tisdag 26 augusti 2014

Bäcköringfiske

För några dagar sedan åkte jag och kollade upp några potentiella gäddvatten. Tanken var att åka efter några bilvägar och titta runt men när jag körde förbi en mindre bäck som såg inbjudande ut så stannade jag bilen. I bilen fanns tyvärr bara grejor för vertikalfiske men jag tog ett par av de lättare blyskallarna, några mindre Relax jiggar och en liten spinnarsked som jag skruvade in i jiggkroppen. Mitt lättaste vertikalspö passade utmärkt till detta fiske då det är lätt och kort. Så sagt och gjort vandrade jag iväg längst med bäcken. Frågan var nu bara om det fanns någon öring här?

Första biten var bäcken alltför grund och strid för att fiska i. Efter ett tag kom jag till en bäverdamm och ovanför denna var det vatten överallt. Det var nu helt omöjligt att komma ut till strömfåran. Men så en bit längre upp såg det bättre ut. Av erfarenhet vet jag att just bäverdammar i småbäckar kan göra stor nytta för fiskarnas tillväxt. Översvämningen gör helt enkelt bäcken mer näringsrik, fiskarna får mer föda och kan växa sig större.

20140822_142257

Här flyter bäcken fram i sakta mak.

Bäcken ser vid första inblicken rätt ödslig ut och efter ca 10 minuters fiskande så börjar jag misströsta. Men så i nästa kast känner jag en liten stöt i spöet. Jag är dock osäker på om det var en fisk eller inte. I nästa kast får jag svaret då hugget kommer hårt och distinkt. Kampen är över på några sekunder då jag tar den hårt och snabbt in i ränna som leder upp på land. Framför mig ligger nu en av de vackraste bäcköringar jag någonsin skådat. Färgteckning är imponerande vacker och dessutom ser den ut att vara välmående med tanke på dess kroppsform.

bäcköring

Den lilla bäcken visade sig innehålla fina bäcköringar.

Jag följer bäcken allt längre in i skogen, stannar upp vid varje hölja och gör några kast. Spänningen finns där, man vet aldrig när hugget kommer. Det tycks inte finnas allt för gott om öringar i bäcken men de som jag kommer i kontakt med är alla fina fiskar för att vara i en så pass liten bäck. Det blir ytterligare ett par öringar och några missade hugg innan jag nöjd kan avsluta fisket. Den första öringen visade sig vara den största, drygt 6 hekto och de andra ligger nog strax under halvkilot. Betet, min modifierande jigg visade sig vara en riktigt “öringkiller”. Öringarna bokstavligen kastar sig över betet, flera av fiskarna högg två tre gånger innan de antingen fångades eller gick loss från kroken.

Det kändes faktiskt riktigt kul att bryta mönstret i sitt fiske med något helt annat. Var ett tag sedan man fiskade längst med småbäckar, ett fiske som jag dock sysslat med en hel del tidigare. De senaste kvällarna har jag studerat kartor och planterat för fler bäckfisken. Så med all säkerhet lär det dyka upp fler rapporter med bäcköringsfiske här framöver. Detta är ett fiske som jag älskar på många sätt och vis. Det är svårt att komma naturen så nära inpå som när man smyger efter en liten bäck. Dofterna, tystheten och mystiken är andra kryddor förutom själva fisket som höjer upplevelsen.

1 kommentar:

  1. Jag fiskade mycket efter småbäckar i Hälsingland när jag var ung på 60-talet.
    Håller med dig i allt du säger. Idag blir det inget tyvärr. Bor långt från "mina"
    bäckar...

    SvaraRadera