Harren – En underskattad sportfisk som jag vill slå ett slag för...

Nu under sommaren finns möjligheter till ett riktigt bra harrfiske här uppe i norr. Harren är i mina ögon en fisk som man lätt glömmer bort, en fisk som hamnar i skymundan av våra andra laxfiskar. Eller till med hånad och kallad för ”fjällmört”. För att visa den glädje harren skänkt mig genom åren så tänkte jag här skriva ett inlägg som bara handlar om denna fisk.

Vad har då harren haft för betydelse för mitt fiske? Harren är den art jämte med abborren som fick mitt fiskeintresse att födas på allvar. En bit ifrån där jag växte upp finns en mindre harrbäck där jag genom åren har lagt ner åtskilliga timmar. Det är nästan kusligt hur väl jag minns de första gångerna man besökte denna bäck. Myggens surrande, doften av myggservetter, de höga granarna, de vakande harrarna och den spänning som hela tiden låg i luften. Det var min far som tog mig hit och introducerade mig i bäckmetets ädla konst. Efter den dagen har jag besökt bäcken otaliga gånger och ibland har metspöet ersatts av ett flugspö eller ett ultralätt haspelspö. Numera lever minnena kvar men det händer faktiskt att jag besöker bäcken ibland för att se om harrarna finns kvar.

 

Min harrbäck från barndomen väcker alltid goda minnen. Skrivit en novell om denna bäck och hur den har förändrats under årens lopp. Finns att läsa HÄR för de som är intresserade...

Ett annat tidigt fiskeminne var då jag fick följa min far och hans två kompisar för att pimpla harr. Vi vandrade genom tät skog under natten, slog upp tältet och somnade därefter som klubbande sälar. Dagen efter sken solen från en klarblå himmel och vi kunde sitta där ute på den tunna isen i t-shirt och dra upp storharrar. Några år efter denna fisketripp började jag och några av mina kompisar att flugfiska allt mera. Vårt favoritställe blev Kaitumälven och de fiskrika Tjirtjam strömmarna. En otroligt vacker plats som vi besökte under flera år.

Tjirtjam strömmarna är väl värda ett besök både för sitt goda harrfiske och den enormt vackra omgivningen. Det blev några svängar hit under några år tillsammans med Fredrik, Mattias och Mikael. Många goda minnen från denna tid som finns att läsa HÄR för den som vill...

Harren är väldigt tacksam som sportfisk. Man hittar den i såväl småbäckar, älvar, tjärnar, större sjöar samt ute i skärgården. Den går att fiska efter under så gott som hela året med diverse olika sportfiskemetoder. Själv har jag fiskat harr i samtliga nämnda miljöer och med olika metoder. Här nedan listar jag de roligaste metoderna, ger lite matnyttiga tips samt annat som kan vara värt att tänka på.


Flugfiske efter harr i strömmande vatten – Utan tvekan den i mina ögon trevligaste fiskemetoden. Harren visar sig gärna genom att den går upp till ytan för att ta en insekt. Detta gör den till en extra tacksam och rolig fisk då man har möjlighet att ta den på torrfluga. Kring midsommar och veckorna efter brukar de första stora insektskläckningarna komma igång och då kan man uppleva i mitt tycke det allra roligaste torrflugfisket. På sensommaren kan den ökande vattentemperaturen kombinerat med lågvatten ibland göra fisket lite svårare. Stora kläckningar av knott kan också göra harrarna väldigt selektiva och svårflörtade. Hösten är oftast en riktigt bra tid för detta fiske, framför allt från slutet av augusti och en bra bit in i september.

Jag fiskar helst med torrfluga som sagt. En fluga som syns bra och kan vara effektiv är Muddler minnow men gillar även s.k. flugor som hänger vid ytan som tex. Klinkhammer och andra liknande flugor. Andra personliga favoriter är E:12, Red tag, supperpuppa och guldribbat haröra.


Fiske med lättare haspelutrustning – I mindre bäckar och sjöar där det inte är alltför snårigt kommer detta fiske till sin bästa rätt. Svåraste tiden att ta harren på spinn är oftast då det finns väldigt gott om insekter och om det är riktigt varmt i vattnet mitt i sommaren. Jag tycker att hösten är en bra tid, speciellt senhösten när insektslivet är sparsamt kan en spinnare eller ett litet skeddrag vara riktigt giftigt. Rätt ofta har jag märkt att när flugfisket är trögt funkar spinnfisket desto bättre och likaså tvärtom. Spinnare är go to betet nummer ett skulle jag säga. Men även små vobblers kan var riktigt heta liksom jerkbait och skeddrag. Men jag tror det finns ytterligare en metod som i vissa fall kan vara dödligt effektivt, tänker fiske med mindre flytande s.k. nedjiggar som imiterar insekter, maskar eller små kräftor som studsar längst botten.

Spinnare är enligt mig det säkraste spinnbetet för att locka harren till hugg. Här några av mina favoriter. Från vänster. Lotto, Vibrax minnow spoon, Vibrax, King, Vipp, Mira och sen något som visat sig fungerat riktigt bra både för harr och öring. En liten shad jigg som pimpar till med en liten spinnarsked.

Finess fiske med lätta grejor och mjuka beten som imiterar maskar, insektslarver och fiskeyngel tror jag rätt utfört kan vara grymt hett för harr. Har ännu inte provat detta själv men finns finns många metoder man kan prova som Ned fiske, Free rigg, Drop shot, Neko rig m.m.

Små vobbler och skeddrag kan ibland vara riktigt bra harrbeten. Från vänster. Mieko Pesa, Wiblure, Rapala original (sjunkande), Rapala original (flytande), Jazze draget (hemmagjort av min far), Toby samt Salar.

Pimpelfiske – Harren reagerar som de flesta andra fiskarna positivt när solljuset ökar framåt vårkanten. En bra tid brukar därför vara från slutet av mars till dess att isarna släpper taget. I början av vintern när isarna inte hunnit bli allt för tjocka och snön inte hunnit lägga sig kan också fisket var bra. Ute i skärgården bör man hålla koll på vattennivån. Stigande vattennivå är helt klart en fördel vilket brukar inträffa i samband med lågtryck och sydliga vindar. Harren står ofta på riktigt grunt vatten under vinterhalvåret. Grunda vikar, utanför in och utlopp och grynnor är intressanta ställen denna tid på året. Harren är i regel rätt svårflörtad och då krävs ofta en lättare utrustning och finlir för att lyckas.


Mete – En metod som är ifrågasatt av vissa, förbjuden i många vatten men enligt min mening en trevlig och spännande metod rätt utförd i rätta vatten. Med ett lättare matchspö (ca 13 fot), ett känsligt flöte samt en liten krok så blir risken för skador faktiskt inte mycket större än vid flugfiske med sjunkande, förtyngda flugor. Även med ett känsligt långt spö, liten krok kan man i regel undvika att kroka fisken djupt. Däremot motsätter jag mig till all typ av bottenmete i strömmande vatten vilket ger allt för djupa krokningar. Det är således skillnad på vilken typ av mete man bedriver vilket tyvärr inte alla sportfiskare tycks ha koll på.


Slutligen lite annat att tänka på!
Ta inte upp mer fisk än du behöver. Harren är godast att äta färsk och bör ätas på plats.

Undvik att fiska harren på senvåren före leken då den kan samlas i större mängder.

Allt sportfiske idag går ut på att göra så pass liten skada och åverkan på naturen och vatten som möjligt. Tänk därför på hur harrbeståndet ser ut i det vatten du fiskar i. Strömmande vatten är oftare känsligare när det gäller fisketryck än sjöar och liknande. Försök att kroka av harren i vattnet eller i andra hand håven. Harren är känslig av höga vattentemperaturer, speciellt i stillaståendevatten tar den lätt stryk. Viktigt att hantera den skonsamt och inte heller dra ut på drillningen.