Som sportfiskare och naturälskare är vintern lika fruktad och hatad som våren, sommaren och hösten är älskad. Allt det som en gång var så levande är nu i princip helt dött. Ljuset som vi hade i överflöd förbytts nu till ett evigt svart mörker. Fågelkvittret, det porlande vattnet och alla andra levande ljud samt dofter är nu borta. Det enda som nu syns är snön, mörkret och runt detta finns bara en evig tystnad som skvallrar att livet ute i naturen nu går på sparlågor.
Jag är väldigt avundsjuk på de som kan uppskatta denna tid. Att mest vara inomhus har aldrig och kommer nog aldrig bli min grej. Jag vill vara ute för att tanka energi, få nya intryck och känna av alla naturens sinnesstämningar. Om vintern kan allt detta vara svårt men man får göra så gott det går. Som tur är har jag ändå lite andra intressen och grejor som jag kan pyssla med under kalla vinterdagar men saknaden från den andra ljusare delen av halvåret blir tidvis ändå väldigt stor.Vi inte där än, i mörkrets ände. Nu i morse visade termometern -24.4 grader. Ännu lyser solen men värmen från den har försvunnit. Snön ligger vit på marken. Så gäller att passa på att vara ute för om en månad är solen mer eller mindre försvunnen och förblir så under två månader innan man märker att det vänder, sedan går det snabbt framåt. För den som skyr mörker och kyla så är detta en kämpig tid. Men vi som bor här uppe vet samtidigt att belöningen kommer senare då vi istället får ett överskott av sol och ljus...
Jag är väldigt avundsjuk på de som kan uppskatta denna tid. Att mest vara inomhus har aldrig och kommer nog aldrig bli min grej. Jag vill vara ute för att tanka energi, få nya intryck och känna av alla naturens sinnesstämningar. Om vintern kan allt detta vara svårt men man får göra så gott det går. Som tur är har jag ändå lite andra intressen och grejor som jag kan pyssla med under kalla vinterdagar men saknaden från den andra ljusare delen av halvåret blir tidvis ändå väldigt stor.Vi inte där än, i mörkrets ände. Nu i morse visade termometern -24.4 grader. Ännu lyser solen men värmen från den har försvunnit. Snön ligger vit på marken. Så gäller att passa på att vara ute för om en månad är solen mer eller mindre försvunnen och förblir så under två månader innan man märker att det vänder, sedan går det snabbt framåt. För den som skyr mörker och kyla så är detta en kämpig tid. Men vi som bor här uppe vet samtidigt att belöningen kommer senare då vi istället får ett överskott av sol och ljus...
ÅTERFÅNGSTER AV STORA GÄDDOR GENOM ÅREN
Det har forskas en del kring detta så jag tänker inte gå in så djupt i ämnet. Men viktigt är att släppa tillbaka gäddan så snabbt som möjligt, alltså minimera tiden ovan vattenytan. Ju kallare vattnet är desto bättre kan man säga. Den största orsaken till dödligheten är hur krokarna sitter, djupt krokade fiskar med blödningar är det sämsta tänkbara.
Sedan finns det en detalj som det kanske inte pratas om så mycket och det är själva hanteringen av gäddan. Stora gäddor bör undvikas att lyftas vertikalt. Anledningen är flera, dels så har de en styrka som gör att om den börja kränga fram och tillbaka kan den lätt skadas. Jag har sett några gäddor som varit skadade på ett sätt där gälbågarna gått ur led. Själv ser jag alltid till att ha en håv eller matta (mjukt underlag) nedanför gäddan så att jag snabbt kan lägga ner den ifall den börjar kränga. Är gäddan riktigt tung så lyfter jag upp den tillsammans med håven. Lägger den sedan på en mjuk avkrokningsmatta eller (vid fiske från land) på mjuk och fuktig mark. Där jag mäter den och sedan snabbt in i en vågpåse. På detta vis har jag undvikit att göra ett enda större vertikalt lyft. Idag har många gäddfiskare rätt stora båtar så det blir rejäla lyft med fisken upp i båten för att sedan fibbla med måttbrädorna. Något som kräver en del vana men det går som bakant inte styra hur en gädda beter sig. Så även en van och duktig gäddfiskare kan åstadkomma skador på sina gäddor. En storgädda förtjänas att behandlas med respekt och försiktighet.
Nog om hanteringen och tillbaka till detta med återfångster som ju inte skulle vara möjliga utan catch and realease. Det många och även jag själv tidigare inte förstod eller tänkte så mycket på är hur mycket en stor gädda verkligen kan pendla vikt. Med tiden har jag insett detta och genom är lägga passen i rätt tid i respektive vatten så ökar chanserna till att gäddan skall vara fet och välmående. Men variationerna är rätt stora mellan olika vatten har jag märkt. Vissa vatten undviker jag att fiska sommaren då de tycks ta tid för gäddorna att återhämta sig efter leken och käka upp sig. Sedan finns det motsatta, vatten där gäddorna överlag är fetare en bit i sommaren än de kan vara på hösten. Under vintern är min uppfattning att gäddorna överlag har jämnare kondition men kanske inte samma toppar eller dalar som under sommaren eller hösten.
Jag gjorde ju en jämförelse för några år sedan då jag tog mina 50 största ismete-gäddor och jämförde dessa mot mina 50 största i öppet vatten. Skillnaden var då faktiskt minimal. Länk. Nyligen har jag kikat på nytt och gått igenom alla mina gäddor från tio kilo och uppåt. Resultatet blev på ett sätt likartat men ändå inte. Mer om detta och annan statistik återkommer jag till i nästa månadskrönika.
Några återfångster jag varit med om genom åren
Under årets lopp har det faktiskt blivit en hel del återfångster som jag varit med om. Antingen fiskar som jag själv fått eller någon av mina vänner dragit upp. Tyvärr har jag fler upplevelser av återfångster där gäddorna tappat i vikt än tvärtom. Det är egentligen två fiskar som sticker ut här. Den som tappade näst mest i vikt (12,2%) är visuellt en av de mäktigaste gäddorna jag skådat. Första gången tog jag den en bit in i juni. Sedan återfångade min kompis Krister den senare samma höst. Då såg den mer ut som en ordinär fisk för det aktuella vattnet.
12,490 g – 113 cm 0,87 Juni 2016
10,960 g – 114 cm 0,74 September 2016 - 1530 g - 12,2% + 1 cm
Den fisk som tappat klart mest i vikt mellan fångsttillfällena är faktiskt ett tidigare personbästa från hösten 2023. Denna gädda var extrem grov om ryggen, det värsta jag hade sett då (i samma klass som min femton kilos). Den var däremot inte speciellt fet. Känslan då var att denna fisk kommer väga ännu mera om jag skulle lyckas fånga den igen. Året efter under juni månad så fick jag en ordinär men ändå stor gädda med måtten 11,7 kg – 123 cm. Just då tänkte jag inte alls att det kunde vara samma fisk. Utan det var ett tag senare när jag fick ett infall att jämföra bilderna som jag insåg att det faktiskt var samma fisk. En rätt tråkig känsla men man vet samtidigt hur snabbt det kan gå åt bägge hållen. Kanske den idag är uppe och nosar på femton kilo eller mer?
Det som slog mig med just denna fisk var att när en gädda tappar i vikt så handlar det inte bara om att den inte är tillräckligt fet om buken. En gädda kan även tappa väldigt mycket både i ryggbredd och volym. Just denna fisk var ett tydligt exempel på detta. Tror faktiskt inte många tänker på detta.
14060 g – 122 cm 0,79 Oktober 2023
11700 g – 123 cm 0,63 Juni 2024 -2360 g - 16,7% +1 cm
Hur snabbt samma gädda kan gå ner sig i vikt och kondition blir extra påtaglig i ett Put and take vatten ifall man slutar plantera ut laxartad fisk. Vet om ett sådant vatten där samma gädda inom några år gick ner från knappa elva kilo till 7,5 kilo.
Hur mycket en gädda kan pendla i vikt tror jag varierar rejält från vatten till vatten. En del vatten är mer konstanta gällande födotillgång, lekområden, vattenstånd m.m. och där blir variationerna rätt likartade. Medans andra vatten kan tidvis bjuda på ett överflöd av mat men kan likaväl vara det motsatta och då kan gäddorna pendla rejält i vikt. Ett exempel på detta återkommer vi till senare.
Jag måste erkänna att jag är dålig på att både ta samt jämföra bilder på gäddor under nio kilo. Så kan mycket väl vara att jag fått några av mina största gäddor för flera år sedan då de vägde klart mindre. Finns även en risk (men dock liten) att jag missat nån gädda i statistiken min.
Här kommer några återfångster av gäddor från 10 kilo och uppåt som jag varit med om genom åren...
14060 g – 122 cm 0,79 Oktober 2023
11700 g – 123 cm 0,63 Juni 2024 -2360 g - 16,7% +1 cm
12,490 g – 113 cm 0,87 Juni 2016
10,960 g – 114 cm 0,74 September 2016 - 1530 g - 12,2% + 1 cm
15100 g – 122 cm 0,83 Juni 2025
13880 g – 122 cm 0,76 Juli 2026 - 1220 g - 8,0%
11730 g – 120 cm 0,68 April 2019
11020 g – 121 cm 0,62 September 2019 - 710 g - 6,1 % + 1 cm
10600 g – 119 cm 0,65 Juni 2016
9800 g – 119 cm 0,60 Juli 2016 - 800 g - 7,5 %
10100 g – 121 cm 0,57 Juni 2017 + 300 g + 3,1 % +2 cm
14230 g – 123 cm 0,76 Mars 2025
14200 g – 123 cm 0,76 April 2025 - 30 g - 0,2 %
10100 g – 119 cm 0,60 Mars 2024
10200 g – 119 cm 0,60 April 2024 +100 g + 1,0 %
10200 g – 119 cm 0,61 April 2024 +100 g + 1,0 %
10520 g – 114 cm 0,71 Mars 2014
10430 g – 114 cm 0,70 April 2014 + 90 g + 0,9 %
12480 g – 120 cm 0,72 Oktober 2018
13390 g – 123 cm 0,72 Augusti 2018 + 910 g + 7,3 % +3 cm
10200 g – 110 cm 0,77 Oktober 2015
10800 g – 111 cm 0,79 Juni 2016 + 600 g + 5,9 % +1 cm
Ibland händer det ju att man fått upp samma gädda inom loppet av några minuter. Det mest extrema exemplet för mig är då jag fick en liten snipa. Jag krokade av den försiktigt i vattnet. När jag sedan skulle göra nästa kast så råkade jag ha mitt bete, en “Peto” I vattnet. När jag förde upp spöet så känner jag hur det hugger till. Märker då att det är samma snipa som jag nyss krokat av som huggit betet.
Minns en annan gädda, en mager och trasig gädda som jag fångade tre gånger ett och samma fiskepass. Men också en annan betydligt större fisk som jag fick upp två gånger under loppet av knappa timmen.

10830 g - 119 cm. Fångad två gånger under loppet av 45 minuter!
Klassiker i ämnet “Bettet” från Västerbotten
Avslutar med en klassiker i ämnet. Tänker på den gädda som simmade någonstans i Västerbotten för en tid sedan. Den hade ett så pass karriäristiskt märke på sin kropp som gjorde den lätt att känna igen. Dessutom var den oftast (inte alltid) i fin form eller kondition. Den fanns på en plats där många fiskade så blev flertalet fiskare som fick äran att få den på kroken.
Det mest uppseendeväckande med denna fisk är vad som hände under de sista två åren? Först så tappar den otroliga 4,5 kilo på fem månader för att sedan lägga på sig 5,5 kilo inom loppet av 1,5 år. Detta om något visar hur snabbt det kan gå både upp och ner viktmässigt under ett liv som gädda.
9700 g – 106 cm 0,81 050402
9500 g – 106 cm 0,80 050403 - 200 g - 2,0 %
11500 g – 112 cm 0,82 061107 + 2000 g + 22,0 % +6 cm
14050 g – 117 cm 0,88 080307 + 2550 g + 22,0 % +5 cm
9500 g – 117,5 cm 0,59 080811 - 4500 g - 32,0 % + 0,5 cm
15000 g – 121,5 cm 0,85 100310 + 5500 g + 57,8 % + 4 cm

Om man jämför en gädda med en människa (kanske man inte skall göra) så gillar ju båda mat. En del är bättre än andra på att få i sig mat (matlust). En gädda måste ju själv fixa sin egen mat vilket fodrar lite skills jämfört med en människa som handlar eller käkar ute när man vill (om man nu har ekonomi för det). Finns det nog fet och mycket mat så blir man snabbt fetare. En gädda kan (vad vi vet och tror) inte tänka utan den äter allt den kommer över medans en människa ofta får anstränga sig för att inte äta för mycket eller fel kost. Om vi inte klarar av att hålla vikten så blir man en “biggest looser” medans en gädda blir mer av en “herre på täppan”...
Exempel på återfångster under ett och samma år.
Hur vanligt är det att få samma gädda under ett och samma år? Till stor del beror ju detta givetvis på hur mycket du fiskar på en och samma plats. Så därför är det viktigt att ta med detta i beräkningen om man skall göra någon slags statistik av det hela.
Exemplet här blir alla mina fångade gäddor som är vägda under det senaste året (2025). Gäddor som väger från sju kilo och uppåt. En del av min filosofi tillika plan gällande mitt gäddfiske har alltid varit att fiska så få pass som möjligt på en och samma plats. Att kunna variera sitt fiske på flertalet vatten och platser gör att fisket håller bättre i längden. På kort sikt kanske man fiskar sämre men på längre sikt blir det bättre både för fiskaren men framför allt gäddorna. I år har jag fiskat allt från ett pass till maximalt tre pass på ett och samma ställe. Trots att jag spridit ut mitt fiske så har det ändå blivit en del återfångster. Totalt 6 av de totalt 43 gäddor jag fått över sju kilo har jag lyckas fånga fler än en gång. Fem av sex återfångster har det blivit när jag ismetat.
ÅTERFÅNGSTER 2025 (gäddor 7 kg och uppåt)
15,100 KG – 122 CM 2025-06-21 SPINN
13,880 KG – 122 CM 2025-07-10 SPINN
14,200 KG – 123 CM 2025-03-25 ISMETE
14,200 KG – 123 CM 2025-04-07 ISMETE
7,750 KG – 108 CM 2025-03-25 ISMETE
7,750 KG – 108 CM 2025-03-25 ISMETE
7,750 KG – 108 CM 2025-04-07 ISMETE
7,600 KG 2025-03-17 ISMETE
7,600 KG 2025-03-17 ISMETE
7,200 KG – 106 CM 2025-04-02 ISMETE
7,200 KG – 106 CM 2025-04-02 ISMETE
7,100 KG 2025-03-25 ISMETE
7,100 KG 2025-04-07 ISMETE
Med årets resultat är det lätt att tro att det är enklare att återfånga stora gäddor från isen men konstigt nog så säger den totala statistiken emot årets exempel. I alla fall sett till mina största gäddor från tio kilo och uppåt. I år blev det ju två brutala återfångster var av en från isen samt en i öppet vatten. Så där blev det 1-1. Men av de elva återfångade 10 plussarna som jag varit med om att fånga fler än en gång så ser resultatet ut på följande sätt. 7 gäddor är återfångster från öppet vatten, 3 st från isen samt en som jag fått från isen för att sedan ta den på trolling i öppet vatten.
Lite tankar kring detta utfall. Jag har många gånger funderat varför det är så svårt att återfånga storgäddor från isen. Jag har ju ismetat rätt frekvent sedan 2010 och bara lyckas med detta under åren 2014, 2024 och 2025. Sedan är det nästan ännu märkligare att bara en återfångst av totalt elva är från olika säsonger (is + öppet vatten). Varför har jag inte lyckas återfånga fler än en ismetegädda över tio kilo senare i öppet vatten? Tyvärr har jag inget givet svar men vågar ändå på mig en gissning på den frågan. Denna gissning stämmer också väl överens med mina teorier.
“Min uppfattning är att några av mina bättre ismeteplatser periodvis drar till sig gäddor från större områden” Speciellt om sommaren så känns det mer att gäddorna som blir kvar i samma områden är mer stationära. Att gäddorna är mer stationära i öppet vatten än från isen kan låta lite märkligt. Samtidigt har det för mig varit slående hur mina bästa ismeteplatser kan variera bara från månad till månad men även vissa gånger år till år. Man får sig en liten tankeställare utifrån denna statistik. Gäddorna tycks röra sig mer än man vill tro under isen. Sedan tror jag detta varierar rejält beroende på vart man fiskar. Vilka typer av vatten, sjöar, älvar, åar, skärgård o.sv.
Är det någon som sitter på egna erfarenheter eller har statistik i ämnet så kommentera gärna. Eller bara berätta om någon återfångst/ återfångster av större gäddor ni varit med om.



Inga kommentarer:
Skicka en kommentar