Galet gäddfiskepass från slutfasen av sommarsäsongen!

Det hade nu gått drygt tre veckor sedan jag var här senast. Minnena var många och känslan inför dagen var riktigt bra. Jag hade även förberett mig väl och stigit upp i ottan. Vädret var precis som jag ville att det skulle vara, lite sol varvat med moln, svaga vindar som gav små härliga krusningar på vattenytan. Vattentempen var dessutom ovanligt låg för att vara mitt i sommaren vilket gjorde detta fiske möjligt. Och så månfasen icke att förglömma, den var också helt rätt. Ja alla parametrar stod faktiskt rätt, på pappret i alla fall. Men som vi alla gäddfiskare vet så stämmer detta långt ifrån alltid i verkligheten.

Tanken var att kopiera min strategi som jag hade senast. Startade med ett jerkbait. Ett kast blev till två och så rullade det på rätt länge. Fiskade mig framåt noggrant och metodiskt. Snart hade jag fiskat av hela området utan en enda minsta känning. Tja inte ovanligt, precis så kan det vara. 

Men så plötsligt tar det tvärnit. Likheterna med senast är slående. Fasen detta är en stor fisk. Hoppas bara det inte är samma fisk, jag skulle bli mer glad om det dök upp en annan stor individ på samma ställe. Kampen blir segdragen och precis som senast vill den inte komma in mot land men den gör inte heller några rejäla rusningar. Allt flyter på bra och snart ligger den säkrad i håven.

Ja visst känner jag igen denna fisk. Denna gång är den inte lika fet, inte riktigt samma “wow känsla” men ryggen är lika grotesk och skallen, nacken ja den är inte dum den heller. Att den skulle väga över femton kilo nu också känns osannolikt men alltid spännande att se vad vågen visar.

Verkligen ingen dålig fisk på långa vägar men en bra bit från min tidigare drömgräns. Men samtidigt ett kvitto hur viktigt det är att ta en sådan här fisk precis i rätt tid då den fyllt magsäcken med några rejäla bytesfiskar. Denna gång hade jag stolpe ut men det är i dessa sammanhang betydligt vanligare. Hur stor var den då? Måtten denna gång skrevs till 13,88 kilo med en längd av 122 centimeter.


Rent känslomässigt blir det en kusligt lik känsla som den jag hade under isfiskesäsongen då jag återfångade samma rekordgädda med några veckors mellanrum. Det är svårt att känna någon riktig glädje men samtidigt skönt att krokarna satt ytligt och den kunde simma piggt tillbaka.

Detta år är helt galet, för vad är sannolikheten att jag får upp just denna gädda och dessutom som första fisk för dagen? Och hur vanligt är det att lyckas återfånga två personliga rekord inom loppet av några månader. Hade jag inte dokumenterat detta så väl och haft bilder så hade jag inte skrivit om det, lagt ner min sida och gått under jorden. Det sista man vill bli är att bli förknippad som en mytoman:)

Jag fiskar sedan vidare och det tar inte länge så smäller det på en ny fisk på exakt samma fläck som senast. Inget monster men väger ändå en bit över fem kilo. Den har ett färskt köttsår tvärs över ryggen, kanske den fått sig en kyss från den gädda jag nyligen fångat? Jag fortsätter att nöta på samma fläck och efter ett antal kast så tar det åter igen stopp. Ett riktigt rejält hugg följt av några ilskna huvudskakningar som får mig nästan att tro att fisken har gått loss. Att det är en större fisk råder det inget tvivel om. Frågan är bara hur stor den kan tänkas vara?


Här den andra av två stora gäddor som jag fick under denna magiska sommarmorgon. Två gäddor som bägge översteg mitt tidigare juli rekord, var av den ena krossade rekordet... 

Denna fisk hade måtten 10,6 kg – 112 cm och föll likt mina andra gäddor för ett jerkbait.

Det blir varken någon fler gädda eller hugg efter detta men det är nog lika bra det. Jag har redan fått mer än jag förtjänat, ännu en gång och då skall man nog vara tacksam.

På tal om stora gäddor och återfångster så återkommer jag till detta i nästa inlägg. Då tittar vi på stora gäddor som jag varit med om att fånga mer än en gång samt lite om hur snabbt en gädda kan pendla i vikt. Finns även ett klassiskt gammalt exempel i  detta ämne från Västerbotten som vi också kollar närmare på.