måndag 8 november 2021

Man ser en allt tydligare uppdelning bland gäddfiskare i Sverige


MOTPOLERNA SOM MÖTS UTE PÅ SJÖN
Löven som nyligen börjat skifta färger lyser starka i solskenet. Frosten glänser i gräset, ytterligare ett tecken på att hösten är här. Detta är en högtid varje inbiten gäddfiskare inte vill missa. Urban är i full gång med att packa in sina spön och annan utrustning i sin lilla båt. I dag skall det flötestrolla och förutsättningarna känns riktigt bra.

Samtidigt i andra ändan av sjön vid den stora rampen hörs toner från en brummande v8 motor. Det är ett minst sagt mäktigt ekipage som nu skall sjösättas. Ut från bilen skuttar två yngre män iklädda i färgglada jackor med reklamloggor som matchar båten och bilen perfekt. Snabbt sjösätts båten och försvinner ut på sjön.

Urban har just fått ut sina tre spön och ror nu fram längst en het djupbrant där han fått flertalet stora gäddor förr. Han närmar sig nu en udde och det är just där de största fiskarna brukar stå. Plötsligt uppenbarar sig en farkost i hög hastighet som parkerar sig just utanför udden, mitt i det hetaste området. Snopet får Urban sno om och ändra sin tilltänkta kurs. Svallvågorna från den andra båten gör så att det skvätter in lite vatten i den lilla båten.

På väg ifrån “rymdskeppet” kan Urban inte låta bli att snegla på vad killarna håller på med. Det kastas för fullt och det pratas högt om fiskar de ser på sina skärmar. En stund senare åker en håv fram och strax därefter hörs ett segervrål och någon ropar - En meters fisk. - Nä men lätt en 90, kanske 95:a svarar den andre. Ord som för Urban känns lika främmande som de stora dubbla skärmarna, motorerna och alla andra attiraljer som finns på deras farkost. Och vad är det för långsmal plåtbit som de far runt med som ger solkatter rakt i ansiktet?

Dagen flyter på och fisket är lite små segt men skam den som ger sig. I skymningen dyker ett av flötena och en stund senare ligger en majestätisk gädda i håven. Fisken vägs först och när vågen kommer upp i tvåsiffriga siffror så bestämmer sig Urban för att mäta den också. Kan ju trots allt vara lite kul att se hur lång den är funderar Urban. Den andra båten synts inte till längre, den befinner sig nu i en annan sjö.


BAKGRUND TILL DETTA INLÄGG
Denna berättelse visar lite på motpolerna inom gäddfisket. Hade detta varit för tiotalet år sedan hade detta inlägg inte kunnat skrivas. Utvecklingen eller kanske mer passande förändringen inom gäddfisket går nu i rasande fart. Ta bara exempel som tävlingsfisket eller de stora dyra anpassade fiskebåtar med moderna ekolod som förändrat vårt sätt att fiska på. Antalet gäddfiskare har mångdubblas och fisketrycket blir då givetvis högre. Samtidigt i vissa vatten som tex ostkusten har gäddfisket radikalt försämrats genom överfiskning och annan obalans i ekosystemet som vi människor orsakat. Mycket av gäddfisket handlar idag om moral, om vad som är rätt eller fel. För tio år sedan var det ingen som höjde på ögonbrynen om man fiskade med “live bait”. Idag vågar man knappt skriva ordet så haglar kommentarerna. Många tar friheten att skriva vad som är rätt eller inte rätt. Att en fångad gädda på en viss metod är bättre än någon annan eller så blir man halshuggen om man fiskar i minusgrader eller i för varmt vatten.

Själv försöker jag strunta i hur man väljer att fiska så länge det inte påverkar gäddfisket allt för negativt. Just detta kan vara svårt när man då måste sätta nån viss gräns på vad som är okej och inte okej. Här sätter vi olika gränser vilket skapar krockar gäddfiskare emellan. Jag tycker dock det är viktigt och intressant att våga ta upp sådana här saker. Ett exempel är när jag i somras postade mitt inlägg om “lämpligheten att fiska i för varmt vatten” rakt in i getingboet SVENSKA GÄDDFISKARE. Väl medveten var jag att det skulle komma reaktioner och det gjorde det. Kanske inte så mycket som jag trodde. Men visst var det någon som reagerade Tex nån som menade att “ytterligare” en lekman som tycker till i ämnet osv. Och det är väl just det som jag inte gillar när folk nedvärderar någon som tycker till på ett konstruktivt och sakligt sätt bestående av deras egna erfarenheter. Bemödar sig någon att skriva ett långt inlägg om vad de kommit fram i sitt fiske så blir i alla fall jag intresserad. Med detta sagt så behöver man ändå inte hålla med om allt andra skriver men att just dela med sig av varandras erfarenheter och ge råd ja det ger ju i förlängningen mera kunskap. Just diskussionen om gäddfiske i för varmt vatten var rätt intressant där en del efterfrågade om vad forskningen säger och efterlyste studier i ämnet. Visst sånt hade varit det bästa och mest intressanta men varför skall det vara så svårt att ta input från alla dom som faktiskt fiskat gädda i årtal året om? Istället sätter man skygglappar för ögonen och fiskar på tills forskningen säger att det är fel. Skall jag vara ärlig så tror jag många som skriver negativt, nedvärderande och klagar ute på nätet är dom som inte vill eller tar sig tid att läsa längre artiklar eller inlägg eller vill ta råd från andra. Istället letar man fel och tar chansen att hugga till de som har en avvikande åsikt än en själv.

Tyvärr känns det som att majoriteten av alla erfarna och duktiga gäddfiskare flytt SVENSKA GÄDDFISKARE och liknande grupper. Detta är riktigt beklagligt men jag förstår samtidigt alla dom som slutat posta inlägg där. Men dom saknas, att sprida kunskap och erfarenheter är så viktigt. Själv håller jag mig oftast borta men ibland när jag känner att jag har något viktigt att komma med så kan jag inte låta bli.

Här nedan har jag generaliserat något och delat upp gäddfiskarna i tre olika kategorier. Jag kan inte låta bli att tänka på vart jag själv passar in. I mångt och mycket ser jag mig som den Traditionella gäddfiskaren men även att en del av mig är inne och nosar i den Moderna gäddfiskaren. Här fastnar jag emellertid och ställer mig ofta frågande över saker och ting. Vad vill jag med mitt fiske och vad är det som driver mig framåt? Just här tror jag många gäddfiskare glider i sär. För mig känns det inte alls lockande att fiska på enskilda fiskar stirrandes på ett ekolod eller köpa mig en amerikansk bassbåt. Tanken att se mig själv i en sån båt ute på en stor gäddfisketävling eller filminspelning med en färgsprakande cykel tröja på mig känns lika främmande som att kliva in på en nattklubb på Stureplan. Jag dras mer och mer till det enkla fisket (om man nu kan kalla det enkelt ) och ser det som en större utmaning att lyckas här. Visst jag använder ekolod ibland men till det gäddfiske som jag tycker är roligast så ingår inte ekolodet i arsenalen. Men samtidigt respekterar jag de som brinner för annat. Jag tror att man inte skall lägga för mycket tid och energi på vad andra gör utan istället fokusera på sitt egna fiske. Däremot tycker jag det är intressant att se hur olika vi gäddfiskare kan vara men ändå brinna för samma sak.

Under förra hösten fiskade jag mest från land samt några pass från en enkel liten plasteka. Jag har gått mer och mer tillbaka till det enkla fisket under de senaste åren och försökt anpassa det till att fånga stora gäddor. Visst blev rätt mycket "fysiskt hårt" slit, samt tidslukande förflyttningar mellan fiskeplatserna. Men det var precis det jag sökte efter i min fiskeupplevelse. Äventyret i sig och komma nära inpå naturen. Sen att gäddfisket gick så bra som det gjorde bevisar att det går att lyckas med enkla medel om planering och förberedelserna är rätt.

När vi slutligen kommer till den trendiga gäddfiskaren känner jag mig som en främling, så långt borta från verkligheten man kan komma. Samtidigt hade jag idag varit ung så hade jag förmodligen lätt halkat in här så det gäller ha förståelse och respekt för dom som sitter fast här. Och vad är mer rätt att vara en finnig tonåring med en naiv tro att fisket hela tiden är bättre på andra sidan berget än en lite motsträvig 45 åring som har svårt att acceptera den förändring som nu sker inom gäddfisket?


DEN TRADITONELLA GÄDDFISKAREN
Vissa människor har svårare för förändringar och utveckling. Man vill gärna att det skall vara som förr och liksom bromsa utvecklingen. I denna grupp befinner sig nog många lite äldre och mer erfarna gäddfiskare. Det kan vara jobbigt att se hur ens livs viktigaste hobby förändras till något som man själv inte står för. Och det är klart att idag bombarderas vi av information på ett helt annat sätt än förr och då går utvecklingen ofta i raketfart. Dagens nya gäddfiskare kan ofta inte historien utan matas direkt av vad de ser på sociala medier. Detta medans gårdagens gäddfiskare själva fick skriva historien genom att göra jobbet ute på vattnet istället för framför skärmen. Med detta sagt så kanske inte så konstigt att det blir en del “kulturkrockar” bland gäddfiskare emellan nu för tiden.

DEN MODERNA/ EFFEKTIVA GÄDDFISKARN
Här ser vi förmodligen dom mest effektiva gäddfiskarna. Har man erfarenhet och kunskaper sedan tidigare och dessutom intresse för elektronik och annat nytt så kan man liksom ta saker från två världar. Kör man dessutom bara på utan att tänka på vad som är moraliskt rätt gällande gäddbeståndens hållbarhet så kan man lättare skörda stora framgångar för sig själv. Frågan är om alla tycker det är roligt, utmanande men att det även känns moraliskt okej att tex. utnyttja tekniken till fullo? Förutom elektronikens utveckling så finns det också en rad andra moraliska dilemman vi ställs för. Som tex fiske i sommarvarmt vatten, fiska i minusgrader, förleksfiske i grunda lekvikar, antal spön vid ismete och trolling, deltagande i stora gäddfisketävlingar m.m. Just dessa frågor tror jag är största orsaken att vi nu ser en allt tydligare uppdelning av gäddfiskare. Tidigare handlade det mer om man var spinnfiskare, metare osv medan det idag handlar mer om vars man står rent moraliskt.

DEN TRENDIGA GÄDDFISKAREN
Här ser vi en majoritet av lite yngre människor som inte fiskat så mycket tidigare. Man fascineras lätt av det som för ögonen ser häftigt ut. Man överdriver lätt utrustningens betydelse och missar istället saker som planering och andra förberedelser. Man följer den stora flocken vad det gäller inköp av båt, fiskeutrustning liksom valet av fiskemetoder. Tittar på Youtube istället för att läsa fisketidningar, bloggar och andra fiskesidor. Har man en fråga så slänger man upp den i en fiskegrupp på Facebook istället för att söka svaret någon annanstans. Otåligheten är påtaglig här många gånger. Man vill helst inte göra jobbet själv utan hellre få allt serverat på silverfat. Fisket kan vara kul som fan ett tag för att sedan läggas på hyllan. För att kompensera sin brist på rutin och stora fiskar så hittar man genvägar genom att räkna centimetrar istället för kilogram. En metersfisk klingar ju bra oavsett vikt inom dessa kretsar. Sociala medier som Instagram, Youtube och Facebook är den perfekta arenan. Här kan man lägga upp bilder på sina fiskar, gärna ordentligt frontade så att dom ser betydligt större ut än vad dom egentligen är. Att lyckas bli känd och stor på sociala medier blir i vissa fall viktigare än själva fiskeupplevelsen.

6 kommentarer:

  1. Hej Mats

    Jag tillhör kategorin "den traditonella gäddfiskaren" och fasar över utvecklingen just nu, även om jag ibland är med på tävlingar och har ganska modern utrustning...men nu har vi nått vägs ände gällande respekt mot andra båtar, respekt mot vattnet, respekt mot gäddan mm. Livescope är min gräns, det är inte fusk men det är en så extrem genväg till att hitta fisken och metoden i sig lockar inte mig, men köper att folk vill fiska på det sättet. Men för mig går det bort när man åker efter ett eko i timmar och vågar sig på ett kast då och då.
    Sen som du beskriver, man kan trolla sig fram längs en brant eller runt en udde så kommer en båt i 30 knop och parkerar 100m framför en...förr vek jag av men numer åker jag förbi deras båt med 5-10 marginal med spöna ute och verkligen markerar att jag var här först! Det som händer är att dom slutar kasta och glor på en under tystnad sen kastar dom på som om ingenting har hänt. Sist stod jag och kastade utanför en mindre ö och en båt kommer farandes och ankrar 30 m ifrån mig...resten av sjön är tom på båtar. Det resulterar i att jag demostrativt kastar mitt bete mot båten 8-10 ggr innan han fattar att han stod lite nära! Allt detta vill man ju egentligen inte göra men känner sig tvingad till för påpekar man det så får man väldigt spännande kommentarer tillbaka.

    SvaraRadera
  2. Tjena Dennis

    Intressant att ta del av dina tankar och erfarenheter i ämnet. Just bristen på respekt är ju något man ser speciellt bland den yngre generationen ute i samhället så det är ju inte så konstigt att det visar sig även ute på vattnet. Sen tror jag att tävlingsfisket bidrar en del till detta samt trängseln i många fiskevatten. Det verkar bland många liksom vara okej att tänja på gränserna och ta för sig. I mina trakter är det väl inte den allra värsta trängseln bland båtar men visst har jag fått ändra mitt sätt att fiska de senaste åren för att mera få vara i fred.

    SvaraRadera
  3. Christoffer Lindberg12 november 2021 kl. 22:22

    Intressanta tankar Mats!

    Jag har själv gått från att vara helt uppslukad av den nya eran av gäddfiskare, där resultat är allt, till att värdesätta traditionen och det naturnära betydligt högre. För mig finns det något väldigt attraktivt i det enkla, att glida runt i en mindre båt eller att vada i ett strömmande vatten eller att fiska småvatten som tjärnar och bäckar. Ekolodet får gärna hjälpa till att avgöra vattendjup, struktur och för att hitta fiskstim - men värstingmodellerna tar för mycket av mystiken och äventyret från fisket.

    Det här året har varit ett bra exempel. På grund av jag varit upptagen med annat blev fiskesäsongen 2021 rekordkort, vilket jag hade upplevt som en katastrof för bara några år sedan, blev det i stället ett tillfälle att utforska en bäck i närheten i jakten på min första bäcköring. Resultatet blev ett gäng (i mina ögon) otroligt fina bäcköringar - men mer än det så fick jag upptäcka en helt ny värld. När jag vid ett tillfälle hittade en särskilt vacker sträcka, där solen sken in mellan träden och en vacker, gul bäcköring (någonstans mellan 35-40 cm) lurades av metmasken kändes det som en helt perfekt fiskedag. Jag kan inte undgå att tänka mig att den upplevelsen är något som förloras i dagens fiskeindustri med jättebåtar, storgäddor på sociala medier och utrustningshets.

    Din blogg tycker jag fångar upp något av essensen till vad som gör fisket så intressant och givande. Kanske har den varit en del i mitt förändrade förhållningssätt till fisket? Tack i alla fall för att du fortsätter trots ändrade tider!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tjena Christoffer

      Tack för dina tankar och syn i ämnet. Bra exempel med ditt fiske efter bäcköring i sommar. Bra ord "utrustningshets". Detta tillsammans med hysterin med alla gäddfisketävlingar, sponsrade fiskare, fiskeguider, butiker gör att kommersialismen lyser starkare än någonsin. Kanske inte så konstigt att många duktiga och inbitna gäddfiskare idag väljer att delvis stå utanför eller helt fly sociala medier för att helt enkelt stå ut. Det gamla hederliga med att fisket och fisken skall stå i centrum existerar knappt längre.

      Jag försöker ju hitta mina egna vägar att hitta glädjen i mitt fiske och när det gäller gäddfisket är det idag en utmaning på många sätt och vis. En del i det hela är att skriva och förhoppningsvis väcka en del tankar hos andra. Sen så är det alltid givande att ta del av andras erfarenheter och tankar. Att man sedan får bekräftelse på att man inte är ensam i sin syn gör att man triggas att fortsätta tycka till med skift som vapen.

      Radera
  4. Bra skrivet och aktuellt

    SvaraRadera