November - "Winter is coming", Återfångster av stora gäddor genom åren

Som sportfiskare och naturälskare är vintern lika fruktad och hatad som våren, sommaren och hösten är älskad. Allt det som en gång var så levande är nu i princip helt dött. Ljuset som vi hade i överflöd förbytts nu till ett evigt svart mörker. Fågelkvittret, det porlande vattnet och alla andra levande ljud samt dofter är nu borta. Det enda som nu syns är snön, mörkret och runt detta finns bara en evig tystnad som skvallrar att livet ute i naturen nu går på sparlågor.

Jag är väldigt avundsjuk på de som kan uppskatta denna tid. Att mest vara inomhus har aldrig och kommer nog aldrig bli min grej. Jag vill vara ute för att tanka energi, få nya intryck och känna av alla naturens sinnesstämningar. Om vintern kan allt detta vara svårt men man får göra så gott det går. Som tur är har jag ändå lite andra intressen och grejor som jag kan pyssla med under kalla vinterdagar men saknaden från den andra ljusare delen av halvåret blir tidvis ändå väldigt stor.

Vi inte där än, i mörkrets ände. Nu i morse visade termometern -24.4 grader. Ännu lyser solen men värmen från den har försvunnit. Snön ligger vit på marken. Så gäller att passa på att vara ute för om en månad är solen mer eller mindre försvunnen och förblir så under två månader innan man märker att det vänder, sedan går det snabbt framåt. För den som skyr mörker och kyla så är detta en kämpig tid. Men vi som bor här uppe vet samtidigt att belöningen kommer senare då vi istället får ett överskott av sol och ljus...

 

ÅTERFÅNGSTER AV STORA GÄDDOR GENOM ÅREN

Att catch and realease idag är lite av ett måste för att behålla ett bra fiske är vi nog alla eniga om. Anledningen är helt enkelt att fisketrycket är för högt på de flesta ställena där det finns många och stora gäddor. Vi har ju också en tendens att flockas runt de platser som är kända. Men det finns såklart även baksidor med c/r men sammantaget är fördelarna fler än nackdelarna.

Det har forskas en del kring detta så jag tänker inte gå in så djupt i ämnet. Men viktigt är att släppa tillbaka gäddan så snabbt som möjligt, alltså minimera tiden ovan vattenytan. Ju kallare vattnet är desto bättre kan man säga. Den största orsaken till dödligheten är hur krokarna sitter, djupt krokade fiskar med blödningar är det sämsta tänkbara.

Sedan finns det en detalj som det kanske inte pratas om så mycket och det är själva hanteringen av gäddan. Stora gäddor bör undvikas att lyftas vertikalt. Anledningen är flera, dels så har de en styrka som gör att om den börja kränga fram och tillbaka kan den lätt skadas. Jag har sett några gäddor som varit skadade på ett sätt där gälbågarna gått ur led. Själv ser jag alltid till att ha en håv eller matta (mjukt underlag) nedanför gäddan så att jag snabbt kan lägga ner den ifall den börjar kränga. Är gäddan riktigt tung så lyfter jag upp den tillsammans med håven. Lägger den sedan på en mjuk avkrokningsmatta eller (vid fiske från land) på mjuk och fuktig mark. Där jag mäter den och sedan snabbt in i en vågpåse. På detta vis har jag undvikit att göra ett enda större vertikalt lyft. Idag har många gäddfiskare rätt stora båtar så det blir rejäla lyft med fisken upp i båten för att sedan fibbla med måttbrädorna. Något som kräver en del vana men det går som bakant inte styra hur en gädda beter sig. Så även en van och duktig gäddfiskare kan åstadkomma skador på sina gäddor. En storgädda förtjänas att behandlas med respekt och försiktighet.

Nog om hanteringen och tillbaka till detta med återfångster som ju inte skulle vara möjliga utan catch and realease. Det många och även jag själv tidigare inte förstod eller tänkte så mycket på är hur mycket en stor gädda verkligen kan pendla vikt. Med tiden har jag insett detta och genom är lägga passen i rätt tid i respektive vatten så ökar chanserna till att gäddan skall vara fet och välmående. Men variationerna är rätt stora mellan olika vatten har jag märkt. Vissa vatten undviker jag att fiska sommaren då de tycks ta tid för gäddorna att återhämta sig efter leken och käka upp sig. Sedan finns det motsatta, vatten där gäddorna överlag är fetare en bit i sommaren än de kan vara på hösten. Under vintern är min uppfattning att gäddorna överlag har jämnare kondition men kanske inte samma toppar eller dalar som under sommaren eller hösten.

Jag gjorde ju en jämförelse för några år sedan då jag tog mina 50 största ismete-gäddor och jämförde dessa mot mina 50 största i öppet vatten. Skillnaden var då faktiskt minimal. Länk. Nyligen har jag kikat på nytt och gått igenom alla mina gäddor från tio kilo och uppåt. Resultatet blev på ett sätt likartat men ändå inte. Mer om detta och annan statistik återkommer jag till i nästa månadskrönika.

Några återfångster jag varit med om genom åren

Under årets lopp har det faktiskt blivit en hel del återfångster som jag varit med om. Antingen fiskar som jag själv fått eller någon av mina vänner dragit upp. Tyvärr har jag fler upplevelser av återfångster där gäddorna tappat i vikt än tvärtom. Det är egentligen två fiskar som sticker ut här. Den som tappade näst mest i vikt (12,2%) är visuellt en av de mäktigaste gäddorna jag skådat. Första gången tog jag den en bit in i juni. Sedan återfångade min kompis Krister den senare samma höst. Då såg den mer ut som en ordinär fisk för det aktuella vattnet.

12,490 g – 113 cm     0,87         Juni 2016
10,960 g – 114 cm     0,74         September 2016                 - 1530 g - 12,2% + 1 cm

Den fisk som tappat klart mest i vikt mellan fångsttillfällena är faktiskt ett tidigare personbästa från hösten 2023. Denna gädda var extrem grov om ryggen, det värsta jag hade sett då (i samma klass som min femton kilos). Den var däremot inte speciellt fet. Känslan då var att denna fisk kommer väga ännu mera om jag skulle lyckas fånga den igen. Året efter under juni månad så fick jag en ordinär men ändå stor gädda med måtten 11,7 kg – 123 cm. Just då tänkte jag inte alls att det kunde vara samma fisk. Utan det var ett tag senare när jag fick ett infall att jämföra bilderna som jag insåg att det faktiskt var samma fisk. En rätt tråkig känsla men man vet samtidigt hur snabbt det kan gå åt bägge hållen. Kanske den idag är uppe och nosar på femton kilo eller mer?

Det som slog mig med just denna fisk var att när en gädda tappar i vikt så handlar det inte bara om att den inte är tillräckligt fet om buken. En gädda kan även tappa väldigt mycket både i ryggbredd och volym. Just denna fisk var ett tydligt exempel på detta. Tror faktiskt inte många tänker på detta.

14060 g – 122 cm     0,79         Oktober 2023
11700 g – 123 cm     0,63         Juni 2024                              -2360 g - 16,7% +1 cm

Hur snabbt samma gädda kan gå ner sig i vikt och kondition blir extra påtaglig i ett Put and take vatten ifall man slutar plantera ut laxartad fisk. Vet om ett sådant vatten där samma gädda inom några år gick ner från knappa elva kilo till 7,5 kilo.

Hur mycket en gädda kan pendla i vikt tror jag varierar rejält från vatten till vatten. En del vatten är mer konstanta gällande födotillgång, lekområden, vattenstånd m.m. och där blir variationerna rätt likartade. Medans andra vatten kan tidvis bjuda på ett överflöd av mat men kan likaväl vara det motsatta och då kan gäddorna pendla rejält i vikt. Ett exempel på detta återkommer vi till senare.

Jag måste erkänna att jag är dålig på att både ta samt jämföra bilder på gäddor under nio kilo. Så kan mycket väl vara att jag fått några av mina största gäddor för flera år sedan då de vägde klart mindre. Finns även en risk (men dock liten) att jag missat nån gädda i statistiken min.


Här kommer några återfångster av gäddor från 10 kilo och uppåt som jag varit med om genom åren...


14060 g – 122 cm     0,79         Oktober 2023
11700 g – 123 cm     0,63         Juni 2024                              -2360 g - 16,7% +1 cm

12,490 g – 113 cm     0,87         Juni 2016
10,960 g – 114 cm     0,74         September 2016                 - 1530 g - 12,2% + 1 cm

15100 g – 122 cm     0,83         Juni 2025
13880 g – 122 cm     0,76         Juli 2026                             - 1220 g - 8,0%

11730 g – 120 cm     0,68         April 2019
11020 g – 121 cm     0,62         September 2019                 - 710 g - 6,1 % + 1 cm

10600 g – 119 cm     0,65         Juni 2016
  9800 g – 119 cm     0,60         Juli 2016                             - 800 g - 7,5 %
10100 g – 121 cm     0,57         Juni 2017                           + 300 g + 3,1 % +2 cm

14230 g – 123 cm     0,76         Mars 2025
14200 g – 123 cm     0,76         April 2025                         - 30 g - 0,2 %

10100 g – 119 cm     0,60         Mars 2024
10200 g – 119 cm     0,60         April 2024                         +100 g + 1,0 %
10200 g – 119 cm     0,61         April 2024                         +100 g + 1,0 %

10520 g – 114 cm 0,71             Mars 2014
10430 g – 114 cm 0,70             April 2014                         + 90 g + 0,9 %

12480 g – 120 cm     0,72         Oktober 2018
13390 g – 123 cm     0,72         Augusti 2018                     + 910 g + 7,3 % +3 cm

10200 g – 110 cm     0,77         Oktober 2015
10800 g – 111 cm     0,79         Juni 2016                          + 600 g + 5,9 % +1 cm


Ibland händer det ju att man fått upp samma gädda inom loppet av några minuter. Det mest extrema exemplet för mig är då jag fick en liten snipa. Jag krokade av den försiktigt i vattnet. När jag sedan skulle göra nästa kast så råkade jag ha mitt bete, en “Peto” I vattnet. När jag förde upp spöet så känner jag hur det hugger till. Märker då att det är samma snipa som jag nyss krokat av som huggit betet.

Minns en annan gädda, en mager och trasig gädda som jag fångade tre gånger ett och samma fiskepass. Men också en annan betydligt större fisk som jag fick upp två gånger under loppet av knappa timmen.

10830 g - 119 cm. Fångad två gånger under loppet av 45 minuter!

Klassiker i ämnet “Bettet” från Västerbotten

Avslutar med en klassiker i ämnet. Tänker på den gädda som simmade någonstans i Västerbotten för en tid sedan. Den hade ett så pass karriäristiskt märke på sin kropp som gjorde den lätt att känna igen. Dessutom var den oftast (inte alltid) i fin form eller kondition. Den fanns på en plats där många fiskade så blev flertalet fiskare som fick äran att få den på kroken.

Det mest uppseendeväckande med denna fisk är vad som hände under de sista två åren? Först så tappar den otroliga 4,5 kilo på fem månader för att sedan lägga på sig 5,5 kilo inom loppet av 1,5 år. Detta om något visar hur snabbt det kan gå både upp och ner viktmässigt under ett liv som gädda.


9700 g – 106 cm         0,81         050402

9500 g – 106 cm         0,80         050403         - 200 g - 2,0 %

11500 g – 112 cm       0,82         061107         + 2000 g + 22,0 % +6 cm

14050 g – 117 cm       0,88         080307         + 2550 g + 22,0 % +5 cm

9500 g – 117,5 cm      0,59         080811         - 4500 g - 32,0 % + 0,5 cm

15000 g – 121,5 cm    0,85         100310         + 5500 g + 57,8 % + 4 cm





Om man jämför en gädda med en människa (kanske man inte skall göra) så gillar ju båda mat. En del är bättre än andra på att få i sig mat (matlust). En gädda måste ju själv fixa sin egen mat vilket fodrar lite skills jämfört med en människa som handlar eller käkar ute när man vill (om man nu har ekonomi för det). Finns det nog fet och mycket mat så blir man snabbt fetare. En gädda kan (vad vi vet och tror) inte tänka utan den äter allt den kommer över medans en människa ofta får anstränga sig för att inte äta för mycket eller fel kost. Om vi inte klarar av att hålla vikten så blir man en “biggest looser” medans en gädda blir mer av en “herre på täppan”...

Exempel på återfångster under ett och samma år.

Hur vanligt är det att få samma gädda under ett och samma år? Till stor del beror ju detta givetvis på hur mycket du fiskar på en och samma plats. Så därför är det viktigt att ta med detta i beräkningen om man skall göra någon slags statistik av det hela.

Exemplet här blir alla mina fångade gäddor som är vägda under det senaste året (2025). Gäddor som väger från sju kilo och uppåt. En del av min filosofi tillika plan gällande mitt gäddfiske har alltid varit att fiska så få pass som möjligt på en och samma plats. Att kunna variera sitt fiske på flertalet vatten och platser gör att fisket håller bättre i längden. På kort sikt kanske man fiskar sämre men på längre sikt blir det bättre både för fiskaren men framför allt gäddorna. I år har jag fiskat allt från ett pass till maximalt tre pass på ett och samma ställe. Trots att jag spridit ut mitt fiske så har det ändå blivit en del återfångster. Totalt 6 av de totalt 43 gäddor jag fått över sju kilo har jag lyckas fånga fler än en gång. Fem av sex återfångster har det blivit när jag ismetat.


ÅTERFÅNGSTER 2025 (gäddor 7 kg och uppåt)

15,100 KG – 122 CM         2025-06-21         SPINN
13,880 KG – 122 CM        2025-07-10          SPINN

14,200 KG – 123 CM         2025-03-25         ISMETE
14,200 KG – 123 CM         2025-04-07         ISMETE

7,750 KG – 108 CM         2025-03-25         ISMETE
7,750 KG – 108 CM         2025-03-25         ISMETE
7,750 KG – 108 CM         2025-04-07         ISMETE

7,600 KG                           2025-03-17         ISMETE
7,600 KG                           2025-03-17         ISMETE

7,200 KG – 106 CM         2025-04-02         ISMETE
7,200 KG – 106 CM         2025-04-02         ISMETE

7,100 KG                         2025-03-25         ISMETE
7,100 KG                         2025-04-07         ISMETE


Med årets resultat är det lätt att tro att det är enklare att återfånga stora gäddor från isen men konstigt nog så säger den totala statistiken emot årets exempel. I alla fall sett till mina största gäddor från tio kilo och uppåt. I år blev det ju två brutala återfångster var av en från isen samt en i öppet vatten. Så där blev det 1-1. Men av de elva återfångade 10 plussarna som jag varit med om att fånga fler än en gång så ser resultatet ut på följande sätt. 7 gäddor är återfångster från öppet vatten, 3 st från isen samt en som jag fått från isen för att sedan ta den på trolling i öppet vatten.

Lite tankar kring detta utfall. Jag har många gånger funderat varför det är så svårt att återfånga storgäddor från isen. Jag har ju ismetat rätt frekvent sedan 2010 och bara lyckas med detta under åren 2014, 2024 och 2025. Sedan är det nästan ännu märkligare att bara en återfångst av totalt elva är från olika säsonger (is + öppet vatten). Varför har jag inte lyckas återfånga fler än en ismetegädda över tio kilo senare i öppet vatten? Tyvärr har jag inget givet svar men vågar ändå på mig en gissning på den frågan. Denna gissning stämmer också väl överens med mina teorier.

“Min uppfattning är att några av mina bättre ismeteplatser periodvis drar till sig gäddor från större områden” Speciellt om sommaren så känns det mer att gäddorna som blir kvar i samma områden är mer stationära. Att gäddorna är mer stationära i öppet vatten än från isen kan låta lite märkligt. Samtidigt har det för mig varit slående hur mina bästa ismeteplatser kan variera bara från månad till månad men även vissa gånger år till år. Man får sig en liten tankeställare utifrån denna statistik. Gäddorna tycks röra sig mer än man vill tro under isen. Sedan tror jag detta varierar rejält beroende på vart man fiskar. Vilka typer av vatten, sjöar, älvar, åar, skärgård o.sv.

Är det någon som sitter på egna erfarenheter eller har statistik i ämnet så kommentera gärna. Eller bara berätta om någon återfångst/ återfångster av större gäddor ni varit med om.

Galet gäddfiskepass från slutfasen av sommarsäsongen!

Det hade nu gått drygt tre veckor sedan jag var här senast. Minnena var många och känslan inför dagen var riktigt bra. Jag hade även förberett mig väl och stigit upp i ottan. Vädret var precis som jag ville att det skulle vara, lite sol varvat med moln, svaga vindar som gav små härliga krusningar på vattenytan. Vattentempen var dessutom ovanligt låg för att vara mitt i sommaren vilket gjorde detta fiske möjligt. Och så månfasen icke att förglömma, den var också helt rätt. Ja alla parametrar stod faktiskt rätt, på pappret i alla fall. Men som vi alla gäddfiskare vet så stämmer detta långt ifrån alltid i verkligheten.

Tanken var att kopiera min strategi som jag hade senast. Startade med ett jerkbait. Ett kast blev till två och så rullade det på rätt länge. Fiskade mig framåt noggrant och metodiskt. Snart hade jag fiskat av hela området utan en enda minsta känning. Tja inte ovanligt, precis så kan det vara. 

Men så plötsligt tar det tvärnit. Likheterna med senast är slående. Fasen detta är en stor fisk. Hoppas bara det inte är samma fisk, jag skulle bli mer glad om det dök upp en annan stor individ på samma ställe. Kampen blir segdragen och precis som senast vill den inte komma in mot land men den gör inte heller några rejäla rusningar. Allt flyter på bra och snart ligger den säkrad i håven.

Ja visst känner jag igen denna fisk. Denna gång är den inte lika fet, inte riktigt samma “wow känsla” men ryggen är lika grotesk och skallen, nacken ja den är inte dum den heller. Att den skulle väga över femton kilo nu också känns osannolikt men alltid spännande att se vad vågen visar.

Verkligen ingen dålig fisk på långa vägar men en bra bit från min tidigare drömgräns. Men samtidigt ett kvitto hur viktigt det är att ta en sådan här fisk precis i rätt tid då den fyllt magsäcken med några rejäla bytesfiskar. Denna gång hade jag stolpe ut men det är i dessa sammanhang betydligt vanligare. Hur stor var den då? Måtten denna gång skrevs till 13,88 kilo med en längd av 122 centimeter.


Rent känslomässigt blir det en kusligt lik känsla som den jag hade under isfiskesäsongen då jag återfångade samma rekordgädda med några veckors mellanrum. Det är svårt att känna någon riktig glädje men samtidigt skönt att krokarna satt ytligt och den kunde simma piggt tillbaka.

Detta år är helt galet, för vad är sannolikheten att jag får upp just denna gädda och dessutom som första fisk för dagen? Och hur vanligt är det att lyckas återfånga två personliga rekord inom loppet av några månader. Hade jag inte dokumenterat detta så väl och haft bilder så hade jag inte skrivit om det, lagt ner min sida och gått under jorden. Det sista man vill bli är att bli förknippad som en mytoman:)

Jag fiskar sedan vidare och det tar inte länge så smäller det på en ny fisk på exakt samma fläck som senast. Inget monster men väger ändå en bit över fem kilo. Den har ett färskt köttsår tvärs över ryggen, kanske den fått sig en kyss från den gädda jag nyligen fångat? Jag fortsätter att nöta på samma fläck och efter ett antal kast så tar det åter igen stopp. Ett riktigt rejält hugg följt av några ilskna huvudskakningar som får mig nästan att tro att fisken har gått loss. Att det är en större fisk råder det inget tvivel om. Frågan är bara hur stor den kan tänkas vara?


Här den andra av två stora gäddor som jag fick under denna magiska sommarmorgon. Två gäddor som bägge översteg mitt tidigare juli rekord, var av den ena krossade rekordet... 

Denna fisk hade måtten 10,6 kg – 112 cm och föll likt mina andra gäddor för ett jerkbait.

Det blir varken någon fler gädda eller hugg efter detta men det är nog lika bra det. Jag har redan fått mer än jag förtjänat, ännu en gång och då skall man nog vara tacksam.

På tal om stora gäddor och återfångster så återkommer jag till detta i nästa inlägg. Då tittar vi på stora gäddor som jag varit med om att fånga mer än en gång samt lite om hur snabbt en gädda kan pendla i vikt. Finns även ett klassiskt gammalt exempel i  detta ämne från Västerbotten som vi också kollar närmare på. 

Så kom äntligen drömgäddan 15+

Årets sommar var kanske inte den varmaste eller soligaste men ur en gäddfiskares perspektiv så var juni månad helt perfekt. Just denna kväll var sval men solen är framme från och till, vinden var svag så det kändes skönt att vara ute. Dagens fiskeställe kändes riktigt spännande. Magkänslan sa mig att potentialen fanns där. Jag hade förvisso ingen stor gädda här sedan tidigare samt att fisket hade varit ojämnt de få gångerna jag vart hit. Men minns första gången jag fiskade här, jag skrev i fiskedagboken följande “Trots att jag bara fick små gäddor så fick jag en positiv känsla då gäddorna var riktigt grova i sin form”,

Efter ett par timmars “jerkande” var det dags för att testa något annat i betesväg. Valet föll för en klassisk Pigshad 23 cm. Fisket hade förvisso varit rätt bra under kvällen och gäddorna verkade älska min Kuma Swim. Men det kan ju finnas nån gädda där ute som vill ha något annat? Så planen var nu att noggrant fiska av området ännu en gång, nu med en jigg.

Det tog en bra stund innan den första gäddan hugger på jiggen. Dagens minsta som väger knappt ett kilo. Nöter vidare en stund och tankarna att avbryta fisket växer sig allt starkare. Mitt i detta tar det tvärstopp. Tänker på riktigt att nu sitter jag i botten. Jag tar även linan i handen för att avgöra om det verkligen är botten. Känner då svaga gungningar. Strax därefter börjar linan sakta mata ur rullen. Det blir inte en enda jätterusning eller något spektakulärt hopp, välvning vid ytan utan den tar bara lina i en jämn och lugn takt. Den vägrar att komma mot mig och håven utan simmar i stället rakt in mot land en bit upp från där jag står. Jag får helt enkelt lov att ta mig mot gäddan och skippa håven. Lyckas få ett gällgrepp på första försöket och sedan bogserar jag fisken genom gräset fram till håven.

Får snabbt loss krokarna som sitter ytligt, sedan säckar jag den i håven. Därefter gör jag i ordning måttband, våg och vågsäck. Tar mig tillbaka till håven och synar fisken lite närmare. Tror aldrig jag tidigare haft så dålig koll att bedöma storleken på en stor gädda som denna. Jag uppfattar den som sjukt grov över hela ryggen. Nästan overkligt grov, liksom rund som en timmerstock. När jag lossade krokarna så såg jag en större stjärtfena sticka upp ur svalget så visste att den hade nått i magen. Däremot uppfattade jag den som inte speciellt lång. När jag sedan måttar den till 122 centimeter så hajar jag till. Inser då att det är en riktigt stor fisk som åtminstone lär väga en bra bit över tretton kilo eller kanske lite mer än så. När den sedan åker in i Ikea påsen reagerar jag främst över hur liten påsen är i förhållande till fisken. Visst den känns rejält tung men jag har ju vägt ett par liknade fiskar för inte allt för länge sedan så svårt att avgöra om denna är extra tung i jämförelse till dessa. När jag läser av vågen får jag en smärre chock! Jag nollar den tre gånger men vikten säger samma varje gång. 15,3 kilo och när jag då vet att vågpåsen väger någonstans mellan 150-200 gram förstår jag att den passerar de magiska femton kilona.

        
        

15100 gram – 122 cm Spinnfiskad från land med en Pigshad (jigg) 23 cm.

Varken den längsta eller fetaste av mina stora gäddor men ändå den tyngsta. Det som utmärkte denna fisk var just volymen, hur kompakt den var i formen, den där runda och riktigt grova (fläskiga) ryggen som man så gärna vill se. Och sist men inte minst så hade jag turen på min sida för en gång skull, den hade nyss käkat en större fisk vilket gjorde det där lilla extra för att vågen skulle tippa över den så magiska gränsen.

Tar sedan några bilder och filmklipp innan jag kan se den tillsynes pigg simma tillbaka. Därefter beger jag mig en bit bort där jag har min väska, sätter mig på huk samtidigt som känslorna sköljer över mig. Första gången (förmodligen även den sista) jag gråter över en fisk. Om något så säger det väl hur mycket just den gäddan betydde för mig...

Denna gädda jämförelse med mina andra storgäddor

Om man jämför denna fisk med andra stora gäddor jag fått genom åren så ser det ut så här.
Totalt min sjunde längsta gädda samt hamnar även på plats sju gällande bästa k-faktor sett till alla gäddor över nio kilo som jag fått.

Så egentligen ingen extrem gädda för mig förutom då själva vikten. Visuellt hamnar den snäppet över mina fyra fjorton kilos gäddor. Ser man till alla mina gäddor över tretton kilo så kan jag se något speciellt i alla. Några har den där breda och goa ryggen som sticker ut, en har en mäktig skalle samt en mage som ser ut att kunna svälja en älgkalv. Sen ytterligare en variant som liksom har allt men inget extremt som sticker ut.

Vad hade då denna gädda som stack ut? Det som gjorde det där lilla extra så att vågen tippade över 15 kilo var utan tvekan tiden jag fick den. Hade jag bara fått den en halvtimme innan så hade den med all säkerhet vägt nått kilo mindre. För när jag tog loss betet ur munnen såg jag en stor stjärtfena sticka upp ur svalget. Så här kan man verkligen tala om stolpe in.

Annars hade denna fisk en volym som verkligen stack ut. Riktigt grov ryggbredd hela vägen samt en rätt rejäl skalle. När jag höll i gäddan var det svårt att nå runt hela vägen med handen baktill vilket gjorde den svårhanterlig. Något som jag inte märkt av på samma sätt tidigare. Tyvärr har jag aldrig brytt mig om att ta omkrets på mina gäddor. Men gissningsvis hade denna gädda den bästa omkretsen av alla mina stora gäddor .

BÄSTA K-FAKTOR

K-FAKTOR	VIKT (gram)	LÄNGD (cm)
0,91	12620	111
0,88	9600	103
0,87	12490	113
0,86	12460	113
0,85	11960	112
0,85	10100	106
0,83	15100	122

LÄNGSTA GÄDDORNA

LÄNGD (cm)	VIKT (gram)
124	14050
124	12930
123	14230
123	14200
123	13220
123	11700
122	15100

                                    TYNGSTA GÄDDORNA

VIKT (gram)	LÄNGD (cm)
15100	122
14230	123
14200	123
14060	121
14050	124

Min väg väg fram till 15+ (Åren 2010 till 2025)

Inför 2010 satte jag upp en hel del mål gällande mitt fiske. Tanken var att det skulle räcka en lång tid framöver. Främst av allt så skulle jag försöka fixa åtminstone en regg-fisk av varje art (gädda, gös, abborre och lake) och detta skulle göras i något av de vatten som jag själv varit med och hittat. Men jag hade även väldigt många delmål. Allt för att ha något att sträva och kämpa för på vägen. Sist upp på stegen fanns mina s.k. dröm-mål och där finns bl.a. en abborre över 2 kilo och så den fisk som hägrade allra mest, en gädda över 15 kilo. En sådan fisk såg jag endast som just en dröm vid den tiden. En dröm som fick mig att drömma och hoppas men inte mer än så. Det skall sägas att en gädda över den vikten är unik i de vatten jag fiskar i. Finns inga vatten här i närheten som regelbundet släpper ifrån sig så pass stora gäddor så oddsen var inte de bästa om man säger så. Men samtidigt var det just detta som gjorde det hela än mer utmanade. Att sträva efter att lyckas med något som skall vara näst intill omöjligt.

Som jag skrivit om tidigare så har det med tiden inte varit samma hysteri gällande storleken på fiskarna jag får. Mer viktigt har varit själva vägen till varje stor fisk jag får. Man kan säga att med tiden har min kravbild ökat allt mer. Fångsten skall göras på ett sätt som jag själv planerat för och platsen det sker på skall vara ett “eget” ställe som jag jobbat mig fram till. Alltså hela resan från a till ö skall jag stå för själv. Sedan har jag även blivit mer kräsen på vilket sätt jag fiskar. En liten mardröm har varit om jag skulle få min drömgädda som bonusfångst vid tex. abborrfiske. Eller än värre om jag hade vart med någon kompis som äger ett “livelod”. Stannat vid ett rejält eko och sedan kastat på det och pang så satt den där.

Vad var då mitt absoluta drömscenario? Jag befinner mig på en plats som jag hittat till alldeles själv, en plats där jag tror det kan simma en drömgädda. Metoden är spinnfiske och jag gör det från land. Jag har en plan som säger mig exakt hur jag skall fiska av platsen. Fisken skall helst inte komma direkt utan gärna mot slutet av fiskepasset då man börjat tvivla och tänka på att ge upp. Det skall vara ett hugg som säger direkt att detta är en riktigt stor fisk. Adrenalinet och spänningen skall liksom byggas upp under fighten och när gäddan sedan ligger i håven så skall det infinna sig en slags “wow känsla”.

Här kan man tala om det ultimata sättet att kunna förverkliga sin dröm. Att jag sedan får uppleva allt detta gör mig väldigt tacksam. Jag är också evigt tacksam till hur denna resa har utvecklats genom åren. Jag menar tänk om jag hade fått denna fisk redan 2010, hur hade då mitt gäddfiske sett ut idag? Vägen till denna fisk har helt klart varit som en välrecenserad film med ett perfekt avslut.

Det tog mig närmare sexton år att komma hit. På vägen har det bla. blivit åtta nya rekord, 78 över tio kilo, 18 över tolv kilo och 5 över fjorton kilo.


Här nedan bjuder jag på lite nostalgi med de rekordgäddor som har passerat under min väg fram till drömfisken. Fiskarna kommer i kronologiskt ordning med start från 2010 då jag påbörjade min satsning efter stora gäddor...

 

Mars 2010          12,1 kg – 118 cm (Ismete)         Pb innan 9,22 kg – 110 cm (dec 2009)

Just denna fisk skulle jag nog peka ut som den mest betydelsefull av alla mina stora fiskar jag fått. Framför allt för att det var den största riktigt stora gäddan som jag sett live. Att den kom redan under det första året i min satsning på stora gäddor var nästan för bra för att vara sant. Men en sådan gädda på näthinnan fick man motivation så det räckte och blev över under flera år framåt...

April 2016         12,94 kg – 124 cm         Ismete

Året innan 2015 började jag ha lite motivationsproblem. Jag tog under vintern en rejäl fundering hur jag skulle kunna tänkas lägga om mitt fiske framöver för att hitta tillbaka. Tidigare hade jag fiskat rätt brett och fördelat tiden mellan flertalet arter. Det jag kom fram till var att lägga allt fokus på en enda art, nämligen gäddan. Jag kände att här finns mer att hämta och testa. Ett betydelsefullt val som jag tror var en förutsättning för hur fisket skulle utvecklats åren framöver

2016 blev ett för mig kanon år där jag lyckades ta tre gäddor över 12,5 kilo på tre olika metoder. Här fick jag verkligen upp självförtroendet igen. Bevisligen hade min helt egna planering verkligen gett resultat. Och resultat föder i sin tur motivation. Största fisken blev den första tolvan för året som visade sig väga just under 13 kilo.

Juni 2018         13,11 kg – 122 cm         Spinnfiske från land

Inför detta år funderade jag väldigt noga hur jag skulle lägga upp mitt fiske. Det fanns en metod som lockade mig klart mest. En metod som jag hade gett alldeles för lite tid under de åtta åren jag satsat på gäddfisket. Spinnfiske var metoden och för att göra utmaningen och upplevelsen ännu större så skulle det ske från land. Ett oskrivet projekt som jag inte hade den blekaste aning hur det skulle utveckla sig.

Jag listade upp tiotalet olika spots fördelade på några olika vatten. Redan under det tredje passet smället det till. En galet stor gädda med en grotesk rygg kommer upp. Tyvärr är den helt tom i buken.

En smått overklig fångst och en flygande start på min satsning gällande spinn från land. Rankar den som den näst viktigaste gäddan jag fått, en fisk som ledde mig på det spår som sedermera skulle ge mig min drömgädda

November 2018         13,22 kg – 123 cm         Ismete

Jag hade aldrig tidigare lyckas med ismete på de första isarna. Visst jag hade fått många gäddor men få stora. Denna gädda vill jag tillskriva till stor del Markus Teilus. Vi planerade tillsammans för en satsning från nyisen under en vecka då vi betade tre olika vatten fördelat på fyra pass. Redan under det första passet kom denna gädda upp. En galet stark fisk som kämpade som ett odjur under den tunna och genomskinliga isen. Minns att Markus sa du kan aldrig gissa hur mycket den väger. Jag minns att jag fick en smärre chock när han sa vad den vägde…

September 2022         14,05 kg – 124 cm         Spinnfiske från land

Denna gädda är kanske den mest häftiga fångsten jag gjort. Hugget då den går upp och klipper “Peton” just under ytan, första rusningen som slår allt annat jag varit med om. Då den låg i håven visste jag redan då vad det skulle innebära, ett nytt rekord. Stor skalle och kropp, tyvärr inte speciellt fet men en mäktig fisk som jag tog på en av mina ställen som jag nosat upp. Ett ställe som jag bara gått och väntat på skulle leverera nått stort. Nu kom den tillslut...

Oktober 2023         14,06 kg – 121 cm         Spinnfiske från land

Ett riktigt skitår där förutsättningarna för gäddfisket var allt annat än bra under egentligen alla mina tre säsonger. Inte nog med detta då jag även lyckades tappa tre stora fiskar. Stolpe ut fram till det näst sist passet för året då jag fick på en fisk som från början inte kändes speciellt stor. Den kom rätt snällt in mot land och när jag fick se den steg pulsen rejält. Väl i håven växte den för varje sekund. När vågen visade på 14,06 kg trodde jag inte det var sant. En putsning av mitt tidigare rekord med ynka 10 gram, hur är detta möjligt?

Denna fisk rankar jag den tredje mest betydelsefulla fisk på vägen mot drömgäddan. Den var inte speciellt fet och “bara” 121 cm men vägde ändå över 14 kilo. Nu började jag för första gången verkligen tro på min dröm. Får jag en liknade gädda som bara har en braxen eller några mörtar i magen så kan den ju passera de så magiska femton kilona.

Mars 2025         14,23 kg – 123 cm         Ismete

Minns den här dagen som en märklig dag. Jag gick ut på isen med en oviss känsla. Jag fiskade av en plats som jag visste hade god potential gällande stora gäddor men de gånger jag fiskat här tidigare hade fisket varit svårt och trögt. Denna dag var fisket både oväntat bra med många hugg och flera fina fiskar men det var en som stack ut.

Ismete är ju en metod som jag ägnat åtskilliga timmar åt. Det har även blivit ett gäng stora gäddor men jag har ändå känt att det har saknas en riktigt bra toppfisk. För mig kvalar denna gädda definitivt in som den fisken jag saknat.

Som om inte detta var nog så lyckades jag otroligt nog få upp samma fisk en gång till bara några veckor senare. En tudelad känsla som gjorde att jag hade svårt att riktigt känna glädje över “då jag ju redan hade fått upp den en gång”. Men nu så här efteråt så ser jag det som en osannolik händelse och ett roligt minne som jag sent skall glömma.

Juni 2025         15,1 kg – 122 cm         Spinn

Precis när jag funderar på att ge upp för kvällen så tar det bokstavligen tvärstopp. Jag tror på riktigt att nu sitter jag i botten. Drar till och med i linan med handen för att avgöra om det är botten eller inte. Då känner jag några små gungningar innan det sedan sakta med säkert börja röra på sig.

Väl i håven inser jag att denna fisk är riktigt fin. Otrolig, näst intill overkligt grov över hela ryggen och när jag tar loss betet ser jag en rejäl stjärtfena sticka ut ur svalget. Men känslan är att den är för kort för att väga riktigt mycket. När måttbandet visar 122 cm så inser jag att denna borde minst väga en bra bit över tretton, ja kanske fjorton kilo. När vågen sedan visar på 15,3 kilo tror jag inte det är sant. Väger om den ytterligare två gånger. När jag sedan väger av Ikea påsen kommer en slags overklighets känsla. Jag släpper tillbaka fisken och efteråt kommer alla känslorna på samma gång. Vet att jag sagt tidigare flera gånger att skulle jag någon gång få en gädda över femton kilo så lägger jag gäddspöna på hyllan för gott. Frågan är om jag håller mitt ord? Tror nog det blir svårt, gäddfiske är helt enkelt för roligt för att sluta med…

Tankar och reflektioner kring vad som ligger bakom denna fisk.

Som jag skev tidigare så är jag oerhört tacksam att jag inte fick denna gädda tidigt utan att jag fick jobba för den under lång tid. Detta har inneburit att jag fått jobba än hårdare och med tiden utvecklas som fiskare. När väntan blir längre och man tillslut lyckas blir ju också glädjen än mer påtaglig.

Jag vill även tacka alla mina fiskekompisar och ni som följer denna sida. Ni har alla på olika sätt bidragit till att hålla uppe min motivation under en så pass lång tid. Ett speciellt tack vill jag rikta till Krister Wallmark, att jag fick lära känna dig och ta del av ditt kunnande. Att lära sig så mycket av någon gav mig väldigt mycket under de första åren. Sedan (från 2016) har jag försökt utveckla mitt gäddfiske på mitt egna sätt vilket gjorde att jag hittade nya vägar framåt som sakta men säkert ledde mig fram till det slutgiltiga målet, en gädda över femton kilo.

Det är en härlig känsla att kunna säga att man är värd och förtjänar en sådan här fisk. Visst, när det gäller fiske är det alltid en viss del av tur som spelar in men i detta fall är det mer än så. Det handlar givetvis om den tid jag lagt ner men även en del annat. Man kan säga att jag under de senaste åren till stor del styrt mitt gäddfiske allt för att kunna fånga en sådan här fisk. Saker som noggrann planering och kartläggning av olika vatten, långsiktighets tänk, envishet, ha is magen och avvakta till att lägga fisketiden rätt i tid. Även ett nördande intresse av att analysera, studera kartor, jämföra, göra statistik och data, reka vatten även utan att fiska är faktorer som jag tror ligger bakom den resa jag gjort under dessa snart sexton år med riktat fiske efter stora gäddor.

Oktober – Minnen från en magiskt vacker morgon som även skänkte mig en storgädda

Luften känns klar och kall när jag kliver ut ur bilen. Det är helt vindstilla och det enda jag hör är svansången nerifrån vattnet dit jag också är på väg. En av oktobers första dagar men också en av de finaste av alla mornar jag någonsin upplevt. När jag väl kommer ner till vattnet så börjar dimmorna lösas upp samtidigt som solen börjar lysa mellan trädtopparna. En magisk syn som förtjänar att förevigas

Magisk morgon i början av oktober!

Jag har styrt kosan till en plats där jag hoppas gäddorna fått vara mer i fred från andra fiskare. Ett ställe som jag haft i tankarna allt sedan förra hösten då jag var dit för första gången. Då blev det bara ett par snipor på kontot men känslan över platsen finns kvar. På pappret borde det vara ett hett ställe just nu under hösten. Men som vi alla fiskare vet så är det inte alltid känslan stämmer överens med resultatet.

Jag börjar kasta med en lite större Pigshad, ett bete som oftast brukar leverera under dessa förhållanden. Det tar inte lång stund innan en liten gädda slänger sig över betet precis framför fötterna. Just dessa smågäddor brukar allt som oftast stå riktigt grunt och strandnära även denna tid på året. Det är inte denna gädda jag kom hit för men alltid trevligt med ett hugg. Planen är att nöta noggrant på en rätt så liten yta. Så jag kastar vidare. Byter sedan till en Holger tail, ett handgjort bete från Tornedalens eminente betesbyggare Holmström baits. Eftersom jag ännu inte har fastnat i botten så vågar jag använda detta dyrbara bete nu. Det tar bara några kast innan det tar fast rejält, känner fisken någon sekund innan den släpper. Fasen den kändes stor! Nöter vidare utan resultat, byter bete flera gånger men inget mer händer.

Då kommer jag ihåg att fasen varför har jag inte testat en Peto 20 cm ännu? Ett bete som jag kan fiska med i sömnen samt även gett mig ett antal storgäddor genom åren. Sagt och gjort åker en Peto på och det tar bara ett kast innan det tar tvärnit! Spöböj deluxe, jag pressar fisken så hårt det bara går så den kommer rätt snällt mot land. Väl där börjar den kämpa lite mera. När jag ser skallen blir det en liten pulshöjning. Ser också att krokarna sitter ytligt på utsidan av skallen så skippar håven för attt inte riskera att sätta krokarna i nätet. Istället böjer jag mig ner och tar ett gälgrepp och drar den upp i gräset på säker mark. Väl där så lossnar krokarna direkt så denna gång hade man marginalen på sin sida. Det jag i stundens hetta inte reagerar över som jag får känna av efteråt är att jag under landningen sträckt mig i ryggen. Sånt som händer men vad gör man inte för en storgädda:)

Storgädda vetefasen, snarare en gammelgädda men man kan inte alltid förvänta sig att man får välgödda och grova krokodiler. En respektabel längd (122 centimeter) med en rätt medioker vikt för sin längd (10,6 kg). Men ändå en trevlig upplevelse och framför allt roligt att få den på just denna plats. Och samtidigt fick jag lite uppleva det jag hade hoppats på under hösten. Att just få en sista storgädda...

10,600 kg – 122 cm. (Spinnfiskad från land) Bete: Rapala Peto 20 cm (firetigre)

Med denna trevliga upplevelse i bagaget så lyckas jag redan passet efter få en ännu tyngre gädda. Förvisso väldigt roligt men inte alls lika viktig fisk som den förra. Ja oktober började bra minst sagt. Efter dessa storgäddor så hann det bli ytterligare några fiskepass med varierande resultat innan kylan sakta kom krypande så jag valde att lägga ner fisket för säsongen. Hösten kom sent så blev inte så mycket fiske totalt sett. Men jag försökte ändå vara redo när vattnet började kylas av och när det väl hände då fiskade jag på rätt bra under ett par veckor. 

Som jag skrev i förra krönikan så hade jag av flera orsaker inga direkta förväntningar utan snarare mera förhoppningar om hur det skulle bli och med facit i hand så är jag väldigt nöjd med att jag tog mig ut dessa dagar. Att jag sedan fick stifta bekantskap med några finare gäddor ser jag mer som en bonus som också ger lite bränsle inför den kommande vintern.

10,750 kg - 118 cm. (Spinnfiskad från land) Bete: Holger tailen. (Holmström baits) 

Som sagt lär förmodligen inte bli något fiske för mig ett bra tag här framåt. Skriver "förmodligen" ifall jag skulle ändra mig. Skulle nu vädret vara angenämt och jag råkas vara ledig så finns det en chans "om än liten att jag tar mig ut". Men mentalt sett så är höstfiskesäsongen över för min del. Däremot har jag några fler inlägg på lager som jag bara skall färdigställa. Det handlar om några av sommarens fiskepass som jag tänkte dela med mig av. 

På återseende...

September - En sista storgädda…

Tankarna svävar iväg när jag vandrar längst vägen. Hösten är på antågande fastän sommarvärmen envetet kämpar emot vilket bl.a. resulterade i ett av de värsta åskvädret jag varit med om här om natten.
Egentligen borde jag vid det här laget vara laddad och klar för höstfisket efter gädda men det är så mycket som hänt under detta år vilket gör det hela svårare. Många intryck, upplevelser och insikter som spretar åt alla de håll och kanter…

Livet är lite av en berg och dal bana. Ibland mår man bra, andra dagar känns allt bara pest och pina. Fisket blir då för mig lite av en medicin som balanserar upp det hela. Likaså ett andrum där jag kan koppla av och tanka energi inför alla måsten i vardagen.

Just nu råder det lite av en obalans i mitt liv. Jag har av olika skäl ofta svårt att finna glädje och motivation i det mesta jag tar mig för. Rätt långt ifrån det bästa året för mig på många sätt och vis förutom en sak, resultatet gällande mitt gäddfiske. Tyvärr är inte fisket allt i livet och fastän man själv lyckas bra så kan andra tråkiga saker som hänt inom fisket påverka ens känsla. Så detta fiskeår har verkligen bjudit på höga toppar och djupa dalar vilket jag kommer utveckla närmare när jag summerar fiskeåret. Nu till de mindre roliga delarna.

Denna sommar blev extrem, inte bara gällande värmen utan även strömmen av utländska fiskare. Tidigare såg man alltid någon båt varje dag lite här och var men under sommaren var det snarare hur många båtar är det ute just nu. Lägg där till en växande skara av svenska och lokala fiskare. Detta har lett till irritation bland många vilket lett till konsekvenser där bl.a. en sjö stängts helt från fiske och en annan där byborna jagar iväg fiskare. När man inte får fiska i en del vatten samt att fisket blivit markant sämre pga. högt fisketryck i ett annat så söker man nya vatten hela tiden. Resultatet blir då många fiskebåtar på relativt små ytor. En av polackerna som fiskar och guidar själv samt är med och driver hela verksamheten lär sig givetvis mycket som han i sin tur förmedlar till sina kunder. Fisketrycket flyttas från plats till plats och i förläggningen försämras fisket överallt.

Det man först och främst undrar är hur mycket denna sommar kan ha påverkat fisket framöver? Framför allt då det fiskades som mest under den fem veckor långa värmeböljan.

För mig har fiskeglädjen under de senaste åren sakta men säkert runnit av mig. Kanske man varit bortskämd då man förr om åren ofta kunde fiska rätt ostört utan massa andra fiskare eller arga markägare som håller koll på en. Nu är man istället under luppen hela tiden. En stress som jag har svårt att klara av.

Tyvärr är det idag omöjligt att vara ensam om ett fiskevatten så istället gäller det att hela tiden göra det så perfekt som bara möjligt. Att ligga steget före alla andra blir extremt viktigt. Allt för ofta kämpar jag emot välutrustade fiskebåtar där jag står från land och kastar. Blir då lite av en David mot Goliat känsla. Eller de gånger man fått vända om när det ligger flera båtar på just det ställe man tänker fiska. Heta platser året eller åren innan blir plötsligt sönderfiskade och man tvingas söka sig vidare.

Därför har jakten på nya platser eller fiskevatten med lågt fisketryck varit mitt största fokus de senaste åren. Jag är medveten att det är detta som krävs för att nå dit jag vill. De riktigt stora gäddorna växer inte på träd häromkring utan det krävs ofta en kombination att dessa individer fått vara i fred under stora delar av sitt liv samt inte minst fått rätt typ av mat. Att hitta dessa habitat som kan skapa rätt typ av gäddor har varit en utmaning som gett mig många nya lärdomar genom åren. Sedan skall dom dessutom gå att komma åt från land. En tuff men samtidigt inspirerande utmaning som kan motivera mig.

Med allt sämre odds att lyckas så har jag ända kämpat på hela tiden och otroligt nog har det gått bra, ja riktigt bra minst sagt. Nu jagar jag inte smågäddor, eller metersgäddor för den delen. Utan det är istället de riktigt stora jag vill ha. Ett många gånger rätt krävande fiske rent mentalt. Ett fiske som jag till stora delar tänkte bort redan inför årets början. Men som vanligt verkar det vara slumpen som styr mig till största delen. Med en flygande start av året med två raka månadsrekord Mars, April så blev det istället en “boost” att fortsätta satsningen på “the big one”. Flytet fortsatte senare under sommaren och när man är mitt inne i det hela så är det barnsligt lätt att bara köra på och liksom rida på vågorna. Sedan blev det ett längre uppehåll från allt fiske och nu är det plötsligt svårt att komma in på banan igen.

Visst är det härligt med AI då får man själv bestämma hur gäddorna ser ut?

Oavsett hur gäddfisket går resten av året så får jag vara tacksam och nöjd över vad jag hittills fått uppleva detta år. Jag kommer i alla fall försöka att ge gäddfisket den tid jag mäktar med. Det kanske blir flertalet fiskepass eller så blir det knappt något fiske alls? Sedan får vi se hur det blir med gäddfisket tills nästa år. Egentligen har jag bara en enda förhoppning innan jag kommer summera fiskeåret och det är en sista storgädda...