* 4. Utrustningen *
När det gäller mete i allmänhet är det vanligt att man använder sig av någon form av nappindikator. Till ismetet ser man oftast angelvippor eller angelspröt vilket man helt enkelt hämtat från angeldonsfisket. I handeln har det bra länge inte funnits mycket utrustning anpassat till ismetet. Många har därför tagit saken i egna händer och tillverkat spöställningar och ismetevippor. Själv försöker jag göra det så enkelt och smidigt som möjligt. Avancerade tunga/ klumpiga spöställningar och alarm är ingen för mig när jag är ute på isen. Glädjande nog har det under de senaste åren kommit både ismetevippor och spöhållare som håller måttet.
Ismetevippor
Har man ute flera spön är det givetvis en stor fördel att ha en synlig indikator så man kan se då det nappar. Som jag redan tidigare nämnt är angeldonvipporna det vanligaste alternativet. Dessa finns att köpa i de flesta sportfiskebutiker. De fungerar i vissa fall helt okej men långt ifrån alltid så bra som man kan önska. Det finns en del olika märken och färger på vipporna och de fungerar och ser i princip likadana ut. Däremot skiljer det en del i kvalitén dem emellan vilken man kan tänka på. Rent allmänt är dessa spröt inte mycket att hänga i julgranen.
Fladen fishings kom 2015 ut med en lite större variant som jag köpte några stycken utav. Jag tyckte att den fungerade hyfsat bra men varför gjorde man inte själva bollen större?? Men efter flera år utan ett riktigt vettigt alternativ på marknaden kom så en ismetevippa som uppfyller ALLA mina kriterier på hur en bra vippa skall se ut. Det är OFC ismetevippa pike edition 58 cm.
OFC ismetevippa pike edition 58 cm. Klart bästa alternativet på marknaden idag.
Annars har många sportfiskare tagit saken i egna händer och uppfunnit egna varianter som ofta fungerar bättre än de man kan köpa. Sportfiskaren och bloggaren Stefan Jarl är en som blivit riktigt duktig på detta och gjort flera varianter av vippor. Kika in på hans blogg för att se mera...
Nackdelarna med vippor som jag ser det är att det ibland kan bli s.k. blindfällningar då de löser ut utan att någon fisk har nappat. Detta kan ske då det blåser mycket eller då man fiskar med större betesfiskar. Vill man undvika detta kan man givetvis ställa linan så att det krävs mer motstånd för att dra ut den. Nackdelen är då att gäddan känner mer motstånd och lättare kan spotta ut betet. Med de egengjorda vipporna kan man justera detta bättre vilken kanske är den största fördelen. En annan är att man kan göra dem lite större så de syns bättre.
Vanligaste sättet att fästa linan är att göra en ögla av linan som man snurrar runt vippan längst fram eller så att klämma fast linan på något sätt. Själv brukar jag använda bägge sätten lite beroende på vilka agn jag fiskar med, hur ismetevippan ser ut samt hur försiktiga gäddorna är för dagen. Fiskar man med större levande agn är det lätt att få blindfällningar och då kan det vara bra med en vippa som är lite styvare och att ha möjlighet att kunna fästa linan lite hårdare. Fiskar man med dött agn så blir det något helt annat och då vill jag helst ha linan så att den väldigt lätt löser ut vid ett hugg. Exakt hur det skall se ut är omöjligt att säga för det hela hänger nämligen ihop med hur ismetevipporna fungerar. Det är därför viktigt att kolla upp detta då man är ute och fiskar, sedan kan man i efterhand alltid justera dem.
Ålbjällran
För att göra det hela ännu bättre kan man använda sig av en ljudlig nappindikator. Då är de s.k. ålbjällrorna det populäraste alternativet. Dessa är mycket enkla och praktiska att använda. Man sätter helt enkelt bara fast den i vippan. Vanligast är att fästa den från mitten av vippan och framåt, detta lite beroende hur vippan ser ut. Ålbjällran hörs faktiskt riktigt bra och det även på lite längre håll. Det behövs inte heller någon större dragning i linan för att man skall höra att något händer. Enda bekymret är dagar då det blåser mycket, då kan det ibland vara svårt att höra dessa men i övrigt fungerar de klockrent.
Ålbjällror med klämfäste passar perfekt till ismete.
Elektroniska nappalarm
Det finns en del metare som har tagit med sig sina grejor ut på isen vilket säkert fungerar riktigt bra. Nappalarm samt mindre banksticks (spöhållare) som man borrar ner i isen gör att spöna sitter där de skall. Dessa larm hörs på långt håll och en fördel är att kunna höra på ljudet hur mycket lina gäddan tar. Vill man ha det riktigt lyxigt kan man skaffa sig larm med reciever. Då ser man genom en sändare vilket spö det nappar på. När det gäller mete prylar är utbudet på marknaden något helt annat än ismete. Jag tror om man anpassar en del av dessa prylar till ismetet kan de fungera riktigt bra.
Tanken att kunna fiska riktigt långa pass under våren kittlar. Då är det här uppe i Norrbotten ljust i ca 15 timmar och huggperioderna blir då också väldigt utspridda. Låt säga om man är några fiskare som har ute fem spön var och fiskar med nappalarm och reciever. Då skulle man ha möjlighet att ligga i ett tält och vänta in eventuella huggperioder. Jag tror möjligheterna är många för att utveckla ismetet och en av dessa är att ta influenser från det traditionella metet. Sedan är det också en fråga om vad saker och ting kostar samt hur avancerat man vill ha det.
Spöställningar/spöhållare
Vad det gäller spöställningar till ismete finns det väldigt många varianter. Vad som fungerar bäst tror jag är en smaksak. Det jag kan tycka är att många lägger för mycket energi i denna fråga. I själva verket behöver man oftast ingen spöhållare alls utan det fungerar att lägga spöt på isen. Jag vill dock att spöet skall vara ovan isen så man ser det lättare. Jag har gjort det väldigt enkelt genom att göra en längre variant av en klassisk angeldonställning. Sedan har jag tryckt in en spik och böjt den så att det blivit en klyka där jag vilar spöet i. Svårare än så behöver det inte vara. Dessa spöhållare tar liten plats, lätt att sätta upp och väger knappt någonting.
En vanlig variant är att använda sig av olika typer av klämmor som man nyper fast spöet på. Själva vippan sätter man sedan fast i klämman eller som jag också sett ibland på själva spöet. Ett annat vanligt sätt är att bygga någon typ av ställning som man sätter fast i isen. På ställningen ser man till att ha något som gör att spöet hålls på plats. Ja varianterna är många och här tror jag det viktigaste är att hitta någon som man själv trivs med. Mitt råd är dock att göra det så enkelt som möjligt och hitta det som passare en själv.
OFC säljer idag en spöhållare som kändes så pass intressant att jag köpte några stycken. Efter att ha testfiskat med dom en säsong kan jag nu säga att dom definitivt håller måttet. De står stadigt och jag gillar när spöet ligger en bit ovan isen, syns bättre då. I kombination med OFC ismetevippor blir det riktigt bra. Man kan dessutom stapla hållarna på varandra när man fraktar dom så de tar liten plats i pulkan. Vill man skaffa spöhållare till ismete så är dessa helt klart ett bra val.
Orsa sportfiskecenter har tänkt till när man gjort sin spöhållare, likaså dess ismetevippor som är de klart bästa som finns ute på marknaden idag.
Elektroniska nappalarm
Det finns en del metare som har tagit med sig sina grejor ut på isen vilket säkert fungerar riktigt bra. Nappalarm samt mindre banksticks (spöhållare) som man borrar ner i isen gör att spöna sitter där de skall. Dessa larm hörs på långt håll och en fördel är att kunna höra på ljudet hur mycket lina gäddan tar. Vill man ha det riktigt lyxigt kan man skaffa sig larm med reciever. Då ser man genom en sändare vilket spö det nappar på. När det gäller mete prylar är utbudet på marknaden något helt annat än ismete. Jag tror om man anpassar en del av dessa prylar till ismetet kan de fungera riktigt bra.
Tanken att kunna fiska riktigt långa pass under våren kittlar. Då är det här uppe i Norrbotten ljust i ca 15 timmar och huggperioderna blir då också väldigt utspridda. Låt säga om man är några fiskare som har ute fem spön var och fiskar med nappalarm och reciever. Då skulle man ha möjlighet att ligga i ett tält och vänta in eventuella huggperioder. Jag tror möjligheterna är många för att utveckla ismetet och en av dessa är att ta influenser från det traditionella metet. Sedan är det också en fråga om vad saker och ting kostar samt hur avancerat man vill ha det.
Spöställningar/spöhållare
Vad det gäller spöställningar till ismete finns det väldigt många varianter. Vad som fungerar bäst tror jag är en smaksak. Det jag kan tycka är att många lägger för mycket energi i denna fråga. I själva verket behöver man oftast ingen spöhållare alls utan det fungerar att lägga spöt på isen. Jag vill dock att spöet skall vara ovan isen så man ser det lättare. Jag har gjort det väldigt enkelt genom att göra en längre variant av en klassisk angeldonställning. Sedan har jag tryckt in en spik och böjt den så att det blivit en klyka där jag vilar spöet i. Svårare än så behöver det inte vara. Dessa spöhållare tar liten plats, lätt att sätta upp och väger knappt någonting.
En vanlig variant är att använda sig av olika typer av klämmor som man nyper fast spöet på. Själva vippan sätter man sedan fast i klämman eller som jag också sett ibland på själva spöet. Ett annat vanligt sätt är att bygga någon typ av ställning som man sätter fast i isen. På ställningen ser man till att ha något som gör att spöet hålls på plats. Ja varianterna är många och här tror jag det viktigaste är att hitta någon som man själv trivs med. Mitt råd är dock att göra det så enkelt som möjligt och hitta det som passare en själv.
OFC säljer idag en spöhållare som kändes så pass intressant att jag köpte några stycken. Efter att ha testfiskat med dom en säsong kan jag nu säga att dom definitivt håller måttet. De står stadigt och jag gillar när spöet ligger en bit ovan isen, syns bättre då. I kombination med OFC ismetevippor blir det riktigt bra. Man kan dessutom stapla hållarna på varandra när man fraktar dom så de tar liten plats i pulkan. Vill man skaffa spöhållare till ismete så är dessa helt klart ett bra val.
Orsa sportfiskecenter har tänkt till när man gjort sin spöhållare, likaså dess ismetevippor som är de klart bästa som finns ute på marknaden idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar