tisdag 29 november 2016

2 e. Yttre förutsättningar - Väder, lufttryck, månfaser m.m.

2. ISMETE I TEORIN OCH PRAKTIKEN

Vi har redan gått igenom hur faktorer som snödjup, isens tjocklek, siktdjup m.m. kan påverka gäddan. Kvar har vi däremot vädret, lufttrycket och månfasernas påverkan vilket jag tror många gånger kan styra över själva fiskeresultatet. Frågan är hur det påverkar och hur pass mycket?

Mitt bästa fiskeväder styrs efter rådande ljusförhållanden och årstid
Att vädret påvekar fisket i olika riktningar är ju ett välbekant fenomen för alla sportfiskare. Man kan däremot tycka att skillnaden skulle vara mindre om man jämför isfisket med fisket i öppet vatten. Fisken befinner sig vintertid i en skyddad värld under isen och då borde vädrets omväxlingar rimligen inte göra någon större skillnad i dess jakthumör. Men vi som fiskar vintertid vet bättre än så…

Genom åren har jag hunnit med många ismetepass under olika väderförhållanden och jag är vid det här laget övertygad om att vädret många gånger har en stor betydelse över fiskelyckan. På frågan om vilket väder som är det bästa så svarar jag att det beror på årstid samt isens och snödjupets tjocklek, alltså hur ljusförhållanden under isen ser ut. Så med andra ord varierar mitt idealväder en del. Här nedan skall jag mer detaljerat gå igenom vad jag fått ut av min statistik från alla mina fiskepass.

Första isarna
Nu är jaktljuset gott för gäddan och de är oftast väldigt aktiva. Vad jag märkt är att soligt väder sällan är bra denna tid. Vet inte om det beror på att det starka ljuset gör att gäddan blir försiktigare och mer uppmärksam på vad som händer ovan isen. Jag får i alla fall den känslan. Helst vill jag denna tid ha mulet och milt väder med svaga vindar. Nederbörd i form av lätt regn har även bjudit på bra fisken.

Vintertid
Nu börjar isarna bli tjockare och snötäcket allt djupare. Tyvärr är man lite av en slav under vädret denna tid på året. Ofta är det för kallt eller så blåser det och snöar. Mina fiskepass denna tid på året har skett i både klart och mulet väder. Det jag märk är att kallt och klart väder sällan varit bra vilket man kan tycka är lite konstigt då det ger de bästa ljusförhållandena. Däremot har mulet och milt väder bjudit på flera bra fisken denna tid. Helst vill jag ha en längre period med svaga vindar och mulet väder, då känns förutsättningarna riktigt bra. Mina funderingar är att just varma lågtryck med mildare syd/västvindar väder kan få igång gäddorna denna tid på året. Detta fenomen stämmer även in på flera andra arter under vintern.

Vårvintern och våren
Nu börjar snötäcket sjunka samtidigt som solen lyser allt starkare vilket gör att gäddornas aktivitet ökar mer och mer. Denna tid vill jag alltid ha solljus, inte nödvändigtvis strålande sol men i alla fall lite sol till och från. Däremot under slutet av isfiskesäsongen vill jag gärna testa någon dag med mer reducerande ljusförhållanden. Denna tid är isarna både tunnare och snöfria och då kan en gråmulen dag bjuda på riktigt bra fiske, eller att man förlägger passet under morgon eller kväll.

Kan vinden påverka fiskeresultatet?
Kan det finnas något annat runt vädret som påverkar fiskeresultaten? Ja det tror jag och det är vinden. En hård vind har förstört många av mina fisken. Ett problem är utrustningen då vippor och spön riskerar att blåsa omkull, eller snö som driver igen hålen. Men faktum är att själva fisket väldigt sällan blivit bra under stark vind. Denna tendens är så tydlig att jag har svårt att avfärda den. Tittar man sedan på hur vindarna blåser så har jag sett att de kalla nord/ nordvästvindarna är själva fan för fisket. Dessa kommer med kallfronter och medför många gånger en temperaturförändring samt lufttrycksförändring. Man kan undra om gäddorna känner detta eller om det är själva blåsten de reagerar på?

Högt stabilt lufttryck är ofta en fördel
Lufttrycket mäts i enheten hPa och ett lufttryck runt 1030 hPa får anses som högt och under 1000 hPa som lågt. Som jag varit inne på tidigare anser jag att ett snabbt sjunkande lufttryck i regel försämrar fisket. I stället föredrar jag då lufttrycket är stabilt eller på väg uppåt. Jag och mina fiskevänner har diskuterat detta en del och vi har alla samma känsla. Hur mycket just själva lufttrycket påverkar fisket törs jag inte säga. Statistiken här nedan ger väl vissa indikationer men inget direkt tydligt svar och jag tror att det är flera faktorer som spelar in här. Lågtryck ger ofta blåsigt och mulet väder med nederbörd vilket försämrar sikten under isen.
Förra vårvintern var idealisk ur fiskesynpunkt med lite snö på isarna samt flera stabila varma högtryck. Kanske en av orsakerna till att jag upplevde min hittills bästa ismetesäsong? Gäddan på bilden vägde drygt 10,5 kg och togs en dag då både väder och lufttryck var stabilt.

Det kanske bästa ismetepasset jag upplevt skedde en dag i januari då lufttrycket var lågt i kombination med mulet väder och snöfall. Dessutom var det flera decimeter snö på isen. Detta är inte det enda bra fisket jag haft under liknande förhållanden mitt i vintern, däremot har jag sällan haft bra fisken i lågtryck senare under våren. Egentligen har jag ingen bra förklaring till detta. En sak som är viktig att tillägga är att jag har förhållandevis få fiskepass under december-februari och många dagar har vädret helt enkelt varit för kallt för att fiska. Dessa kalla dagar sammanfaller ofta med högtryck, svaga vindar och klart väder. En fråga man ställer sig är då hur fisket egentligen skulle ha varit? Just denna fråga blir svår att få svar på då temperaturerna mitt i vinter i norra Sverige under dessa förhållanden oftast innebär temperaturer runt 15-30 minusgrader.

Sjunkande vattenstånd och knakande isar
När isen växer eller när vattnet sjunker ger den ifrån sig en hel del ljud och vibrationer. Kan dessa saker påverka gäddornas beteende och hugglust? Min erfarenhet pekar på att detta påverkar fisket negativt. Ju mer ljud i isen desto sämre har fisket gått. Minns en påsk för ett antal år sedan då det blev några riktigt kalla nätter. Dagarna var soliga och fina och lufttrycket stabilt. Isarna var i det närmaste fria från is så förhållandena var perfekta. Men fisket var sjukt segt i den sjö jag fiskade två dagar på raken. Jag talade med flera pimpelfiskare och de upplevde samma sak. Inte ens småabborrarna eller mörtarna ville hugga. Kylan medförde ett mer eller mindre ständigt sjungande och knakande i isen. Det man kan undra är hur fisket skulle ha vart om det istället varit ett varmt högtryck med smältande isar fri från en massa oljud? Egentligen har jag för få fiskepass under dessa förhållanden för att vara säker på hur det mycket det påverkar, men de gånger isarna ger ifrån sig ljud och vibrationer har fisket sällan eller aldrig gått bra.

LUFTTRYCK-VÄDER

12,930 KG          2016-04-11          Halvklart, svag vind +5         Lite snö på isen          1020 hPa           Svagt stigande
12,100 KG          2010-03-09          Sol, svag nordväst -5.            Snö på isen                1010 hPa           Svagt stigande
11,200 KG          2011-01-10          Mulet, snöbyar, svag ost -3.   Snö på isen                  993 hPa           Svagt sjunkande
11,120 KG          2010-03-22          Mulet, måttlig nordväst, 0.    Snö på isen                 1001 hPa          Stabilt
10,520 KG          2016-04-10          Halvklart, svag nord, +5        Lite snö på isen         1018 hPa           Stigande
10,430 KG          2016-03-27          Halvklart, måttlig syd, +5      Lite snö på isen            997 hPa          Svagt stigande
10,180 KG          2014-04-16          Halvklart, ökande syd, +5      Snöfritt                      1015 hPa           Sjunkande
10,050 KG          2016-03-14          Mulet, svaga vindar               Snö på isen                1027 hPa          Stabilt
  9,520 KG          2013-04-21          Halvklart, svag syd, +5          Lite snö på isen         1020 hPa          Stabilt
  9,400 KG          2010-03-15          Sol, vindstilla, -8.                  Snö på isen                 1003 hPa          Stigande
  9,220 KG          2009-12-05          Mulet, svag vind -2.               Lite snö på isen         1022 hPa          Stabilt
  8,770 KG          2013-01-19          Halvklart, svag nordväst -2    Snö på isen                1005 hPa          Stigande
  8,730 KG          2011-03-19          Mulet, svag syd -1.                 Snö på isen                1014 hPa          Stigande
  8,500 KG          2011-01-10          Mulet, snöbyar, svag ost -3.   Snö på isen                  993 hPa          Svagt sjunkande
  8,400 KG          2011-01-10          Mulet, snöbyar, svag ost -3.    Snö på isen                 993 hPa          Svagt sjunkande
  8,250 KG          2015-04-04          Mulet, snöbyar +3                   Snö på isen               1020 hPa          Svagt stigande
  8,220 KG          2011-04-13          Sol, svaga vindar +8.               Lite snö på isen        1009 hPa          Svagt stigande
  8,120 KG          2012-11-30          Klart, måttlig nordost -13        Lite snö på isen        1031 hPa          Svagt stigande
  8,040 KG          2011-01-28          Halvklart, svag väst 0.             Snö på isen                 998 hPa          Stabilt
  7,790 KG          2016-04-02          Sol, vindstilla +5                     Lite snö på isen        1015 hPa          Stabilt

LUFTTRYCK
Medelvärde lufttryck          1010 hPa    
Högsta lufttryck                  1031 hPa    
Lägsta lufttryck                     993 hPa
   
Stigande lufttryck              10 gäddor
Stabilt lufttryck                    6 gäddor
Sjunkande lufttryck             4 gäddor

Här kan man se tydligt att stigande lufttryck gett de flesta gäddorna medan sjunkande svarat för minst antal fiskar. Många av gäddorna är också tagna under perioder då det varit rätt stabilt väder och högt lufttryck. Men det finns också några undantag med på listan. En fara i statistiken är att man styr sitt fiske efter lufttryck, månfas, ett visst väder eller annat kan den bli missvisande. Men i detta fall har jag inte gjort det utan det är först nu (2016) som jag sammanställt denna statistik. Men denna tendens är ingen överraskning för mig utan jag har tidigare observerat flertalet gånger hur dåligt fisket kan vara när lufttrycket faller snabbt och framför allt i kombination med hårda vindar. Detta är ju baserat på mina största gäddor och inte på mina bästa mängdfisken men känslan min är att trenden är densamma där också.

VÄDER
Mulet               8 gäddor    
Halvklart         7 gäddor      
Sol                   5 gäddor
    
FÖRHÅLLANDENA PÅ ISEN
Snö                11 gäddor
Lite snö          8 gäddor
Snöfritt           1 gädda

Lite överraskande att jag fått de flesta storgäddorna vid mulet väder den känslan hade jag inte direkt fått. Som jag skrivit tidigare så vill jag gärna att det skall vara lite moln på himlen, strålande sol är förvisso skönt men inte alltid bra för fisket, är som att gäddorna vill bli passiva om det är samma ljusförhållande konstant. Är bara en känsla som jag har fått genom åren. Eftersom de flesta av mina fiskepass skett då det varit snö på isen är det ingen större överraskning att flest gäddor kommit under dessa förhållanden. Fast å andra sidan hade gäddorna påverkats väldigt negativt av detta borde statistiken se annorlunda ut. Min känsla här är att chansen att få stora gäddor oftast inte styrs om det är mycket snö på isen eller inte. Däremot har trenden varit tydligt att det blir fler hugg per pass med ingen eller lite snö på isarna men däremot har medelstorleken då varit klart sämre. Känns som att de stora gäddorna kan komma oavsett snö eller inte. Men gäller ju att lista ut vad de befinner sig också för gäddorna kan byta plats då ljusförhållandena under isen förändras till det sämre/bättre.

Det skulle vara intressant att se hur ni läsare ser på detta. Har ni egna erfarenheter och teorier kring dessa frågor så släng gärna i väg ett mejl eller kommentar.


Månens påverkan/betydelse för fiskeresultatet
Många gäddfiskare hävdar att månens position påverkar fiskeresultatet. Själv lägger jag inte någon större vikt på det påstående men tycker ändå att resonemanget är så pass intressant att jag börjat titta hur det ser ut i mina vatten. Resultatet har faktiskt blivit överraskade i några avseende. Vad jag märkt i allmänhet är att månfaserna tycks påverka mera i vissa vatten än andra och det är precis samma som just många andra fiskare hävdar. Under 90 talet när jag fiskade mycket lake märkte jag tydligt hur aktiva lakarna kunde vara under fullmåne vid bottenmete på hösten medan samma månfas under pimpelfiske inte alls gav samma resultat. Det som däremot fick fart på laken på vintern var ofta lågtrycksbetonat väder. Alltså precis likadana erfarenheter som gäddfisket samma tid på året. Det skulle vara intressant att höra andras erfarenheter i ämnet…

Här nedan min topp 20 bästa lista där aktuella månfaser finns angivna.

12930 g – 124 cm      Växande – 4 dagar efter nymåne         2016-04-11
12100 g – 118 cm      Avtagande - 7 dagar före nymåne        2010-03-09
11200 g – 120 cm      Växande - 5 dagar efter nymåne          2011-01-10
11120 g – 116 cm      Växande - 6 dagar efter nymåne          2010-03-22
10520 g – 114 cm      Växande – 3 dagar efter nymåne         2016-04-10
10430 g – 113 cm      Växande – 4 dagar efter nymåne         2016-03-27
10180 g – 114,5 cm   Avtagande – 2 dagar efter fullmåne     2014-04-16
10050 g – 110 cm      Växande – 6 dagar efter nymåne         2016-03-14
  9520 g – 116 cm      Växande – 4 dagar innan fullmåne      2013-04-21
  9400 g – 112 cm      Avtagande - 1 dag före nymåne           2010-03-15
  9220 g – 110 cm      Avtagande - 3 dagar efter fullmåne     2009-12-05
  8770 g – 106 cm      Växande – 8 dagar efter nymåne         2013-01-19
  8730 g – 109 cm      Växande - 1 dag före fullmåne            2011-03-19
  8500 g – 106 cm      Växande - 5 dagar efter nymåne          2011-01-10
  8400 g – 108 cm      Växande - 5 dagar efter nymåne          2011-01-10
  8250 g – 105 cm      Fullmåne                                              2015-04-04
  8220 g – 107 cm      Växande - 5 dagar före fullmåne         2011-04-13
  8120 g                      Avtagande – 2 dagar efter fullmåne     2012-11-30
  8040 g – 103 cm      Avtagande - 6 dagar före nymåne        2011-01-28
  7790 g – 111 cm      Avtagande – 1 dag innan nymåne        2016-04-02

Min statistik visar att första veckan efter nymåne är extra het. Hälften av listans gäddor är tagna från nymåne och åtta dagar framåt. Hela perioden från nymåne fram till några dagar efter fullmåne står för klart mest gäddor medans resterande period endast svarar för ett fåtal fiskar. Om detta är ren slump eller inte låter jag vara osagt.

fredag 25 november 2016

2 d. Ismete – Knappast ett fiske för den late.

2. ISMETE I TEORIN OCH PRAKTIKEN 

Latmans fiske eller inte?
Metare har enligt min mening ofta fått en helt felaktig stämpel där de av vissa både har betraktas som lata och okunniga. Om man ser till själva fiskesättet så är ju detta ett passivt fiske snarare än ett aktivt då man inte behöver hålla i sitt spö. Å andra sidan kräver metet att man har tålamod att vänta in fisken tills den förhoppningsvis hugger. Nej jag tror inte det handlar om att ha sinne för lathet om du skall fastna för mete. För att bli en duktig metare krävs hellre egenskaper som bra tålamod och en tro på det du gör. Lägg där till kunskap, erfarenhet och fokusering så har man de rätta förutsättningarna för att lyckas. Ismetet då, hur pass jobbigt kan det vara? Svaret blir att det många gånger kan vara riktigt jobbigt och tufft ute på isen medan de andra gånger kan kännas precis tvärtom. Detta beror till större delen hur förhållanden ser ut vad det gäller snömängd, isens tjocklek, stöpisar och avståndet till fiskeplatsen. Men många gånger krävs det väldigt hårt jobb för att dra sin pulka, borra sina hål och slutligen sätta ut sina spön. Speciellt mitt i vintern då förhållanden kan vara tuffa. Många av de drivna ismetarna och metare för den delen också tenderar på att släpa med sig en hel del prylar vilket gör att det fodras både planering och tid för att få grejorna i ordning. Så min slutsats är att detta absolut inte är ett fiske för den late utan snarare ett fiske för den envise och målmedvetne fiskaren.
Denna dag var det ca 20-30 cm snö på isen och under detta ett par dm slask. Rätt ofta ser det ut på detta vis där jag fiskar. Här blir alla moment desto jobbigare och framför allt att ta sig fram på isen. Att gå och dra en tung pulka en kilometer under dessa förhållanden är rätt slitsamt och knappast något för den late. 
Se till att ha spöna under uppsikt
Bara för att du inte håller dina spön i handen så kan du inte släppa dem ur sikte. Istället är det viktigt att ha kontroll på alla sina spön, Ju fler spön du fiskar med och ju större fiskeområdet är desto mer fokus krävs för att ha kontroll på situationen. Jag ser ständigt till att ha fokus på mina spön och därför är det viktigt att sätta sig på en plats där man har bra utsikt över sina spön. Själv använder jag som de flesta andra fiskare s.k. vippor som nappindikatorer samt en ålbjällra som gör att man kan höra hugget. Vill man vara ännu säkrare så kan elektroniska nappalarm vara ett alternativ, speciellt om man tänker pimpla aktivt samtidigt.

Många kanske tycker att det låter lite överdrivet då jag skriver att jag alltid ser till att ha koll på mina spön men det finns anledning till detta. Första åren då jag ismetade fiskade jag ofta på för stora områden samt att jag samtidigt satt och pimplade. Förbluffande ofta hände det att jag missade nappen på olika sätt, ofta var vinden den stora boven. Den gör ibland så man inte hör bjällran eller så kan den felaktigt lösa ut vippan eller helt enkelt blåsa omkull spöet och dess ställning. Är det blidväder och sol så händer det ibland att spöet och dess ställning faller ihop på grund av att snö och is smälter. Sedan kan även en gädda nappa så försiktigt att varken vippan löser ut eller att bjällran hörs. Så därför ser jag alltid till att ha så bra koll och fokus som bara möjligt. Tänk om man skulle missa sin drömfisk på grund av för dålig uppmärksamhet eller ännu värre kroka en fisk så djupt i svalget så den riskerar att dö.

Håll ordning på prylarna
En annan viktigt detalj är att ha ordning på utrustningen. Efter varje hugg skall man ta som vana att kontrollera hur tacklet ser ut och om linan är oskadd. Gör du inte detta så kommer du förr eller senare att råka ut för en otrevlig överraskning. Vid kallt väder med minusgrader är det viktigt att hålla hålet fri från is vilket betyder att man med jämna mellanrum bör rensa hålen. Alla seriösa gäddfiskare idag bedriver catch and release men är alla lika duktiga på det? Mer om detta finns att läsa i kapitlet om återutsättning av isgäddor. Men även här gäller det att ha grejorna i ordning och även ha en plan hur återutsättningen skall ske, är det minusgrader ute så är detta riktigt viktigt eftersom fiskar drar på sig frostskador väldigt snabbt. Just att ha rutiner i sitt fiske och veta vad man skall göra i alla de olika situationer man kan hamna i är en mycket viktig detalj. För att få det gäller det att redan från början hela tiden tänka till och sedan slipa på varenda liten detalj. Gör man detta så lär det med tiden sitta automatiskt i ryggmärgen.

tisdag 22 november 2016

2 c. Vad gör dig till en bra ismetare?

* 2. ISMETE I TEORIN OCH PRAKTIKEN *

Tro på det du gör och ha tålamod
Som i allt annat fiske så är det viktigt att ha ett bra tålamod och tro på det man gör. Skall man bli en framgångsrik sportfiskare handlar det mycket om just dessa två saker men det krävs ofta lite mer än så. Jag anser att det även är viktigt att skaffa sig kunskap om gäddans livscykel samt lära sig hur det ser ut i sina fiskevatten. Detta skaffar man sig bara genom erfarenhet och då är det en fördel att fiska så ofta som möjligt. Det räcker således inte bara att vara en duktig fiskare om man knappt fiskar något. Är man bara nog enträgen och envis så brukar det i längden ge resultat.

Prova dig fram och var flexibel i ditt sökande
I regel krävs det hårt jobb för varje landad storgädda. Visst ibland kommer det perioder då allt flyter på då man landar stora fiskar i stort sett varje pass men lika ofta kan det gå tung också. Här skall man komma ihåg att även ett dåligt fiskepass kan man få ut något av. Viktigt är att efter varje fiskepass reflektera varför det gick som det gick. Gör man det så hittar man garanterat vissa trender och mönster för fiske handlar sällan om tur i det långa loppet. Man skall inte vara rädd för att prova sig fram vad det gäller platser i ett vatten och inte heller döma ut ett ställe bara för att det gick dåligt en gång. Oftast finns det en förklaring till detta och en plats som inte fungerar i början av isfiskesäsongen kan kanske vara riktigt het i slutet av denna. Var flexibel i ditt sökande efter storgäddan.

Dokumentera och reflektera över ditt fiske
För att lättare få en rättvis bild över hur dit fiske förhåller sig under längre tid är det viktigt att dokumentera varje fiskepass. Utifrån detta material kan man sedan få fram all tänkbar statistik som många gånger brukar vara värdefullt för framtida fisken. Jag vet att många tycker det är jobbigt att skriva fiskedagbok och föra statistik. Man börjar men efter ett kort tag så börjar man missa skriva ner saker vilket leder snabbt till att man ger upp.

Jag tror detta oftast beror på att det inte har hunnit bli en rutin i ens vardag, för mig som hållit på med detta i över tjugo år sitter detta numera i ryggmärgen och snabbt har jag skrivit ned en rapport dagen efter ett fiskepass. Egentligen är det först efter några år man börjar inse alla fördelarna med sitt dokumenterande och vad man kan få ut av detta material.

 
Här ligger 20 års fiskande i en enda hög. Ovärderligt material i mina ögon.

Här en av mina fiskedagböcker från åren 2008-2009. Sätter man in lite bilder så blir det en ännu trevligare inramning som väcker gamla sköna minnen till liv igen.

Ismetet i praktiken – Lås inte upp dig på ett enda fiskesätt
När vi kommer till själva fisket så finns det även här detaljer som är viktiga att tänka på. Det gäller att vara öppen och inte vara rädd för att prova saker och ting för att på det sättet hitta det som fungerar bäst för dagen. Det kan röra sig om vilka beten man använder sig av, vilket djup man fiskar på, om man fiskar med dött eller levande bete eller hur sina tackel ser ut. Exempelvis kan du starta upp fiskepasset med några olika varianter av betesfiskar, fiskade på olika fiskedjup, mäskade hål, doftmedel, kanske någon hårt blyad och någon helt utan eller vad det nu kan vara. Ofta brukar man rätt snabbt se vad som fungerar bäst för dagen och då kan man snabbt ändra flertalet av de andra spöna och fiska likadant.

Jag vet att många väljer att köra alla spön exakt likadana men jag vill gärna ha minst ett spö som fiskar lite avvikande de övriga. Anledningen är att det kan finnas någon gädda som kanske föredrar en annan presentation av betet. Speciellt de stora exemplaren kan ibland vara svåra att lura till hugg och de är ju dessa men helst vill komma åt. Till er som tror sig funnit en taktik som man anser vara den bästa och sedan väljer att köra med fisketur efter fisketur oavsett fiskevatten och yttre förhållanden kan jag bara säga tänkt om. Det finns helt enkelt ingen mirakel metod eller taktik som alltid fungerar bättre än de andra.

tisdag 15 november 2016

2 b. På vilka platser och djup skall man söka gäddan?


 2. ISMETE I TEORIN OCH PRAKTIKEN

Vilka faktorer styr gäddans val av plats?
Gäddan kan vistas på de flesta platserna i ett vatten liksom på vitt skilda djup. Detta gör det hela svårare för oss sportfiskare men med ökad kunskap och erfarenhet av sina vatten brukar man med tiden kunna skapa sig en rätt bra uppfattning om hur det ser ut. Vilka faktorer styr då gäddornas val av plats och djup? Enligt forskningen vad det gäller gäddor så menar man att en gädda oftast håller till på ungefär samma plats under hela dess liv. Undantaget är tiden kring leken då de söker sig till dess lekområden. Dessa vandringar kan ibland vara långa och den senaste forskningen säger att även gäddor visar ett tydligt s.k. homing beteende d.v.s. att de söker sig till den plats där de en gång blev född. Andra faktorer som styr gäddornas val av djup och plats är givetvis tillgången på föda, jaktljus, vattentemperatur och syrehalt. En annan sak som drar till sig gäddor (oftast stora individer) är fina ståndplatser bakom stora stenar, träd eller annat bråte.

De första isarna
Om vi börjar med tiden just innan isarna lägger sig vet vi att gäddorna precis som all annan fisk oftast står riktigt djupt där vattentemperaturen är varmast. När isarna lägger sig så jämnas snabbt bottentemperaturen ut sig vilket får till följd att fisken sprider ut sig. Har man tur så kan fisken hålla sig kvar ett tag på riktigt djupt vatten och då kan man få uppleva riktigt bra fisken. Men verkligheten är att man i många vatten denna tid hittar gäddorna liksom dess bytesfiskar på riktigt grunt vatten.
Fisket på de första blankisarna brukar oftast vara bra och ibland kan det vara riktiga huggrace.

I regel är denna tid kanske den bästa och förklaringen är att gäddans jakljus nu är riktigt bra vilket gör den mer aktiv. Så snart snön börjar lägga sig på isarna så dämpas gäddans hugglust markant. Snön reflekterar ljuset väldigt effektivt åt alla håll vilket medför att ljuset får svårt att tränga igenom. Isen klarar däremot detta betydligt bättre vilket betyder att tjocka isar är att föredra framför ett tjockt snölager.

Viktigt att lära känna sitt vatten väl
Med andra ord så kan man aldrig vara helt säker på var gäddorna kan vara och därför är det oerhört viktigt att lära känna sitt vatten och att i lugn och ro prova sig fram vad det gäller platser. Viktigt att tänka på är att vissa områden i ett vatten ibland kan vara tillsynes tomt från fisk medan det bara någon månad senare kan hysa gott om fisk. Ibland har man svårt att finna logiken i detta men egentligen spelar det ju ingen roll om lyckas lista ut hur det ligger till i praktiken. Har man tur kan man också finna platser som håller fisk under hela isfiskesäsongen. Det som styr valet av gäddans ståndplatser är framförallt tillgången på föda och i regel brukar inte gäddan vara långt borta om man hittar större stim av småfisk. Men ha ändå i åtanke att det inte alltid är på det viset för då och då hittar man fina platser med god tillgång på betesfisk som helt enkelt inte fungerar trots detta.

För att kunna bedriva ett effektivt isfiske är det en stor fördel att känna till hur det aktuella vattnet ser ut och då tänker jag främst på djupförhållanden. Till viss del kan man ju se och ana hur det förhåller sig med hjälp av terrängen runt om men för att få en klarare bild är det en enorm fördel att ha rekat i förväg i öppet vatten med ekolod. När det gäller riktigt små vatten så är det givetvis inte lika viktigt men ju större vattnet är desto viktigare blir detta. En annan viktig detalj man bör reda ut så fort som möjligt när man börjar fiska i ett nytt vatten är vilka andra arter det finns och vilka av dessa som utgör huvudfödan för gäddan. Lär man sig också var de olika bytesfiskarna uppehåller sig under ett år ja då är man definitivt ett steg närmare framgång. Slutsatsen blir således att ju mer man vet om sitt vatten ju bättre är oddsen att lyckas med sitt fiske.

Borra dig från land och utåt
En bra strategi speciellt i nya vatten är att borra sig från land och utåt. Då täcker du upp flera djup och kan under dagen få en uppfattning om vilket djup som ger dig fler hugg. Fiskar du längre ut på djupare vatten kring djupkanter eller grund så gäller samma princip att försöka sprida ut sina spön på flertalet djup.

Bottennära eller pelagiskt ?
På grunt vatten har man inte så mycket att spela på så här är det vanligast att fiska strax ovanför botten. Ju djupare det blir desto mer vattenyta har man att täcka upp och för att göra bästa möjliga reklam för sig så är det bästa att presentera sitt bete pelagiskt någonstans i vattnets mellanskikt.

Fiskar du på rejäla djup från 10-20 meter brukar jag försöka variera mina spön så att de fiskar från strax under iskanten till flertalet meter ned. Ibland kan jag även fiska något spö strax ovanför botten fastän det är riktigt djupt i fall någon riktigt stor gädda skulle stå och tjura vid botten. Detta har genom åren resulterat i rätt få fiskar för mig och mest har det varit smågäddor jag fått men även några större, största vägde drygt 11 kilo. Generellt tycker jag att ju klarare vattnet är desto högre upp i vattnet skall man placera betet. När jag fiskar pelagiskt i djupa, klara sjöar brukar jag först sprida ut spöna över så stor yta som är möjligt. Det är rätt vanligt att vissa hål ger flertalet hugg medans andra inte ger något alls. Ser det mönstret kan man lägga fler spön i närheten av de heta områdena. Förklaringen att gäddorna klumpar ihop sig är med största sannolikhet att de det här finns större stim av småfisk. Bästa strategin när man väl hittat ett eller några heta små områden är att vänta till huggperioderna kommer. Dessa huggperioder tycker jag ofta är extra markanta i denna typ av vatten. En annan skillnad jag märkt mellan klara djupa sjöar jämfört med andra vatten är att bästa fisket brukar vara mitt under dagen medans tidig morgon och eftermiddag/kväll är sämre.
Här en gädda (9,4 kg - 114 cm) som högg pelagisk, fiskade strax under iskanten där det var 14 meter djupt. Lyckas man hitta gäddorna är detta fiske riktigt kul, rejäla hugg allt som oftast.

Generellt sett väljer jag att fiska närmare botten då ljusförhållanden är dåliga och högre upp i vattnet då förhållandet är omvänt. Anledningen till detta är att gäddorna är mer aktiva då det är bra jaktljus, de jagar mer med synen och en betesfisk högt uppe i vattnet upptäcks av fler gäddor än om man har den nära botten. Samtidigt stiger småfisken allt högre upp i vattnet ju bättre sikten blir och då är det ju logiskt att gäddorna gör likadant. Min teori kanske inte delas av alla för ibland kan man läsa att man skall fiska gäddan högt upp i vattnet då ljusförhållanden är riktigt dåliga. Visst finns säkert vatten där det är så men då krävs det samtidigt att stimmen av betesfisk håller till där. Fiskar man pelagiskt i klarare vatten så tror jag det kan vara en bra strategi. I vatten med sämre siktdjup där vitfisk och abborre utgör basfödan är det annorlunda då dessa brukar stå väldigt nära botten under vintern och varför skulle då gäddan inte vara där?

Fiska betet liggandes på botten
Ytterligare ett alternativ är att fiska betet liggandes på själva botten. Kanske kan det vara så att gäddorna i vissa vatten eller under speciella förhållanden just specialiserat sig på att jaga just i bottenregionen. Är det mycket lake och gärs känns detta alternativ extra intressant. Speciellt i åar men även i vissa sjöar övervintrar det en hel del grodor kring hålor, stockar och stenar vid botten. Grodorna befinner sig i dvala och blir ett lätt byte. Själv har jag erfarenhet från ett lakvatten där jag i studiesyfte kollade deras magsäckar varje år under en period av fem år. Förvånande nog var just grodor ett av de vanligaste förekommande bytena. Braxen är en annan fisk som ofta stryker botten. Själv har jag inte prövat denna taktik ännu men vet några duktiga fiskare som med framgång lyckats riktigt bra. Det man skall tänka på här är att inte ha för tungt sänke, är det lös och dyig botten finns risken att betet gräver ner sig djupt med ett tyngre sänke.

Det idealiska fiskedjupet finns det?

Av det jag skrivit här ovan kan man konstatera att gäddorna i princip kan stå lite varstans i ett vatten. Allt från att de står och trycker på botten till att de går strax under iskanten. Lite av konsten är väl då att lista ut var gäddorna håller till just den aktuella fiskedagen. Kunskap om vattnet är viktigt men jag skulle säga att det viktigaste av allt är erfarenhet och det skaffar man sig genom att fiska. Lär dig ditt vatten väl och våga testa dig fram så kommer du förr eller senare att lyckas.

Jag har kikat lite närmare på mina största ismetegäddor och funnit att några är tagna just ovan botten och några i mellanskiktet och någon enstaka just under iskanten. Det mest intressanta jag märkte var att jag fått de flesta av dessa gäddor ca 2 meter ovanför botten där det djupet varit runt 5-7 meter, ofta kring branter där det sluttar rejält. Så ett hett tips är att söka efter liknande platser i de vatten ni fiskar i. För mig har detta fungerat i flera olika sjöar men även i strömmande vatten.

Vintern
När det är som mörkast ute brukar det även vara som mest snö på isarna. Detta innebär att ljusförhållanden under isen blir riktigt dåliga och gäddorna blir då mer passiva. För den skull så slutar gäddorna inte att äta och har de chansen till ett gratis skrovmål så tvekar de oftast inte. Nu är det viktigt att man vet var gäddorna håller till då de rör sig så pass lite. Denna tid brukar jag oftast fiska rätt bottennära och även grundare än annars. Fiskar jag på djupare vatten försöker jag att fiska på flertalet djup, allt från nära botten till strax under ytan. Men var inte rädd att prova dig fram och på det sättet hitta ett mönster som fungerar i ditt vatten.

Jag tror mig fått bevis att de gäddor som normalt jagar djupare och mer pelagiskt under vissa perioder tvingas in på grundare vatten beroende på att jaktljuset helt enkelt är för dåligt. Är isen mer än en halvmeter tjock plus att det är flera decimeter snö på den och kanske det är mulet och snöar ja då lär sikten där under isen var lika med noll. Att då jaga ute på frivattnet tar helt enkelt för mycket energi, då är det istället bättre att söka sig till grundare vatten där gäddan kan stå still och lurpassa tills rätt läge kommer. Även bristen på föda kan få gäddan att söka sig till nya platser. Ytterligare en orsak kan vara att vattnet denna tid ofta är något varmare närmare land. Man får också tänka sig att isen utgör ett slags skydd för faror ovanifrån, så därför känner sig gäddorna förmodligen tryggare på riktigt grunt vatten under isen jämfört med när det är öppet vatten. Med andra ord finns det en rad fördelar för gäddorna att söka sig grundare nu under isfiskesäsongen.
Egentligen hade jag alla odds emot mig denna januaridag. Lågtryck, snöbyar och en halvmeter snö på isen. Det jag visste sedan tidigare var att platsen kunde vara het nu under dessa förhållanden. Blev fyra gäddor denna dag. minsta på dryga 4 kg, 8,4 kg, 8,5 kg samt den på bilden 11,2 kg och dryga 120 cm. 

Nu är det inte alltid så lätt på detta ställe, brukar testa platsen mer eller mindre varje vinter och ibland är dom där ibland inte, men medelvikten och toppfiskarna är minst sagt bra så helt klart en plats dit storgäddorna söker sig under vissa tider och förhållanden. Gäddorna högg nära botten på grunt vatten, betet för dagen mört 2-3 hg (deadbait) som var preparerade med Yum doftspray (shad).

Av ovan nämnda anledningar tror jag att man inte kan säga att en gädda alltid lever sitt liv inom ett begränsat område som man ibland kan läsa i litteraturen. Ibland tvingas gäddorna anpassa sig till rådande förhållanden och då söka sig bort från sin naturliga plats. Detta behöver nog många gånger inte vara frågan om några längre sträckor utan snarare om en förflyttning mellan djupare vatten längre ut och grundare närmare stränderna. En fördel man kan dra nytta av just denna tid är att hittar man väl ett hett ställe så är chansen stor att gäddorna finns kvar på platsen så länge förhållandena på isen är densamma.

Vårvintern
Denna tid bjuder generellt på bättre mängdfisken och det råder ingen tvekan på att gäddorna nu är mer aktiva. Nu rör de mer på sig och kan jaga på flertalet djup så därför gäller det att variera sina beten på olika djup. Denna tid på året fiskar jag en hel del ute på frivattnet där det är lite djupare. Runt grynnor och kring branter ger nu ofta bra resultat. Men glöm inte heller att testa grunt, speciellt i grundare näringsrika vatten med mycket vitfisk. Tiden kring gryning och skymning känns het och det har tagits många storgäddor på riktigt grunt vatten denna tid på året. Anledningen till detta tror jag är att när dagsljuset börjar avta så söker sig de flesta fiskarna till grundare vatten där de sedan tillbringar natten halvt sovande vid botten. När såldes gäddans byten börjar gå ner i varv och söka sig grundare följer gäddorna efter och när jaktljuset är det rätta kommer så ofta en kort men intensiv huggperiod. Av någon anledning brukar detta vara rätt tid för de större individerna vilket kan vara bra att känna till för de som siktar på att ta de allra största gäddorna.

I ett av mina vatten har jag märkt att gäddorna liksom mörten och abborren tenderar att stå grundare ju längre våren lider, i ett annat vatten så upplever jag nu att fisket på djupare vatten börjar bli effektivare än under vintern. Så återigen, det är skillnader mellan vatten och vatten. Ett djupt eller större vatten med fler fiskarter kanske kräver en annan taktik för att lyckas i än ett mindre, grundare vatten med färre arter. Logiskt sett så kan gäddan nu på våren jaga på större djup och yta än under vintern då jaktljuset är sämre. Vintertid däremot tvingas den högre upp i vattnet eller söka sig till grundare platser.

I Norrland ligger isarna på flera håll fram tills i slutet av april eller på vissa ställen ändå inne i maj vilket innebär att tiden mellan då ett vatten är isfritt och gäddorna börjar leka är mycket kort. Gäddorna drar sig i god tid innan leken mot sina lekplatser och därför kan vissa platser som varit riktigt bra tidigare under säsongen bli fisktomma. Detta har jag varit med om i flera av mina vatten. Då gäller det att hitta gäddorna vilket är lättare sagt än gjort. I teorin skall de finnas i närheten av deras lekplats och därför är det en fördel om man vet var gäddorna brukar leka i sina vatten. Vissa hävdar att de största individerna är tidigast på plats utanför lekområdena fast de är de som leker sist. Av någon anledning så har jag ännu inte lyckats fullt ut med mitt fiske denna tid på året. Hittar man dessa ansamlingar av gäddor borde man rimligtvis kunna få uppleva riktig bra fisken. Fast man skall också ha i åtanke att de stora gäddorna nu många gånger är riktigt romstinna och därför kanske inte så sugna att lägga alltför mycket energi på att jaga. Så taktiken denna tid på året nära leken är att söka gäddorna utanför deras lekvikar där det också gärna får vara lite djupare. Men jag kan säga att detta är betydligt lättare i teorin än i verkligheten.

söndag 13 november 2016

2 a. Fiska aktivt eller statiskt?

 2. ISMETE I TEORIN OCH PRAKTIKEN


Fördelarna med ett aktivt fiske
I de flesta äldre artiklar om ismete och angelfiske står det att man skall fiska aktivt i den mening att man hela tiden borrar sig framåt i en linje och sedan flyttar spöna mellan hålen. Fisketiden i varje hål rekommenderades oftast till ca 30 minuter till en timme och om inget hade hänt då skulle man byta hål. Så här började jag också fiska och nog fick jag fisk alltid men med tiden har jag mer och mer frångått denna taktik då jag finner fler nackdelar än fördelar med den. Om vi börjar med Fördelarna så fiskar man ju helt klart av mer yta under ett fiskepass och därför är det ju så att rimligtvis kommer du att kunna presentera dina beten till fler gäddor än om man hade fiskat mer stationärt. Min erfarenhet säger också att man i förlängningen även fångar mer fisk till antal med detta fiskesätt. Fiskar man i helt okända vatten som man inte känner till någonting om så behöver det inte vara fel att fiska på detta sätt, målsättningen då bör vara att söka nya heta områden.

I vissa typer av vatten är gäddorna väldigt passiva vintertid och då kan detta fiskesätt också vara till fördel. Jag tänker främst på grundare vatten med dåligt jaktljus. Här finner man dock skillnader mellan smågäddor som kan vara väldigt aktiva medan de stora istället är raka motsatsen. Det torde bero framförallt på vilken föda gäddan inriktar sig på. Stora gäddor i dessa vatten livnär sig ofta på riktigt stora bytesfiskar som större karpfiskar som id och braxen. Dessa gäddor väntar på rätt jaktläge och när det infinner sig brukar huggperioderna bli korta och intensiva. Däremellan står de mest still med fullproppad buk och smälter sin föda. Vi som fiskar gädda vet att dessa fiskar inte är omöjliga att lura till hugg fast det många gånger känns så. Att fiska mer aktivt under dessa döda perioder kan ju innebära att man lyckas servera ett bete alldeles i närheten av en mätt gädda som trots detta inte kan motstå ditt bete.

Nackdelar med aktivt fiske samt det statiska fiskets fördelar

Nackdelen med detta aktiva fiskesätt är framförallt att man kan missa heta platser och ännu värre riskera att avfärda och döma ut ett vatten som egentligen är riktigt bra. Anledningen är att gäddorna många gånger har markanta huggperioder och emellan dessa är det inte ovanligt att det är dött i 2-4 timmar. Misstänker man även att det finns riktigt stora gäddor på platsen vill jag gärna lägga än mer tid för dessa fiskar har generellt färre huggperioder än de mindre individerna. Sedan skall man också tänka på att en stor gädda har ett större revir än en liten och ibland kan det faktiskt vara ett gott tecken att inga mindre gäddor finns på fiskeplatsen. Själv fiskar jag nästan alltid på en och samma fiskeplats under ett fiskepass och det beror framförallt på att jag vill ge mitt ställe en rejäl chans och i slutändan även få göra en rättvis bedömning. Något som påverkat min inställning är att jag har fått några av mina allra största ismetegäddor just på platser där fisket gått trögt under hela dagen innan slutligen en storgädda huggit.

                               
Denna fina gädda 12,84 kg - 122 cm högg i sista stunden precis innan vi skulle till att ge upp. Vi hade nött en hel dag på samma plats och tillslut kom dagens enda fisk. Platsen för dagen var väl vald då målet var att få stor gädda och förhoppningen var främst att Mats skulle höja sitt PB som innan dagen låg på beskedliga 6,5 kg. Mats har fiskat en hel del men aldrig ismetat så det var ingen dålig premiär fisk han landade, frågan är om någon i vårt land lyckats få en större gädda som första fisk på ismete?

När jag fiskar på större djup handlar det mest om pelagiskt fiske och då brukar djupkanter eller i vissa fall produktiva områden med betesfisk mitt ute i sjöarna vara intressanta. Dessa gäddor jagar ofta aktivt och speciellt om jaktljuset är bra. Känner man till vart gäddorna rör sig kan det vara bra är att sprida ut spöna på en större yta och sedan bara sitta och vänta på hugg. Ibland finns gäddorna utspridda men andra gånger så kan vissa hål vara klart bättre än andra, då är det inte fel att sätta fler spön närmare det hålet. Huggperioderna i dessa vatten brukar normalt vara fler till antal och många gånger inte lika markanta som då man fiskar i ett grundare vatten.

Uppträd försiktigt på isen – Det tjänar du på i längden
Ett aktivt fiske medför också mer rörelse och ljud som i värsta fall kan skrämma fisken. Jag tror definitivt att gäddor kan bli skrämda av dessa ljud och vibrationer. Detta kan säkert variera från gädda till gädda och från dag till dag. Faktorer som vilket djup man fiskar på samt isens tjocklek borde rimligtvis spela in. Ett tydligt tecken på att fiskarna reagerar på de ljud och vibrationer vi skapar är att då man närmar sig ett hål. Kommer du farande i hög fart blir detta extra tydligt då man ser hur betesfiskarna blir oroliga och rör sig mera. Ett annat tydligt tecken är då en gädda efter att den huggit börjar rusa iväg med allt högre fart beroende på att man kommit springande fram till hålet. I värsta fall kan den bli så skrämd så att den spottar ut betet. Med andra ord så tjänar man i längden på att vara försiktig ute på isen och inte heller borra mer än man måste.