En perfekt storgädda som chockade oss

Idag var det äntligen dags för lite fiske efter en längre period av jobb. Jag och Bosse hade planerat in en heldags fiske och planen var att testa lite nytt. Vädret var lite ruggigt och svårbedömt så vi valde att spinnfiska från land.

Vädret visade upp två ansikten under dagen. Morgonen bjöd på tunga dimslöjor, duggregn och lite småkallt väder medan resten av dagen bestod av avtagande vindar, solglimtar och stigande temperatur. Fisket följde i vädrets spår kan man säga, fast i omvänd ordning. Bosse inledde stark med två gäddor där den ena valde att kliva av. Ingen storlek att skryta med men ändå. Kul med hugg…

Själv tappade jag en mindre och en stund senare så får jag en lite större. Hoppet lever på nått bättre än vad vi hittills sett till men i sanningens namn så känns det inte speciellt hett. Men samtidigt har vi inte valt stället på måfå eller bränt onödiga bensinpengar att åka hit om vi inte tror att det finns potential här. Men det som strax sker kommer ändå vända lite upp och ner på vad vi hade förväntas oss.

Jag har förflyttat mig en bit bort och gjort några kast med min Pigshad jr. Nytt kast och när jiggen befinner sig på lite grundare vatten bara ett tiotal meter från där jag står så ser jag liksom en skugga i full fart kasta sig över betet för att sekunden senare dra iväg på en längre rusning. Allt går fort så svårt att säga nått men den känns stark. Känslan är ändå mer en sju kanske åtta kilos av det jag lilla jag såg av fisken och den känslan förstärks när jag ser en skymt av den nästa gång. Visst den ser rätt grov ut men verkar vara allt för kort för att bygga någon bättre vikt. Men den är stark som sagt och det tar ett tag innan den är redo för håven. Bosse har vid detta lag hunnit fram och håvar den på bästa sätt.

Det är alltid intressant att skåda en större gädda liggandes i en håv. Man är ofta lite adrenalinstinn efter fighten och samtidigt stressad över att få till en så bra återutsättning som möjligt. På bara några få sekunder gör man nån slags bedömning innan den (om storleken känns rätt) mäts, vägs, fotas och till sist återutsätts. Detta är en fin gädda helt klart. Ryggen är imponerande, bredden likaså och när jag tar lös jiggen så ser jag en sjärtfena från en liten gädda sticka upp i svalget. Först säger jag kanske tio kilo men den ser ju rätt kort ut. Bosse kontrar snabbt med “att det måste den göra, den är ju så jäkla grov”. När måttbandet ändå visar 111 centimeter så förstår jag att Bosse har mer rätt än vad jag har. Det är rätt hätftig med grova gäddor, att man lätt misstar sig rejält på hur långa dom är. Lite tvärt om blir det med magra gäddor, då kan en 111 centimeters uppfattas som betydligt längre. Ja gäddan växer mer och mer under dom få sekunderna vi mäter och lyfter den vidare in i vågsäcken. Jag blir ändå smått chockad då jag läser av displayen på vågen.


Riktig praktfisk som verkligen förgyllde dagen. En gädda som hade allt utom en riktigt bra längd då. Statistiknörd som jag är så kollade jag snabbt upp F-värdet och det visade en bit över 0,92 vilket innebar nytt highscore (det tidigare rekordet låg på 0,88).

Ja vad var då måtten på skönheten? Vågen visade 12620 gram fördelat på 111 centimeter.

Efter denna praktfisk så är det som att nån där uppe säger att nu får det vara nog med tur och lycka. För resten av dagen bjuder inte på något mer. Ja inte i form av gäddor i alla fall men det gör inte så mycket. Det är lycka att få vara ute en så här fin höstdag och insupa den klara härliga luften. Tanka energi inför en lång vinter som väntar. När jag väl var hemma så small jag av likt ett fyllo i sängen. Vaknade sedan efter en stund med värsta migränflimmer. Ja så kan det bli när anspänningarna släpper. Det kostar att vara ute en heldag och fiska gädda men det är ett pris jag lätt kan betala dagar som denna...