Mina arton storfiskar åren 2010-2022

Det har nu gått tretton år sedan jag satte upp en rad olika artbaserade mål samt ett tydligt huvudmål som sa att jag skulle ta minst en fisk över de uppsatta reggvikterna som Sportfiskarna satt upp gällande gädda, gös, lake och abborre. För att spetsa till det hela och göra det än svårare så skulle dessa fiskar tas i vatten eller platser som jag hittat till på egen hand.

Det ena leder till det andra och det blir inte alltid som man tänkt sig

Uppdraget ledde till ett rätt brett fiske från början efter alla arterna. Inom tre år så hade jag lyckas med tre utav fyra arter. Bara abborren kvar nu. Lite ironiskt då jag ansåg just abborren som den klart enklaste arten av samtliga innan jag drog igång min satsning. Man skulle lätt tro att jag att jag efter november 2012 då jag fick min regg-lake nu skulle gå all in på en abborre över 1,6 kilo. Men så blev det inte. Jag var just då framför allt så uppslukad av gösfisket och nu blev det mest fokus på detta under några år. Från 2016 och framåt så gick jag istället all in på gäddfisket som jag kände att jag hade mer att få ut av. Visst abborren låg där kvar och malde i bakhuvudet. Under sommaren 2021 sprang jag och Lukas på ett litet vatten mitt ute i skogen. Som en blixt från klarblå himmel fick då Lukas en jätteabborre. Nu såg jag potentialen och året därefter var det min tur och den abborren visade sig vara ännu större! Uppdraget var slutfört och då kanske det vore logiskt om jag tänkte bort abborren?


                          
En bild och en abborre som jag skrivit mycket om tidigare. Men helt klart en härlig och unik fångst i mina fiskevatten som jag värdesätter väldigt högt.  

Men det blev faktiskt tvärtom. Nu ligger kanske mitt största fokus på att hitta nya oupptäckta vatten där det simmar stora abborrar. Abborrfisket har jag alltid tyckt om och nu när det har fått stå tillbaka flertalet år kan jag känna att det börjar bli dags att ge det en rejäl chans. Ni märker hur lätt det ena kan leda till det andra och det man tänkt sig från början inte alls känns aktuellt efter ett antal år. Det är svårt att förklara men för mig är det ofta så att jag kan gå och fundera över något under en längre tid innan alla pusselbitar plötsligt faller på plats. När det inträffar brukar jag sätta mig ner och skriva ihop en slags planering som jag sedan försöker följa. Att skriva är en sak men att genomföra en sån planering på ett seriöst sätt kräver tid, lust och ork. Idag har jag fler sådana “planeringar” än vad jag jag mäktar med att utföra. På ett sätt är detta bra för då har man alltid något att ge sig i kast med när väl lusten faller in. Och när det gäller planeringar som jag inte genomfört ännu så är just abborren den art som ligger högst upp i listan.

Analys av mina arton storfiskar och fisket efter gädda, gös, abborre och lake
Under mina tretton år med predatorfisket har det blivit totalt 18 fiskar över storfiskeregistreringens minimum vikter. Idag krävs det 12 kilo för gädda, gös 6,5 kg, lake 4 kg och abborre 1,6 kg.

Min fördelning ser idag ut på följande sätt. Gädda 13 st, gös 2 st, lake 2st, abborre 1 st.

Abborre (1 st)
Fördelningen speglar väl till viss del lite av fisketiden jag lagt ner på varje art men tycker ändå att jag borde ha fått någon fler abborre. När jag analyserar det hela närmare så inser jag att det nog är betydligt svårare att få abborrar över 1,6 kilo i mina vatten än vad jag först ville tro. Faktum är att jag inte hört eller sett bildbevis på någon abborre över denna vikter från de vatten jag lagt min fisketid i. Abborrar runt kilot och några hekto uppåt finns det rätt gott om i vissa av mina vatten. Men när vi kryper upp närmare reggvikten på 1600 gram så verkar det liksom ta stopp. Jag har hört rykten om några riktigt stora abborrar men endast ett par abborrar över 1500 gram har jag sett bild. Så det är inte det lättaste att hitta riktigt stora abborrar i mina trakter. Men samtidigt är det just detta som lockar. Att då försöka hitta några nya vatten med bättre potential för riktigt stor fisk där det simmar abborrar över 1600 gram.

Gös (2 st)
Skall jag välja ut den art som jag är mest nöjd med så blir det utan tvekan gösen. Gösen var den art som jag på förhand trodde skulle vara klart svårast att greja. Reggvikten låg på 6 kg under 2011 när jag fick mina två största som vägde 6900 g och 6800 g. Nu har man höjt reggvikten till 6,5 kilo. En gös över 6,5 kilo här uppe idag ser jag minst lika ovanligt som en gädda över 14 kilo.

En stor del i framgången är att träffa rätt i tid vilket vi verkligen gjorde här. Åren efteråt blev fisket svårare, gösarna magrare samt att fisketrycket ökade markant. Denna gös är min hittills största och förmodligen blir det svårt att putsa detta rekord. Men man skall aldrig säga aldrig...
 
Det börjar bli några år sedan det senast rapporterades om nån gös över 6 kilo från Norrbotten. Men under åren 2009-2013 kom det upp flera stycken. Orsaken till detta tror jag var att gösbestånden då överlag var klart svagare och de gösar som då lyckades bli stora hade bästa möjliga förutsättningar att kunna växa snabbt. Idag får gösarna kriga betydligt hårdare om födan. Man skall vara medveten om att jag fiskar i de gösvatten som befinner sig längst i utkanten av dess utbredningsområde. Men med ett allt varmare klimat så har det hänt en hel del med gösbestånden och denna effekt är lika tydlig som det som sker i fjällvärlden där fiskbestånden ändras och trädgränsen kryper uppåt. Skillnaden är att denna effekt inte riktigt kommit till allmänhetens kännedom. Finns mer exempel på förändringar men vi får ta det en annan gång.

Lake (2 st)
Jag har fiskat väldigt mycket lake genom åren. Så jag är ingen nybörjare precis. Ändå låg mitt “pers” på blygsamma 2600 gram under massor av år. Jag såg länge en lake över 4 kilo som en rätt omöjlig fisk att fånga. Visst dessa fiskar är rätt sällsynta överlag och framför allt i de vatten jag fiskade i förr om åren. Och så är det ju, fiskar man i fel vatten så blir det ju omöjligt, oavsett vilken art det gäller.

Jag hade nu framför allt ett vatten i kikaren där jag hade hört att det tagits stor lake samt ytterligare ett par andra som jag hade en bra magkänsla inför. Mer än så var det inte och i november 2012 gjorde jag två seriösa försök i ett av dessa vatten. Jag mäskade upp två platser under ett par veckor innan jag fiskade. Det som då inträffade var nästan för bra för att vara sant. Efter ett resultatlöst försök på ena stället så provade jag en ny plats i samma vatten redan kvällen efter. Jag minns fortfarande hur jag såg vippan sakta buga framåt. Mothugg och fast fisk. Laken var ovanligt stark och jag trodde ett tag att det var en gädda men så var det inte.

                            

Min första riktiga storlake. En lång fisk på 87 cm som pressade vågen en bit över 4 kilo.

På nått sätt var detta lite tråkigt. Jag som hade planerat att fiska mycket lake under hela denna vinter. Men nu kände jag liksom att det inte var värt mödan längre. Jag hade ju fått min fisk. Så blev bara två pass det året. Två år senare, februari 2014 blev det några pimpelpass i ett annat vatten vilket gav en del fina lakar med en topp på 3110 gram. Sedan dess har det bara blivit ett och annat ströpass och då oftast i mars och april. Den största laken kom dock inte under ett riktat pass utan det var mer en bonusfångst under gäddfisket. Fast jag ser den ändå inte riktigt som en slumpfisk. För jag visste mycket väl att det fanns fina lakar i just det området vilket gjort att varje gång jag fiskar på platsen sätter jag alltid minst ett spö som jag fiskar nära botten. Mäskar även i hålet till och från under dagen. På det sättet har jag lyckas få några lakar även mitt på dagen.

Sett till den tid jag lagt ner är nog laken den art jag kanske lyckas allra bäst med. Största orsaken är nog att jag tidigt fann ett bra ställe som levererat fina lakar år efter år. Kanske därför jag bara kört något enstaka pass då och då för att jag vet att chansen allt finns att få en storlake. Men fisket är inte lätt och man får vara nöjd för varje lake man får. I gengälld har storleken varit riktigt bra. Totalt har jag bara fiskat i tre olika vatten under åren 2010-2022. Så finns betydligt mer att utforska här om man skulle vilja.

Gädda (13 st)
När vi kommer till gäddan så hade jag turen att få min första gädda över tolv kilo redan första året jag satsade på det fullt ut. Därefter dröjde det drygt fem år innan nästa kom. Därefter har det gått lite enklare men det är alltid en utmaning att lyckas få en sådan fisk. De växer inte på träd direkt.

Som fiskare kan man alltid drömma om att ta en större fisk än man hittills fått. Varje gång man lyckas ta en sådan fisk så infinner sig en härlig känsla. För mig är den känslan tämligen färsk. Förra hösten putsade jag mitt rekord en bit uppåt. 14050 gram - 124 centimeter. Nu siktar jag högre och drömmer mig en bit över 15 kilo.
 
Totalt har det blivit tretton gäddor över tolv kilo på lika många år. Ja vet inte riktigt hur jag skall bedöma den bedriften. Det känns som ett helt okej resultat men inget jag går och tänker på eller pratar med andra om. Det är mer att man nästan skäms över det hela. Många undrar nog hur det står till där uppe när man år efter år jagar storgäddor och andra fiskar. Sen tror jag man omedvetet höjer kraven mer och mer ju bättre det går liksom. Jag tävlar ju endast med mig själv så har ingen superkoll eller intresse att jämföra mig med andra. Det gäller heller inte att tappa respekten för en stor gädda. För mig är en gädda över tolv kilo alltid en utmaning och det har ibland gått väldigt många gäddor mellan tio och tolv kilo innan man åter kliver över gränsen. Men ännu svårare har det varit att kliva över trettonkilos strecket och vidare uppåt. Tabellen nedan visar hur det sett ut under åren.

År över en vikt (2010-2022)	Procent %	Antal år
9 kg	100	13/13
10 kg	92	12/13
11 kg	77	10/13
12 kg	62	8/13
13 kg	23	3/13
14 kg	8	1/13
15 kg	0	0/13

Jag är dock väldigt glad att jag gått den väg jag gjort med mitt gäddfiske. Detta har inneburit att mycket av jobbet tagit längre tid än vad det skulle kunna gjort. Men detta ser jag som positivt på flera sätt. Först och främst så har jag fått ut väldigt mycket av mitt fiske över tid. Jag har inte känt någon stress och kunnat gå framåt lugnt och metodiskt. Med ökad rutin har kunskapen blivit större vliket gjort att resultatet blivit bättre allt eftersom. Jag är rätt övertygad att om jag inom några få år hade hetsat och stressat runt i samma vatten som jag nu fiskat i under mina tretton så hade resultatet blivit klart sämre. Jag hade förmodligen felaktigt avfärdat flera heta ställen och tillslut ledsnat och gett upp. Det jag vill säga med detta är hur viktigt det har varit för mig att ha ett mer långsiktigt tänk och kunna planera mitt fiske samt sätta upp/ revidera mål allt eftersom.

År	Antal över 12 kg	Storlek
2010	1 st	12,10 kg
2011
2012
2013
2014
2015
2016	3 st	12,93 kg, 12,49 kg, 12,40 kg
2017	1 st	12,05 kg
2018	3 st	13,22 kg, 13,11 kg, 12,46 kg
2019	1 st	12,83 kg
2020	1 st	12,25 kg
2021
2022	3 st	14,05 kg, 12,62 kg,12,26 kg

Gäddfisket har stått för ca 70% av mitt fiske räknat i tid under dessa tretton år. Egentligen är det bara ett år (2015) som jag inte fiskade seriöst. Så med detta sagt är det rätt logiskt att jag gjort mest framsteg liksom fått flest stora fiskar här.

Värdering av mina 18 storfiskar (2010-2022)

HÖGST VÄRDERADE
Lake         5100 g – 89 cm           Ismete        2019-04
Gädda     14050 g – 124 cm         Spinn         2022-09
Gös           6900 g – 86 cm           Trolling      2011-08
Gös           6800 g – 84 cm           Trolling      2011-08
Abborre     1760 g – 48,5 cm       Spinn          2021-06

Dessa fem fiskar har jag väldigt svårt att rangordna inbördes. Jag värderar dom alla lika högt. Jag är väldigt nöjd att alla fyra arterna finns här. För att inte bli nöjd och tappa motivationen så har jag satt en i mitt tycke realistiskt “drömfisk gräns” som jag tror är möjlig men väldigt svår att uppnå i de vatten jag fiskar i. Drömfiskarnas vikter är följande: Gädda 15 kg, Gös 8 kg, Lake 6 kg och abborre 2 kg.

NÄST HÖGST VÄRDERADE
Gädda     13220 g – 123 cm     Ismete     2018-11
Gädda     13110 g – 122 cm     Spinn      2018-06
Lake          4120 g – 87 cm      Ismete     2012-11

Dessa tre fiskar är jag väldigt nöjd med också. Gäddor över 13 kilo är jag verkligen inte bortskämd med. Det ligger massvis med timmar bakom varje sådan fisk. Jag har ju “bara” två lakar över 4 kilo så därför får min fyra kilos lake en plats här.

LÄGST VÄRDERADE
Gädda     12930 g – 124 cm     Ismete       2016-04
Gädda     12830 g – 118 cm     Ismete       2019-04
Gädda     12620 g – 111 cm     Spinn        2022-09
Gädda     12490 g – 113 cm     Vertikal     2016-06
Gädda     12460 g – 113 cm     Ismete       2018-04
Gädda     12400 g – 118 cm     Trolling     2016-06
Gädda     12360 g – 120 cm     Ismete       2022-04
Gädda     12225 g – 118 cm     Ismete       2020-04
Gädda     12100 g – 118 cm     Ismete       2010-03
Gädda     12050 g – 116 cm     Trolling     2017-06

Dessa fiskar värderar jag givetvis högt. Men då jag nu fått så pass många gäddor över reggvikten så blir det automatiskt så att de med lägst vikt hamnar längst ned i rankingen. Däremot har alla gäddor en egen historia och betydelse som jag kan värdesätta mera än dess vikt. Skulle jag göra en tabell med de fiskar som jag anser som mest viktiga och betydelsefulla för mitt fiske eller mest minnesvärda fångsterna så skulle de listorna se rätt annorlunda ut jämfört med dessa.

Framtiden
Så länge jag hittar motivationen och finner utmaningar med mitt fiske så tror jag att det kommer dyka upp fler stora fiskar även i framtiden. Men någon hysteri på att bara jaga de riktigt stora fiskarna finns inte och har egentligen aldrig funnits. Då hade jag valt ett annat upplägg likt storfiskjägarna som åker runt land och rike och bara fiskar i de bästa vattnen som man känner till. Fisket för mig skall vara
utmanande och utvecklande och då blir det centrala delen att söka efter nya ställen. Just att tro men inte veta är något jag gillar med fisket. Alla storfiskar jag får blir mera som en välkommen bonus eller den slutgiltiga belöningen efter det arbete man lagt ned. När detta inträffar första gången på varje nytt ställe så blir glädjen extra påtaglig.

Tittar vi på de fyra arterna jag satsat på så ser det lite olika ut. Gäddfisket borde jag ju vara rätt färdig med kan man kanske tycka. Fast svårt att släppa något som man gillar så troligen blir det perioder då jag satsar på det även i fortsättningen. Men i tid räknat med all säkerhet mindre än hur det generellt sett ut under de flesta åren. Som jag varit inne på tidigare så är abborrfisket det jag idag ser som mest intressant. Här tror jag det finns mycket kvar att upptäcka. I alla fall har jag mycket kvar att utforska. Gösfisket ser jag däremot mer som ett trevligt tidsfördriv som hör sommaren till än jakten på de största fiskarna. När det kommer till laken så hoppas jag att det blir mer fiske efter den i framtiden. Det finns speciellt ett vatten som jag tror mycket på som jag ännu inte kommit mig för att prova. Så hoppas verkligen att jag finner motivationen att fiska mera lake i framtiden och då är det just jakten på de största lakarna som känns intressant.

Finns det då något annat som lockar mig förutom de fyra nämnda arterna? Ja det finns en del tankar kring detta men inget som jag idag prioriterar speciellt högt. Jag vill ju främst fiska efter arter som finns i mitt närområde och som jag tror skall ha potential att kunna växa sig stora. Förhoppningen är att kolla lite närmare på detta kommande år. Hittar jag något intressant så kan det mycket väl bli så att jag byter lite av mitt nuvarande fokus och intriktning till något nytt. Jag har ju uppnått mitt huvudmål nu så kanske det är dags att vidga vyerna lite och ge mig i kast med annat. Fisket är ju bra på det sättet. Är man bara nyfiken och har drivet uppe så finns det alltid något nytt man kan hitta...

Klicka på HÄR om ni vill se bilder samt läsa om alla mina Storfiskar…

Mars – Startskottet på min fiskesäsong

Mars är numera startskottet på fiskesäsongen för mig. Kanske har jag blivit bekvämare med åren eller så har jag blivit klokare? Svårt att säga men nog har jag blivit en gnutta smartare kanske? Isfisket är under fel omständigheter oerhört slitsamt, framför allt när det kommer till ismete. Att släpa på en pulka med massa utrustning och en stor hink med betesfisk i lössnö och kanske flödvatten blir ett riktigt träningspass även för en vältränad person. Själv är jag inte speciellt vältränad längre samt har lite krämpor som kommit smygande med åren. Så nu mera väntar jag istället tålmodigt tills att förhållanden skall bli de rätta innan jag sätter igång.

Just snön ser jag som värsta fienden här. Är det mycket snö och det inte varit en blida under hela vintern då kan man förvänta sig ett riktigt elände. Minns vintern 2018 då det låg närmare två meter snö. Under påsken tog jag mig ut för att pimpla mört för kommande ismetet. Snön gick till midjan och jag fick skotta mig ned till isen. Borrade ett hål och det sprutade upp vatten från hålet likt en fontän. Och inte nappade det heller. Det blev bara ett hål den dagen och jag kunde se flera skotrar som körde fast i snön och flödvatten. Jag väntade ytterligare en vecka innan jag fixade betesfisk och dagen efter var det dags för ismetepremiären. Nu hade vårvärmen slagit till och det var sjukt mycket vatten på isarna. Det var en pärs att borra även med min eldrivna motorborr. Fisket var dåligt och jag fick ändra en del i mina fiskeplaner då jag helt enkelt inte orkade gå till vissa ställen. Tror det var under det tredje ismetepasset som utdelningen kom i form av en gädda som räddade den säsongen. Aldrig eller sällan har en fisk varit så välkommen!


12460 g - 113 cm. En gädda som smakade bättre än de flesta andra. Tuff dag på isen men när belöningen blev så här bra så vara allt slit glömt.

Årets mars ser ut att bli en kall historia enligt alla väderexperter. Just nu råder en s.k. Grönlandsblockering vilket i korta drag betyder att ett högtryck etablerar sig över Grönland vilket leder till att kall luft därifrån rasar ner över oss. Detta väderfenomen har en tendens att bli långvarig och i år ser det ut som att blockeringen försvagas om några veckor men att en ny kommer lagom till april. Så med andra ord kan vi förvänta oss en längre period med kallare väder än normalt. 

Läs mer om GRÖNLANDSBLOCKERING här. 

Läs mer om MÅNADSÖVERSIKT FÖR MARS här.

När det gäller goda fiskeminnen från mars månad så är det svårt att inte låta bli att tänka tillbaka till 2010 och det år jag började min jakt efter de stora gäddorna. Den 9 mars det året kom den gädda som gjort störst avtryck på mig genom åren. Dels själva upplevelsen att få drilla en sjukt stark fisk och sen få se den men mina egna ögon. Alla som fiskat mycket gädda och fått stora fiskar vet att skillnaden mellan en nio kilos och en tolvkilos är gigantiskt. Man tycker att tre kilo inte är så mycket men de är det.


12100 g - 118 cm. Jag vet att jag har skrivit detta förr. Denna gädda har betytt väldigt mycket för mitt gäddfiske. Nu såg jag att det var möjligt att lyckas och med det kommer ett ökat självförtroende som i sin tur leder till att man fiskar mera samt att passen tenderar att bli längre. Effekten av denna fisk lät inte vänta på sig, passen efter kom det ytterligare ett par stora gäddor på raken.

Det är lätt att glida in på ismete och gädda och det beror till stor del hur mitt fiske sett ut under de sista tio-tolv åren. Men det hade lika gärna kunnat handla om något helt annat. Jag minns när jag slutade med fotbollen och upptäckte att nu finns det helt andra möjligheter för mig att kunna satsa mer på fisket. Tidigare var fisket mest ett andninghål och jag var bara nöjd att komma ut och fiska. Nu kunde jag lägga mer tid och framför allt vara tillgängling under helger och kvällar. Jag har ju pimplat väldigt mycket genom åren och även testat på att tävla. Sett till den erfarenhet och utrustning jag hade så gick det överraskande bra. Därför kände jag mig peppad på att ge tävlingsfisket en rejäl chans men så blev det inte, det rann liksom ut i sanden. Eller rättare sagt det kom något annat emellan...

Det jag fann var predatorfisket och jakten efter stora fiskar gällande i första hand lake, gädda, abborre och gös. Denna resa blev början av ett beroende som jag fortfarande lider av. Inget ont om tävlingsfiske och pimpelfiske tvärtom, men jag är idag glad att jag gled in på den bana som jag gjorde. Specimenfiske är utmanande samt väldigt tidskrävande, speciellt när man fiskar mest på egen hand och letar efter nya vatten/ställen. Men samtidigt så ger det så otroligt mycket. Detta är ett perfekt fiske om man som jag gillar att planera sitt fiske i förväg med allt från att studera kartor, reka vatten, söka information till att lägga upp strategier som när skall jag fiska (årstid, tid på dygnet), metoder, tekniker m.m. Fastän jag fiskat mycket själv har jag givetvis fiskat med andra vilket också gett mycket. Man kan få extra mycket inspirtation och fiskelust när man fiskar med likasinnade. Sedan att dela upplevelsen med någon annan är alltid trevligt. Det är även bra att ha någon att diskutera och bolla ideer med. Jag tror det är viktigt med bra fiskekompisar för att kunna gå framåt i sitt fiske. Framför allt när man är mer oerfaren och ny i sitt fiske. Jag är nu inne på mitt fjortonde år med mitt predatorfiske och ännu finns det mycket kvar att utforska och utveckla.

Mer kring mitt predatorfiske under åren 2010-2022 kommer snart i en längre artikel.

På återseende…

Bästa sportfiskepoddarna

Visst har det hänt att jag lyssnat på poddar ibland men det var väl först under förra vintern jag upptäckte att det fanns en uppsjö av bra och intressanta poddcasts att lyssna på. Ett perfekt sätt att lyssna på i bilen, köket, soffan eller när man sitter framför datorn. Förra året lyssnade jag på väldigt brett, allt från sport, mysterier, kriminalitet, sekter och historia. Ja även fiske förstås men i vinter har det mestadels handlat om sportfiskepoddar. 

Så därav tänkte ja nu gå igenom några av poddarna jag lyssnat på. Vilka är då de bästa sportfiskepoddarna? Ja det är nog omöjligt att svara på utan det beror mycket på eget tycke och smak. Jag har skrivit om sju stycken. Jag har lyssnat minst tre hela avsnitt av varje podd så att jag skall kunna få en någorlunda bra och rättvis bild. Jag har försökt hitta det som jag uppskattar men även de mindre bra bitarna. Så jag ger både ris och ros i vanlig ordning. Innehållet, upplägget, och presentationen är de delarna jag anser är viktigast med en pod. Sen är det förstås inte bra om ljudet är dåligt.

Mina ord är just mina och likaså betygen. Så jag är fullt medveten att andra kan ha en helt annan uppfattning än vad jag har. Jag tror alla som gillar sportfiske kan hitta någon podd som tilltalar dom lite extra. Själv uppskattar jag när fisket och fisken kommer i fokus. Intressanta gäster som berättar om sitt fiske. Annat jag vill ha är diskussioner, fakta, teorier blandat med humor samt att man ibland får spetsa öronen och lära sig något nytt. Andra kanske är mer intresserade av fiskeprylar, båtar och teknik eller kanske lyssna vad som händer och sker inom fiskesveriges inre krets d.v.s.. fiskekändisar och sånt som återkommande syns på nätet.

Det finns givetvis fler sporfiskepoddar än just dessa. Så ni som inte gett er ut i denna värld ännu finns det mycket att upptäcka. Här kommer några tips på vägen. Lycka till!


SWEDISH ANGLERS RODPOD/ SPODDEN             Betyg: 9 / 10

Swedish Anglers är en grupp hängivna metare som gick samman för att skapa ett forum för alla metare. Resultatet blev en hemsida som de byggt upp tillsammans. Här finns det massvis med artiklar, texter, egen You Tube kanal och givetvis även en podcast. Eller egentligen är det två poddar. Skillnaden är att Spodden är mera smal och lite nödig i sitt innehåll medan man i den stora huvudpodden oftast tar in olika gäster i sina program. För närvarande finns det 42 avsnitt i Rodpodden och 11 avsnitt i Spodden.

Gästerna som dyker upp i de olika programmen håller mycket hög kvalité. Deras kunskaper och erfarenheter är många gånger förbluffande hög. Detta är något som slår mig när det gäller specimenfiskare i allmänhet. Att kunskapen om inte bara fiske utan även ekologi och allt annat ute i naturen är många gånger större än gemene sportfiskare. Det är ofta riktigt hängivna fiskare med gedigna erfarenheter som lägger mycket tid på fisket och mindre på sociala medier. Just det plus att man inte vet så mycket om dessa personer gör det hela betydligt mer spännande och intressant. Jag har ju efterlyst detta förr i olika sammanhang, att det finns så många riktigt skickliga doldisar inom fisket som bör lyftas fram, här får dom chansen att göra det och resultatet blir oftast bländande.

Crille, Roos, Tomba, Baronen och Palle är grabbarna som oftast leder poddarna och det gör det hela med bravur. De är många olika personligheter som kompletterar varandra perfekt. Det blir intressanta resonemang och bra frågeställningar samt att de verkligen ger gästerna utrymme.

Det finns så många guldkorn i denna podd så jag har svårt att välja ut några utan att riskera att glömma något. Jag har vid det här laget lyssnat på samtliga avsnitt och få eller ingen gång har jag känt mig besviken. Det som slår mig är att fastän jag inte metar speciellt mycket idag så har jag ändå lyssnat igenom allt och gillar det! Visst det pratas mycket mete men det som symboliserar podden är mer kärleken till sportfisket, respekten för fisken, naturen och allt annat man kan få ut av sitt fiske.

Finns det då något jag saknar? Nej inte direkt. Skulle i så fall vara att man lyfter fram fisket längre norrut mera och tar in gäster från Norrland. Finns ett gäng duktiga metare och specimenfiskare en bit uppåt i landet. Skulle vara intressant att få höra någon av dessa någon gång. Blir ofta återkommande vatten som det pratas om och jag kan förstå det då det är ens hemmavatten. Sverige är ett stort land men tyvärr verkar intresset för de norra delarna av landet vara rätt klent förutom som semestermål vid någon fiskeresa då och då. Men det är inget som bara gäller denna poddcast utan så ser det ut rent allmänt inom det som syns och hörs i media.

Totalt sett en riktigt bra podcast som jag tror alla inbitna sportfiskare kommer gilla. Rekommenderas!


GÄDDPODDEN (Oscar Trowald och John Zafaradl)             Betyg: 8,5 / 10

Gäddpodden slog igen med dunder och brak när den kom. Många älskar den, andra avskyr den. Själv hör jag mer till den skaran som älskar den. Mycket för att den är frispråkig. Man vågar säga vad man tycker och står verkligen upp för gäddfisket liksom gäddan som art. Man är inte heller rädd för att trampa andra på tårna vilket är mer och mer ovanligt nu för tiden (om man nu inte är anonym förstås).

Men för att förstå mycket av innebörden av snacket här krävs det nog att man besitter vissa kunskaper och erfarenheter av såväl praktiskt fiske samt ekologi och gäddan som art. Man får inte heller sätta på sig skygglappar för att man vill kunna fiska på det sätt man alltid annars har gjort. Alla har vi varit nybörjare någon gång. Gör om, gör rätt, lyssna på andra mer erfarna fiskare. Vill man vässa sitt gäddfiske så är Gäddpodden en bra början.

Jag har skrivit om denna pod tidigare och som ni märker gillar jag den på många sätt och vis. Förutom att grabbarna vet vad dom pratar om så bjuder man in riktiga storfiskare som verkligen vet vad dom pratar om. Man går ofta in på djupet och nördar ned sig i frågor. Just inlevelsen, hängivenheten och seriositeten för gäddfiske präglar denna podcast väl.

Finns det då något negativt att säga om Gäddpodden? Tja här kanske jag tänker lite annorlunda än vissa andra. Jag anser ju att Gäddpoddens största syfte är att kunna nå ut med sitt budskap och kunskaper till alla som älskar gäddfiske. Att då börja ta betalt för att kunna lyssna på stora delar av podden genom att bli s.k. paythrones känns bara fel. Gissningsvis så är det bara de mest hängivna som betalar medan de som potentiellt skulle kunna lära sig något för att i framtiden fiska gädda på ett mer återhållsamt och skonsamt sätt väljer att inte betala. Likaså yngre fiskare eller dom som inte har så bra ställt med ekonomin och väljer att lägga deras pengar på annat. På något sätt tycker jag att Gäddpodden är för viktig för att få kosta pengar. Som det sett ut senaste tiden så kommer det väldigt sällan nya avsnitt för allmänheten utan det mesta nytt är för deras ”paythrones”. Tråkigt.

Totalt sett en riktigt vass podcast som ingen gäddfiskare helt enkelt får missa. Rekommenderas!


TIME IS FISH (Daniel Nilsson)                 Betyg: 8 / 10

Jag var lite skeptiskt till denna podd från början. Visst kände jag till Danne då han titt som tätt dyker upp på olika sociala medier och inte minst You Tube produktioner som Pike Fight m.m. En fiskekändis som på nått sätt ligger rätt i tiden. Men jag har väl aldrig känt något direkt intresse för att följa honom närmare så var aningen skeptiskt att hans poddcast skulle falla mig i smaken.

Men nu har jag lyssnat på nästan alla avsnitt vilket visar att han har överraskat mig. Jag tycker att det är en bra blandning av gäster och det behöver inte alltid vara de mest kända eller vassaste sporfiskarna som dyker upp. Jag gillar Dannes driv och man märker att han verkligen brinner för sportfisket. Avsnitten är bra planerade med varierande frågor som gör att man spetsar öronen lite extra emellanåt.

Här är det gästen som ställs i centrum och det är helt rätt kan jag tycka. Men det gör även att vissa avsnitt upplevs som riktigt bra medan andra känns lite tama och tråkiga. Fast det ser jag inte som något negativt för man behöver ju bara lyssna på de avsnitt man vill och det jag kan tycka är ointressant kan ju andra tycka om.

Danne lägger upp avsnitten på ett bra sätt, bra frågor, ibland går man in på djupet, humoristiskt och personligt. Dessutom känns det som att Danne är en väldigt ödmjuk och trevlig kille. Mycket positivt med andra ord. Egentligen har jag inte något att klaga över. En väldigt bra podd som jag tror passar alla som är intresserade av sportfiske. Rekommenderas!


EN FISKARES BEKÄNNELSE                 Betyg: 5 / 10

Anton Tsvetkov eller Rysken som han kallas var tidigt ute med sin podd. Podden var aktiv åren 2013-2018 och det blev totalt 54 avsnitt. Detta var lite före “podderan” som råder nu vilket gör den lite bortglömd. Anton är både en duktig och hängiven fiskare vilket speglar denna pod väldigt väl. Man märker dock att det inte alltid finns någon röd tråd eller struktur utan det blir mer som allmänt fiskesnack fiskare emellan. Charmigt och personligt på ett sätt men även lite oproffsigt och ineffektivt. Fast med Antons kunskaper så ställer han många intressanta frågor och det dyker upp en hel del intressanta gäster i podden. Jag tror det är precis så här Anton vill ha sin poddcast, det speglar nog hans personlighet rätt bra.

Ljudet är ofta inte det bästa och allt bara rullar på utan avbrott oavsett vad som händer i bakgrunden. Ibland kan telefoner ringa eller nån kan komma och lyssnare får följa med hela vägen. Känslan är lite tudelad och jag upplever det både som charmigt, småroligt men även lite störande.

Skall jag försöka på mig en bedömning så blir betyget helt klart godkänd. En podd som passar perfekt att slö lyssna på i bilen tex.


SANNINGEN (Tackelsnack)             Betyg: 4,5 / 10

En poddcast av Robert “Robbo” Johansson och Claes “Svartzonker” Claesson. Robbo har länge varit i framkanten när det gäller att hänga med i trenderna ute på nätet. Med detta var det kanske inte så konstigt att han tidigt var ute med en sportfiskepodd och under åren 2017-2018 producerades hela 44 avsnitt. Som draghjälp kom Claes Claesson eller Svartzonker som han kallas in efter ett tag. Även unge Felix Frey är med i flertalet avsnitt.

Det går inte ta miste att både Robbo och Claes är bra på att snacka och som lyssnare får man snabbt en känsla som präglas av mycket kärlek, humor med lite gliringar till varandra. Ett exempel jag kommer att tänka på var när Felix var med. Han försökte gång på gång få lite utrymme och vara med i snacket men varje gång han sa nått så viftade liksom bara Robbo bort honom med ett kort okej innan han kastade ut en ny fråga. Men då de kom in på batterier så fick Felix sin chans att briljera med sina kunskaper och då blev det tyst i bakgrunden. Efter ett tag så sa gästen Niklas Jonsson jäklar vad du kan mycket om batterier.

Detta är en podd som passar perfekt för dom som älskar att tillbringa sin tid på sociala medier och följa alla “fiskekändisar”. För de är just dessa människor som oftast dyker upp här i olika avsnitt. Det snackas väldigt mycket om trender, sponsring, teknik, beten, tävlingar, pikefight och annat som händer inom sportfiskebranschen.

Jag saknar lite mera djup i många av avsnitten med frågeställningar och diskussioner kring själva fisket. Själv känner jag mig inte riktigt hemma i denna krets. Det är sällan jag får någon “aha upplevelse” eller känner att jag lär mig något nytt som jag kan ta med mig till mitt fiske. Inget för inbitna sportfiskare som oftast håller sig borta från nätet. Men totalt sett en helt okej podd som jag tror passar vissa bättre än andra.


KANALGRATIS                         Betyg: 2 / 10

Ser man till antalet tittare och följare så har Kanalgratis verkligen lyckas med att nå ut till sina tittare och lyssnare. Om jag får gissa så tror att en stor del av publiken består av den unga generationen sportfiskare som inte kommit så långt kunskapsmässigt men desto längre när det gäller att titta på You Tube och spendera tid ute på nätet. Man har även på ett imponerande sätt nått ut till den utländska publiken. Deras You tube kanal är stor och man har ju även Perch Pro, Pike fight och Zander pro som lockar en stor publik. Just gällande Fly.vs jerk och Perch pro som jag följer tycker jag att man har lyckas riktigt bra. Allt från upplägget till filmningen har vässas ett snäpp varje säsong.

Men om vi nu koncentrerar oss till poddcasten som Tobias Ekvall och Edwin Johansson leder. Ibland är även Sara och Hanna med. Jag har lyssnat igenom några avsnitt samt delar av vissa och tycker att kvalitén spretar åt alla håll och kanter. Jag kan sakna någon riktig personlighet som leder podden. Även fler intressanta resonemang och diskussioner. Känns bitvis flamsigt och tramsigt.

Annars är det en rätt bra bredd på innehållet men känns som att när det väl börjar kännas intressant så kommer man ofta plötsligt ifrån ämnet. Nej sammantaget ingen podd jag vill rekommendera.


BAITLOVE POD                         Betyg: 2 / 10

Mattias och Klas heter killarna som driver denna poddcast. I varje avsnitt avhandlar man en fiskart som man pratar om. Andra segments som dyker upp i varje avsnitt är ett bete som är skapat av någon betesbyggare i Sverige samt dagens vänort där man lyfter fram nån liten ort i landet. Dessutom pratar man lite kring nyheter och färska fångster. Förutom detta så pratar man om mycket annat som inte alltid handlar om fiske.

Ja vad skall jag skriva om denna poddcast? Efter två försök då jag bara orkade lyssna i några minuter så tänkte jag att nu skall jag även ge denna podd ett chans. Efter att ha lyssnat på tre avsnitt så har jag nu fått en någorlunda klar bild och känsla så jag kan ge mitt betyg samt lite ris och ros.

Visst det finns en slags röd tråd i podden vilket är bra. Killarna är bra på att prata och de märks att de är bra vänner och det gör det hela att det blir mer personligt. Men det är tyvärr det enda som jag kan komma på som jag uppskattar, resten är mer av negativ klang. Det känns som att det mest handlar om två kompisar som sitter och snackar om allt mellan himmel och jord mer för sitt egna nöjes skulle än att behaga tittarna.

Då man nu valt att prata om en viss fisk i varje avsnitt så tycker jag att det krävs att någon i podden sitter på goda kunskaper och även erfarenheter gällande fiske efter aktuella art. Det saknas här utan det blir mer att man läser fakta från en bok och det blir inte speciellt bra. Kanske man skulle ta in någon gäst med spetskunskaper kring varje art och intervjua denna istället? Då hade det garanterat blivit avseevärt intressantare för lyssnaren. För jag gillar annars grejen med att gå på djupet med en fiskart under varje avsnitt men på det sätt som det görs här blir det inte bra. Tyvärr.

Man märker att när det kommer till betesbyggare och beten har grabbarna mer koll. Men det där med vänorten är något jag inte fattar grejen med. Känns även att det blir lite för mycket snack om annat än fiske och visst det kan vara kul i måttliga mängder men här kan jag tycka att det blir lite för mycket av den varan.

Februari - Sämsta fiskemånaden för mig

Februari skulle jag nog ranka som den sämsta månaden för mig när det gäller fisket. Anledningarna är flera, det är fortfarande rätt korta dagar, snön ligger djup och temperaturen ligger oftast på åtskilliga minusgrader. Därav är det kanske inte så konstigt att februari är den månaden jag fiskat minst genom åren. Totalt har jag 30 fiskedagar registrerade sedan 1990. Mitt minne tycks svikta en aning då jag var helt säker på att jag fiskade mer på vintern när man var yngre. Men när jag kollade facit, dv.s fiskedagböckerna så visade det sig att så inte var fallet. I alla fall inte i februari.

Det år jag fiskade mest i februari var faktiskt 2014. Då blev det 6 dagar ute på isen. Framför allt var det under en vecka som jag lade det mesta av krutet. Då blev det tre kvällar på raken när jag pimplade lake ute på ett stengrund i en sjö som jag visste hyste fina lakar. Minns att jag fick bäst första kvällen för att det sedan blev sämre för varje pass. Största laken som jag tog under den veckan vägde 3110 gram och det är faktiskt min hittills största lake på pimpel. När det gäller laken så leker den ofta senare i sjöar än i åar, älvar och havsvikar. Ofta är februari en utmärkt månad om man vill pimpla efter den när den samlas för att leka.

Laken är en av mina favoritfiskar. En fulsnygg mystisk varelse som inte liknar något annat som simmar i våra vatten. Dessutom kommer jag inte alltid underfund på varför den vissa år finns på en plats i stort antal för att året efter vara näst intill försvunnen. Det är inte svårt att fiska lake men det är en klurig fisk att få grepp om, framför allt när det gäller att hitta var dom stora individerna håller till. 
 
I år är det tveksamt om det blir något fiske den här månaden. Skulle jag mot förmodan ta mig ut på något fiskepass så blir det en bonus. Egentligen är det vädret som styr mest men även tillgången på snö. Skulle det bli en period med mildväder då det dessutom är hårt och fint att färdas på isarna så kanske man har svårt att inte ta chansen. Men detta sker ytterst sällan. Egentligen är det bara ett år som jag kommer på då den chansen dök upp och då tog jag den vilket resulterade i ett nytt månadsrekord samt första gäddan över 10 kilo fångad i februari.

Annars ser jag februari som en månad då man börjar känna av förändringens vindar. Dagarna blir längre och solen lyser allt starkare. Hade man nu bott i Skåne hade våren redan börjat göra sig påmind. Sverige är fantastiskt på detta vis. Vi kan ha flera årstider samtidigt i landet. I norra delarna av landet finns dessutom en tid jag älskar lite mer än andra en slags “hybridtid” mellan vinter och vår som vi kallar för vårvintern. Men den är en bit bort.

Bara för att jag inte har några fiskeplaner har jag inte lagt mina tankar kring fisket på is. Sakta men säkert har det börjat klarna lite hur jag vill och tänker lägga upp mitt fiske under året. Det har även blivit några inköp på sistone. Jag har varit till Fritid och Vildmark i Piteå. Det blev inte bara en utan två nya isborrar som fick följa med hem. Dels deras egna Could Mountain Icebreaker 130 mm som passar perfekt till pimpelfisket. Sedan en isborr som jag en tid nu gått och sucktat efter, en Strikemaster 40V 200 mm. Egentligen försöker jag undvika att göra reklam på denna sida. Mest för att jag avskyr den kulturen som nu ofta råder inom sociala media där allt handlar om lyfta fram olika märken eller butiker. Själv är jag inte sponsrad på nått sätt och trivs väldigt bra med det. Att få vara sin “egen” gör det klart roligare att skriva och jag tror även läsarna uppskattar det. För jag kan skriva precis vad jag vill, tänker och tycker om saker och ting. På detta sätt blir det både trovärdigare och intressantare för läsarna. När det gäller inköp av fiskeutrustning anser jag att man skall stötta sina lokala butiker så långt som det bara är möjligt. En fysiskt butik med kunnig och trevlig personal där man kan klämma och känna på saker och surra fiske är något helt annat än att hela tiden beställa grejor från nätet. Ni som bor i en stad med en fiskebutik skall vara rädda om den och visa uppskattning. Ibland tror jag man blir lite hemmablind och saknaden kommer först när butiken försvinner.

Avslutningsvis till något helt annat. Nämligen Sportfiskepoddar. Jag har lyssnat på flera olika fiskepoddar under vintern vilket jag kommer skriva mer om i ett längre inlägg som snart dyker upp här på sidan. Tills dess så önskar jag alla en god fortsättning på året samt en trevlig februari. På återseende...

Ismetefrågor och svar

Isarna har nu kopplat greppet på många håll runt om i landet. Jag misstänker att detta är en bidragande orsak att jag fått ovanligt många frågor kring ismete efter gädda den senaste tiden. Kul, jag har alltid som ambition att svara på de frågor som jag får. Som vanligt när det gäller fiske så är det många gånger inte det lättaste att ge ett tydligt svar men man jag skall göra det bästa jag kan utifrån mina egna erfarenheter och kunskaper…

Dött eller levande?
En återkommande fråga. Tyvärr har jag inte gjort några kliniska studier ´gällande detta. Planer har funnits att göra detta. Fiska hälften dött, hälften levande på samma djup under ett antal pass och registrera varje hugg och fisk man får. Tanken då är att sätta två spön bredvid varandra, ett med levande och ett med dött agn. Ju fler pass man hade fiskat på detta sätt, ju bättre och klarare bild hade man fått hur stor skillnaden egentligen är.

Men jag har i alla fall fått en rätt bra bild hur jag upplever skillnaderna utifrån alla mina fiskapass och jag känner att den är så pass klar att jag känner att en mer “vetenskaplig” studie troligtvis inte skulle göra några större skillnader hur jag lägger upp mitt fiske. Men samtidigt hade det varit väldigt intressant.

Min största gädda från isen på dött bete kom mitt i vintern under speciella förhållanden. En halvmeter snö på isen och snöblandat regn +2 grader. Jag förbannade först över vad jag höll på med men efter tre gäddor över 8,5 kilo och en toppfisk på 120 cm och 11,2 kilo så var allt slit glömt och kroppen kändes tio kilon och tio år lättare...
 
Jag har mixtrat mycket med dött kontra levande bete, storlek på betesfiskar, vilket djup man fiskar på m.m. Jag har aldrig varit med om att dött agn varit bättre än levande. Visst har jag fått en och annan gädda på dött men upplever att antalet hugg reduceras rejält jämfört om man fiskar med levande. De gånger jag mixat med dött och levande så har levande 9 av 10 gånger överglänst dött. Ju mer aktiva gäddorna är, ju större upplever jag att skillnaden blir. Likaså känns skillnaderna större om man fiskar pelagiskt över djupare vatten än grunt och mer bottennära.

 
Samtidigt vill jag inte överdriva skillnaderna allt för mycket för gäddor äter ju fisk oavsett om dom lever eller inte så har man bara tillgång till deadbait så är det ju bättre än ingenting. Då gäller det istället att fiska sina döda betesfiskar på bästa sätt och välja rätt plats, rätt vatten där det fisket funkar. Lyckas man med det kan resultatet bli riktigt bra.


Fiska grunt eller djupare pelagiskt?
Jag har fått en del kartbilder skickade samt sett en hel del bilder på Facebook där någon lägger upp en kartbild på ett vatten med djupkarta och frågar vilka områden man skall fiska på. Det brukar bli en hel del svar på dessa frågor och de flesta tycker jag är bra svar och synpunkter. Men det är mer generella svar som “kan” stämma in gällande vissa vatten men för att få ett mer matnyttigt svar så krävs det i mina ögon mer än bara att skicka en djupkarta.

Vet man inget om vattnet i fråga så har man ju inget att gå på mer än just en karta och då kan man absolut bolla lite idéer och erfarenheter med andra. Annars vill jag börja i andra änden så att säga. En karta säger en del men inte det viktigaste bitarna. Vilka arter finns i vattnet?, Hur är siktdjupet? Finns det några områden med avvikande struktur? Min erfarenhet säger att ju mer man vet om ett vatten desto bättre chans har man senare att lyckas. Då kan man sy ihop det man vet och kan sedan tidigare med en djupkarta.

Exempelvis är det en sjö med rätt grumligt vatten som ändå har djupare områden där det finns mycket vitfisk som braxen, mört och id så brukar det sällan vara rätt melodi att fiska mitt ute på djupet pelagiskt. Istället kan grundare fiske närmare land, vid grynnor, uddar och utanför bäckmynningar vara klart effektivare.

Exempel två en liknande sjö som förra exemplet men denna har riktigt klart vatten och här finns mycket siklöja, sik och en del öring. Nu skulle jag absolut satsa på pelagiskt fiske över djupare vatten, gärna med struktur nära branter och öar och där det kan vara lite strömsatt.

Förra årets största på ismete (12360 g - 120 cm) togs riktigt grunt. Var bara en halvmeter vatten mellan isen och botten! Var inte rädd för att testa grunt fastän du får fler hugg djupare. Den lärdomen har jag gett mig några oväntade storgäddor genom åren.
 
Mer frågor jag söker svar efter kan vara, var leker gäddorna?, Har det aktuella vattnet förbindelse med andra vatten. Vandrar det in fisk från något rinnande vatten, annan sjö eller kanske havsvik? Genom att prata med andra fiskare eller lokalbefolkning kan man får matnyttigt information men tänk bara att inte vara allt för frågvis och nyfiken. Utan känn istället av hur mycket info personen vill dela med sig och respektera de som inte vill berätta allt för mycket. Det är alltid intressant att veta var dom stora gäddorna är fångade. Utseendet på gäddorna kan även vara av intresse. I vissa vatten kan det finnas flera typer av gäddor som uppehåller sig på olika platser och djup. En del kan vara korta, grova med stort huvud eller kontrasten långsmala slanka med liten skalle.

 

Vilken krokstorlek är bäst? En krok eller tvåkrokstackel?
Detta är en andra frågor som är på tapeten ofta och här verkar vi tycka väldigt olika vad som är bäst. Jag har testat mig fram en hel del och min uppfattning är att så länge gäddorna tar betesfisken och drar iväg med lina så brukar dom sitta på kroken oavsett om man fiskar med tvåkroks eller enkrokstackel eller en stl. 4 eller en 1.0. Men förutom själva krokningen har jag genom åren upptäckt andra saker som gjort att jag ändrat min syn en del.

Numera fiskar jag i princip bara med en trekrok. Fördelarna med detta är framför allt att det blir enklare när man skall få upp fisken genom hålet samt vid avkrokningen. Med bara en trekrok så har man bättre koll var den sitter och risken att sätta en krok i fingrar eller hand minskar. Ett problem jag haft med minst ett par storgäddor tidigare är att ena trekroken hänger löst och fastnar i iskanten. Är isarna tjocka så kan sådana saker leda till att man förlorar sin fisk eller att det tar det onödigt lång tid innan man slutligen får upp sin fisk. Sedan går avkrokningen smidigare samt att risken för att man sätter en krok i fingret/ handen minskar med bara en trekrok. Nackdelen är väl att betesfisken lättare lossnar med en krok men jag tycker att fördelarna här överväger nackdelarna.

Krokstorleken styr jag till viss del av hur stor agnfisk jag fiskar med. Mina största mörtar och idar har jag tidigare fiskat med en krok i storlek 2.0 men det har jag slutat med nu. Har jag riktigt stora agnfiskar går jag istället över och fiskar med två krokstackel med lite mindre krokar. Anledningen är att jag vid ett par tillfällen upplevt att gäddorna blödig en hel del. Krokspetsen på en 2.0 krok går så pass långt in så risken finns att det orsakar rejäla blödningar och det är ju något som varje seriös gäddfiskare vill undvika. Det går inte bortse från att mindre krokar skadar mindre än stora.


På vilket djup skall man fiska sina agnfiskar
Även detta är en fråga som ofta dyker upp. Min generella uppfattning är att ju bättre ljusförhållandena är ju högre upp i vattnet fiskar man. Detta är något man även märkt då man pimplat mycket genom åren. När det är mycket snö på isen och mulet väder så står ofta all fisk på eller nära botten. Med ökat ljus och längre in på säsongen så stiger fisken och ibland har man kunnat lura upp mörtstimm ändå upp till pimpelhålet.

Det är alltid säkrare att fiska betena högre upp än nära botten. Gäddorna har ju ögonen riktade uppåt och söker fisken i samma riktning. Fiskar man nära botten och gäddorna befinner sig någon eller några meter uppåt ja då kan resultatet bli riktigt dåligt. Fiskar man för högt så finns risken att inte gäddorna vill stiga upp och ta fisken.  

Var flexibel och testa dig fram. Jag brukar oftast börja med att fiska de flesta spöna mitt i vattnet. Något spö sätter jag lite närmare botten och något högre upp. Märker jag några skillnader så justerar jag ofta spöna under dagen. Fiskar jag från morgonen då det är sämre ljusförhållandena så brukar jag ofta lyfta upp spöna en bit senare under dagen (speciellt om solen kommer fram).

En mulen dag med rätt mycket snö på isen bjöd på segt fiske. Jag fiskade alla spöna utom ett pelagiskt över 8-12 meter djup. Det avvikande spöet satte jag mörten bara en bit ovan botten på 11 meters djup. Detta visade sig vara ett lyckat drag!
 

Har storleken någon betydelse?
En fråga som ofta dyker upp men kanske mer i andra sammanhang:) Nu tänker jag emellertid på agnfiskar eller betesfiskar vid ismete. Här har jag genom åren ändrat min uppfattning en del. Svaret på frågan blir att ibland kan det ha betydelse men inte speciellt ofta. Hur man presenterar betet, vilket djup man fiskar på skulle jag säga är klart viktigare än hur stort betet är.

Det är inte heller alltid störst är bäst heller. Minns en gång när jag fiskade med två kompisar som verkligen ansträngt sig för att få upp stora betesfiskar på upp till 3-5 hekto. Mina fiskar var avsevärt mindre och när dagen var slut så hade jag lyckas klart bättre, både vad det gäller mängd och storlek.

Jag försöker alltid ha minst ett bete som sticker ut när jag fiskar, ett större bete. Kan vara en id, brax eller lake. Är det dött sätter jag den närmare botten oftast, är det levande brukar jag mixtra och djupet mera och några gånger oftast när jag fiskat det bara någon meter under iskanten har det genererat i någon bättre gädda. Men oftast har dessa “jättebeten” levererat sämre än mörtar kring 1-2 hekto. Så trots att jag gärna vill ha några beten som sticker ut är min uppfattning att storleken ofta inte har någon större betydelse utan det duger gott och väl med mörtar kring 1-2 hekto.

Ibland kan stora beten fungera men långt ifrån alltid. Denna gädda togs på en större 7 hektos id.
 

Skarpa kanter, svagt sluttande botten eller plana bottnar?
Hur ser bottenstrukturen ut på ens bästa ismeteplatser? Jag kollade lite närmare på detta och kom fram till att jag har fått stora gäddor både djupt och grunt med väldigt varierande bottenstruktur. Det enda som jag har gått bet att lyckas på är riktigt stora platåer/ ytor där djupet och bottentypen är konstant. Detta gäller både stora grunda vikar samt mitt ute på djupet i större sjöar. Så med andra ord försöker jag hitta ställen med olika typer av bottenstruktur men det innebär ju att stora delarna av varje vatten potentiellt kan vara ett bra ställe. Det är inte alltid gäddorna står just på skarpaste branten men ofta i närheten av den.

Bottentypen är ju också intressant. Tänk dig en liten större grundare jämndjup sjö med lerbotten. Finns det då något som sticker ut, kanske i form av en stengrund eller ett in och utlopp eller ett begränsat område med hårdare botten eller ett litet djupare hål. Sådana ställen skulle jag absolut testa fiska på.

Ytterligare en iakttagelse jag gjort i flera vatten är att det är ett visst bottendjup som levererat klar mest hugg under flera fiskepass. En grundare sjö jag fiskat en hel del i så sluttar botten sakta från ca en meter till ned mot fyra meter. Just kanten med 2,5-3 meter bottendjup har ofta gett överlägset mest hugg. Samtidigt har jag fått mina två största gäddor riktigt grunt där. Få hugg men stora fiskar. Kanske gäddor som specialiserat sig på viss typ av föda som håller till riktigt grunt?


Detta får räcka för denna gång. Tack för alla frågor, hoppas att jag kunde ge några matnyttig svar...

Januari - En perfekt tid för reflektion och planering...

Månadskrönikan- Nytt koncept på bloggen! Här skriver jag lite allmänt om månaden i fråga. Det kan handla om gamla minnen, statistik, historier, väder och annat som passar in i den aktuella månaden.

Ja då har vi ett nytt år framför oss. Även ny månad. Januari, ja det var bra länge sedan jag fiskade i januari senast. En titt i fiskedagboken säger att det var nio år sedan det hände. Kommer det hända i år? Nja knappast troligt. Tyvärr är vintern sträng där jag bor. Mörker, kyla och snö sabbar det mesta när det gäller fisket. När isen lägger sig vet man att det kommer dröja sådär ett halvår innan man får se öppet vatten igen. Nu försöker jag även fiska från isen men med undantag från lite fiske på “första isarna” så brukar jag ligga lågt några månader innan man får upp ångan när solen börjar värma och snön sjunka undan. Fram till dess får man försöka roa sig med lite annat än fiske. Det jag brukar göra är att planera och spåna lite kring hur jag kan lägga upp mitt fiske under året. Detta är är inget undantag så här kommer lite tankar och funderingar inför året som väntar...

Januari är ingen dålig fiskemånad när det gäller vissa fisken. Just ismete efter gädda har jag lyckas riktigt bra med tanke på den ringa tiden man lagt ner. Framför allt har storleken på gäddorna oftast varit bra. Men jag har även några riktigt bra pimpelpass efter abborre och så är ju lakfisket ofta på topp denna tid på året. Totalt har jag "bara" 33 fiskedagar i januari och det var nio år sedan den senaste registrerades.

Tankar inför året
Just att det är ett nytt år, ett oskrivet blad gör det hela än mer spännande och intressant. Det är nu man har chansen och tiden att börja bygga upp sina förväntningar och fiskesug genom att planera och fundera inför vad som komma skall…

Inför detta år är känslan och ambitionerna rätt lika mot det jag kände för ett år sedan. Redan förra året fanns en ökad hunger på att söka upp nya vatten och då framför allt lite mindre vatten. Tills i år har denna känsla förstärkts ytterligare. Anledningarna till detta är flera. Mest är nog att jag känner att detta är ett bra sätt att lära sig mera om hur varje vatten är uppbyggt. Att försöka förstå och se sambanden i varför fiskarna ser ut på ett visst sätt och varför de kan bli stora i just detta vatten. Små vatten har jag ju fiskat i mycket tidigare när jag var ung och mer oerfaren. Visst hände det ibland att man sprang på nått bra vatten men ofta var resultatet rätt klent. Jag tror att en orsak i det rätt klena resultatet var att man inte var lika duktig på att fiska på den tiden. Men den största skillnaden då mot idag tror jag är att man inte hade kunskaperna att söka sig till de rätta ställena. Visst en del av fisket är som ett lotteri. Man kan ha tur men jag tror den största delen handlar om att kunna sortera ut de rätta vattnen och sedan angripa dom på bästa möjliga sätt.

Nu sätter jag ju en press på mig själv att lyckas. Men vad är egentligen att lyckas i detta avseende? För mig handlar det mest om att komma ut i naturen till nya miljöer och vatten. Ovissheten och spänningen över att inte veta någonting men att man anar och kan tro vissa saker. Om dom stämmer eller inte vet man aldrig. Att lyckas ser jag som att jag nån gång prickar rätt i mina aningar. Kan handla om ett visst typ av vatten som jag kände kunde innehålla grova abborrar. Eller en liten tjärn med fina mörtar (om jag nu skulle ta upp metet). Ambitonen handlar mer om att sondera terrängen och lära mig nya saker än att lyckas ta stora specimenfiskar. Får jag nu något stor så blir det liksom en välkommen bonus. Jag som värderar själva fiskeupplevelsen högt tycker att den förstärks rejält i småvatten jämfört med att sitta i en stor båt i en större sjö. Då blir inte heller den där hetsen om de största fiskarna lika viktig.

Som det känns nu så skippar jag att sätta upp några specifika artbaserade mål. Istället så blir huvudmålet just att fiska i nya vatten, söka nya upplevelser och bara få vara ute i naturen och lära mig ett och annat. Med denna ingångspunkt in i året hoppas jag att det kan leda in mig i något spår. För som det känns nu så är jag tämligen osäker vilka arter jag vill och tänker fiska efter eller vilka metoder man skall satsa på. Gissningsvis så blir det likt de senaste två åren, d.v.s. en hygglig bredd i fisket. Jag går in i året med ett öppet sinne och en försiktigt optimist, sen återstår det att se hur det hela artar sig. Svaret hoppas jag kunna förmedla vidare här på bloggen. Önskar er alla stort lycka till inför fiskesäsongen 2023...