Bästa sportfiskepoddarna

Visst har det hänt att jag lyssnat på poddar ibland men det var väl först under förra vintern jag upptäckte att det fanns en uppsjö av bra och intressanta poddcasts att lyssna på. Ett perfekt sätt att lyssna på i bilen, köket, soffan eller när man sitter framför datorn. Förra året lyssnade jag på väldigt brett, allt från sport, mysterier, kriminalitet, sekter och historia. Ja även fiske förstås men i vinter har det mestadels handlat om sportfiskepoddar. 

Så därav tänkte ja nu gå igenom några av poddarna jag lyssnat på. Vilka är då de bästa sportfiskepoddarna? Ja det är nog omöjligt att svara på utan det beror mycket på eget tycke och smak. Jag har skrivit om sju stycken. Jag har lyssnat minst tre hela avsnitt av varje podd så att jag skall kunna få en någorlunda bra och rättvis bild. Jag har försökt hitta det som jag uppskattar men även de mindre bra bitarna. Så jag ger både ris och ros i vanlig ordning. Innehållet, upplägget, och presentationen är de delarna jag anser är viktigast med en pod. Sen är det förstås inte bra om ljudet är dåligt.

Mina ord är just mina och likaså betygen. Så jag är fullt medveten att andra kan ha en helt annan uppfattning än vad jag har. Jag tror alla som gillar sportfiske kan hitta någon podd som tilltalar dom lite extra. Själv uppskattar jag när fisket och fisken kommer i fokus. Intressanta gäster som berättar om sitt fiske. Annat jag vill ha är diskussioner, fakta, teorier blandat med humor samt att man ibland får spetsa öronen och lära sig något nytt. Andra kanske är mer intresserade av fiskeprylar, båtar och teknik eller kanske lyssna vad som händer och sker inom fiskesveriges inre krets d.v.s.. fiskekändisar och sånt som återkommande syns på nätet.

Det finns givetvis fler sporfiskepoddar än just dessa. Så ni som inte gett er ut i denna värld ännu finns det mycket att upptäcka. Här kommer några tips på vägen. Lycka till!


SWEDISH ANGLERS RODPOD/ SPODDEN             Betyg: 9 / 10

Swedish Anglers är en grupp hängivna metare som gick samman för att skapa ett forum för alla metare. Resultatet blev en hemsida som de byggt upp tillsammans. Här finns det massvis med artiklar, texter, egen You Tube kanal och givetvis även en podcast. Eller egentligen är det två poddar. Skillnaden är att Spodden är mera smal och lite nödig i sitt innehåll medan man i den stora huvudpodden oftast tar in olika gäster i sina program. För närvarande finns det 42 avsnitt i Rodpodden och 11 avsnitt i Spodden.

Gästerna som dyker upp i de olika programmen håller mycket hög kvalité. Deras kunskaper och erfarenheter är många gånger förbluffande hög. Detta är något som slår mig när det gäller specimenfiskare i allmänhet. Att kunskapen om inte bara fiske utan även ekologi och allt annat ute i naturen är många gånger större än gemene sportfiskare. Det är ofta riktigt hängivna fiskare med gedigna erfarenheter som lägger mycket tid på fisket och mindre på sociala medier. Just det plus att man inte vet så mycket om dessa personer gör det hela betydligt mer spännande och intressant. Jag har ju efterlyst detta förr i olika sammanhang, att det finns så många riktigt skickliga doldisar inom fisket som bör lyftas fram, här får dom chansen att göra det och resultatet blir oftast bländande.

Crille, Roos, Tomba, Baronen och Palle är grabbarna som oftast leder poddarna och det gör det hela med bravur. De är många olika personligheter som kompletterar varandra perfekt. Det blir intressanta resonemang och bra frågeställningar samt att de verkligen ger gästerna utrymme.

Det finns så många guldkorn i denna podd så jag har svårt att välja ut några utan att riskera att glömma något. Jag har vid det här laget lyssnat på samtliga avsnitt och få eller ingen gång har jag känt mig besviken. Det som slår mig är att fastän jag inte metar speciellt mycket idag så har jag ändå lyssnat igenom allt och gillar det! Visst det pratas mycket mete men det som symboliserar podden är mer kärleken till sportfisket, respekten för fisken, naturen och allt annat man kan få ut av sitt fiske.

Finns det då något jag saknar? Nej inte direkt. Skulle i så fall vara att man lyfter fram fisket längre norrut mera och tar in gäster från Norrland. Finns ett gäng duktiga metare och specimenfiskare en bit uppåt i landet. Skulle vara intressant att få höra någon av dessa någon gång. Blir ofta återkommande vatten som det pratas om och jag kan förstå det då det är ens hemmavatten. Sverige är ett stort land men tyvärr verkar intresset för de norra delarna av landet vara rätt klent förutom som semestermål vid någon fiskeresa då och då. Men det är inget som bara gäller denna poddcast utan så ser det ut rent allmänt inom det som syns och hörs i media.

Totalt sett en riktigt bra podcast som jag tror alla inbitna sportfiskare kommer gilla. Rekommenderas!


GÄDDPODDEN (Oscar Trowald och John Zafaradl)             Betyg: 8,5 / 10

Gäddpodden slog igen med dunder och brak när den kom. Många älskar den, andra avskyr den. Själv hör jag mer till den skaran som älskar den. Mycket för att den är frispråkig. Man vågar säga vad man tycker och står verkligen upp för gäddfisket liksom gäddan som art. Man är inte heller rädd för att trampa andra på tårna vilket är mer och mer ovanligt nu för tiden (om man nu inte är anonym förstås).

Men för att förstå mycket av innebörden av snacket här krävs det nog att man besitter vissa kunskaper och erfarenheter av såväl praktiskt fiske samt ekologi och gäddan som art. Man får inte heller sätta på sig skygglappar för att man vill kunna fiska på det sätt man alltid annars har gjort. Alla har vi varit nybörjare någon gång. Gör om, gör rätt, lyssna på andra mer erfarna fiskare. Vill man vässa sitt gäddfiske så är Gäddpodden en bra början.

Jag har skrivit om denna pod tidigare och som ni märker gillar jag den på många sätt och vis. Förutom att grabbarna vet vad dom pratar om så bjuder man in riktiga storfiskare som verkligen vet vad dom pratar om. Man går ofta in på djupet och nördar ned sig i frågor. Just inlevelsen, hängivenheten och seriositeten för gäddfiske präglar denna podcast väl.

Finns det då något negativt att säga om Gäddpodden? Tja här kanske jag tänker lite annorlunda än vissa andra. Jag anser ju att Gäddpoddens största syfte är att kunna nå ut med sitt budskap och kunskaper till alla som älskar gäddfiske. Att då börja ta betalt för att kunna lyssna på stora delar av podden genom att bli s.k. paythrones känns bara fel. Gissningsvis så är det bara de mest hängivna som betalar medan de som potentiellt skulle kunna lära sig något för att i framtiden fiska gädda på ett mer återhållsamt och skonsamt sätt väljer att inte betala. Likaså yngre fiskare eller dom som inte har så bra ställt med ekonomin och väljer att lägga deras pengar på annat. På något sätt tycker jag att Gäddpodden är för viktig för att få kosta pengar. Som det sett ut senaste tiden så kommer det väldigt sällan nya avsnitt för allmänheten utan det mesta nytt är för deras ”paythrones”. Tråkigt.

Totalt sett en riktigt vass podcast som ingen gäddfiskare helt enkelt får missa. Rekommenderas!


TIME IS FISH (Daniel Nilsson)                 Betyg: 8 / 10

Jag var lite skeptiskt till denna podd från början. Visst kände jag till Danne då han titt som tätt dyker upp på olika sociala medier och inte minst You Tube produktioner som Pike Fight m.m. En fiskekändis som på nått sätt ligger rätt i tiden. Men jag har väl aldrig känt något direkt intresse för att följa honom närmare så var aningen skeptiskt att hans poddcast skulle falla mig i smaken.

Men nu har jag lyssnat på nästan alla avsnitt vilket visar att han har överraskat mig. Jag tycker att det är en bra blandning av gäster och det behöver inte alltid vara de mest kända eller vassaste sporfiskarna som dyker upp. Jag gillar Dannes driv och man märker att han verkligen brinner för sportfisket. Avsnitten är bra planerade med varierande frågor som gör att man spetsar öronen lite extra emellanåt.

Här är det gästen som ställs i centrum och det är helt rätt kan jag tycka. Men det gör även att vissa avsnitt upplevs som riktigt bra medan andra känns lite tama och tråkiga. Fast det ser jag inte som något negativt för man behöver ju bara lyssna på de avsnitt man vill och det jag kan tycka är ointressant kan ju andra tycka om.

Danne lägger upp avsnitten på ett bra sätt, bra frågor, ibland går man in på djupet, humoristiskt och personligt. Dessutom känns det som att Danne är en väldigt ödmjuk och trevlig kille. Mycket positivt med andra ord. Egentligen har jag inte något att klaga över. En väldigt bra podd som jag tror passar alla som är intresserade av sportfiske. Rekommenderas!


EN FISKARES BEKÄNNELSE                 Betyg: 5 / 10

Anton Tsvetkov eller Rysken som han kallas var tidigt ute med sin podd. Podden var aktiv åren 2013-2018 och det blev totalt 54 avsnitt. Detta var lite före “podderan” som råder nu vilket gör den lite bortglömd. Anton är både en duktig och hängiven fiskare vilket speglar denna pod väldigt väl. Man märker dock att det inte alltid finns någon röd tråd eller struktur utan det blir mer som allmänt fiskesnack fiskare emellan. Charmigt och personligt på ett sätt men även lite oproffsigt och ineffektivt. Fast med Antons kunskaper så ställer han många intressanta frågor och det dyker upp en hel del intressanta gäster i podden. Jag tror det är precis så här Anton vill ha sin poddcast, det speglar nog hans personlighet rätt bra.

Ljudet är ofta inte det bästa och allt bara rullar på utan avbrott oavsett vad som händer i bakgrunden. Ibland kan telefoner ringa eller nån kan komma och lyssnare får följa med hela vägen. Känslan är lite tudelad och jag upplever det både som charmigt, småroligt men även lite störande.

Skall jag försöka på mig en bedömning så blir betyget helt klart godkänd. En podd som passar perfekt att slö lyssna på i bilen tex.


SANNINGEN (Tackelsnack)             Betyg: 4,5 / 10

En poddcast av Robert “Robbo” Johansson och Claes “Svartzonker” Claesson. Robbo har länge varit i framkanten när det gäller att hänga med i trenderna ute på nätet. Med detta var det kanske inte så konstigt att han tidigt var ute med en sportfiskepodd och under åren 2017-2018 producerades hela 44 avsnitt. Som draghjälp kom Claes Claesson eller Svartzonker som han kallas in efter ett tag. Även unge Felix Frey är med i flertalet avsnitt.

Det går inte ta miste att både Robbo och Claes är bra på att snacka och som lyssnare får man snabbt en känsla som präglas av mycket kärlek, humor med lite gliringar till varandra. Ett exempel jag kommer att tänka på var när Felix var med. Han försökte gång på gång få lite utrymme och vara med i snacket men varje gång han sa nått så viftade liksom bara Robbo bort honom med ett kort okej innan han kastade ut en ny fråga. Men då de kom in på batterier så fick Felix sin chans att briljera med sina kunskaper och då blev det tyst i bakgrunden. Efter ett tag så sa gästen Niklas Jonsson jäklar vad du kan mycket om batterier.

Detta är en podd som passar perfekt för dom som älskar att tillbringa sin tid på sociala medier och följa alla “fiskekändisar”. För de är just dessa människor som oftast dyker upp här i olika avsnitt. Det snackas väldigt mycket om trender, sponsring, teknik, beten, tävlingar, pikefight och annat som händer inom sportfiskebranschen.

Jag saknar lite mera djup i många av avsnitten med frågeställningar och diskussioner kring själva fisket. Själv känner jag mig inte riktigt hemma i denna krets. Det är sällan jag får någon “aha upplevelse” eller känner att jag lär mig något nytt som jag kan ta med mig till mitt fiske. Inget för inbitna sportfiskare som oftast håller sig borta från nätet. Men totalt sett en helt okej podd som jag tror passar vissa bättre än andra.


KANALGRATIS                         Betyg: 2 / 10

Ser man till antalet tittare och följare så har Kanalgratis verkligen lyckas med att nå ut till sina tittare och lyssnare. Om jag får gissa så tror att en stor del av publiken består av den unga generationen sportfiskare som inte kommit så långt kunskapsmässigt men desto längre när det gäller att titta på You Tube och spendera tid ute på nätet. Man har även på ett imponerande sätt nått ut till den utländska publiken. Deras You tube kanal är stor och man har ju även Perch Pro, Pike fight och Zander pro som lockar en stor publik. Just gällande Fly.vs jerk och Perch pro som jag följer tycker jag att man har lyckas riktigt bra. Allt från upplägget till filmningen har vässas ett snäpp varje säsong.

Men om vi nu koncentrerar oss till poddcasten som Tobias Ekvall och Edwin Johansson leder. Ibland är även Sara och Hanna med. Jag har lyssnat igenom några avsnitt samt delar av vissa och tycker att kvalitén spretar åt alla håll och kanter. Jag kan sakna någon riktig personlighet som leder podden. Även fler intressanta resonemang och diskussioner. Känns bitvis flamsigt och tramsigt.

Annars är det en rätt bra bredd på innehållet men känns som att när det väl börjar kännas intressant så kommer man ofta plötsligt ifrån ämnet. Nej sammantaget ingen podd jag vill rekommendera.


BAITLOVE POD                         Betyg: 2 / 10

Mattias och Klas heter killarna som driver denna poddcast. I varje avsnitt avhandlar man en fiskart som man pratar om. Andra segments som dyker upp i varje avsnitt är ett bete som är skapat av någon betesbyggare i Sverige samt dagens vänort där man lyfter fram nån liten ort i landet. Dessutom pratar man lite kring nyheter och färska fångster. Förutom detta så pratar man om mycket annat som inte alltid handlar om fiske.

Ja vad skall jag skriva om denna poddcast? Efter två försök då jag bara orkade lyssna i några minuter så tänkte jag att nu skall jag även ge denna podd ett chans. Efter att ha lyssnat på tre avsnitt så har jag nu fått en någorlunda klar bild och känsla så jag kan ge mitt betyg samt lite ris och ros.

Visst det finns en slags röd tråd i podden vilket är bra. Killarna är bra på att prata och de märks att de är bra vänner och det gör det hela att det blir mer personligt. Men det är tyvärr det enda som jag kan komma på som jag uppskattar, resten är mer av negativ klang. Det känns som att det mest handlar om två kompisar som sitter och snackar om allt mellan himmel och jord mer för sitt egna nöjes skulle än att behaga tittarna.

Då man nu valt att prata om en viss fisk i varje avsnitt så tycker jag att det krävs att någon i podden sitter på goda kunskaper och även erfarenheter gällande fiske efter aktuella art. Det saknas här utan det blir mer att man läser fakta från en bok och det blir inte speciellt bra. Kanske man skulle ta in någon gäst med spetskunskaper kring varje art och intervjua denna istället? Då hade det garanterat blivit avseevärt intressantare för lyssnaren. För jag gillar annars grejen med att gå på djupet med en fiskart under varje avsnitt men på det sätt som det görs här blir det inte bra. Tyvärr.

Man märker att när det kommer till betesbyggare och beten har grabbarna mer koll. Men det där med vänorten är något jag inte fattar grejen med. Känns även att det blir lite för mycket snack om annat än fiske och visst det kan vara kul i måttliga mängder men här kan jag tycka att det blir lite för mycket av den varan.

Februari - Sämsta fiskemånaden för mig

Februari skulle jag nog ranka som den sämsta månaden för mig när det gäller fisket. Anledningarna är flera, det är fortfarande rätt korta dagar, snön ligger djup och temperaturen ligger oftast på åtskilliga minusgrader. Därav är det kanske inte så konstigt att februari är den månaden jag fiskat minst genom åren. Totalt har jag 30 fiskedagar registrerade sedan 1990. Mitt minne tycks svikta en aning då jag var helt säker på att jag fiskade mer på vintern när man var yngre. Men när jag kollade facit, dv.s fiskedagböckerna så visade det sig att så inte var fallet. I alla fall inte i februari.

Det år jag fiskade mest i februari var faktiskt 2014. Då blev det 6 dagar ute på isen. Framför allt var det under en vecka som jag lade det mesta av krutet. Då blev det tre kvällar på raken när jag pimplade lake ute på ett stengrund i en sjö som jag visste hyste fina lakar. Minns att jag fick bäst första kvällen för att det sedan blev sämre för varje pass. Största laken som jag tog under den veckan vägde 3110 gram och det är faktiskt min hittills största lake på pimpel. När det gäller laken så leker den ofta senare i sjöar än i åar, älvar och havsvikar. Ofta är februari en utmärkt månad om man vill pimpla efter den när den samlas för att leka.

Laken är en av mina favoritfiskar. En fulsnygg mystisk varelse som inte liknar något annat som simmar i våra vatten. Dessutom kommer jag inte alltid underfund på varför den vissa år finns på en plats i stort antal för att året efter vara näst intill försvunnen. Det är inte svårt att fiska lake men det är en klurig fisk att få grepp om, framför allt när det gäller att hitta var dom stora individerna håller till. 
 
I år är det tveksamt om det blir något fiske den här månaden. Skulle jag mot förmodan ta mig ut på något fiskepass så blir det en bonus. Egentligen är det vädret som styr mest men även tillgången på snö. Skulle det bli en period med mildväder då det dessutom är hårt och fint att färdas på isarna så kanske man har svårt att inte ta chansen. Men detta sker ytterst sällan. Egentligen är det bara ett år som jag kommer på då den chansen dök upp och då tog jag den vilket resulterade i ett nytt månadsrekord samt första gäddan över 10 kilo fångad i februari.

Annars ser jag februari som en månad då man börjar känna av förändringens vindar. Dagarna blir längre och solen lyser allt starkare. Hade man nu bott i Skåne hade våren redan börjat göra sig påmind. Sverige är fantastiskt på detta vis. Vi kan ha flera årstider samtidigt i landet. I norra delarna av landet finns dessutom en tid jag älskar lite mer än andra en slags “hybridtid” mellan vinter och vår som vi kallar för vårvintern. Men den är en bit bort.

Bara för att jag inte har några fiskeplaner har jag inte lagt mina tankar kring fisket på is. Sakta men säkert har det börjat klarna lite hur jag vill och tänker lägga upp mitt fiske under året. Det har även blivit några inköp på sistone. Jag har varit till Fritid och Vildmark i Piteå. Det blev inte bara en utan två nya isborrar som fick följa med hem. Dels deras egna Could Mountain Icebreaker 130 mm som passar perfekt till pimpelfisket. Sedan en isborr som jag en tid nu gått och sucktat efter, en Strikemaster 40V 200 mm. Egentligen försöker jag undvika att göra reklam på denna sida. Mest för att jag avskyr den kulturen som nu ofta råder inom sociala media där allt handlar om lyfta fram olika märken eller butiker. Själv är jag inte sponsrad på nått sätt och trivs väldigt bra med det. Att få vara sin “egen” gör det klart roligare att skriva och jag tror även läsarna uppskattar det. För jag kan skriva precis vad jag vill, tänker och tycker om saker och ting. På detta sätt blir det både trovärdigare och intressantare för läsarna. När det gäller inköp av fiskeutrustning anser jag att man skall stötta sina lokala butiker så långt som det bara är möjligt. En fysiskt butik med kunnig och trevlig personal där man kan klämma och känna på saker och surra fiske är något helt annat än att hela tiden beställa grejor från nätet. Ni som bor i en stad med en fiskebutik skall vara rädda om den och visa uppskattning. Ibland tror jag man blir lite hemmablind och saknaden kommer först när butiken försvinner.

Avslutningsvis till något helt annat. Nämligen Sportfiskepoddar. Jag har lyssnat på flera olika fiskepoddar under vintern vilket jag kommer skriva mer om i ett längre inlägg som snart dyker upp här på sidan. Tills dess så önskar jag alla en god fortsättning på året samt en trevlig februari. På återseende...

Ismetefrågor och svar

Isarna har nu kopplat greppet på många håll runt om i landet. Jag misstänker att detta är en bidragande orsak att jag fått ovanligt många frågor kring ismete efter gädda den senaste tiden. Kul, jag har alltid som ambition att svara på de frågor som jag får. Som vanligt när det gäller fiske så är det många gånger inte det lättaste att ge ett tydligt svar men man jag skall göra det bästa jag kan utifrån mina egna erfarenheter och kunskaper…

Dött eller levande?
En återkommande fråga. Tyvärr har jag inte gjort några kliniska studier ´gällande detta. Planer har funnits att göra detta. Fiska hälften dött, hälften levande på samma djup under ett antal pass och registrera varje hugg och fisk man får. Tanken då är att sätta två spön bredvid varandra, ett med levande och ett med dött agn. Ju fler pass man hade fiskat på detta sätt, ju bättre och klarare bild hade man fått hur stor skillnaden egentligen är.

Men jag har i alla fall fått en rätt bra bild hur jag upplever skillnaderna utifrån alla mina fiskapass och jag känner att den är så pass klar att jag känner att en mer “vetenskaplig” studie troligtvis inte skulle göra några större skillnader hur jag lägger upp mitt fiske. Men samtidigt hade det varit väldigt intressant.

Min största gädda från isen på dött bete kom mitt i vintern under speciella förhållanden. En halvmeter snö på isen och snöblandat regn +2 grader. Jag förbannade först över vad jag höll på med men efter tre gäddor över 8,5 kilo och en toppfisk på 120 cm och 11,2 kilo så var allt slit glömt och kroppen kändes tio kilon och tio år lättare...
 
Jag har mixtrat mycket med dött kontra levande bete, storlek på betesfiskar, vilket djup man fiskar på m.m. Jag har aldrig varit med om att dött agn varit bättre än levande. Visst har jag fått en och annan gädda på dött men upplever att antalet hugg reduceras rejält jämfört om man fiskar med levande. De gånger jag mixat med dött och levande så har levande 9 av 10 gånger överglänst dött. Ju mer aktiva gäddorna är, ju större upplever jag att skillnaden blir. Likaså känns skillnaderna större om man fiskar pelagiskt över djupare vatten än grunt och mer bottennära.

 
Samtidigt vill jag inte överdriva skillnaderna allt för mycket för gäddor äter ju fisk oavsett om dom lever eller inte så har man bara tillgång till deadbait så är det ju bättre än ingenting. Då gäller det istället att fiska sina döda betesfiskar på bästa sätt och välja rätt plats, rätt vatten där det fisket funkar. Lyckas man med det kan resultatet bli riktigt bra.


Fiska grunt eller djupare pelagiskt?
Jag har fått en del kartbilder skickade samt sett en hel del bilder på Facebook där någon lägger upp en kartbild på ett vatten med djupkarta och frågar vilka områden man skall fiska på. Det brukar bli en hel del svar på dessa frågor och de flesta tycker jag är bra svar och synpunkter. Men det är mer generella svar som “kan” stämma in gällande vissa vatten men för att få ett mer matnyttigt svar så krävs det i mina ögon mer än bara att skicka en djupkarta.

Vet man inget om vattnet i fråga så har man ju inget att gå på mer än just en karta och då kan man absolut bolla lite idéer och erfarenheter med andra. Annars vill jag börja i andra änden så att säga. En karta säger en del men inte det viktigaste bitarna. Vilka arter finns i vattnet?, Hur är siktdjupet? Finns det några områden med avvikande struktur? Min erfarenhet säger att ju mer man vet om ett vatten desto bättre chans har man senare att lyckas. Då kan man sy ihop det man vet och kan sedan tidigare med en djupkarta.

Exempelvis är det en sjö med rätt grumligt vatten som ändå har djupare områden där det finns mycket vitfisk som braxen, mört och id så brukar det sällan vara rätt melodi att fiska mitt ute på djupet pelagiskt. Istället kan grundare fiske närmare land, vid grynnor, uddar och utanför bäckmynningar vara klart effektivare.

Exempel två en liknande sjö som förra exemplet men denna har riktigt klart vatten och här finns mycket siklöja, sik och en del öring. Nu skulle jag absolut satsa på pelagiskt fiske över djupare vatten, gärna med struktur nära branter och öar och där det kan vara lite strömsatt.

Förra årets största på ismete (12360 g - 120 cm) togs riktigt grunt. Var bara en halvmeter vatten mellan isen och botten! Var inte rädd för att testa grunt fastän du får fler hugg djupare. Den lärdomen har jag gett mig några oväntade storgäddor genom åren.
 
Mer frågor jag söker svar efter kan vara, var leker gäddorna?, Har det aktuella vattnet förbindelse med andra vatten. Vandrar det in fisk från något rinnande vatten, annan sjö eller kanske havsvik? Genom att prata med andra fiskare eller lokalbefolkning kan man får matnyttigt information men tänk bara att inte vara allt för frågvis och nyfiken. Utan känn istället av hur mycket info personen vill dela med sig och respektera de som inte vill berätta allt för mycket. Det är alltid intressant att veta var dom stora gäddorna är fångade. Utseendet på gäddorna kan även vara av intresse. I vissa vatten kan det finnas flera typer av gäddor som uppehåller sig på olika platser och djup. En del kan vara korta, grova med stort huvud eller kontrasten långsmala slanka med liten skalle.

 

Vilken krokstorlek är bäst? En krok eller tvåkrokstackel?
Detta är en andra frågor som är på tapeten ofta och här verkar vi tycka väldigt olika vad som är bäst. Jag har testat mig fram en hel del och min uppfattning är att så länge gäddorna tar betesfisken och drar iväg med lina så brukar dom sitta på kroken oavsett om man fiskar med tvåkroks eller enkrokstackel eller en stl. 4 eller en 1.0. Men förutom själva krokningen har jag genom åren upptäckt andra saker som gjort att jag ändrat min syn en del.

Numera fiskar jag i princip bara med en trekrok. Fördelarna med detta är framför allt att det blir enklare när man skall få upp fisken genom hålet samt vid avkrokningen. Med bara en trekrok så har man bättre koll var den sitter och risken att sätta en krok i fingrar eller hand minskar. Ett problem jag haft med minst ett par storgäddor tidigare är att ena trekroken hänger löst och fastnar i iskanten. Är isarna tjocka så kan sådana saker leda till att man förlorar sin fisk eller att det tar det onödigt lång tid innan man slutligen får upp sin fisk. Sedan går avkrokningen smidigare samt att risken för att man sätter en krok i fingret/ handen minskar med bara en trekrok. Nackdelen är väl att betesfisken lättare lossnar med en krok men jag tycker att fördelarna här överväger nackdelarna.

Krokstorleken styr jag till viss del av hur stor agnfisk jag fiskar med. Mina största mörtar och idar har jag tidigare fiskat med en krok i storlek 2.0 men det har jag slutat med nu. Har jag riktigt stora agnfiskar går jag istället över och fiskar med två krokstackel med lite mindre krokar. Anledningen är att jag vid ett par tillfällen upplevt att gäddorna blödig en hel del. Krokspetsen på en 2.0 krok går så pass långt in så risken finns att det orsakar rejäla blödningar och det är ju något som varje seriös gäddfiskare vill undvika. Det går inte bortse från att mindre krokar skadar mindre än stora.


På vilket djup skall man fiska sina agnfiskar
Även detta är en fråga som ofta dyker upp. Min generella uppfattning är att ju bättre ljusförhållandena är ju högre upp i vattnet fiskar man. Detta är något man även märkt då man pimplat mycket genom åren. När det är mycket snö på isen och mulet väder så står ofta all fisk på eller nära botten. Med ökat ljus och längre in på säsongen så stiger fisken och ibland har man kunnat lura upp mörtstimm ändå upp till pimpelhålet.

Det är alltid säkrare att fiska betena högre upp än nära botten. Gäddorna har ju ögonen riktade uppåt och söker fisken i samma riktning. Fiskar man nära botten och gäddorna befinner sig någon eller några meter uppåt ja då kan resultatet bli riktigt dåligt. Fiskar man för högt så finns risken att inte gäddorna vill stiga upp och ta fisken.  

Var flexibel och testa dig fram. Jag brukar oftast börja med att fiska de flesta spöna mitt i vattnet. Något spö sätter jag lite närmare botten och något högre upp. Märker jag några skillnader så justerar jag ofta spöna under dagen. Fiskar jag från morgonen då det är sämre ljusförhållandena så brukar jag ofta lyfta upp spöna en bit senare under dagen (speciellt om solen kommer fram).

En mulen dag med rätt mycket snö på isen bjöd på segt fiske. Jag fiskade alla spöna utom ett pelagiskt över 8-12 meter djup. Det avvikande spöet satte jag mörten bara en bit ovan botten på 11 meters djup. Detta visade sig vara ett lyckat drag!
 

Har storleken någon betydelse?
En fråga som ofta dyker upp men kanske mer i andra sammanhang:) Nu tänker jag emellertid på agnfiskar eller betesfiskar vid ismete. Här har jag genom åren ändrat min uppfattning en del. Svaret på frågan blir att ibland kan det ha betydelse men inte speciellt ofta. Hur man presenterar betet, vilket djup man fiskar på skulle jag säga är klart viktigare än hur stort betet är.

Det är inte heller alltid störst är bäst heller. Minns en gång när jag fiskade med två kompisar som verkligen ansträngt sig för att få upp stora betesfiskar på upp till 3-5 hekto. Mina fiskar var avsevärt mindre och när dagen var slut så hade jag lyckas klart bättre, både vad det gäller mängd och storlek.

Jag försöker alltid ha minst ett bete som sticker ut när jag fiskar, ett större bete. Kan vara en id, brax eller lake. Är det dött sätter jag den närmare botten oftast, är det levande brukar jag mixtra och djupet mera och några gånger oftast när jag fiskat det bara någon meter under iskanten har det genererat i någon bättre gädda. Men oftast har dessa “jättebeten” levererat sämre än mörtar kring 1-2 hekto. Så trots att jag gärna vill ha några beten som sticker ut är min uppfattning att storleken ofta inte har någon större betydelse utan det duger gott och väl med mörtar kring 1-2 hekto.

Ibland kan stora beten fungera men långt ifrån alltid. Denna gädda togs på en större 7 hektos id.
 

Skarpa kanter, svagt sluttande botten eller plana bottnar?
Hur ser bottenstrukturen ut på ens bästa ismeteplatser? Jag kollade lite närmare på detta och kom fram till att jag har fått stora gäddor både djupt och grunt med väldigt varierande bottenstruktur. Det enda som jag har gått bet att lyckas på är riktigt stora platåer/ ytor där djupet och bottentypen är konstant. Detta gäller både stora grunda vikar samt mitt ute på djupet i större sjöar. Så med andra ord försöker jag hitta ställen med olika typer av bottenstruktur men det innebär ju att stora delarna av varje vatten potentiellt kan vara ett bra ställe. Det är inte alltid gäddorna står just på skarpaste branten men ofta i närheten av den.

Bottentypen är ju också intressant. Tänk dig en liten större grundare jämndjup sjö med lerbotten. Finns det då något som sticker ut, kanske i form av en stengrund eller ett in och utlopp eller ett begränsat område med hårdare botten eller ett litet djupare hål. Sådana ställen skulle jag absolut testa fiska på.

Ytterligare en iakttagelse jag gjort i flera vatten är att det är ett visst bottendjup som levererat klar mest hugg under flera fiskepass. En grundare sjö jag fiskat en hel del i så sluttar botten sakta från ca en meter till ned mot fyra meter. Just kanten med 2,5-3 meter bottendjup har ofta gett överlägset mest hugg. Samtidigt har jag fått mina två största gäddor riktigt grunt där. Få hugg men stora fiskar. Kanske gäddor som specialiserat sig på viss typ av föda som håller till riktigt grunt?


Detta får räcka för denna gång. Tack för alla frågor, hoppas att jag kunde ge några matnyttig svar...

Januari - En perfekt tid för reflektion och planering...

Månadskrönikan- Nytt koncept på bloggen! Här skriver jag lite allmänt om månaden i fråga. Det kan handla om gamla minnen, statistik, historier, väder och annat som passar in i den aktuella månaden.

Ja då har vi ett nytt år framför oss. Även ny månad. Januari, ja det var bra länge sedan jag fiskade i januari senast. En titt i fiskedagboken säger att det var nio år sedan det hände. Kommer det hända i år? Nja knappast troligt. Tyvärr är vintern sträng där jag bor. Mörker, kyla och snö sabbar det mesta när det gäller fisket. När isen lägger sig vet man att det kommer dröja sådär ett halvår innan man får se öppet vatten igen. Nu försöker jag även fiska från isen men med undantag från lite fiske på “första isarna” så brukar jag ligga lågt några månader innan man får upp ångan när solen börjar värma och snön sjunka undan. Fram till dess får man försöka roa sig med lite annat än fiske. Det jag brukar göra är att planera och spåna lite kring hur jag kan lägga upp mitt fiske under året. Detta är är inget undantag så här kommer lite tankar och funderingar inför året som väntar...

Januari är ingen dålig fiskemånad när det gäller vissa fisken. Just ismete efter gädda har jag lyckas riktigt bra med tanke på den ringa tiden man lagt ner. Framför allt har storleken på gäddorna oftast varit bra. Men jag har även några riktigt bra pimpelpass efter abborre och så är ju lakfisket ofta på topp denna tid på året. Totalt har jag "bara" 33 fiskedagar i januari och det var nio år sedan den senaste registrerades.

Tankar inför året
Just att det är ett nytt år, ett oskrivet blad gör det hela än mer spännande och intressant. Det är nu man har chansen och tiden att börja bygga upp sina förväntningar och fiskesug genom att planera och fundera inför vad som komma skall…

Inför detta år är känslan och ambitionerna rätt lika mot det jag kände för ett år sedan. Redan förra året fanns en ökad hunger på att söka upp nya vatten och då framför allt lite mindre vatten. Tills i år har denna känsla förstärkts ytterligare. Anledningarna till detta är flera. Mest är nog att jag känner att detta är ett bra sätt att lära sig mera om hur varje vatten är uppbyggt. Att försöka förstå och se sambanden i varför fiskarna ser ut på ett visst sätt och varför de kan bli stora i just detta vatten. Små vatten har jag ju fiskat i mycket tidigare när jag var ung och mer oerfaren. Visst hände det ibland att man sprang på nått bra vatten men ofta var resultatet rätt klent. Jag tror att en orsak i det rätt klena resultatet var att man inte var lika duktig på att fiska på den tiden. Men den största skillnaden då mot idag tror jag är att man inte hade kunskaperna att söka sig till de rätta ställena. Visst en del av fisket är som ett lotteri. Man kan ha tur men jag tror den största delen handlar om att kunna sortera ut de rätta vattnen och sedan angripa dom på bästa möjliga sätt.

Nu sätter jag ju en press på mig själv att lyckas. Men vad är egentligen att lyckas i detta avseende? För mig handlar det mest om att komma ut i naturen till nya miljöer och vatten. Ovissheten och spänningen över att inte veta någonting men att man anar och kan tro vissa saker. Om dom stämmer eller inte vet man aldrig. Att lyckas ser jag som att jag nån gång prickar rätt i mina aningar. Kan handla om ett visst typ av vatten som jag kände kunde innehålla grova abborrar. Eller en liten tjärn med fina mörtar (om jag nu skulle ta upp metet). Ambitonen handlar mer om att sondera terrängen och lära mig nya saker än att lyckas ta stora specimenfiskar. Får jag nu något stor så blir det liksom en välkommen bonus. Jag som värderar själva fiskeupplevelsen högt tycker att den förstärks rejält i småvatten jämfört med att sitta i en stor båt i en större sjö. Då blir inte heller den där hetsen om de största fiskarna lika viktig.

Som det känns nu så skippar jag att sätta upp några specifika artbaserade mål. Istället så blir huvudmålet just att fiska i nya vatten, söka nya upplevelser och bara få vara ute i naturen och lära mig ett och annat. Med denna ingångspunkt in i året hoppas jag att det kan leda in mig i något spår. För som det känns nu så är jag tämligen osäker vilka arter jag vill och tänker fiska efter eller vilka metoder man skall satsa på. Gissningsvis så blir det likt de senaste två åren, d.v.s. en hygglig bredd i fisket. Jag går in i året med ett öppet sinne och en försiktigt optimist, sen återstår det att se hur det hela artar sig. Svaret hoppas jag kunna förmedla vidare här på bloggen. Önskar er alla stort lycka till inför fiskesäsongen 2023...

Årskrönika 2022

Som vanligt var fiskeplanerna inte helt spikade inför året. På några punkter var dom rätt oklara och lite svävande. Kanske framför allt gällande sommarfisket och även för ovanlighetens skull gäddfisket. Det viktigaste var att passa på att fiska då suget fanns och liksom göra det bästa av situationen. Blanda lite specimenfiske med annat fiske samt variera mellan olika arter. Även prova nya vatten och lite nya metoder. Faktiskt var jag mest sugen på abborrfiske men som vanligt blev det inte riktigt som jag hade tänkt mig.

ISFISKET
Isfiskesäsongen sparkade jag igång redan en bit in i mars då förutsättningarna kändes goda. Vi hade bra väder till och från samt att isarna var bra och snötäcket relativt tunt. Det blev totalt åtta ismetepass under mars och april. Alla gångerna efter gädda. Jag fokuserade på några olika vatten och lyckades riktigt bra i några och hyfsat bra i andra. Ja resultatet blev totalt sett riktigt bra. Tror jag aldrig fått så pass många gäddor från nio kilo och uppåt under en och samma ismetesäsong som i år. Även medelvikten var rekordhög. Det blev även några bättre gäddor samt en bra toppfisk som tog sig in både 10 i topp Ismete samt totalt. Faktiskt den största gäddan jag fått på över tre år. Totalt sett en av mina bästa ismetesäsonger någonsin om man bara ser till gädda. Tyvärr blev det inget lakfiske under vårvintern och inte heller nått ismetepass efter gös eller abborre.

 

Årets femte största gädda på pappret men ändå kanske den jag är mest nöjd med. Jag hade varit hit en gång tidigare och misslyckas men nått sa mig att åka tillbaka dit igen. Belöningen blev denna gädda 11400 g - 116 cm. Extra roligt när man lyckas på nya ställen man nosat sig till på helt egen hand.

FÖRSOMMARFISKET
Sommaren kom sent även i år. Maj månad har de senaste åren varit kalla och när väl sommarvärmen kommer så blir det högsommar på en gång. En trend som verkar hålla i sig. Resultatet blir att när väl sommaren kommer så hinner man inte med allt på en och samma gång. Jag sparkade igång med några bäckfisken efter harr och öring, sen lite abborrfiske. Kanske gick jag på för hårt då ryggen blev riktigt kass vilket påverkade mig under egentligen hela juni månad.

Det tidiga sommarfiskets höjdpunkt blev abborrfisket. Bästa fiskepasset var något oväntat från land då jag kom helt rätt. Enorma mängder abborrar hade samlats grunt för att käka småmört och under några timmar så hade jag hugg i vart och annat kast. Blev totalt närmare 70 abborrar och de var bra snitt på dom. Många runt 3-5 hekto med toppar runt 8 hekto. Blev även ett par pass från båt efter abborre och det gick också bra med mycket fisk runt 4-8 hekto. Men de där riktiga klunsarna från kilot och uppåt såg vi inte till. Tyvärr blev det inget mer abborrfiske resten av sommaren.

Gäddfisket blev det inte mycket av under sommaren. Suget var större efter andra arter samt att förutsättningarna inte kändes helt optimala. Bättre då att skippa tankarna på gäddan och hoppas att suget kommer tillbaks fram emot hösten. Ett drag som visade sig vara helt rätt så här i efterhand.

SOMMARFISKET
Under högsommaren så fiskade jag i princip bara efter gös. Totalt runt tiotalet turer i några olika sjöar och fisket var överlag riktigt bra. Framför allt från midsommar och framåt några veckor. Aldrig tidigare har jag fått så många gösar, däremot såg jag inte skymten (med ett undantag) av de lite större fiskarna. Som vanligt många gösar upp mot två kilo men sen glesnar det av rejält. Hade jag trollat så hade jag förmodligen lyckas lura lite bättre fiskar men körde bara vertikalfiske för hela slanten och då fiskar jag nära botten. Men så under säsongens näst sista göspass så kom äntligen en bra fisk upp. Ja så pass bra att det innebar nytt metodrekord för mig, första gösen över 4 kilo på vertikalfiske.

Denna gös vägde dryga 4 kilo. Min första vertikalfångade över fyra samt näst största gösen jag tagit i detta vatten. Globalt och nationellt sett en dussinfisk men för mig och i detta vatten en riktigt fin fisk som jag värdesätter högt.
 
HÖSTFISKET
Hösten kom ovanligt tidigt i år. September blev ca 1-1,5 grader kallare än normalt så bara att passa på att starta höstfisket efter gädda lite tidigare än brukligt. Även vädret och vattenstånd kändes rätt stabila så min känsla var tämligen god när jag drog igång. Fiskesuget började även påminna sig och då kommer allt annat ofta på köpet. Puzzelbitarna faller på plats och helt plötsligt har man en plan som man tror på och vill följa.

Resultatet blev riktigt bra i mina mått mätt. Jag inser nu i efterhand att jag hade det rätta flytet kombinerat med att jag uppenbarligen hade lyckas bra med min planering. Allt gick som på räls under några veckor. Fisket var inte alltid speciellt bra men ändå kunde jag ofta i slutändan stå där med en bra fisk. Stolpe in helt enkelt. Inte heller några tappade storgäddor eller nån jätte som följt betet utan att hugga.

En annorlunda skapelse till gädda som jag och min vapendragare Bosse fick bekanta oss med under hösten. K-faktorn visade dryga 0,92 vilket är "highscore" för mig. 12620 g - 111 cm, spinnfiskad med en liten Pigg shad 20 cm i grönt. 
 
Jag har fiskat från båt några gånger men mestadels har det handlat om spinnfiske från land. Det har blivit åtskilliga steg utmed stränderna. Ibland har man svurit när man trampat i getingbon eller gått ned i något gyttjehål. Andra gånger har man svurit över att man tappat flera beten på nått ställe där det ligger massa bråte på botten men man kan ändå inte låta bli att fiska då det känns hett. Men några gånger har man fått känna på rejäla hugg och även en gång sett flötet dyka ned under ytan. Ja minnena har varit många denna höst och givetvis är det en fisk som man minns mest. Tänker givetvis på min fjorton kilosgädda. Ett rekord är alltid ett rekord men när man nu fiskat riktat efter stora gäddor ett bra tag samt att det är den art man känner mest för så var det en närmast obeskrivlig känsla när det hände.

SAMMANFATTNING/ UTVÄRDERING AV ÅRET
Som vanligt hade jag väl både rätt och fel om man ser tillbaka hur jag trodde året kunde se ut. Facit kommer ju som vanligt nu under slutfasen av året. Här kommer lite kommentarer från årets fiske.

Isfisket, vad var jag mest respektive minst nöjd med?
Åtta gäddfiskepass från isen med riktigt bra utdelning måste jag vara nöjd med. Men jag är ändå lite besviken att det inte blev tid till lite annat fiske. Brukar ju försöka få in ett par lakfiskepass varje säsong men denna gång sket det sig.

Årets största förändring
Att gäddfisket skulle bli bortprioriterat under sommaren var rätt väntat men något helt nytt!,

Sommarfiskets utvärdering säger följande...
Att det skulle bli en del gösfiske under högsommaren var rätt väntat. Visst blev några abborrpass men inte alls så många som jag hade hoppats på, en liten besvikelse. Jag hade även en liten tanke på att försöka få mig en nystigen lax men det stannade bara i just en tanke. Även dagar ute vildmarken och tälta/ fiska men där satte ryggen/nacken käppar i hjulet. Kanske sparar dessa saker till nästa år?

Årets revansch!
När vi kommer till hösten så var jag på jakt efter revansch från fjolåret då jag hade rätt höga förväntningar på gäddfisket som inte alls infriades. Lyckligtvis så fick jag en bra start och sedan gick allt liksom bara av farten. Som vanligt önskar man att ivern skulle varit än större för när hösten blev så pass lång så hade jag faktiskt kunnat fiska en månad längre än vad jag gjorde och då hade förmodligen resultatet kunna bli ännu bättre.

Antalet fiskedagar och lite hur jag tänker där...
Ja om vi börjar med att titta på antalet fiskedagar så blir det åter igen en besvikelse. Där står jag och trampar lite. Men speglar väl verkligheten lite. Är väl ungefär så mycket jag mäktar med att fiska nu för tiden. Jag försöker ändå komma ut när tiden och lusten infinner sig. I perioder så finns tyvärr inte suget där och ibland blir jag nästan lite förbannad på mig själv när jag väljer att göra något annat än att fiska. På något vis vill jag ju att fiskesuget alltid skall vara där jämnt. Fisket är ju trots allt mitt största intresse i livet. Men med åren har nog själva fisket inte blivit lika viktigt längre. Jag mår ju som bäst när jag får vara ute i naturen men det finns ju så mycket att göra förutom att just fiska. Så i min värld är det nu mera viktigare att ta tillvara på tiden. Tyvärr är min hälsa och ork inte alltid den bästa och så måste man ju jobba eller göra andra “måsten” ibland när man önskat att man skulle ha varit ledig. Så är väl dessa bitar som svider mera än det att jag missar chansen att få fiska. Man får inte alltid som man vill och så är ju verkligheten för dom flesta.

Mitt bästa gäddfiskeår någonsin!
Att detta år skulle bli mitt bästa gäddfiskeår någonsin hade jag verkligen inte trott på förhand. För det första fanns inte suget för gäddfisket riktigt där innan året och så hoppade jag ju i stort sett över sommarfisket. Var egentligen bara två perioder på ca 3-4 veckor vardera som jag satsade seriöst. Man kan väl säga att 2022 var det år som jag fick ut maximalt av mitt gäddfiske. Men lite så har jag tänkt och säkert skrivit tidigare nån gång. Men nu tror jag verkligen att det blir svårt att överträffa. Frågan är nu kanske mer om jag i fortsättningen kommer ha ambitionerna att fiska gädda på samma sätt? Tänker då just fokuset på bara stora fiskar. Kanske, kanske inte. Visst, storleken är viktigt men inte allt...

Hur mäter jag då ett bra fiskeår gällande gädda? Ja det finns flera sätt men det som jag lagt högst värde i är storleken på just toppfiskarna. Då tänker jag på fiskar som jag lägger på minnet och inte glömmer bort i första taget. Exempelvis rankar jag året 2018 högre än 2021 trots att jag då fångade hälften så många storgäddor. Anledningen var att toppfiskarna 2018 vägde så pass bra 13,22 kg, 13,11 kg samt 12,46 kg.

Men ändå tycker jag att den bästa måttstocken borde vara mer mängden stora fiskar under en viss tid. Därför brukar jag summera vikten på mina tio största gäddor varje år så jag får fram en medelvikt. Detta tycker jag är ett bra och mer krävande sätt än att bara jaga en enda stor fisk. 2020 tog jag ett "highscore" på 11210 gram som jag då trodde skulle vara väldigt svårslaget. I år hamnade den siffran på 11430 gram. Sedan tog jag ju ett nytt personligt rekord också samt totalt tre gäddor över tolv kilo. Med denna statistik så går det inte att blunda att detta blev mitt bästa gäddfiskeår någonsin…

Topplista – Gädda 2022
14050 g – 124 cm      0,74    Spinn      (Rapala Peto 20 cm)            2022-09
12620 g – 111 cm      0,92    Spinn      (Pigg shad 20 cm)                2022-09
12360 g – 120 cm      0,72    Ismete    (Mört)                                   2022-04
11550 g – 114 cm      0,78    Ismete     (Mört)                                  2022-03
11400 g – 116 cm      0,73    Ismete     (Mört)                                  2022-04
10830 g – 119 cm      0,64    Spinn      (Rapala Shallow rap)           2022-09
10830 g – 119 cm      0,64    Spinn      (Rapala Shallow rap)           2022-09
10400 g – 110 cm      0,78    Ismete     (Mört)                                  2022-03
10250 g – 116 cm      0,66    Spinn      (Rapala Peto 20 cm)             2022-09
10000 g – 114 cm      0,67    Spinn      (Johnny wobbler)                 2022-09
9880 g – 110 cm        0,74    Ismete     (Mört)                                  2022-04
9720 g – 109 cm        0,75    Ismete     (Mört)                                  2022-03
9600 g – 103 cm        0,88    Ismete     (Id)                                       2022-04
9370 g – 116 cm        0,60    Ismete     (Mört)                                   2022-04
9300 g – 108 cm        0,74    Ismete     (Mört)                                   2022-03
9130 g – 110 cm        0,69    Flötmete  (död id)                                2022-09

Årets fisk
Ett lätt val denna gång. Första gäddan över fjorton, nytt rekord samt spinnfiskad från land på ett ställle som jag hittat själv. Ja det var många saker som satt som det skulle när det gäller detta rekord.

14050 gram och 124 centimeters urstark gädda som jag gått och väntat på en tid. Nu kom den äntligen och på ett sätt som inte kunde blivit bättre. Nu väntar vi  på 15 kilosen...
 
Bloggen, skrivandet...
Det har blivit några fler blogginlägg i år jämfört med hur det sett ut under de senaste åren. Just när det gäller skrivandet så följer det ofta med på köpet när jag fiskar eller tänker på fisket. Jag har också sammanställt mer statisik över mitt fiske än på länge. Har även börjat med ett större projekt där jag kartlägger olika fiskevatten. Känns bra att ha lite olika projekt att jobba med så här under vinterhalvåret.

Totalt sett är jag nöjd med året som varit. Gäddfisket blev som sagt en fullträff. Gösfisket blev absolut godkänt. Abborrfisket blev helt okej om man ser till antalet fiskepass. Men blev allt för få pass vilket drar ned betyget Tyvärr blev det inte så mycket tid till annat fiske så där blir det bottenbetyg. Testade en del nya vatten men lite för få för att vara helt nöjd. Samma gällande fiskedagar, blev lite mindre där än vad jag hade velat.

 
Slutligen vill jag tacka mina fiskekompisar under året som varit. Bosse, Andreas, Mats, Martin, Lars, Mårten och Lukas. Stort tack för givande och trevliga fisketurer! Även ett stort tack till alla ni som följer bloggen! Och tack för alla kommentarer och den positiva respons jag får då och då, det värmer gott i vinterkylan. Vi syns nästa år. Fram till dess önskar jag EN RIKTIGT GOD JUL och ETT GOTT NYTT ÅR...

STATISTIK Från Mitt Fiskeår 2022

Fiskedagar
Mars             4 dar
April             4 dar
Maj               4 dar
Juni               9 dar
Juli                7 dar
Augusti         2 dar
September   11 dar
Oktober         3 dar
November     2 dar
December      1 dag

 
Totalt:          47 dar

Riktade pass
Gädda       29 st      62 %
Gös           10 st      21 %
Abborre      6 st      13 %
Bäcköring   2 st        4 %

Gädda – 29 riktade pass
Spinn     19 pass    59 %      62 gäddor
Ismete      9 pass    29 %      60 gäddor
Trolling    3 pass     9 %       23 gäddor
Mete         1 pass     3 %        1 gäddor

Gädda – Antal
Spinn      62 st
Ismete     60 st
Trolling   23 st
Vertikal   11 st
Mete         1 st
Pimpel      1 st
Totalt:   158 st

Gös – 10 riktade pass
Vertikal   10 pass   100 %    247 gösar

Abborre – 6 riktade pass
Spinn   5 pass        83 %      107 abborrar
Pimpel 1 pass        17 %        60 abborrar

Abborre – Antal/metod
Spinn      107 st
Pimpel      60 st
Vertikal     12 st
Totalt:      179 st

Öring – 2 riktade pass
Spinn 2 100 % 4 st

Metoder totalt sett under alla fiskpass
Spinn      26 pass    52 %
Vertikal  10 pass     20 %
Ismete      9 pass     18 %
Trolling    3 pass       6 %
Mete         1 pass       2 %
Pimpel      1 pass       2 %

I väntan på nästa fäll

Pling, pling! Från att ha varit halvvägs hos John Blund väcks man till liv av ett välbekant ljud som på sekunden gör att man blir klarvaken. Ja vi har alla varit där någon gång. Dagar med segt fiske när man sitter nedsjunken I stolen helt i andra tankar. Men så hör man ett ljud som får en att komma in i verkligheten inom loppet av några hundradelar av en sekund. Förhoppningar och förväntningar väcks till liv för vem vet vad som väntar en när man kommer fram till spöet.

Betydligt ovanligare men något som händer då och då är när det plingar till vid ett spö och i nästa sekund vid ett annat. Dubbel hugg! Eller än värre trippelhugg något som jag bara råkat ut för någon enstaka gång vilket är tur det. Adrenalinpåslaget dessa gånger är högt för i min värld är varje skadad gädda ett misslyckande. Här gäller det att vara snabb och göra rätt saker i rätt ordning och hoppas på det bästa. Sådana här gånger blir det stressigt och just stress är något som jag vill undvika när jag fiskar. Men just sådana här gånger blir det oundvikligt.

Fällen kommer sällan i jämn takt utan istället är det ofta frågan om korta perioder med många fäll och däremellan långa perioder då det är mer eller mindre dött. Som ismetare gäller det således att alltid vara på alerten och ha koll på som händer, både med hörseln och synen. För ibland kan fällen vara mer eller mindre ljudlösa, speciellt när det blåser och man har vinden i riktning mot spöna..

Tiden mellan varje hugg
Totalt 196 fiskepass har jag mäktat med sedan 2008. Omvandlat i tid blir det 1 månad och två veckor, 6,5 veckor, 44 dagar, 1050 timmar, 63.030 minuter eller 3781800 sekunder. All denna tid jag suttit och väntat på ljudet från en ålbjällra. Trots all denna tid så känns ljudet fortfarande lika lockande och beroendeframkallande. Kanske är man lite galen, jag säger istället en gång ismetare alltid ismetare. Vissa år har väntetiden varit längre än andra vilket tabellen nedan visar.

2008 * I snitt en gädda var 123 minut.
2009 * I snitt en gädda var   90 minut.
2010 * I snitt en gädda var   84 minut.
2011 * I snitt en gädda var 130 minut.
2012 * I snitt en gädda var 113 minut.
2013 * I snitt en gädda var 120 minut.
2014 * I snitt en gädda var   98 minut.
2015 * I snitt en gädda var   71 minut.
2016 * I snitt en gädda var 114 minut.
2017 * I snitt en gädda var 151 minut.
2018 * I snitt en gädda var 168 minut.
2019 * I snitt en gädda var   78 minut.
2020 * I snitt en gädda var   48 minut.
2021 *I snitt en gädda var    65 minut.

De senaste elva åren har jag skrivit ner varenda fäll som jag haft och vad det har resulterat i. Av tio fäll så har kommer det upp sju gäddor. Vissa dagar kan gäddorna vara sjukt försiktiga och då kan de spotta betet i vart och vartannat hugg. Andra gånger kan det vara tvärtom att de tar betet hårt och drar ut med lina. Sådana dagar missar man knappt ett enda hugg. Annars så har jag märkt skillnader mellan olika vatten vilket förvånar en del. Två av de platser där jag fiskat mest påminner rätt mycket om varandra när det gäller såväl artsammansättning som storleken på gäddorna som hugger. Jag fiskar också på likartat sätt men trots detta så är ena stället mer eller mindre alltid mer svårfiskat. Framför allt så är det betydligare vanligare att gäddan släpper betet kort efter hugget.

Förutom upptäckten att det kan skilja mellan olika vatten fastän man fiskar på samma sätt så har jag noterat en hel del annat. Är det mycket smågäddor så blir det betydligt fler missade fiskar. Framför allt är risken större att de inte fastnar vid mothugget eller att de släpper under drillningen. Små gäddor har ofta en tendens att stå still rakt under hålet eller bara ta någon meter lina efter hugget medan stora gäddor gärna drar i väg betydligt längre innan de stannar upp. Sen så har små gäddor mindre mun och fiskar man med stora betesfiskar och en större krok så är det lätt att dra ut kroken genom munnen utan att den fastnar.

Jag har även märkt att jag bommat fler hugg när jag fiskat grunt och bottennära. De mest distinkta huggen har jag haft när jag fiskat pelagiskt över djupare vatten. Är huggen rejäla så blir också andelen missade hugg lägre. Ytterligare en orsak till missade hugg är om det finns andra rovfiskar som blandar sig in i leken. Jag misstänker att det är en hel både abborrar, lakar och gösar som svarat för några av mina bommade hugg. Detta understryks av de bonusfiskar jag fått genom åren. Vanligaste bifångsten är faktiskt lake men det har även kommit upp några abborrar och någon gös.

2011 - 28 pass 71 gäddor/ 91 hugg   78%
2012 - 20 pass 47 gäddor/ 64 hugg   73%
2013 - 24 pass 61 gäddor/ 84 hugg   73%
2014 - 22 pass 77 gäddor/ 99 hugg   78%
2015 - 4 pass   17 gäddor/ 22 hugg   77%
2016 - 12 pass 37 gäddor/ 49 hugg   76%
2017 - 13 pass 32 gäddor/ 48 hugg   67%
2018 - 11 pass 25 gäddor/ 46 hugg   54%
2019 - 8 pass   49 gäddor/ 71 hugg   69%
2020 - 8 pass   63 gäddor/ 98 hugg   64%
2021 - 5 pass   28 gäddor/ 39 hugg   72%

Totalt: 507 gäddor/ 711 hugg. 71% av huggen resulterade i en gädda.

Exempel på snörika vårvintrar ger färre hugg
Ser man till de år jag fått vänta längst mellan huggen så blir det utan tvekan åren 2017 och 2018. En stor del av förklaringen till detta var att dessa vintrar var ovanligt snörika och våren var dessutom sen. Isarna var både tjocka och framförallt låg det mycket snö på isen. Dåliga ljusförhållanden helt enkelt och då blir fisket klart sämre. Detta blir extra tydligt då jag exempelvis åren efteråt fiskade en del pass på samma ställen och då blev resultatet nått helt annat.

2017 * I snitt en gädda var 151 minut. (En hel del snö på isen)

2018 * I snitt en gädda var 168 minut. (Väldigt mycket snö på isen, sen vår)

2019 * I snitt en gädda var 78 minut. (Lite snö på isen)

2020 * I snitt en gädda var 48 minut. (Lite snö på isen)

Periodvis har det gått lång tid mellan dem riktigt stora gäddorna
Egentligen var det 2010 som jag började ismeta mer seriöst. Skillnaden mot tidigare var att jag valde vatten där jag visste eller trodde mig veta att det fanns riktigt stor gädda. En annan förändring var att fiskepassen som tidigare var runt 2-5 timmar nu förlängdes till det dubbla räknat i tid. Jag fiskade under alla månader detta år. Blev en del pass (25 st) och timmar (126,5) det året men det var under tre pass i rad andra halvan av mars som de tre bästa gäddorna kom upp. Ett tydligt bevis på hur det kan se ut.

Året efteråt 2011 redan i början av januari så lyckades jag få upp en gädda över 11 kilo plus några till mellan 8-9 kilo. Resten av den säsongen bjöd förvisso på några skapliga gäddor men ingen mer över 10 kilo. Åren efter 2012-2013 fiskade jag mycket men resultaten var rätt skrala. Tyngsta perioden när det gäller mitt ismete men samtidigt gjorde jag mycket av mitt grovarbete under denna tid och lärde mig ett och annat. Att jag fick vänta drygt 70 fiskepass innan nästa gädda över 10 kilo kom upp visar att man inte skall ge upp...

Timmar jag spenderat i snitt för varje gädda över en viss vikt

Över 9 kg           27 timmar (1620 min)
Över 10 kg         39 timmar (2340 min)
Över 11 kg         81 timmar (4860 min)
Över 12 kg      175 timmar (10500 min)
Över 13 kg    1050 timmar (63000 min)

Stora gäddor kräver betydligt mer tid än små
Jag brukar säga att en av de viktigaste egenskaperna när det kommer till ismetet är tålamod och detta blir extra märkbart då man är ute efter de största gäddorna i ett vatten. Att hitta vatten/ platser där det finns gott om smågäddor är betydligt enklare. Dessa platser bjuder ofta på ett jämnare fiske då de mindre gäddorna äter oftare samt finns i större mängd.

När det kommer till de större gäddorna blir det ofta fråga om mer nötande med klart mindre hugg per pass. Jag upplever även att själva högperioderna är glesare och svårare att lista ut och då blir även rutinen en viktig del i sammanhanget. För mig som söker stor fisk är egentligen mängden gäddor jag får rätt ointressant. Hellre en stor än många små men bäst är ju de gånger man lyckas få flera stora på en och samma dag.

2010 - 25 pass      126,5 timmar      90 gäddor      2 gäddor över 10 kg
2011 - 28 pass      154,5 timmar      71 gäddor      1 gädda över 10 kg
2012 - 20 pass        89 timmar         47 gäddor
2013 - 24 pass      112 timmar         56 gäddor
2014 - 22 pass      126 timmar         77 gäddor      1 gädda över 10 kg
2015 - 4 pass          20 timmar         17 gäddor
2016 - 12 pass        70,5 timmar      37 gäddor      4 gäddor över 10 kg
2017 - 13 pass         81 timmar        32 gäddor      2 gäddor över 10 kg
2018 - 11 pass         70 timmar        25 gäddor      2 gäddor över 10 kg
2019 - 8 pass           64 timmar        49 gäddor      4 gäddor över 10 kg
2020 - 8 pass          50,5 timmar      63 gäddor      7 gäddor över 10 kg
2021 - 5 pass          30,5 timmar      28 gäddor      4 gäddor över 10 kg

Säkert finns de som läser min blogg då och då och tänker “fasiken vad lätt han får stora gäddor, bara att åka ut och hämta dom typ. Men kikar man på dessa siffror så får man en påminnelse att det inte bara är att åka och hämta en storgädda. Visst ibland kan det komma flera stora på kort tid men betydligt vanligare är långa perioder med dåligt fiske och uteblivna storfiskar.

Ser man hur det sett ut genom åren så har mina storgäddor kommit lite stötvis. Det känns som att från 2008 fram till 2016 så fick man verkligen jobba för varje storgädda man fick upp. Från 2016 och fram till idag så har det gått lättare. En intressant fråga blir därför - varför har det blivit så? Förmodligen finns det inget givet svar på den frågan utan jag tror det beror på ett flertal olika faktorer vilket jag svarar på här nedan.

Med åren har jag skaffat mer och mer rutin då man testat flertalet vatten och försökt se olika mönster för att lära sig när varje enskilt ställe kan leverera som bäst. Sen när man kommit detta på spåren gäller det att ha en strategi så man inte fiskar sönder sina ställen. Beroende på platsens känslighet så lägger jag oftast 1-2 pass på varje ställe. Jag vill helst låta varje plats vila minst 2 veckor mellan varje besök. Ser jag att någon fiskar eller har fiskat i samma område nyligen så avstår jag från att fiska. Att låta gäddorna få vila är en taktik jag kört hårt på oavsett om det gäller ismete eller annat gäddfiske.

En annan taktik som jag kör på är att försöka tajma in rätt yttre förutsättningar. Tänker på väder, lufttryck, månfas och den kanske viktigaste biten av alla, att det är lite eller ingen snö på isen. Sista pusselbiten blir själva genomförandet. Fiska betesfiskarna på rätt sätt, plats och rätt djup. Sen skadar det inte att försöka ha rätt storlek och sort på sina betesfiskar. Kort sagt jag försöker inte lämna något åt slumpen och samtidigt som mina fiskpass blivit färre med åren har dom istället tenderat att bli längre.

Sedan finns det ju en del faktorer som man inte kan styra över men som kan vara väldigt avgörande. Alla fiskevatten har perioder eller cykler där det av någon anledning kommer fram ovanligt många stora fiskar. Så kan vara att vissa vatten bjuder på mycket bättre fiske under en viss tid för att sedan återgå till det normala. Samma sak kan en del fiskevatten radikalt försämras och då gäller det att förstå detta och inse fakta och inte spilla tid på fel ställen. Ytterligare en sak som spelat in är inköpet av en eldriven isborr. Med den sparar man inte bara fisketid utan även rygg och nacke vilket gjort att jag orkat fiskat längre pass, åka längre samt traskat längre sträckor efter isen.

För er som vill läsa mer ingående om ismete efter gädda så har jag en rätt omfattande ISMETE - GUIDE  där jag tar upp det mesta.

Hur man kan se på stora gäddor utifrån Fulton-skalan

Jag har roat mig lite de senaste kvällarna med att göra en tabell som visar förhållandena mellan längd, vikt och K-faktor. Här kan man se vilken längd som krävs för att en gädda med en viss K-faktor skall kunna väga en viss vikt. Tabellen sträcker sig från sex kilo och uppåt. Kanske inte speciellt givande för de som fiskar lite då och då men desto mer intressant för oss nördar som och har statistik över alla våra stora fiskar. Även tänkvärt när man skall granska trovärdigheten gällande bilder på gäddor som dyker upp.

Vi som har fiskat gädda länge och kollat upp detta vet hur svårt det är att få fiskar som ens kommer nära 1,0. Gäddor över värdet 1,0 finns och har fångats men de är väldigt svåra att finna. Oftast hittar man dessa “anabolagäddor” i rätt små vatten där det regelbundet sätts in laxfiskar av olika slag. Kanske inte så konstigt då fetthalten i tex en regnbåge ligger på runt 10 g fett av 100 g jämfört med tex mört som ligger runt 1,5 g. av 100 g. Sen är fiskar som sätts ut väldigt lätta byten i början innan de blir varse om vilka faror som ligger och lurar. Med detta kanske man lätt tror att det är i just sådana typer av vatten de allra största gäddorna simmar.

Men riktigt så enkelt är det inte. Det det räcker ju inte bara att en gädda blir extremt fet för att den skall bli riktigt stor. Den behöver också en ansenlig längd likaså en bra ryggbredd. Detta med ryggbredden är en intressant detalj kan jag tycka. Det känns som att det i vissa vatten bara finns där. Att det liksom ligger i generna medan det i andra vatten kan vara precis tvärtom. Akilleshälen gällande mindre s.k. put&take vatten är just längden på gäddorna. De blir helt enkelt sällan nog långa för att nå någon extrem vikt. Gissar att det har till stor del att göra med tillväxten som blir extrem snabb vilket har visat sig förkorta livslängden på gäddorna. Generellt blir gäddor också kortare i mindre vatten jämfört med större vatten och då framför allt i stora sjöar.

Våra strömmande vattendrag hyser ju också fina gäddor. Men här kan jag också tycka till viss del att det är just längden sätter stopp. Förvånande sällan dyker det upp riktigt långa och feta fiskar från dessa typer av vatten. Nu har jag inte kollat storfiskeregistret eller andra storfiskelistor så noga men spontant känns det som att gäddor från säg femton kilo och uppåt oftast kommer från större sjöar. (Undantaget Löddeå under dess glansdagar) Kanske är dom vanligast där eller så beror det på att fisketrycket i dessa vatten är så pass mycket högre?

Det jag vill säga med allt detta är hur extremt mycket som skall stämma om man skall få en riktigt stor gädda i vikter från femton kilo och uppåt. I många vatten existerar inte dessa fiskar helt enkelt, i andra kan det vara en på miljonen och i några få unika vatten kan oddsen vara klart bättre. En 15 kilos är ju absolut nåbar om man fiskar i rätt vatten men för varje kilo efter detta blir sällsyntheten avsevärt högre. Hoppar vi upp fem kilo till så blir det något helt anat. En sjö som man lätt tänker på är ju Vättern som bevisligen har de där unika förutsättningarna men även här är det extremt långt mellan dessa fiskar.

Några exempel. Lyckas man med konstycket att få en gädda på 128 centimeter och 1,0 i K-faktor så räcker det ändå inte till svenskt rekord. En 25 kilos med 1,0 i K-faktor måste vara över 135 cm. Om man tänker att maxlängden på en gädda är 140 cm och K-faktorn ligger på 1,0 så stannar vikten på runt 27,5 kilo. Leker vi med tanken på en 140 centimeters gädda på dryga 30 kilo ja då hamnar K-faktor på  1,1. Tabellen finns här nedan:

TABELL – K-faktor, längd och vikt.

K-FAKTOR	0,55	0,6	0,65	0,7	0,75	0,8	0,85	0,9	0,95	1
VIKT
6000 g	103	100	97	95	93	91	89	88	86	84
6500 g	106	103	100	98	95	93	91	90	88	86
7000 g	108	105	102	100	98	96	94	92	90	88
7500 g	111	108	105	103	100	98	96	94	92	90
8000 g	113	110	107	105	102	100	98	96	94	92
8500 g	115	112	109	107	104	102	100	98	96	94
9000 g	118	115	111	109	106	104	102	100	98	96
9500 g	120	117	113	111	108	106	103	102	100	98
10000 g	122	118	115	113	110	108	105	104	102	100
10500 g	124	120	117	114	112	109	107	105	103	101
11000 g	126	122	119	116	114	111	109	107	105	103
11500 g	128	124	121	118	116	113	111	109	107	104
12000 g	129	126	122	119	117	114	112	110	108	106
12500 g	131	128	124	121	119	116	114	112	109	107
13000 g	133	129	126	123	120	117	115	113	111	109
13500 g	134	131	128	125	122	119	117	115	113	110
14000 g	136	132	129	126	123	120	118	116	114	111
14500 g	137	134	131	127	125	122	119	117	115	113
15000 g	139	135	132	129	126	123	121	119	116	114
15500 g		137	134	130	127	125	122	120	118	116
16000 g		138	135	132	129	126	123	121	119	117
16500 g		140	136	133	130	127	125	122	120	118
17000 g			137	134	131	128	126	124	121	119
17500 g			139	136	133	130	127	125	123	120
18000 g			140	137	134	131	128	126	124	121
18500 g				138	135	132	130	127	125	123
19000 g				140	136	133	131	128	126	124
19500 g					137	135	132	129	127	125
20000 g					138	136	133	131	128	126
20500 g					139	137	134	132	129	127
21000 g					140	138	135	133	130	128
21500 g						139	136	134	131	129
22000 g						140	137	135	132	130
22500 g							138	136	133	131
23000 g							139	137	134	132
23500 g								138	135	133
24000 g								139	136	134
24500 g									137	134
25000 g									138	135
25500 g									139	136
26000 g									140	137
25650 g										138
27000 g										139
27500 g										140

Man kan ju alltid diskutera om vad som är en dålig, normal, bra, mycket bra eller extremt bra kondition hos en fisk. I detta fall då gädda. Jag har i alla fall gjort en tabell med en sex gradig skala som är baserad utifrån mina egna erfarenheter om vad jag anser kan vara någorlunda riktigt. Ni som följer min sida känner säkert igen tabellen då den varit uppe förr. Men slänger in den här nedan då den fyller en relevans till inlägget. Mer om tabellen och Fultons skalan som den utgår från finns att läsa i bland annat i detta inlägg.

Här nedan har jag tagit med några maffiga gäddor som jag kommenterar utifrån artikelns inriktning.

Här en gädda som dykt upp i mitt flöde av bilder på nätet. Den saknar både vikt och längd men mattan den ligger på mäter 110 centimeter. Man kan gissa att gäddan är ca fem centimeter längre än mattan. Och ja den är fet och verkar ha en rund go form på köpet. Här blir det ju givetvis gissningar men att den skulle ha ett F-värde över 1,0 låter ju väldigt troligt. Rimligen någonstans mellan 1-1,1 och då hamnar en trolig vikt på runt 15-17 kilo.

Här en gädda som fångades 2019 i en mindre sjö långt upp i landet. Gäddans vikt uppges till hela 19540 gram  med en längd av 113 centimeter. Det betyder ett F-värde på drygt 1.35. Visst den är sjukt fet men tycker inte den är supergrov hela vägen samt att gäddorna i norra Sverige generellt inte har samma potential att växa till sig på bredden pga. de långa vintrarna. Vet att gäddan dykt upp i fisketidningen Svenskt fiske då Oscar Trowald skriver om fångsten. Oscar lät nog mer säker på att vikten och längden kan stämma än vad jag är. Har resonerat lite kring denna gädda med några kompisar och vi är väl mer inne på att  vikten kan stämma men att längden inte alls stämmer. Även om den skulle vart 120 cm så blir det ett F-värde på 1,13 vilket även det är riktigt, riktigt högt.

Här är en intressant gädda som är tagen i en å i södra Sverige. 13200 g - 105 cm vilket ger ett F-värde på 1,14. Jag gillar verkligen formen på denna fisk grov och fet hela vägen. 

Här en annan maffig gädda som fångades från isen av skicklige sportfiskaren Markus Teilus. Måtten på denna gädda var 13800 g - 112 cm vilket ger ett F-värde på dryga 0,98. Alltså under 1,0 och ändå ser denna fisk helt brutal ut i dess kroppsform. Förmodligen fattades den bästa runda formen och bredden på ryggen. För mer välgödd kan en gädda knappast bli.

Ett annat exempel på hur mycket ryggbredd och grovheten betyder är denna tillsynes sprängfeta gädda som jag fångade för några år sedan. Trots godkända 110 cm så vägde den bara 10210 g vilket ger ett F-värde på dryga 0,77. Jag minns när vi först såg den i håven så såg den inte alls märkvärdig ut. Förutom att den var smällfet så saknades allt annat som man vill att en gädda skall ha...