Spinnfiske på grunt vatten gav fin gädda

I går kväll var jag ute själv och fiskade en sväng. Blev spinnfiske efter gädda i ett grundare vatten där jag tycker gäddorna ofta blir riktigt grova över ryggen. Det blev inte många gäddor under kvällen men däremot stack en av dessa ut.

Kastade ut en brun/gul Gigant Flapper jigg med shallow skruv mot en vassrugge då jag ser en rejäl plog plöjer fram mot betet och så tar det stopp. Hugget är inte så brutalt som det kan vara på så grunt vatten utan det är mer som att den bara suger in betet i munnen. Gäddan kommer snällt till båten och då ser jag att den är av rätt sort ”den grova och ryggbreda varianten”. Jag förbereder mig på att den skall vakna till liv och dra iväg men istället lyckas jag håva den på första försöket och väl i håven vaknar den till liv. Känslan var att gäddan var runt en meter och då blir det ju inte mycket vikt trots den mäktiga ryggen. Men samtidigt är det lätt att missta sig med dessa ryggbreda individer som har en tendens att se kortare ut än vad dom är. Hur som helst en riktigt fin gädda som förgyller en annars underbar försommarkväll. Sol, värme och dessutom myggfritt.

Med en längd av ca 110 cm så får väl 9720 gram betraktas som en god vikt. Den hade hunnit få i sig en liten bukfylla men framåt hösten så borde den gott och väl klättra över 10 kilos strecket.

Test av nytt vatten gav frukt och framtida förhoppningar

Det är inte så ofta jag fiskar med Martin men när vi väl gör det provar vi gärna nya vatten som vi i alla fall vill tro att knappt någon fiskar i. Tanken att pricka rätt och hitta sitt drömvatten är lockande och för mig är det nog en av de största drivkrafterna i mitt fiske. I vinter har jag suttit en del och studerat kartor och tänkt var man kan tänka sig prova lyckan. I fjol lade vi en del tid i två mindre sjöar och då var de abborre vi fiskad efter. Den gången gick det bra om man ser till mängden men de där riktigt stora fiskarna dök aldrig upp. Nu var det gädda i tankarna.

Vi släpade vår lilla träskbåt som är perfekt till dessa typer av ändamål ner till vattnet. Tanken var att fiska grunt och nära där vi misstänker att gäddorna leker. För drygt en vecka sedan låg det is här så rimligen borde gäddorna vara kvar i området. Förvånade nog så visade sig vattentemperaturen ligga på runt 11 grader vilket visar hur snabbt vattnet värms upp här uppe.

Jag valde ett mycket spännande bete, en stor twintail jigg tacklad med en Mieko Jiggskalle av den lättaste modellen och satte beteslåset i den främre öglan så den skall gå grunt. Skallen satt perfekt och gången på jiggen blev sjukt bra, helt klart en kombination som kommer testat framöver. Martin fiskade också med jigg, en Westin Monster-teez som också såg het ut.

Gäddorna verkade gilla detta bete precis lycka mycket som jag. Jiggen finns hos Mieko Fishing men jag lyckas inte hitta den på hemsidan. 

Första kastet på ställe nummer två kommer hugget vi väntat på. Tycker först att det känns som en mindre gädda vilket jag också förmedlar till Martin. Men snabbt blir jag varse att den är större än jag först trodde. Snart ligger den säkrad i håven och vi kan glädjas åt en fin fisk. Gäddorna är försiktiga och efter några efterföljare kommer dagens andra hugg. Eftersom fisken får linan runt skallen några varv uppför den sig konstigt så svårt att uppskatta dess storlek. Men glatt överraskad blir man när vi ser den. Två gäddor upp och bägge runt 8 kilo, minst sagt lyckad start i ett nytt vatten som vi inte visste nått om innan.

Här en av två gäddor i 8 kilos klassen som kom upp under dagen. Helt klart en lyckad fiskedag och extra trevligt då man lyckas i ett vatten som man själv letat upp och tror på.

Resterande gäddorna vi får upp är mindre men Martin har en efterföljare som nafsar lite i jiggen och den gäddan ser riktigt stor ut. Otur för Martin som nog gärna hade velat få den fisken på kroken. Annars är det lite aktivitet ovan ytan, inga jagande gäddor eller undflyende fiskar. Kändes som att vi lyckades bra eftersom gäddorna inte var riktigt på hugget. Spännande att se vad som händer nästa gång man fiskar här. Känns som att det kan komma upp nått ännu större då...

Abborrfiske från sista isen

Förra lördagen var jag och Markus ute och fiskade från isen. Förhoppningen var att få upp någon riktigt stor och fet abborre nu innan leken. Som tur var hade det varit några minusgrader under natten så isen var fin och hård när vi gick ut vid 7 tiden på morgonen. Men några timmar senare såg man att isen blev allt sämre och sämre vilket inte var så konstigt med tanke på vädret, sol och 13-14 grader varmt.

Första timmen hände inte mycket men ju längre in på dagen vi kom så blev fisken allt aktivare. Vi ismetade och hade ute 6 spön vardera. Det skulle visa sig att mina spön var hetast till en början och det var framför allt gäddorna som hittade dit vilket jo för sig inte var så förvånade när det gäller mitt fiske den senaste tiden. Efter nästan tiotalet smågäddor kommer så dagens första abborre upp. En fisk på ca 8 hekto som jag fick.

Denna abborre följdes upp av några till men någon huggsexa blev det aldrig och det kändes som att abborrarna inte riktigt var i stöten denna dag. Tyvärr var de flesta abborrarna inte så stora, ca 3-5 hekto men Markus kunde tillslut landa en skaplig bit .

Markus med dagens största. 1090 g - 42 cm

Som ni ser på bilden var det varmt ute men kanske inte så varmt att man ville ta sig ett dopp. Men Markus nöjde sig inte bara med att kasta av sig sin tröja utan när vi skulle gå i land tog han sig även ett dopp. Ofrivilligt eller inte det är frågan? Hur som helst kom vi i land helskinnade efter lite bekymmer. Med denna rapport sätter jag punkt med allt vad det gäller isfiske för ett tag framöver.

Markus har de senaste månaderna fiskat mycket efter just abborre och det har också blivit en del fina fiskar vilket inte är förvånande när det gäller honom. Han nådde inte riktigt fram till målet, en reggfisk över 1,6 kg men lyckades dock förbättra sitt ismete pers till fina 1,44 kg. Höjdpunkten var nog ändå kompisen Rickards abborre som togs under ett väldigt lyckat fiskepass där de tog flera abborrar över kilot. Men en abborre stack ut i mängden  och det var Rickards. Bjuder på en bild här nedan och för de som vill lästa mer om det passet och den fisken gör ni det på Mieko bloggen.

Rickard med en riktig praktfisk. 1840 gram och 50 centimeter.

124 centimeters gädda och ett nytt PB!

Efter gårdagens lyckade fiskepass var jag extra laddad och förväntansfull. Strax innan nio hade jag ute mina spön och kunde se fram emot en härlig dag ute på isen. Solen sken, vindarna var svaga och fåglarna kvittrade, kan det bli så mycket bättre.

Första hugget kommer efter cirka en timme. Fisken känns till en början som en ordinär 3-4 kilos gädda så när jag tittar ner i hålet blir jag glatt överraskad. Gäddan vänder sedan om och drar iväg på en kortare rusning. Nästa gång den dyker upp i hålet går det bättre och snart ligger en grann gädda på mattan och väntar för ett foto, vägning, mätning och till sist återutsättning. Vikten skrevs till 7,760 kg och längden visade på 105 cm, en helt okej start.

Gäddorna hugger sedan med jämna mellanrum men de är otroligt försiktiga och vid några tillfällen står de bara still och sväljer mörten rakt under hålet. Dagen går och jag väntar bara på det där distinkta hugget skall komma.

Mitt i lunchen hör jag en tydlig men skarp pling, jag vänder mig om och tittar ut över spöna för att se vars ljudet kommer ifrån. Vid spöet längst bort från mitt basläger ligger en vippa på isen och då är det bara att sätta fart på benen. När jag kommer fram ser jag att fisken bara tagit några meter, jag lirkar lite med linan och då sticker den iväg med rejäl fart. Perfekt, bara att strama upp linan och sätta in en litet lätt mothugg. Svaret blir tvärnit och jag fattar nog direkt att detta måste vara en riktigt bra fisk. Jag kan inte påstå att den kämpar speciellt hårt men motståndet är grymt segt och när den väl går har jag inget att sätta emot. Knyckarna den gör är även dom mäktiga vilket förstärker mitt intryck att det är en rejäl fisk jag har på kroken.

Givetvis tar det stopp i hålet och jag lägger mig ner på isen för att se på min motståndare där nere. Det första jag ser är en gäddskalle som är rejäl, resten av fisken döljer sig. Jag försöker sedan lirka med linan så att gäddan skall vända skallen uppåt men istället drar den iväg på en rusning och i samma veva ser jag för ett kort ögonblick dess nacke och då får jag plötsligt en adrenalinkick. Lätt den grövsta nacke jag skådat på en gädda, denna får jag inte tappa.

Att få upp en storgädda själv i ett 200 mm hål när isen är så tjock så man knappt når ner med hela armen i hålet är inte det lättaste. Efter några försök, blöta kläder, en gäddtand i ett finger så kommer gäddan upp. Känslan när man ser att mattan inte räcker till för gäddan är rätt skön. Jag fattar snabbt beslutet att fylla upp min pulka med vatten. Jag tömmer min 30 liters blaja med mört i pulkan och sedan i med gäddan. Får sedan jobba hårt några minuter innan jag fyllt upp hela pulkan med vatten.

Spänd av förväntan över dess vikt och längd står jag och skådar gäddan där den står i pulkan. En mäktig fisk men en enorm nacke och rygg. Dessvärre ser den ut att sakna den rätta höjden och buken som man så gärna vill se.

En nacke och rygg som ingav respekt, tyvärr smalnade den av lite baktill och var inte speciellt fet.

Gäddan mättes till 124 centimeter och vågen visade 12,930 kilo. Ett nytt PB och en perfekt avslutning av en månads fiskesatsning.

Resten av dagen bjuder på ett par gäddor till var av en riktigt fet 5 kilos, tänk den bukfyllan på min storgädda, då hade vikten skenat i väg. Ser man till de gäddor som är över 120 centimeter som kommer upp från Norrbotten så är de inte speciellt många. Dessa fiskar är en bristvara och oftast tappar de i kondition när de kommer upp den längden. Men det finns ett och annat undantag och de är väl dessa man får drömma om nu.

Under de senaste dagarna har jag försökt få lite perspektiv av mitt fiske och jag kan inte annat än vara sjukt nöjd. Totalt 11 fiskepass under knappt en månads fiske har resulterat i 5 pass där gäddor över 10 kg har tagits var av två på närmare 13 kg. Sjukt flyt givetvis och ett facit som jag inte ens hade vågat drömma om, men samtidigt ett kvitto på att jag tänkt och gjort saker rätt.

Årets tredje 10 plussare på fiskekontot

Vaknade tidigt på morgonen och var oväntat pigg. Tanken var faktiskt att sova lite längre och sedan ge sig ut på isen i jakt på någon bättre gädda. Jag hade sett på väderrapporterna att det skulle klarna upp och bli kanonväder från mitt på dagen och framåt. Nu när dagarna är så pass långa kan man faktiskt unna sig att sova ut en gnutta och sedan fiska från lunch framåt sena kvällen.

Men blev ändå så att jag kom ut tidigare än jag tänkt vilket jag inte ångrade. Dimman lättade så sakta samtidigt som solens strålar trängde sig fram mellan slöjorna. Svanarna trumpetade, sånglärkan kvittrade där uppe i skyn. Detta måste bara bli en bra dag oavsett hur fisket går.

När jag håller på att sätta ut mitt andra spö kommer första fället. Snabbt är jag där men gäddan har redan spottat mörten. Tiden går och snart skiner solen från en klarblå himmel och jag nästan slumrar till i min stol när nästa fäll kommer. Jag väcks av bjällrans härliga kling och snart är dagens första gädda landad. En liten snipa på dryga kilot. När jag just har satt ut en ny mört i hålet fäller det vid hålet närmast.

När jag kommer fram ser jag att fisken bara tagit några meter lina. Säkert en liten snipa till tänker jag och rycker lite i linan. Fisken svarar med att sakta börja dra ut lina och jag kan göra mothugg. Det blir oväntat stumt och snart drar min motståndare där nere iväg på en långrusning. Men va fan, är det dags igen tänker jag. Som att man inte haft nog med tur nu ett tag.

Det tar en stund innan det är över och det är jag som vinner fighten. Försiktigt lossar jag kroken innan jag lägger gäddan på mattan. Jag kan sedan mäta och väga mitt vackra exemplar av Esox Lucius. En pimpelfiskare i närheten har observerat det hela och får agera fotograf.

                                                          10,52 kg - 114 centimeter

Vädret gör att jag stannar ute på isen lite längre än jag tänkt. Det blir en och annan gädda till under dagens lopp men ingen speciellt stor.

111 centimeters storskallad magerkråka

Här kommer en släpande rapport om mitt och Markus gäddfiske för några helger sedan. Det var en riktigt härlig morgon med solsken och knappt någon vind alls då vi kom ut på isen och på nått sätt kändes förhoppningarna rätt goda för ett bra fiske.

Vi spred ut spöna över ett större område för att försöka få en bild var gäddorna håller till. Den bilden klarnade först mot sena eftermiddagen för det var då gäddorna var som mest aktiva. Den ofta så säkra morgon/förmiddags huggperioden uteblev helt och det var först vid 13 tiden det började lite saker.

Första gäddan för dagen är en välmående 4 kilos som följs upp av ett gäng smågäddor.

Vi skojar lite om att med mitt flyt som jag haft senaste tiden så kommer jag säkert att få ett as snart. Nåväl snart står jag med spöböj som heter duga. Det känns helt klart som en bättre fisk och gungningarna i spöet förstärker intrycket. Däremot rusningarna den gör saknar den rätta kraften men å andra sidan har man blivit lurad förr. Spänningen stiger då den sakta pressas upp genom hålen och när man ser skallen ser det rätt lovande ut. Men detta förbytts snabbt då vi ser resten av kroppen som är allt annat än bra. Dock en fin gädda som hade kunnat vara betydligt större med tanke på dess längd. Man kan ju inte få välmående gäddor varje gång:).

111 cm - 7,79 kg

Denna fisk är den enda som får pulsen att stiga en gnutta, I övrigt lyser de större gäddorna med sin frånvaro. Däremot lyser solen desto starkare och vi mår trots allt rätt bra där ute på isen…

10+ gäddorna fortsätter att trilla in

Åter ett nytt gäddfiskepass där samma mönster går igen. Det verkar som jag fastnat i en cirkel som jag gärna sitter kvar i ett tag till. När jag fått ut mina spön får jag stilla sitta och vänta i närmare två timmar innan dagens första hugg kommer.

Direkt efter mothugget känner jag att det är en bättre fisk. Denna gädda ger verkligen järnet från start till mål. Hoppet tänds därför om att det kan vara en riktigt stor gädda. Jag lyckas få gälgreppet om den på första försöket och kan konstatera att det är en finare fisk. Tyvärr inte det där monstret jag hade fantiserat om men helt klart en gädda värt att vara nöjd över. 

När jag väl har släppt tillbaka gäddan känner jag en sån där overklighetskänsla. Visst man vet hur fiske kan vara, långa perioder av dåligt fiske ersätts plötsligt av perioder då man har flyt. Det man lärt sig genom åren är att tro på det man gör, planera sina fisken och inte minst av allt lägga ner en massa tid. I år har jag faktiskt känt att jag vill satsa mer på isfisket efter ett par år då jag fiskat sparsamt. Redan i januari gjorde jag min planering klar och än så länge har det ju gått bra, ja oförtjänt bra skulle jag vilja påstå.

10,430 kg - 113 cm

Resterande tiden av dagen flyter på och jag kan sitta och njuta i min stol och vara nöjd. Jag vet ju hur det brukar gå nu. En stor fisk per pass och så ytterligare ett hugg som jag bommar. Mycket riktigt kommer nästa hugg och detta i samma veva som jag håller på att ta upp spöna. Det är en annorlunda känsla att hala in en 2 kilos gädda, känns nästan som man glömt bort hur det kändes. Ett tecken på att man blivit bortskämd efter flera större gäddor på raken. Kanske dags att komma in i verkligheten igen…

Den gäddan kostade mig ett par nya borrskär

Var ute igår och fiskade i finvädret. Tanken är att hinna beta av några ytterligare gäddställen innan jag lägger gäddfisket på hyllan. Därefter blir det att lägga krutet på lite andra arter innan isfisket är över.

Fisket igår var ingen höjdare om vi ser till antalet hugg men det är jag ju van vid sedan tidigare. Och skall jag vara ärlig så skippar jag gärna de mindre gäddorna helt och hållet. Jag hade planerat noga var jag skulle borra mina hål, detta för att täcka av de ytor som kändes intressanta. Tyvärr blev det bara 6 hål borrade vilket ändå räckte för att få ut spöna på de platser jag ville. Anledningen till detta var att borrskären blev slöare för varje hål jag borrade och till sist så tog de inte alls. Det var inte så konstigt då jag efteråt kollade isen. Visst jag såg att det var skit i isen men tänkte inte så mycket då jag ville ha ut mina spön så snabbt som möjligt. Det var bara det att det var klumpar av lera, sand och smågrus, så inte konstigt att skären blev förstörda. Men vad gör man inte för att få chansen till stora gäddor J.

Första och enda hugget kom rätt snabbt och jag kände redan vid mothugget att det var en bättre gädda. Den kämpade sedan riktigt bra vilket ökade förväntningarna ytterligare. När jag tog gälgreppet om den och lyfte upp den ur hålet så insåg jag att det inte var nån riktigt stor fisk. Skallen var för liten liksom dess längd. Men all heder för dess styrka. Med dess längd så borde den ju vägt runt 6 kilo men denna vägde 7450 gram. Intressant och lite förvånande att man får se så feta gäddor som man gjort de senaste gångerna man varit ute.

Gäddan hade utan tvekan de rätta formerna. Synd bara att den inte var längre än sina 97 cm.

Där ett tag lyckades jag bara se skymten av magra, slanka storskallade gäddor och så nu detta mitt i allt. Snart vankas det påsk, tyvärr jobbar jag en hel del under veckan och så har jag en del annat planerat. Till detta ser vädret rätt trist ut. Men.förhoppningen är att man hinner ut en sväng under veckan.

Medvind i fisket - Ny storgädda!

Nytt pass, nytt vatten men i stort sett samma resultat. Trögt fiske, få hugg och avslutningsvis en finare gädda upp.

Idag fiskade jag själv och siktet var som vanligt inställd på stor fisk och arten för dagen var liksom senast gädda. Under tiden jag sätter ut mina spön hinner jag få två hugg. Missar bägge men får känslan att det är smågäddor som är i farten med tanke på hur de beter sig när de hugger. Hur som helst kanske man får jobba lite mer än senast då vi endast hade två hugg på 5 timmar. Men ack så fel jag fick.

Tiden går och det dröjer drygt tre timmar innan jag hör ett distinkt plingande samtidigt som jag ser i ögonvrån hur ismetevippan flyger upp i luften. Jag älskar sådana här distinkta hugg och känner en viss optimism när jag skyndar mig mot spöet. Även denna gång blev man lurad med tanke på hur lätt den kom till hålet. Därefter drar gäddan iväg på några längre rusningar och nu förstår jag plötsligt att det är en bättre fisk. Efter en hel del lirkande kommer den upp genom hålet och jag kan snabbt få ett bra grepp om den.

Med storgäddan från förra passet på näthinnan var det svårt att bedöma storleken. Det jag såg var att den var riktigt rund över buken och relativt grov över nacken vilket är bra tecken. Började med att kolla längden som visade 110 cm lite drygt och då insåg jag att fasiken denna kan ju väga över 10 kg.

10,050 kg - 110 cm.

Kamerainställningarna hade ändras vilket resulterade i en mindre lyckad bild. 

Liksom senast händer inte ett skit efter att gäddan kommit upp. Även denna gädda högg på runt 6-7 meters djup med ett bete serverat 3 meter under isen. Kusligt många likheter med förra passet. Fast en olikhet hittar jag och det var betet, denna gädda högg på en 2 hektos abborre. Endast två gäddor under två pass och 10 timmars fisketid är verkligen inte nått att skryta med. Däremot medelvikten, 11,5 kg går inte av för hackor. 

Praktgädda under premiärpasset!

En gråmulen småkall marsdag i förra veckan sitter jag och min fiskekamrat Mats Honkamaa i var sin stol ute på isen och misströstar. Det har nu gått drygt 3 timmar och endast ett hugg. En fisk som var borta då vi kom fram till spöet. Det är fortfarande rätt vintriga förhållanden med en hel del snö på isen, något som brukar ge färre hugg jämfört med hur det kan se ut längre fram på våren eller fisket på första isarna. Men när jag går igenom de största isgäddorna jag fångat själv eller varit med när andra fått så är majoriteten fångade under vintriga förhållanden som påminner mer om det vi har idag. Samtidigt är vintern lång här uppe i norr och skulle man bara fiska på snöfria isar så bli säsongen alltför kort.

Mats Honkamaa är en fiskekamrat jag lärt känna för ungefär ett år sedan. Förra sommaren fiskade vi nått pass tillsammans och nu var det åter dags. Detta var hans första ismetepass någonsin. Mats är en rätt rutinerad sportfiskare som fiskat en hel del genom åren. De senaste åren har intresset tagit fart på allvar liksom tankarna på mer inriktat fiske efter i första hand stor gädda. Med ett rätt blygsamt personbästa på 6,5kg kändes det som att chansen till förbättring fanns där.

 

Men fisket var trögt och vi började misströsta. Jag försökte vara lite positiv med att de större gäddorna oftast kommit sådana här dagar då fisket varit trögt. Däremot talade tiden emot, klockan hade passerat 12 och just mitt på dagen tycker jag ofta att fisket är trögt. Men då kom hugget och som gäst fick Mats äran att ta hand om första fisken.

Fisken uppförde sig märkligt till en början, det var som om den kom mot hålet självmant. Den gjorde sedan några snabba knyckar som fick mig att säga, det där är inget bra tecken men kan ju ändå vara en 5 kilos eller nått liknande. Såg ändå på spöet att det var böjt och när jag kikade ner i hålet såg jag en rätt mäktig skalle. Där har du ditt pers i alla fall sa jag men försökte samtidigt dölja det jag nu började känna på mig, att gäddan kan vara riktigt fin. Fisken vaknade sedan till och gjorde flera kortare rusningar. Efter lite lirkande kom den upp genom hålet och jag kunde få ett grepp om den.

Förstaintrycket var att den var stor, i alla fall över 10 kilo. Även kondisen var imponerande men längden då? Var väl först då vi såg att fisken var längre än mattan som jag reagerade på allvar. När måttbandet sedan visade 122 cm så var det inget snack längre, denna måste väga en bit över 12 kilo.

12,84 kg – 122 cm. En riktig praktgädda, en av de större ismetegäddorna jag känner till från Norrbotten. Gäddan hade några ärr på ena sidan, tänkte inte så mycket på det innan jag kollade fotona. Ser nästan ut som att den blivit angripen av en annan gädda!?

Inför dagen hade vi dukat upp en meny av beten bestående av små levande mörtar, några hyfsat stora abborrar samt deadbait i form av sik 3 hg och mört 4-5 hg. Vilket bete valde då gäddan? Den tog en av de mindre mörtarna 10-15 cm. Jag har skrivit det förr och det tål att upprepas. Min erfarenhet säger att de största ismetegäddorna ofta väljer en liten betesfisk framför en större.

Jag hade med mig alla mina 10 spön idag och vi spred ut dem över ett rätt stort område. Vi fiskade varierat med beten nära botten till strax under iskanten. Gäddan valde en mört fiskad ca 3 meter under isen på 6-7 meters djup.

Vi får nu förnyade krafter och kör på ett tag till men inget mer händer. Sakta men säkert börjar nog Mats ta in vad som hänt. Hans första fundering är, vad skall jag nu ha för målsättning med mitt fiske? Blir ju inte lätt att överträffa detta. Sant men samtidigt är ingenting omöjligt…