuta...

Förutom gösen så fick jag två gäddor i sjukilos klassen runt grundet. Har man några heta ställen i sina vatten så kan det med lite tur rädda upp en dålig fiskedag. Hösten närmar sig och förhoppningsvis kan man få upp fiskesuget lite mera. I alla fall under nån kort period. Men känslan är att det inte blir allt för mycket fiske men förhoppningsvis har jag fel.

måndag 23 maj 2022

En härlig tid som vi nu går till mötes...

En våg av grönska och pollen går igenom landet nu och de senaste dagarna har den nått mina trakter. Vackert, skönt men inte trevligt för en som lider av pollenallergi. Och snart kommer insekterna och myggen… Härligt! Isarna gick för ett par veckor sedan och gissningsvis så plaskar det just nu i var och varannan lekvik. Hade det varit för flera år sedan hade jag förmodligen inte suttit och skrivit detta inlägg i kväll utan istället tillbringat kvällen ute vid något fiskevatten.

Har egentligen inte tänkt så mycket på varför jag ändrat mina fisketider med åren. Men kanske har man blivit mer noga och medveten när det gäller att inte störa fisken i onödan. Och där är ju fiskens fortplantningstid, leken en viktig del i det hela.

När det gäller gäddfisket som jag till största delen riktar på stor gädda så är jag inte alls speciellt het på gröten att börja fiska direkt efter leken trots att gäddorna kan vara riktigt på hugget denna tid. Detta gäller speciellt på mina bästa ställen. Att fånga en 120 centimeters gädda nu som då kanske väger två kilo mindre än vad den skulle göra om hösten känns inte speciellt lockande. Sedan finns det ställen där gäddorna äter upp sig väldigt snabbt och då räcker det att ge dom ett par veckor så har dom i regel käkat upp sig rejält. Fiskar jag gädda direkt efter leken så handlar det främst om nya vatten som jag vill testa och få ett kvitto om potentialen. Samma tankesätt har jag även när det gäller andra arter så egentligen inget unikt när det gäller mitt specimenfiske (jakten efter stor fisk).

Att fiska innan leken är svårt här uppe i mina trakter. Mest för att tiden är så pass knapp mellan isen har gått till att fisken börjar att leka. Det blir ofta väldigt höga flöden efter snösmältningen vilket försvårar fisket. Fisken är även snabbt på plats på sina lekplatser och när jag nu mera väljer att inte vilja störa i själva leken så blir det svårt.

Numera börjar jag istället fiskesäsongen lite senare, ofta sista dagarna i maj eller början av juni. Juni månad är en hektiskt period för mig. Sommaren kommer ofta snabbt och vattnet har en tendes att börja värmas upp snabbare än vad man egentligen vill att det skall göra. Sett till hur det sett ut senaste åren brukar jag prioritera gäddfisket första veckorna för att sedan gå över till annat fiske under högsommaren. Mest gösfiske och ibland nått metepass eller lite abborrfiske.
 
Den första riktiga sommarkvällen infann sig igår. Lite kvällsdimma gjorde ett magiskt intryck samt gav en föraning om att sommaren är här för att stanna. Gäller nu att försöka ta tillvara på tiden på bästa möjliga sätt.

I år tänker jag i lite andra banor. Gäddfisket finns alltid i bakhuvudet och är nog svårare att släppa än vad man vill tro. Så lär säkert bli några gäddfiskedagar nu i juni men troligen mindre än brukligt. Största fiskesuget idag är efter abborre och då främst spinnfiske. Orsaker till detta är flera. Dels så har jag mycket kvar att utforska här både när det gäller fiskevatten, fisketekniker och beten. Abborrfisket har fått ta mycket stryk länge nu, några år var det gösen som tog den mesta tiden och senaste åren gäddfisket. Jo för sig så fiskar jag ju sällan eller aldrig gädda mitt sommaren så skall kanske inte skylla på det. Kanske har inte det där riktiga suget funnits. Sen så är abborrfisket dåligt (sett till riktigt stor fisk) i mina trakter i jämförelse med hur det kan se ut i övriga landet. Något som egentligen inte borde påverka mig då jag mest tävlar mot mig själv och vad som fångas i de vatten jag fiskar i. Men kanske finns det något omedvetet störningsmoment som påverkar en då abborrfisket blivit bättre än någonsin på andra håll i landet och man ser bilder på 2 kilos abborrar var och varannan vecka. Sen skall vi inte tala om de holländska och spanska klunsarna på 2,5-3 kilo som syns med jämna mellanrum. Men just detta är ju samtidigt en tjusning med fisket, att fiskar blir olika stora på olika platser. Viktigt då att inse sitt egna fiskeområdets begränsningar och potential. Vad är bättre att fånga en abborre över 1,2 kg i sitt hemmavatten eller åka till Kalmarsund och ta en 2 kilos eller till Spanien för att jaga en 2,5 kilos? Jag ser inget svar på den frågan utan det ligger helt och hållet på vad man anser själv.

Jag är villig att erkänna att jag har en rätt kass topplista när det gäller abborre även om jag ser till det område jag bor i. Jag är säker på att det finns flertalet vatten med stora abborrar som skulle göra mig riktigt glad. Fiskar som med lätthet skulle platsa på mina abborrlistor. Däremot har jag en riktigt bra toppfisk (1760 g) som kan bli svår att peta ner. Men man skall aldrig säga aldrig och när det gäller abborre så har jag en liknande dröm som när det gäller gädda. Skillnaden är att gäddan skall väga över 15 kg medan abborren skall vara över 2 kilo. Nästa kriterier är däremot detsamma, att fisken skall fångas i samma landskap som där jag bor. Det tredje och sista kriteriet är något som skulle göra fisken fulländad och då skall den vara fångad i något av mina hemmavatten och då helst i ett vatten som jag hittat till själv.

Vattenflödet är högt nu i de lite större vattendragen. Det verkar dock inte bli något extrem hög vårflod men gissar att de stora älvarna kommer ha riktigt högt vatten längre än normalt då snösmältningen kommit igång sent i fjällen samt att det är rätt stora snömängder. 
 
Jag har skrivit mycket om abborre och må så vara men det finns en del annat också I tankarna. Ambitionen är att fiska bredare med tiden och gå lite ifrån mitt fokus på gädda. Återstår att se hur jag lyckas med det. Som man säger, det är lätt att hamna i sina gamla fotspår. Men jag skall i alla fall försöka...

måndag 25 april 2022

Största gäddan på över tre år!

En del kanske tycker att mitt fokus på stora fiskar, i detta fall gäddor är nog så överdrivet. Man kanske kan tro att jag inte bryr mig om något annat än att just få dom där stora fiskarna? Till mitt försvar kan jag säga att jag försöker få ut så mycket som möjligt i mitt fiske och där är just jakten på de stora fiskarna en stor drivkraft, en motivationskälla som gör att jag lägger ned den där extra tiden och energin. Glädjen över att fånga en stor fisk är något speciellt men som jag skrev i min förra rapport så behöver det inte automatiskt vara den allra största fisken som man minns och värdesätter mest i slutändan. Om jag skall försöka likna mitt sportfiske med ett berg eller pyramid så blir mina stora fiskar toppen av ett berg. På vägen till själva toppen hinner man få del av så mycket annat som t.ex.. naturupplevelser, kamratskap, spänning och inte minst viktigt avkoppling.

Sedan är det ju lite så att har man fiskat mycket efter en viss art och lagt ner massvis med tid och energi så höjer man ju ribban allt eftersom. Det man var nöjd med för tio år sedan kanske inte smäller lika högt idag. I fjol var jag lite besviken över att jag inte lyckades få upp någon gädda över 12 kilo. Just tolv kilo tycker jag är gränsen när en gädda börjar kännas riktigt stor. Sådana gäddor finns inte heller automatiskt i alla vatten och i regel går det flertalet tiokilos gäddor på varje tolvkilos. Tolvkilo är också gränsen för att registrera sin gädda hos Sportfiskarna.

Senaste “tolvan” jag fick var för drygt två år sedan, en fisk som togs på ismete och vägde 12250 gram. Efter det har jag fått kämpa för att komma dit igen. Idag ligger mitt snitt på 21%, d.v.s. det krävs alltså i snitt 5 gäddor över 10 kilo för att få en över 12 kilo. Fast denna gång hann det komma 15 gäddor mellan tio och tolv kilo innan tolvan kom. Som kontrast kan man jämföra med året 2018 då jag “bara” fick 3 gäddor över 10 kilo men dessa vägde 12,46 kg, 13,1 kg samt 13,22 kg. Detta visar lite på hur slumpens skördar kan slå in. Jag gillar ju statistik och räknar på det mesta men det är framför allt toppfiskarna jag värdesätter mest.

Nu har jag ju redan avslöjat att det har kommit en “tolva” i år så lika bra jag berättar lite om den fisken. Jag minns hur jag tvekade om jag verkligen skulle sätta ut ett spö i det hålet jag nyligen hade borrat. Anledningen var att räkneverket på rullen stannade vid endast 9 fot. Så grunt har jag aldrig fått någon riktigt stor gädda på. Minns att jag hade 12-13 fot ned till botten där jag tog min första 12 kilos men nu var det ju ännu grundare. Samtidigt har jag ibland varit lite feg att just fiska riktigt grunt. Men skall jag vara ärlig så har jag många gånger haft nått spö grundare än övriga i fall att den stora skulle finnas just där. Men det har sällan eller aldrig slagit in. Just hur grunt gäddorna går kan ju varierar. Dels när på året du fiskar men även från vatten till vatten.

Idag hade jag ett bra fiske och det kom flera huggperioder under dagens lopp. Jag hade ute spöna kring 8 tiden och tog in dom ca 16:30. Totalt 23 hugg och 18 gäddor upp så det var en riktigt bra fiskedag om man ser till antalet fiskar. Av dessa 23 hugg så kom endast ett i det grundaste hålet. Fället kom ca 9:30 och när jag kom till hålet såg jag att den stod still och inte heller dragit ut med så mycket lina. Detta är ofta ett tecken på en mindre fisk så jag hade absolut inga “storgäddsvibbar” när jag satte in mothugget. Men kände till min förvåning att det svarade rätt bra. Men det var nog först då den var strax under hålet jag började ana att den kunde vara stor. Då drog den iväg på först en längre rusning och sen en till. Landningen gick smärtfritt och den satt perfekt krokad. Snabbt i vågsäcken för att sedan snabbt transporteras till min vattenfyllda pulka. Noterade att den såg rätt lång ut och kände att säcken var rejält tung så anade att den kunde väga en del.



Jag har sedan flertalet år tillbaka tagit för vana att alltid fylla pulkan med vatten när jag fiskar själv. Just i fall man skulle få någon så pass stor gädda som man vill kunna dokumentera på ett bra sätt. Är man två eller fler kan ju den ena stå och hålla gäddan i hålet medan den andra fixar i ordning våg, måttband, matta och kamera. Är man däremot själv så är det omöjligt. Tidigare tog jag alltid med mig mattan och våg/måttband vid varje fäll. Fick jag en stor gädda som jag ville föreviga så tog jag först upp den på mattan för ett snabbt foto och mätning. Sedan in i vågsäcken för vägning och därefter direkt ned i hålet. En procedur som går snabbt om man är van och väl förberedd.

Men med en vattenfylld pulka blir hela processen så mycket mindre stressig och man kan i lugn och ro förbereda grejorna innan dokumentering och mellan momenten har man möjlighet att låta gäddan vila i pulkan. Har jag nära mellan hålet och pulkan så tar jag vikten när jag liksom har gäddan i säcken. Sedan in med gäddan i pulkan. Nästa moment lägger jag gäddan på mattan och kollar längd plus ev. en snabb bild innan den går tillbaka i pulkan. Sista momentet blir några bilder då jag håller gäddan och sedan släpper jag tillbaka den. Jag ser också alltid till att borra ett hål vid pulkan. Jag har aldrig upplevt att någon gädda inte simmat piggt ned i hålet och när jag har dom i pulkan så står de allt som oftast lugnt och vilar. Jag skulle vilja påstå att ismete i plusgrader är en av det skonsammaste fiskena man kan bedriva ur C/R synpunkt. Ytterligare ett plus är att man väldigt sällan ser blödningar eller djupa krokningar.

En annan sak som är väldigt bra med att ha en vattenfylld pulka redo är om man får flera hugg efter varandra. Har man då en storgädda i pulkan så kan man fokusera på eventuella hugg. Man har ju mer än en gång varit med om att storgäddorna har en tendens att komma på rad…



En gädda som vägde 12360 gram och mätte 120 centimeter. Ingen dussinfisk för mig utan den går in som nummer åtta på min 10 topp lista samt som nummer fem på min 10 topp ismete lista.

Resten av dagen bjuder på flera skapliga fiskar men ingen som kommer upp i närheten av tolvkilosen.
Sammantaget kan man inte vara annat än riktigt nöjd över detta fiskepass. Det innehöll det mesta. Många fiskar, flera fina fiskar och så en storgädda som pricken över i ett. Dagen efteråt fick jag något av en mättnadskänsla vilket jag brukar kunna få när jag fått en bra fisk. Jag hade dock två fiskepass kvar att genomföra enligt min planering. Och där är jag rätt noga, när jag väl gör en plan så försöker jag fullfölja den. Så blev det också. Det blev totalt åtta ismetepass från isen under mars och april.

onsdag 20 april 2022

Dubbla storgäddor under samma pass!

Ibland kommer storgäddorna på rad och vissa gånger får man vänta länge innan dom dyker upp. Idag var en dag då de visade upp sig från sin bästa sida. Men det började inte så lovande då de lite mindre gäddorna var ordentligt igång under egentligen hela morgonen.

Jag fick knappt vila upp mig mellan huggen men sen kom en period där inget hände på länge och jag kunde både fika och ta mig en liten tupplur. Men sömnen blev kortvarig då ett välbekant plingande ljud gjorde mig klarvaken på sekunden. När jag kom till hålet såg jag att fisken dragit iväg med rätt mycket lina. Bra tecken, mothugg och ett bra svar! Rätt snabbt kommer det även upp och det är en rätt så bra fisk. Inte den längsta gäddan men den är både grov och hyfsat tjock. Med åren har man fått en rätt bra känsla över hur stora sina gäddor är innan vägning. Men visst ibland blir man lurad och det gäller åt bägge hållen. Denna gång låg jag tämligen rätt i mina gissningar. Tippade på en bit över tio kilo vilket stämde rätt bra.

10400 gram - 110 centimeter var måtten på denna fisk.

När jag någon timma senare funderar att käka lunch så kommer nästa storgädda. Jag känner redan vid mothugget att det är frågan om en bra fisk. Den är stark och gör flertalet rusningar. Jag får lirka en stund innan jag får upp skallen genom hålet. Ja detta visar sig åter vara en bra fisk och en nivå större än den förra. Min gissning är dock att den är lite för kort för att överskrida tolvkilosvallen. Jag ligger även hyfsat rätt denna gång i min gissning. Jag får dock ingen vila utan när jag har fått gäddan i min vattenfyllda pulka så kommer nästa hugg. Denna fisk är helt okej så den får följa med till pulkan och göra den större systern sällskap. Väger den snabbt till en bit över 8 kilo innan den får simma tillbaks.
                                     
              Riktigt fin gädda som mätte 114 centimeter med en vikt av 11550 gram.

Timmarna går och eftermiddagen bjuder på ett riktigt segt fiske. Men det gör inte så mycket tänker jag när jag promenerar hemåt efter isen med ett leende på läpparna...


måndag 11 april 2022

Gäddans kondition - Ett tecken på vattnets potential

Vill man få ut mer av sitt gäddfiske kan en sak vara att titta på gäddornas kroppsform eller vad man i fiskarna termer kallar för kondition. Detta är inte bara intressant utan även en stor fördel när det kommer till konsten att finna de rätta storgäddsvattnen. Den stora frågan blir således ”Vad krävs det då av ett vatten för att en gädda skall få de rätta förutsättningarna för att växa sig riktigt stor?” För att bena ut denna fråga finns det massvis med olika saker man måste ha koll på och känna till. I denna artikel kommer jag dela med mig av mina egna tankar, erfarenheter och kunskap. Mycket är baserat på egna anteckningar och statistik jag gjort från mina egna fiskepass. Men jag har även tagit med exempel från andra håll samt fakta i ämnet. Sen har jag även lagt fram en del egna teorier och antagande baserat på mina kunskaper och erfarenheter.

SÖK VATTEN SOM LIGGER RÄTT I TIDEN
Det man måste ha i åtanke är att ett vatten aldrig är helt konstant. Förutsättningarna kan skifta genom åren och i vissa fall går det väldigt snabbt. Så man kan inte säga att ett vatten som var kasst för säg tiotalet år sedan är det idag. Sedan finns det vatten som är mer konstanta över tid. Genom att ta in så mycket kunskap som möjligt samt skaffa egen erfarenhet i form av att fiska så får man lättare en känsla vilka vatten som ligger rätt i tiden.

RÄTTA PROPORTIONERNA ÄR VIKTIGT
Hur ser då de rätta proportionerna ut gällande gäddor? En lång och smal gädda med ett stort huvud brukar tyda på att födotillgången inte är den bästa. Ofta är det äldre individer som är på retur som uppvisar den allra sämsta konditionen. Motsatsen eller sportfiskaren dröm är att hitta vatten där gäddorna har ett oproportionerligt litet huvud i förhållanden till dess kropp. Dessa fiskar brukar i regel även vara tjocka om buken och breda över ryggen. Detta tyder ofta på en snabb tillväxt med väldigt god tillgång på föda.

ÖDSLA SÅ LITE ENERGI SOM MÖJLIGT
En gädda är en utpräglad jaktmaskin som behöver goda jaktförhållanden och mycket mat för att kunna bli riktigt stora. För att gäddorna skall bli än fetare så kommer en annan faktor att spela in och det är hur lättillgänglig födan är. Om gäddan måste röra på sig mycket för att skaffa mat så tar det mycket energi vilket påverkar dess kondition negativt. Om den däremot knappt behöver anstränga sig alls för att få sin mat, ja då kan gäddan bli riktigt fet och stor. Alla ansträngningar kostar energi, ett exempel är leken. Har gäddorna en lång och besvärlig transportsträcka till sina lekområden så brukar det märkas tydligt på fiskarna man får efter leken. Ligger lekplatserna däremot nära och tillgången på föda är god direkt efter lek så kan gäddorna vara i riktigt bra kondition fastän dom nyligen lekt.

RÄTT MAT GENOM HELA LIVET
Det är även viktigt att gäddor redan i unga år hittar rätt föda så de får en bra start på tillväxten. När de väl har fått det och börjat växa till sig är det inte fel om det finns gott om större bytesfiskar som exempelvis braxen, id, ruda, sutare, lake eller sik. I vissa vatten, speciellt större djupare sjöar kan det finnas gott om siklöja eller nors som går i stora stim. Detta är periodvis lättfångad föda och skulle det även finnas större bytesfiskar i samma vatten betyder det med största sannolikhet att det finns stor gädda. En annan typ av vatten är de med laxfisk i. Det kan vara allt från små put & take vatten till stora kraftverksmagasin. Laxfiskar är fet och näringsrik föda för en gädda vilket skapar förutsättningar för riktiga monstergäddor.

FÖR MÅNGA GÄDDOR I SAMMA VATTEN BLIR ALDRIG BRA
Blir det för mycket gädda i ett vatten är det inte bra. Det skapar en konkurrenssituation där alla individer slåss om samma föda. Gäddornas tillväxt blir långsam redan från start. Bytesfisken blir även mer vaken och alert vilket gör den mer svårfångad.

GENER OCH ANLAG
Kanske finns det ytterligare en faktor som spelar in? En slags osynlig faktor som kan påverka konditionen i både negativ och positiv riktning. Här tänker jag på gener och anlag. Jag tror alla som fiskat gädda länge funderat över hur gäddor i vissa vatten kan bli så pass stora och grovvuxna trots avsaknad från vad man tycker optimala förhållanden. Det kan även vara tvärtom, att man fiskar i ett vatten som man tycker borde vara perfekt för att producera grova storgäddor men istället finner man överlag rätt mediokra gäddor med smala ryggar. Det kan också vara att man fiskar i två tillsynes identiska vatten med liknande förhållanden men ändå ser man stora skillnader i gäddornas kroppsform.

Något som bygger vikt är framför allt rygg bredden. En hög kroppsform utan att den smalnar av baktill är något som man också vill se. Hittar man gäddor som uppfyller dessa kriterier så kan man tänka sig att i just detta vatten finns det fiskar med rätt gener för att kunna växa sig riktigt stora.

Tittar vi på andra fiskarter så ser man ju detta tydligt. Tänker främst på vandrande fisk som lax och havsöring. Alla åar och älvar har sina egna stammar där storlek och kroppsform skiljer sig rejält åt. Hur mycket gener och anlag spelar in på just gäddor är nog svårt att veta exakt. Man kan gissa att det gör en hel del.

CATCH AND RELEASE OCH HÖGT FISKETRYCK NEGATIVT FÖR KONDITIONEN
Något som man sett tydligt både genom forskning, studier men även upplevt själv är hur hårt fiskade vatten påverkat gäddornas konditionen på ett negativt sätt. Egentligen är det fullt logiskt att det blir på det sättet. Ett högt fisketryck stör fisken mera och gäddorna blir lättare skrämda och mer misstänksamma. Har en gädda dessutom fångats och släppts tillbaks en eller flertalet gånger så har man sett att den oftast tar det lugnt ett bra tag innan den börjar äta igen.

LETA EFTER VATTEN DÄR BALANSEN HAR RUBBATS
Är man däremot ute efter dom allra största gäddorna så kan ett sätt vara att hitta vatten som sticker ut i mängden. Jag tänker på vatten som påverkats av något som gjort att balansen rubbats och på sätt skapat utrymme för gäddorna att växa sig riktigt stora. Exempel på detta är reglerade vatten där lekområdena begränsas vilket bidrar att gäddpopulationen blir onormalt liten. Ett litet bestånd av gäddor, avsaknad från annan rovfisk och mycket betesfisk ja då är förutsättningarna perfekta för en gädda att kunna bli riktigt, riktigt stor. En annan sak man har kunnat observera vilket jag tror betyder en hel del i sammanhanget är att betesfisken i sådana vatten blir mindre oroliga och på så sätt lättare för gäddorna att komma åt. Åter igen ett exempel på ju mindre energi en gädda behöver ödsla på att jaga gör att den kan lägga på sig lite i vikt. Nyligen uppdämda vatten är också intressanta. Mängden näringsämnen skjuter i höjden och skapar mat i överflöd till småfisken som växer snabbt i storlek. Rovfisken får nu ett rejäl "boost" av mat vilket skapar förutsättningar till en extrem tillväxt. Detta har man sett i flertalet fall när det gäller abborre men borde gälla även gäddan i viss grad.

EXEMPEL PÅ VAD SOM KAN SKE NÄR NYA ARTER KOMMER IN I ETT VATTEN
Balansen i ett vatten kan även rubbas genom att artsammansättningen ändras. Detta kan ske både naturligt och onaturligt. Det klassiska och det jag kallar för onaturligt är när människan går in och leker gud genom att sätta in fisk. Put & take vatten är idag vanliga och då handlar det främst om laxfisk oftast regnbågslax men även öring, röding och harr som sätt in. Laxfiskar är extremt feta, sen att de tillbringat livet i en odlingskasse tills de plötsligt kastas ut i en tjärn helt ovetande om vad som väntar dom så kan man lätt förstå att gäddorna som bor där kommer dra extrem nytta av detta i sin tillväxt. Gäddorna här kan bli extremt feta. Om Put & take vattnet göder gäddorna så finns det exempel på det motsatta. Ett skräckexempel är en mindre sjö/tjärn där det fångades under några år flera riktigt stora gäddor. Artsammansättningen då var i det närmaste perfekt för att skapa monstergäddor. Få gäddor, väldigt lite små bytesfiskar men gott om större karpfiskar. Det som hände var att några som ismetade fiskade med levande mört och på så sätt förde in en ny art i vattnet. Katastrofen var ett faktum och beståndet av smågäddorna exploderade inom loppet av några år. Nu var förutsättningarna för de mindre gäddorna att växa sig riktigt stora i princip helt borta.

Naturliga sättet är när en ny art lyckas ta sig in i ett vatten av egen kraft där det redan finns gädda. Detta kan inverka på flera olika sätt allt beroende på vilken art det är fråga om samt hur det ser ut i det aktuella vattnet sedan tidigare. Ett exempel jag själv varit med och beskådat är då gösen kommit tillbaka i vissa vatten. Från att i princip helt varit borta så har bestånden blivit riktigt starka inom loppet på bara några år. Att gäddbeståndet har minskat är ju fullt naturligt men jag har även sett hur fisket påverkats. Hur konditionen har förändras är rätt intressant. Det verkar som att gäddorna som står och slåss om maten där gösarna finns påverkas mest negativt medans gäddorna som jagar på andra håll fortfarande kan bli grova. Man skulle kunna tänka sig att storgäddorna kunde gå och kalasa på alla smågösar och på så sätt växa sig riktigt stora och feta. Men något sådant tecken har jag inte sett röken av.

TÄNKBARA EFFEKTER NÄR MAN FISKAR BORT GÄDDORNAS MAT
Idag är det populärt med s.k. reduktionsfisken. Det går ut på att fiska bort massvis med karpfisk som braxen, id, mört m.m. Detta för att b.la. få en bättre balans och förutsättningar för rovfisken i sjön. I dessa vatten är siktdjupet dåligt och genom att göra dessa insatser kan man se skillnader rätt snabbt. Frågan är dock hur detta gynnar gäddan gällande tillväxt och kondition? Min gissning är faktiskt negativt. Genom att ta bort stora mängder stor karpfisk så gissar jag att storgäddorna magrar rätt snabbt. Det kommer även bli mer små fisk vilket kanske gynnar abborren i stället och även smågäddorna som blir fler till antalet. Fler smågäddor betyder även större konkurrens och vips så är ett bra storgäddsvatten förstört för ett tag i alla fall. Detta är min gissning men saknar egen erfarenhet själv då jag inte fiskat i ett sådant vatten. Så hade varit väldigt intressant att ta del av vad ni gäddfiskare har för erfarenheter kring detta.

STÖRRE DJUPARE SJÖAR

Något som tåls att tänka på är att i vissa typer av vatten så är det inte alls ovanligt att man ibland kan få långa och magra fiskar men för den skull innebär det inte att alla gäddor är det. Istället kan det finnas gäddor som även har bra kondition. Exempel på sådana vatten är större djupare sjöar där gäddorna kan leva antingen pelagiskt eller så grundare. Det kan även finnas individer som växelvis lever grunt och djupt. Dessa gäddor kanske har lärt sig när de bör gå grunt för att hitta rätt föda eller röra sig mot djupare vatten om födotillgången är bättre där. Sådana här typer av vatten är också oftast väldigt artrika vilket betyder att gäddorna har en bred meny att välja emellan. Väljer gäddan rätt så kan den i regel bli riktigt stor.

Det finns flertalet andra orsaker som gör dessa typer av vatten till så pass goda storgäddsvatten. Varierande djup, in och utlopp från rinnande vattendrag, strömsatta sund, grund, grynnor och annan struktur som skapar goda jaktmarker. Vattenkvalitén och syrehalten är ofta mycket bra. Dessa vatten värms även upp förhållande långsamt vid exempelvis värmeböljor. Blir vattnet för varm eller kallt så finns det ofta områden i närheten med lämpligare temperatur att söka sig till. Kort sagt här finns allt en gädda behöver för att kunna växa sig riktigt stor. Kanske inte så konstigt att exempelvis våra två största sjöar Vänern och Vättern hyser mängder av storgädda?

GRUNDA SJÖAR
Grundare sjöar utan större djup producerar ofta gäddor av i stort sett samma format. Här är skillnaden i kondition ofta mindre påtaglig vilket gör det enklare att bilda en uppfattning av vattnets potential. Här tvingas gäddorna leva samma slags liv och födotillgången är mer begränsad i form av färre fiskarter. Men detta betyder inte för den skull att det inte finns plats för stora individer. Min erfarenhet stämmer bra in med vad jag hört av andra gäddfiskare att dessa vatten ofta innehåller mycket gädda, väldigt gott om mindre individer men även utrymme för ett fåtal riktigt stora gäddor. Här går det åt många små gäddor på en stor och dessa vatten kan många gånger vara rätt svåra att lyckas i om man är ute efter de största individerna. Men har man tur kan belöningen bli riktigt stor.

Sedan finns det grunda vatten som sticker ut i mängden och det beror ofta på att det finns väldigt stora mängder av lite större bytesfisk vilket gör att medelvikten på gäddorna kan vara riktigt bra. När gäddorna blir stora nog så kan de börja specialisera sig på exempelvis braxnar, rudor, sutare och då kan vikterna ytterligare skjuta i höjden. Frågan är om de allra största gäddorna ändå finns i dessa typer av vatten? Trots mängder med mat så blir ju konkurrensen väldigt stor då populationen av gäddor i bra storlek är väldigt stor.

TJÄRNAR, GÖLAR
Dessa typer av småvatten brukar i regel vara grunda och näringsrika med mycket vass och annan vegetation. Mängden bytesfisk liksom rovfisk är oftast stor här mycket beroende på all växtlighet som gör det lättare för småfisk men även smågäddorna att kunna gömma sig och söka skydd. Vattnets form spelar även in. En långsmal tjärn ger exempelvis en klart större strandzon än en cirkelfångad tjärn i samma storlek. Sådana här typer av vatten brukar även ha perfekta lekområden vilket är ytterligare en faktor som talar för ett stort gäddbestånd.

Hur ser då konditionen gäddornas kondition ut i dessa vattentyper? Jag har fiskat väldigt mycket i sådana här småvatten, framför allt när jag var yngre. Konditionen har varierat rejält från den bästa till den sämsta tjärnen. Det vanligaste är dock en medelgod kondition men däremot så har jag haft svårt att få längre gäddor. Topparna har oftast stannat mellan 90-100 centimeter vilket jag tolkar som ett tecken att de växer så pass långsamt att de sällan blir så mycket längre. Gäddornas bytesfiskar i dessa vatten har oftast handlat om mört, abborre och gärs. Just avsaknaden av större bytesfiskar gissar jag är orsaken att gäddorna inte uppnår bättre storlek. Finns det endast små bytesfiskar i en tjärn så blir oddsen för gäddorna att kunna bli riktigt stor väldigt små.

Men skulle det däremot finnas större bytesfiskar som exempelvis braxen, id, sarv, harr, sutare, ruda, sik eller lake så blir det genast intressantare. Sådana vatten kan vara riktigt trevliga fiskevatten med mängder av fina gäddor men sällan de riktigt stora. Sedan finns det som vi varit inne på tidigare små guldkorn gömda ute i skogarna. Allt från klassiska Put & Take vatten med laxfiskar till små tjärnar där artsammansättningen på nått sätt slumpat sig på ett perfekt sätt för att ta fram jättegäddor. Just gällande småvatten tror jag det finns väldigt mycket att upptäcka.

Ser vi till nackdelarna gällande tillväxten i dessa småvatten så kan det lätt uppstå syrebrist om vintrarna samt att vattentemperaturen om sommaren kan passera långt över vad som är optimalt. Leder syrebristen till stor fiskdöd kan det i vissa fall rubba balansen på ett sätt som leder till att en eller några årskullar smågäddor får en perfekt start på tillväxten och kan växa upp och bli riktigt stora. När dom väl dött så återgår vattnet till sin ”vanliga” linda. Ytterligare ett exempel på ett ”skadat vatten” som under begränsad tid kan bjuda på överraskningar.

SKÄRGÅRDSGÄDDORNA
Skärgårdsgäddorna är för mig lite av ett mysterium. Det här verkar vara den mest komplexa och svårförklarade gäddarenan. Bevisligen kan denna miljö vara riktigt produktiv när det gäller att ta fram storgäddor. Men samtidigt är det en känslig miljö som har påverkats negativt på flera håll i landet vilket har fått till följd att gäddfisket försämras radikalt. Men under rätt omständigheter så kan skärgården vara ett område som producerar riktigt grova och feta gäddor. Ett friskt skärgårdsområde innehåller mycket bytesfisk och ofta stora mängder större karpfisk som braxen och id.

Mina egna erfarenheter gällande skärgårdsgäddorna längre norrut är lite tudelade. Vissa områden har jag bara sett långa, slanka individer trots god tillgång på i mina ögon perfekta bytesfiskar. Andra områden kan majoriteten av gäddorna vara magra medan det mitt i allt dyker upp en gädda i riktigt bra kondition. Sen kan det finnas områden där större delen av gäddorna blir grova och feta. Ja variationen känns stor när det gäller skärgårdsgäddornas kondition. Ytorna är stora så här så nyckeln blir att finna rätta områdena för att lyckas hitta stora och väl konditionerade fiskar.

STRÖMMANDE VATTEN

När det gäller strömmande vatten som bäckar, åar eller älvar så kan man tänka sig att här borde det kunna finnas riktigt stora gäddor i bra kondition? Visst är det så men det betyder inte automatiskt att alla rinnande vattendrag producerar stora och grova gäddor. Tillgången på mat och framför allt rätt mat är viktig så det är bra om det finns en stor artrikedom som är tillgängliga under hela årets lopp. Detta är det viktigaste så därför kan man inte avfärda en liten å som ett potentiellt storgäddsvatten. Stora gäddor i perfekt kondition har fångats i allt från små oansenliga åar till stora älvar.

Något som är väldigt viktigt att känna till är att ett vattendrags förutsättningar kan variera rejält beroende på vart du fiskar. Vissa områden kan innehålla rätt magra slanka gäddor medans andra områden i samma vatten kan göra det motsatta, d.v.s. feta, grova gäddor. Förklaringen till detta kan vara att artsammansättningen eller tätheten på lättillgänglig bytesfisk förändras. Detta kan bero på exempelvis vandringshinder, en fiskodling, eller närheten till en sjö eller inte minst hav.

Vattendrag som mynnar ut i havet eller större insjöar är alltid intressanta. Här kan man få det bästa ur två världar. Just om hösten kan man se detta tydligt då gäddorna i dessa områden kan bli riktigt feta. Förklaringen ligger många gånger i att det stiger höstlekandefisk som lake, siklöja och sik men även karpfisk som går upp för att övervintra. Sen om våren/försommar stiger fiskar som id, braxen, abborre och mört i stora stim vilket blir en perfekt ”boost” för en hungrig gädda som nyligen har lekt.

Om jag skall försöka ge en generell bild utifrån mina egna erfarenheter kring rinnande vatten jämfört med stillastående så tycker jag att gäddorna här är allmänt mer grovvuxna över ryggen men istället mindre feta om buken. Som jag påpekade tidigare så kan konditionen se väldigt olika ut beroende på vart du fiskar men den kan även skifta rejält på en och samma plats. Så ett tips är att försöka få flera lite större gäddor innan man vågar sig på en bedömning om det är ett ställe värt att satsa på eller inte.

SÅ HÄR KAN MAN GÖRA FÖR ATT MÄTA EN GÄDDAS KONDITION
För att göra det hela intressantare så kan man räkna ut konditionsfaktorn på sina gäddor. På detta sätt kan man se om ett vatten har potential att producera riktigt grov gädda. Sedan som all annan statistik så får man nu lättare en bild hur det ser ut i sitt vatten, i detta fall i siffror. Jag har använt mig av Fultons formel som man bl.a. haft när man kollat konditionen för havsöringar. Där har siffran 1,0 varit det ”normala”. När alla fiskarter har olika kroppsbyggnad så blir ju omöjligt att använda samma standardvärden utan istället har jag gjort en egen variant som jag tycker passar in när det gäller just gäddor. 

SÅ HÄR RÄKNAR DU UT GÄDDANS KONDITIONSFAKTOR
Mallen är följande:
100 x fiskens vikt i gram / (längd x längd x längd) =

Du delar den första summan med den andra i parentesen.
Viktigt att tänka på när du slår på miniräknaren är att använda parentesen

Ett exempel:
100 x 9220 / (110 x 110 x 110) = 0,69

Konditionsfaktorn på en gädda som är 110 cm lång och väger 9220 gram ligger på 0,69. Det innebär att den har en medelgod kondition men har rätt nära till god kondition.


Så här ser min konditionstabell ut.

0 – 0.59 Mycket låg konditionsfaktor
0.60 – 0.65 Låg kondition
0,66 – 0,70 Medelgod kondition

0.71 – 0.75 God kondition.
0.76 – 0.90 Mycket god kondition.


0.91 - Extrem kondition.


STANDARDTABELL – GÄDDANS KONDITIONS
Här nedan finns en tabell som visar vad en gädda bör väga för att hålla en godkänd konditon. F-värdet ligger runt 0,71.

Längd (cm)

Vikt (gram)


Längd (cm)

Vikt (gram)

60

1540


96

6320

61

1620


97

6520

62

1700


98

6720

63

1790


99

6930

64

1870


100

7140

65

1960


101

7360

66

2050


102

7580

67

2150


103

7800

68

2250


104

8030

69

2350


105

8270

70

2450


106

8510

71

2550


107

8750

72

2660


108

9000

73

2780


109

9250

74

2890


110

9510

75

3010


111

9770

76

3130


112

10030

77

3260


113

10310

78

3390


114

10520

79

3520


115

10860

80

3660


116

11150

81

3800


117

11440

82

3940


118

11740

83

4080


119

12040

84

4230


120

12340

85

4390


121

12650

86

4540


122

12970

87

4700


123

13290

88

4870


124

13620

89

5040


125

13950

90

5210


126

14290

91

5380


127

14630

92

5560


128

14980

93

5740


129

15330

94

5930


130

15690

95

6120








måndag 4 april 2022

En fisk som skänkte mig mer glädje än på länge…

När jag fått flera stora fiskar i ett fiskevatten och i vissa specifika områden så blir man med tiden lite avtrubbad. Det är lite så man bara väntar på den där fisken som sticker ut, alltså ett nytt sjö, älv eller å rekord för att bli riktigt glad. Att däremot ta en fin fisk på nya ställen i nya vatten blir nått helt annat. Därför har jag som avsikt varje år att testa lite nya vatten.

Jag skulle gissa att min strategi är rätt annorlunda mot vad majoriteten av fiskare har. Vanligt är att man åker runt och testar flertalet olika vatten och fiskar lite i blindo. Eller så det andra sättet att man bara fiskar sina säkra kort och följer sina inkörda rutiner. Jag koncentrerar mig istället på några få vatten i taget och sätter sedan upp en långsiktig planering över hur mitt fiske kan se ut över tid. Eftersom jag vill få ut så mycket som möjligt av mitt fiske tänker jag hur kan jag fiska i ett vatten under ett helt år. När man sedan börjar fiska så upptäcker man ju ett och annat. Man får en känsla för vad man tror på och vill prova på framöver. När man sedan lyckas omvandla sina teorier till praktiken uppkommer kanske den roligaste känslan av alla. Första stora fisken är oftast den roligaste och med tiden suddas den där riktiga fiskarglädjen lätt bort. När den känslan uppkommer finns lite olika alternativ. Jag har ibland gått vidare, bytt metoder, pausat ett vatten några år tills jag känt suget komma tillbaka. Att just kunna släppa greppet om sina fasta rutiner i sitt fiske när man känner att det inte är lika roligt längre tror jag är väldigt viktigt. Jag har varit nära att trilla dit och jag vet många som varit sjukt drivna och duktiga i sitt fiske men tillslut har dom mer eller mindre gått i väggen och lagt ner fisket. En del för gott, andra kommer tillbaka, vissa kanske byter inriktning i sitt fiske. Fisket skall vara roligt, inte ett tvång att ständigt prestera. Istället skall prestationen ses som en bonus eller belöning som kommer med jämna mellanrum om man gör jobbet rätt. 

Förra året ungefär samma tid testade jag för första gången det aktuella vatten från isen. Jag hade fiskat där i öppet vatten så jag hade koll på så sätt. Jag valde då ut en plats som bara kändes rätt. Men resultatet blev rätt skralt. Tre gäddor upp på en heldag och inga större. Däremot var kondisen på de två fyra kilos gäddorna riktigt bra så rätt gädda här borde kunna väga en hel del. Trots uteblivet resultat så kände jag att stället var värt en chans till från isen om ett år.

Nu var det åter dags och med tanke på hur det såg ut förra året så var jag inte beredd på något huggrace och så blev det också. Satt sju timmar på isen och under 6 timmar och 15 minuter hade jag inte ett endaste hugg. Men det började bra, första hugget kom när jag precis hade satt ut mitt sista spö. En gädda runt 3,5 kilo, kanske inte den man vill ha men en bra start och ett tecken att dom finns där. Nästa hugg kommer bara tio minuter senare. Försiktigt hugg och jag känner i mothugget hur den lossnar. Förmodligen en snipa. Det går tio minuter innan ytterligare ett lika försiktigt hugg kommer. Jag hinner komma fram till hålet och även lossa linan från vippan. Fisken tar då lite lina så jag tvekar inte med att göra mothugget. Jag är helt inne på en snipa men känner direkt att det är frågan om en stor fisk. Tvärnit och sen några pumpningar innan den drar iväg på första rusningen. Överraskningen är ett faktum. Riktigt stark fisk så det blir några nervösa minuter innan den kommer upp genom hålet.


Känslan när man väl lyckas få upp en fisk på en plats som man själv rekat och inte vet mycket om förutom ens egna tro på stället är speciell. 11400 gram - 116 centimeter var måtten på fisken. 

Resten av dagen bjuder bara på solsken och en liten solbränna på köpet. Något mer hugg kommer inte trots att jag sitter åtskilliga timmar och väntar. Men det gör inte så mycket då jag fått min målfisk. En fisk som jag planerat för, hoppas på och trott skall finnas där. Nu är det verklighet och känslan är som sagt riktigt go...


lördag 12 mars 2022

Årets första fiskepass 2022

Egentligen var det inte meningen att jag skulle fiska idag. Men då jag dragit på mig en envis förkylning under veckan och inte får jobba så passade jag på att ge mig ut på isen. En titt på väderkartan visade en stor sol, svaga vindar och 7 grader. Helt enkelt för bra väder för att vara hemma och tycka synd om sig själv.

Normalt brukar jag vara noga med förberedelser och planering inför mina fiskepass. Nu saknade jag levande betesfisk så fick rota fram lite deadbait från frysen. Hittade en påse med mörtar och en braxen som fick följa med. Första ismetepasset brukar annars ofta bli ett kortare pass då jag kollar utrustningen och ser till att rutinerna sitter som dom skall. Planen var också att försöka pimpla upp lite agnfisk.

Om vi börjar med agnfisket så nappade det en hel del. Började lovande med två godkända mörtar men sedan började det jävlas. Småmörtar, snorgärsar och abborrglin avlöste varandra innan det sög tag i linan. En id och den var inte liten, en bra bit över kilot! Jag tar gärna idar men helst runt 2-6 hg om jag får välja. Välja fick jag inte för snart så drar jag upp en liknande fisk som den förra. Nej det blev ingen lycka med agnfisket idag.


Stora idar och småglin av mört, abborre och gärs var dagens melodi från pimpelfisket.

Ismetet då? Dött bete tja lite tankar kring detta. För det första vill jag slå hål på det man ofta läser kring dött kontra levande bete i diverse trådar i olika Facebookgrupper. Om vi skippar den moraliska biten och jobbet med att fixa levande agn och inriktar oss på dess effektivitet. Det man ofta läser och får höra är att dött bete fungerar lika bra eller bättre. Min uppfattning efter otaliga pass är att levande bete 9 av 10 gånger utklassar dött. Under en tid så brukade jag fiska hälften dött och hälften levande men slutade rätt snabbt. Anledningen var helt enkelt att dött agn fiskade så mycket sämre. Men rätt så ofta envisas jag ändå fortfarande med att fiska ett eller ibland två spön med dött agn. Anledningen är att jag tänker att det kan finnas nån (kanske den största gäddan) som föredrar just en död fisk framför en levande. Oftast uteblir huggen helt på dessa spön men ibland kommer det upp nån fisk. Tyvärr sällan storgäddor men däremot några fina lakar som bifångst. Har endast en gädda över 10 kilo (11,2 kg – 120 cm) på deadbait från isen än så länge. Men ofta tycker jag att det är rätt bra medelvikt på gäddorna man får på dött, speciellt om man fiskar med större agnfiskar. Dött bete tycker jag kommer bäst till sin rätt om man fiskar betet nära botten. Jag brukar även mäska i de hålen jag fiskar på eller just ovan botten. Det är mycket möjligt att det finns vatten där dött frekvent fungerar lika bra eller ibland bättre än levande men än så länge har jag inte stött på ett sånt vatten.

Nu fiskade jag i ett vatten där jag genom åren fått några finare gäddor på just deadbait så platsen fungerar bra på det sättet. Ofta är huggen få här men däremot är medelvikten bra. Efter bara några minuter så plingar det till försiktigt i en bjällra. Snabbt är jag på plats och lossar linan från vippan så den inte känner minsta lilla motstånd. Den drar väldigt lite lina men tillräckligt för att jag vågar på mig ett mothugg. Fisken kommer snällt upp igenom hålet och jag blir riktigt förvånad när jag ser att det är fråga om en helt okej gädda. Måste vara en av de snällaste gäddor jag träffat på genom åren.

Förutom att den helt saknade kämpaglöd så uppvisade gäddan en rödaktig nyans i färgteckningen under gälarna samt ena främre fenan. Gäddan högg på en död braxen och var 104 cm lång fördelat på 7700 gram. En bra första gädda men förhoppningsvis kommer det flertalet större under årets lopp.

Under resten av fiskpasset händer ingenting mera. Endast ett hugg och en fisk är resultatet från dagen. Avslutar redan vid 13 snåret. Fyra timmar är ett kort pass men kände att det fick räcka så. Men det känns skönt att man nu är igång igen med fisket. Ett break helt utan fiske på fem månader. Nu har man en hel del att ta igen...

torsdag 27 januari 2022

Rankar mina bästa fiskar varje år sedan bloggstarten (Del 2/2)

Här följer andra delen där jag rankar den bästa fisk jag fångat under varje år. Taktiken och upplägget har förändras en del genom åren. Fiskedagarna har med tiden minskat då jag blivit lite mer av en säsongfiskare. Några år blev det knappt något fiske under högsommaren men senaste sommaren fick jag tillbaka lite av det suget. Jag har även minskat ner på antalet arter jag fiskar efter liksom antal metoder. Ser jag på resultatet över de fiskar jag fått den första halvan 2009-2015 och jämför med andra halvan 2016-2021 så inser jag att de bättre fiskarna har blivit allt fler med åren. Roligt givetvis men också logiskt att man går framåt i sin hobby om man gör jobbet sitt så noggrant som möjligt.

2016 – Nytt upplägg med mer säsongsinriktat fiske efter bara en art

Högst rankade fisk det året: Gädda 12490 gram – 113 centimeter.

Med förra året i färskt minne så fick jag nu tänka om lite för att inte riskera att tappa bort allt fiskesug. Vintern är en perfekt tid för just detta. Att kunna reflektera och tänka igenom vad som känns intressant eller mindre intressant. Jag kom efter lite betänketid fram till slutsatsen att jag nu endast skulle fokusera på en enda art. Arten i fråga var gäddan och nu var tanken att mitt gäddfiske förhoppningsvis skulle ta sig till en högre nivå. Valet var egentligen rätt enkelt då jag känt att jag inte lyckas fullt ut med mitt gäddfiske samt att det fanns en uppsjö av idéer kvar att testa och utveckla.

Nu i efterhand är jag väldigt nöjd över den väg jag valde och resultaten visade sig snabbt. Det blev flera fina gäddor under året samt en uppgradering av mitt rekord. Totalt tre gäddor över 12 kilo tagna på tre helt olika metoder (ismete, vertikal, trolling). Minns alla tre gäddorna mycket väl men måste jag välja ut en gädda så blir det faktiskt inte den största, trots att den innebar nytt PB.

Sedan ett antal år tillbaka så hade jag fastnat allt mer för vertikalfiske och ett av årets mål var att ta en stor gädda på detta fiskesätt. Minns denna dag mycket väl. Åkte ut på sjön sent på morgonen. Den låg där spegelblank och solen hade redan börjat värma. Efter bara några drifter över ett av de hetaste områdena smäller det till i spöet. Utan tvekan det hattigaste gäddhugg jag hittills upplevt när det kommer till vertikalfiske. Ja det var inte bara hugget utan även hur stark den var. Tur att man har kraftiga grejer så man kan ta fisken hårt. Fick den i håven rätt snabbt. Otroligt mäktig fisk och speciellt dess nacke var något i hästväg. Såg först ut som en 14 kilos om man ser till grovheten men insåg rätt snabbt att den nog var för kort för att väga så mycket. Men jag skulle gärna fånga den fisken igen när den har lagt på sig 15 centimeter. Då hade nog min drömgädda varit i hamn.



2017 – Ytterligare ett år i gäddfiskets tecken

Högst rankade fiske det året: Gädda 12050 gram – 116 centimeter


Ett år som känns lite bortglömt. För att skapa mig en rättvis bild över året och de fiskar jag fick behövde jag gå tillbaka i fiskedagboken och titta. Jag blev lite överraskad när jag insåg att detta inte var nått direkt dåligt fiskeår. Kanske saknades den där riktiga storfisken som sticker ut. Hittar ett månadsrekord för februari och tillika första gäddan den månaden över 10 kilo för mig. En viktig del i det pussel med 10+ varje månad som jag håller på att lägga. Saknas två bitar i nuläget. Maj och December. Tyvärr är det två av de månader jag inte valt att fiska gädda på nu under flera år. Så kanske jag måste ändra på mina rutiner där för att få det pusslet klart?

Årets bästa fisk blir nog ändå en gädda över 12 kilo. Just den fisken minns jag faktiskt rätt väl. Var ute och trollade tillsammans med Krister och vi hade ett helt okej fiske. Men den där pricken över i ett saknades. Hugget var rejält men inget motför det som skulle ske bara några sekunder senare. Gäddan kommer med full fart mot ytan och gör ett hopp! Mäktigt och oväntat tilltag. En fin fisk och en av mina största gäddor jag fått på trolling.



2018 – Nya inriktningar och mål i mitt gäddfiske gav frukt i form av två 13 kilosar.

Högst rankade fisk det året: Gädda 13100 gram - 123 centimeter


Sedan jag började aktivt jaga storgäddor 2010 så kände jag mig nu lite mätt på vissa metoder. En av dessa var trolling. Trolling kan vara kul men har flertalet baksidor som jag inte gillar. Det är en metod som är riktigt effektivt vissa gånger där man täcker stora ytor. Genom att köra fram och tillbaka över mindre begränsade ytor så är min erfarenhet att det snabbt försämrar fisket. Sedan blir det ofta lite längre drillningar då man har en hel del lina ute. Detta plus en del krokskador som trollingen kan medföra gör att det är i mina ögon en av de sämsta metoder man kan bedriva om man är rädd om sina vatten. Som tur är har jag varit väldigt försiktig med att nöta mina heta ställen vilket jag är tacksam för idag. Men vetskapen att andra inte är det gör det hela inte lika roligt. Ismetet är ett annat fiskesätt som jag egentligen borde känna mig rätt klar med. Och visst jag ismetar inte alls lika mycket längre men när vädret stämmer in med andra förutsättningar så brukar jag passa på att ge mig ut på isen. Även där håller jag disciplinen att avstå fiska från vissa ställen trots att jag vet att fisket borde vara hett för att istället låta platserna vila. Detta blev lite av ett sidospår men tycker det är viktigt att man tänker till hur man fiskar för att på bästa sätt bevara sina fiskevatten så bra som möjligt. Detta är en del av mitt tänkt kring detta.

När jag började fiskat gädda var det mest spinnfiske och ibland hände det att jag metade efter gädda. Men sedan jag började aktivt jaga storgäddor 2010 så har märkligt nog spinnfisket fått lite plats och metet ingen alls. Inför detta år kände jag mig lite mätt på trolling, ismete och vertikalfiske. Jag hade lyckas få stora gäddor på dessa metoder samtidigt som jag gillar att utveckla mitt fiske och testa nya vägar att lyckas. Årets stora fokus blev spinnfiske och det skulle ske mestadels från land!

Visst jag såg en viss potential här men samtidigt visste jag inte hur svårt det skulle vara att lyckas. Spinnfiske från land och riktat efter stora gäddor är ju inte direkt det vanligaste fiskesättet bland inbitna gäddfiskare idag. Som vanligt gjorde jag en slags grovplanering inför året. Listade några intressanta vatten och platser som jag valt ut. Det gick inte många fiskepass förrän drömfisken kom upp. Jag har skrivit om den tidigare så nöjer mig med en kortare resumé baserat på de minnesbilder som dyker upp när jag tänker tillbaka på den dagen.

Vi befinner oss en bit in i juni månad och myggen har anlänt. Gräset grönskar och fåglarna kvittrar. Det har gått några veckor sedan gäddorna lekt och det är nu jag brukar börja mitt gäddfiske. Nu har gäddorna återhämtat sig från leken och har man tur så har de börjat käka upp sig. Samtidigt har vattnet inte blivit för varmt heller. Kanske den härligaste tiden på året man kan bedriva gäddfiske?

Jag testade en ny plats så visste inte mycket mer än att jag tyckte det borde kunna finnas en och annan stor gädda här. Fisket var trögt, hade efter några mindre gäddor men de vägrade att hugga. Minns hur en gädda runt 3-4 kilo retfullt följde efter jiggen gång på gång utan att ta. Avslutade kvällen på en plats som såg extra intressant ut. Kanske just därför började jag laborerar och byta beten till höger och vänster. Sista betet jag provar blev en spinnare och plötsligt kommer hugget! Själva hugget är rätt försiktigt men inser direkt att det är en stor fisk då jag känner motståndet liksom knyckarna som är något alldeles extra. Sen går allt snabbt. Gäddan kommer in mot land, jag ser att den sitter dåligt krokad längst ut i mungipan. Det får bära eller brista så jag tar gäddan så hårt jag bara vågar och det är som att den inte hinner knappt fatta att den är krokad innan jag har den i ett säkert gälgrepp.

En av mina bästa fiskar och häftigaste ögonblick när det kommer till fiske! Och när vågen visar på en bit över 13 kilo så blir lyckan total. Just efteråt när jag lyckas uppfylla ett mål man satt upp och planerat inför så uppkommer en speciell och märklig känsla som är svår att beskriva. Om jag gör ett försök så består känslan av en blandning av glädje, lycka och overklighetskänsla samtidigt som ett slags lugn infinner sig. Kort därefter uppkommer nästa känsla och den handlar mer om en tomhet som säger typ "jaha vad skall jag nu göra nu när jag fixat detta" eller "vad behövs för att toppa detta".

Denna fisk var det ultimata beviset jag sökte efter. Nästa mål var snabbt i sikte. Nu hade jag tagit en stor gädda på ett nytt fiskesätt, kvar var att upprepa den bravaden år efter år. Ni vet alla kan ha tur en gång men gör man en sak gång på gång ja då är det mer än tur det är frågan om...



2019 – Trevligt år med flera minnesvärda fiskar av olika slag.

Högst rankade fisk det året: Lake 5100 gram – 89 centimeter


En av mina bästa fiskar eller kanske rent av den bästa kom under detta år. Fiskade med Markus Teilus och vi var faktiskt ute efter gädda i första hand. Men vetskapen om grova lakar i området så fiskade jag ett spö just ovan botten. Mäskade även i hålet. Under eftermiddagen kommer ett försiktigt hugg och upp kommer en lake på dryga 3,6 kilo.

Om det ändå hade slutat här men bara nån timme senare så upprepas samma sak. Jag är säker på att det är samma lake som är på väg upp genom hålet. Men Markus säger då nej denna är ju ännu större! En lake i denna storlek är riktigt mäktig att skåda. Trots att den inte var smällfet så vägde den en bit över 5 kilo vilket är en gräns jag satt upp som ett slags drömgräns när det gäller lake. Längden 89 cm var nog det som imponerade mest. Ja en riktig fin fisk som jag minns bäst från detta år trots konkurrens från en gädda strax under 13 kilo och en fin gös som innebar nytt sjörekord för mig.



2020 – Året då jag fick ut maximalt av mitt gäddfiske.

Högst rankade fisk det året: Gädda 12250 gram – 118 centimeter


Det är inte alltid mina egna fiskar som gör de största intrycken. Under detta år var det Lukas som stod för årets två bästa fiskar vilket jag är både glad och stolt över. Men eftersom detta inlägg handlar om mina egna fiskar så får vi lägga undan Lukas fiskar tills vidare. Hans och andra fiskar kommer som sagt senare i ett liknade inlägg.

2020 var ett år i gäddans tecken. Fiskade faktiskt mindre än normalt och antalet fiskedagar var sett till “bloggens år” de lägsta någonsin (45 st). Men ändå lyckades jag bättre än någonsin när det kommer till antalet stora gäddor. Totalt 12 gäddor över 10 kilo men endast en enda över 12 kilo. Just den gäddan kom under en galen fiskedag. Kort beskrivet var det en fiskedag då de stora gäddorna gick bananas så att säga. Fast den där riktigt stora (över 12 kg) dröjde till sena eftermiddag innan den kom. Minns att jag tänkte under drillningen att den måste vara stor med tanke på hur stark den var. Men man har ju blivit lurad förr. Denna gång hade jag dock rätt i mitt antagande.



2021 - Det tog sina år men nu kom den tillslut storabborren.

Högst rankade fisk det året: Abborren 1760 gram – 48,5 centimeter


En riktigt stor abborre är något som jag verkligen saknat och längtat efter. Vad är då en riktigt stor abborre för mig? Jag skulle säga att i mina trakter och i de vatten jag fiskar i så landar en sådan fisk på över 1,5 kilo eller helst 1600 gram och uppåt vilket är samma som storfiskarnas registreringsvikt för abborre.

Året innan sprang jag på ett intressant abborrvatten. En mindre tjärn som jag hade fiskat i för många år sedan. Då fick jag flera fina abborrar runt 3-4 hekto. Minnet och facit d.v.s. fiskedagboken sade samma, att abborrarna var höga och fina i formen. Var just den detaljen som fick mig att testa samma tjärn igen. Skillnaden var bara att det hade gått 12 år sedan jag var där senast. Första besöket 2020 gav en massa småabborrar samt nått helt annat i fiskväg. Ja det var också en abborre fast med en helt annan storlek och kroppsform än de övriga små taniga tusenbröderna. Nu blev det genast väldigt intressant med denna tjärn. Vi var dit en gång till samma år men då var det bara småabborrarna som syntes till.

Trots Lukas storabborre från i fjol så var förhoppningarna inte de största då vi midsommardagen året efter åter var på plats. Fiskade med Lukas som året innan hade dragit upp bjässen som vägde in på 1560 gram. Kanske fanns hans fisk kvar och vad väger den då? Eller finns det fler bjässar och hur stora kan de vara? Svaret fick vi under kvällen men det dröjde. Efter en massa småabborrar så tog det tvärstopp. Det fanns många likheter med Lukas abborre. Den högg nästan på samma plats, nära land och det var en Vibrax spinnare som var betet. Fick en slags overklighetskänsla över mig då jag plötsligt drillade nått helt annat än de småabborrar jag fått tidigare. När jag ser abborren så förstår jag att det är frågan om en fisk över i alla fall 1500 gram men då måttbandet visar på 48,5 cm och med tanke på abborrens kroppsform så blir det ännu mer spännande. Ett starkt och färskt minne som leder till en undran över hur stora abborrar simmar det egentligen här, kanske finns det någon individ som passerat både 50 centimeter och 2 kilo. Förhoppningsvis så får vi svar på den frågan redan nästa år. För då lär jag vara där och leta efter fler guldkorn...