lördag 29 april 2017

Tre skapliga "icepikes" sätter punkt på isfiskesäsongen

För ett år sedan var isarna i stort sett ofarbara och snötäcket obefintligt. I år ser det helt annorlunda ut med både snö och tjocka isar. Jag kan inte minnas att isarna varit så här bra så här sent på året. Visst jag gillar isfisket men nog hade jag hellre sett att vårvärmen kom någon gång. Under den senaste månaden har kalluften envist bitit sig kvar här uppe i Norrbotten. Enda fördelen med det kalla vädret är väl att jag kunnat förlänga isfiskesäsongen med några "bonuspass". Eftersom jag hade en hel del fina betesfiskar lämpade till gädda så föll valet på denna art.

Fisket gick väl lite som förväntat med tanke på hur det brukar se ut i slutfasen av isfiskesäsongen. Stundtals segt, en del pigga ivriga smågäddor och emellanåt en och annan större fisk. Vi skippar dom små och gå över till de större. Det blev tre bättre gäddor och den första fick mig att börja tro att jag krokat ett riktigt monster. Jag hade precis krokat av en mindre snipa, sänkte ner en ny mört och pang så högg det! Linan sprutar ut och när jag sätter in mothugget så fortsätter fisken att gå. En grym första rusning då gäddan tar 60 fot i ett nafs! Sedan får jag in fisken lätt och när den närmar sig hålet väntar jag bara på nästa rusning. Men någonstans där känner jag att fisken kanske inte är så stor som jag först trodde. Inte dom där mäktiga knyckarna och gungningarna heller och den andra långrusningen uteblev helt. Efter lite bökande i hålet så får jag upp fisken. Inget monster men en helt okej fisk som bjöd på en upplevelse.
Grymt stark gädda som fick mig att hoppas på nått extra. 8140 g - 104 cm

Nu till de andra "bättre" gäddorna som kom upp under nästa fiskepass. Första fisken högg lite försiktigt och den uppförde sig mer normalt än den tidigare nämnda gäddan. Allt gick bra och upp kom en riktigt välsvarvad skapelse.
Endast 98 centimeter men ändå 7650 gram är i mina vatten riktigt fin kondis.

Gädda nummer tre kommer bara några minuter senare och den var också lite speciell. Betet den hugger på är en abborre modell större (ca 350 g). Det fäller på spöt och jag är snabbt där och konstaterar att det är falsk alarm. Abborren är oskadd men kanske den blivit skrämd eller så bara löste den ut vippan. Svaret kommer några sekunder senare när jag hissar ner abborren igen. Pang! och så drar den iväg. Efter en bra kamp ligger den på mattan. Mäter den till 111 cm och den ser ju faktiskt rätt välmående ut, borde vara över 10 kilo men ändå nått som fattas. Inte den där goa runda ryggen som betyder så mycket.
Inget säsongsbästa men i alla fall nummer 3 på årslistan. 9920 gram - 111 centimeter.

Med denna fiskerapport sätter jag punkt för gäddfisket från isen och laddar batterierna till nästa säsong. Hoppas och ber till gudarna att vi får något som liknar vårvärme nu...

torsdag 20 april 2017

Segt påskfiske med en 10 plussare som räddade det hela

Påsken är över och i vanlig ordning så tillbringade jag några dagar ute på isen. Det blev närmare bestämt två dagars fiske efter gädda plus ett kvällspass efter lake. Det har varit lite skralt med fiskerapporter den senaste tiden så kanske finns de som undrar om jag sitter inne med några trevliga överraskningar men så är inte fallet. Nej har helt enkelt inte blivit så mycket fiske som jag hade hoppats på. Ett trögt gäddpass samt en mer lyckad fisketävling som jag tidigare skrev om i Sportfiskebloggen på Kuriren är allt jag mäktat med i fiskeväg sedan senaste fiskerapporten från den 28 mars.

Jag har faktiskt haft möjlighet att fiska mycket de senaste veckorna då jag jobbat natt och varit ledig dagtid. Men en period med mycket migrän och muskelvärk har satt käppar i hjulet plus att vädret varit kasst. Skall jag fiska i halvtaskigt väder så krävs det att både kropp och fiskesuget är på topp och så har inte varit fallet. Trist då jag haft en hel del intressanta planer som gått om intet.

Nu till påskfisket. Första dagarna spenderade jag mest i sängen efter flertalet migränanfal men under söndagen vaknade jag ovanligt tidigt och kände mig utvilad. Blev en skidtur på dagen och under kvällen pimplade jag upp betesfisk. Som avslutning testade jag ett nytt ställe där jag länge funderat på att fiska lake. En grundare vik som känns intressant. Spred åtta ismetespön över ett större område och redan i början av skymningen hördes ett försiktigt plingande från en av ålbjällrorna. Japp en lake, dock ingen stor men ändå ett bevis på att de finns här. Innan jag gav upp kommer det upp en till och denna är ännu mindre. Inga bjässar men ändå intressant, lär göra fler försök på denna plats.

Måndag och första dagen på evigheter då solen lyste från en klarblå himmel. Bortsker man från den kalla nordostvinden så var det ett stort steg framåt vädermässigt. Kalla högtryck är något jag sällan tycker är bra denna tid på året så jag hade känslan att det skulle vara trögt idag och så blev det. Bortsett från en ivrig snipa som högg tre gånger innan den slutligen fastnade på kroken så hände inte mycket de första 5-6 timmarna. Ingen riktigt huggperiod och klockan närmade sig 15 tiden. Frågan var om jag skulle ge upp eller nöta vidare. Kanske var det vädret som gjorde att jag stannade lite extra men även det faktum att jag kände på mig att det simmar en och annan storgädda i området. De är inte många till antalet, inte lätta att få men de finns där och de gör att man håller ut lite längre.
Vårvintern är en underbar tid dagar som denna. Finns nog ingen tid på året som vädret har så stor betydelse för mig som nu.

Men nog blev jag ändå lite förvånad då jag en liten stund senare står och drillar en bättre fisk. Allt går enligt planerna vilket känns skönt då jag i år har tappat två finare gäddor. Denna fisk är riktigt fin där den ligger på mattan. Inte proppfet precis men fin höjd och rätt bra rygg. Första tanken är att den inte var så lång men då jag måttar den till knappa 112 centimeter förstår jag att den väger över 10 kilo.
Det är alltid extra skoj då man får kämpa för varje större fisk. Efter att ha tappat ett par finare gäddor och haft några tröga fiskepass var denna fisk efterlängtad. Denna gädda blev min tionde över 10 kilo på ismete så man kan kalla det lite för en "jubileumsfisk". Vikt: 10,47 kg, längd: 112 cm.

Strax därefter kommer ett dubbelhugg, är det fler storgäddor i farten kanske? Nej det visar sig vara två smågäddor. Nöjd med utdelningen beger jag mig hemåt för i morgon är det dags igen.

Nästa fiskepass är ännu trögare, riktigt trögt då det normalt är ett vatten som brukar ge många hugg. Ett par smågäddor håller mig sysselsatt första timmarna och så en lite bättre fisk på knappa 5 kilo. Skönt ändå att vara ute i det vackra vädret. Nu återstår det bara att se om man hinner ut på något fler isfiskepass innan säsongen tar slut. Trots att isen är runt 80 cm vet man hur snabbt det kan gå när väl vårvärmen kommer. Dagarna är långa och solen värmer på bra nu vilket ger en fingervisning på vad som komma skall. Sommaren är välkommen liksom fisket i öppet vatten.

Avslutningsvis lite annat som handlar om sportfiske och hur vi som deltar i sociala medier väljer att vinkla det hela. En tanke som dyker upp då och då är att många av de som skriver om sitt fiske och lägger upp bilder sällan eller aldrig nämner nått kring de dåliga fiskedagarna eller de gånger man misslyckats. Då blir de lätt, kanske speciellt för de lite mindre drivna och mer oerfarna att tro att man antingen är ett superproffs eller har supervatten som alltid levererar. Verkligheten är normalt en annan. Visst med tiden lär man sig mer, hittar fler heta platser/vatten som man varvar emellan men det krävs också lite tur och att man fiskar rätt tid/dag. Man får räkna med några bompass och likaså att lära sig hålla ut några timmar längre än man ibland vill. Belöningarna för mig har flera gånger kommit efter i princip en hel dag då inget har hänt och så plötsligt sitter den där, storgäddan...

Personligen försöker jag ge en så realistiskt bild som möjligt när det gäller mitt fiske. Visst självklart skriver jag mer utförligt om de gånger jag lyckats bra då det dels känns mer stimulerande för mig själv men även mer intressant för de som läser bloggen. Men jag tror också att man som läsare uppskattar när man skriver om de sämre fiskepassen och annat runt fisket än bara de goda bitarna som de största fiskarna och de bästa fiskepassen.

En annan sak jag försöker akta mig noga för är att skriva nedlåtande om de fiskar jag får som jag inte upplever som stora nog. Skulle jag börja göra det riskerar man att sänka andra och kanske få vissa att ge upp eller känna sig mindre bra. Visst med tiden höjer alla sina mål och de fiskar man upplevde som stora i början av sin karriär känns idag inte alls speciella. Jag skall inte sticka under stolen med att storleken har betydelse för mig, det är en slags drivkraft i mitt fiske att utvecklas hela tiden. Hitta nya sätt, metoder att fånga de största fiskarna i ett nytt vatten eller söka lycka i ett annat. Men samtidigt får inte den där hysterin skena iväg för mycket då är det lätt att man glömmer allt annat som hör fisket till. Det är nog lite därför jag föredrar att fiska både med de som jag räknar som fullfjädrade fiskeproffs till de som nyss börjat fiska. Det viktigaste för mig är inte hur bra man är på att fiska utan mer hur man är som person och att man uppskattar att fiska och vara ute. Likaså att man kan dela sin glädje med andra oavsett vem i båten som lyckas.

fredag 7 april 2017

Utveckling och förändringar i sportfisket inom de sociala medierna

Runt sportfisket pågår det en ständig utveckling som visar sig både inom själva fisket men även utanför. I detta inlägg kommer jag skriva om det som sker runt om fisket i sociala medier, på nätet och Facebook mm. Jag är absolut inte ute efter att hänga ut enskilda företag eller personer så därför har jag inte valt att ta upp några enskilda konkreta exempel. Detta är endast mina egna ord och funderingar vilket kan vara värt att påpeka...

Minskat intresse kring bloggar
Vid det här laget med mina åtta år som bloggare får jag väl räkna in mig i skaran bland de mer erfarna i branschen. Jag startade upp min blogg 2009 och under de första två, tre åren växte antalet sportfiskebloggar markant. Det var inne att blogga helt enkelt. Sedan stannade det upp nått år innan nedgången började och idag känns det som att antalet sportfiskebloggar minskat en hel del. Kollar jag på de populäraste bloggarna som jag följde i starten har många försvunnit och andra har legat på is under längre tid. Några nya intressanta har tillkommit men tillskotten tycker jag har varit färre än de som försvunnit. Sedan skall jag villigt erkänna att jag inte längre har lika bra koll som jag hade i början, men jag försöker ändå följa med så mycket som möjligt.

Nya trender, Facebook grupper, Instagram, filmklipp
Tiderna förändras helt enkelt, nya trender kommer och går. Man kan se att Facebook med alla typer av sportfiskegrupper växt något enormt liksom Instagram. Vi ser även mer och mer fiskeklipp i form av filmer eller s.k. Vloggar. Sportfiskeforum på nätet besöks fortfarande flitigt av vissa men tycker ändå man kan skönja en viss nedgång här. Lokala fisketeam med egna hemsidor tycker jag har minskat medan det istället blivit allt vanligare med fisketeam kopplade till olika redskapsmärken eller fiskebutiker. Känslan är att sportfisket idag är mera kommersiell än det någonsin varit. 

Redskapsbranschen styr sportfisket mer och mer vilket kan få negativa konsekvenser
En fara jag ser i utvecklingen är att det blivit allt svårare att hitta information som känns helt trovärdig och som man kan lita på fullt ut. Jag tänker då främst på alla de "märkesteam" som numera finns. Nu ingår jag ju själv i ett team och det är kanske just därför jag funderat lite extra hur baksidan skulle kunna se ut. I mitt fall är det enkelt då jag/vi inte är bundna till att endast promota ett eller några få märken. Det är inte heller någon som bestämmer hur eller vad jag skall skriva om utan det är helt upp till mig själv. Jag har väldigt svårt att se mig fiska för ett team där man bara får skriva om/ publicera bilder med beten/prylar från endast ett eller ett fåtal utvalda märken. Om jag nu skulle göra detta så tycker jag bloggen förlorar en stor del av sin identitet, mening, underhållning och även trovärdighet. Finns flera exempel på duktiga fiskare som är offer i "redskapsbranschen" och visst de gör säkert ett bra jobb, men deras jobb är ju att just fiska för ett visst märke. Med all säkerhet fiskar flera av dessa med andra beten/utrustning än det märke man är uppbunden till men då gör man nog bäst i att göra det i de tysta.

Någonstans vill jag tro att alla är ärliga men genom livet har man många gånger blivit besviken när man märkt att så inte är fallet. Finns de som gör allt för att synas och komma upp sig i karriären. Dessa känner förmodligen en viss press att leverera. Och hur levererar man bäst? Jo i detta fall främst genom stora fiskar i kombination med häftiga bilder. Blir pressen för stor eller viljan att synas är det lätt att vi människor tummar på ärligheten och vad som är riktigt och sant. Gör man detta så kan det få en rad konsekvenser. Bilder ändras så att fiskarna ser större ut än vad dom är och man kanske höftar till vikten. Det kan även vara så att man ändrar beten eller metoder i syfte att det skall passa in i teamets mall eller i ens egen för att få bästa tänkbara publicitet. Ett annat exempel kan vara att tillverkaren vill pusha fram ett visst bete, spö eller annat. Man testar sedan detta men märker vissa brister som man inte gillar. Hur gör man då? Skriver man exakt vad man tycker eller skriver man det man tror att tillverkaren vill höra? Eller skriver man inte alls? Nu har jag ingen större inblick i hur reglerna ser ut i alla redskapsteam men min känsla är att redskapsbranscherna styr mycket av fisket i dag och det känns lite tråkigt på nått sätt.

Man kan även skönja ett liknande mönster från en annan bransch nämligen sportfiskeentreprenörerna. Min känsla är att det här förekommer en hel del fiffel och båg vad det gäller allt från hur bra fisket är i olika området till fiskarnas storlek. 

"Generellt sett känns det som att informationsflödet vi matas av bara blir större och större medan sanningshalten och trovärdigheten i innehållet blir allt sämre. Internet har på nått sätt blivit en slags boxningsring där alla aktörer kastas in och slåss om uppmärksamheten. Det gäller att sticka ut och visa fram fötterna, kosta vad det vill."

Lite om hur jag själv tänker
Ni som följer mina bloggar och läser det jag skriver vet nog vid det här laget min inställning till sportfisket och hur jag ser på saker och ting. Samhället speglar väl dagens sportfiske till viss del och de är många gånger fel personer/saker som får uppmärksamhet i mina ögon. Jag har sett en hel del bilder/ filmklipp som fått rejäl spridning och likes där alkohol, vårdslös båtkörning eller annat som i mina ögon inte har nått med sportfiske att göra förekommer. Tråkig trend att man nästan måste sticka ut på ett negativt och dåligt sätt för att få publicitet och vad blir man för förebild till de yngre kommande generationerna. Jag reagerar även hur debatterna kan se ut i de olika Facebook grupperna. Ovårdat språk, brist på respekt och man hänger ut fiskare som råkar ha en avvikande åsikt. Jag tycker mig dock se ett något positivare klimat senaste tiden och att man tar upp frågor kring detta. Hoppas denna trend fortsätter.

"Det är lätt att man glömmer bort att uppmärksamma allt de goda runt själva sportfisket. Tänker på saker som naturupplevelser, gemenskap, förberedelser och dråpliga händelser vid fiskevattnen. Saknar mycket av detta numera, Ibland känns det mest som en kapplöpning om vem som får de största fiskarna, har den häftigaste båten och gör de snyggaste betena osv. Kanske är jag för gammaldags i mitt sätt att se på saker och ting, kanske har jag svårt att hänga med i det "nya" Sverige där man skall vara kaxig, bäst och vackrast för att bli respekterad"

Ett av mina mål med bloggen är att ta fram det dolda och okända i form av duktiga storfiskare eller talanger som inte syns speciellt mycket. Själv får jag väl den uppmärksamhet jag förtjänar i och med mina bloggar plus att jag finns på Facebook och Instagram. Samtidigt som jag vill jag hålla en rätt låg profil vill jag även hjälpa andra liksom få ett utbyte av duktiga sportfiskare. Genom åren har jag tackat nej till olika erbjudande som garanterat skulle få mig mer välkänd i branschen men det har inte känts rätt helt enkelt. Jag har likaså en policy att då jag lägger upp något i en grupp/forum (vilket jag gör rätt sällan) så är det för att jag tror att detta kan hjälpa och intressera andra sportfiskare.

Någonstans tror jag att vi alla vill få bekräftelse ibland. Något jag verkligen uppskattar är de gånger jag får beröm av andra för att jag har inspirerat eller hjälpt till på ett sätt som fått deras fiske att utvecklas framåt. Att få positiva kommentarer och gratulationer när man fått en stor fisk som man lägger upp är trevlig men inte alls lika viktigt för mig. Det är sportfisket som skall vara i fokus, inte den enskilde sportfiskaren eller ett visst märke. Detta är lite av min filosofi och den försöker jag med näbbar och klor hålla mig fast i.



tisdag 28 mars 2017

Het huggperiod gav fem gäddor mellan 6-9 kilo

Man kan säga att oturen har grinat mig i ansiktet den senaste tiden. När jag jobbat har vädret varit riktigt fint och när jag varit ledig har det för det mesta snöat och blåst. Förra året denna tid var det lite tvärtom så man får väl igen lite nu. Men i sanningens namn har vi inte haft något höjdarväder i Norrbotten de senaste veckorna. Tittar man söderöver så kan man inte annat än bli avundsjuk. Men det är bara att bita ihop och acceptera läget för is lär vi ha så det räcker och bli över flera veckor framåt.

Idag så tajmade jag in ledig dag med solsken, enda smolket i glädjebägaren var att de lovade rejält friska nordvästvindar fram på dagen. Steg därför upp rätt tidigt men borde med facit i hand klivit upp ännu tidigare. För fram till 11 tiden var det rätt härligt ute på isen innan vinden började irritera mer och mer. Det var inte själva vinden som var värst utan att det blåste snö i hålet.

För några år sedan kom jag på den briljanta iden att börja använda min pulka som vindskydd. Detta har hjälpt mig många gånger sedan dess.

Strax efter 9 tiden började jag sätta ut mina spön och bara några sekunder efter jag fått ut det första hugger det. Dagens minsta gädda blir detta, en skaplig fisk på dryga 6 kilo. En lovande start efter några tröga fisken.

Efter denna hastiga start händer inte mycket fram till strax efter tio. Därefter blir det desto mer action för under loppet av knappa timmen kommer dagens fyra sista gäddor upp. De första två gäddorna är som stöpta i samma form, de väger 7,3 kg respektive 7,1 kilo.

 Här den ena av dessa två gäddor, tror det var den som vägde 7,3 kg.

Nästa gädda blir dagens största. Tråkigt nog så krokas den långt ner i munnen så jag väljer att klippa av tafsen och låta kroken sitta kvar, förhoppningsvis klarar den sig. Väldigt skumt hugg som jag missade. Några minuter innan tycker jag se vippan uppträda lite skumt men tänkte att det är nog bara iden som bökar på (använde en 7 hg id på som bete). När jag lite senare kollar till spöet så spänner jag linan och tycker att det går lite tungt, drar långsamt upp betet och först bara någon decimeter under hålet drar gädda iväg. Konstigt uppförande speciellt av en större gädda som hugger på ett stort bete. Normalt brukar gäddorna hugga dessa större beten rejält och sedan dra iväg med lina. Men icke denna gång.

Helt okej längd (109 cm), skaplig rygg men dålig höjd gav vikten 8,8 kilo.

Nästa gädda kommer strax därefter, en fin fisk på knappa 7 kilo. Dagen flyter sedan på utan någon större aktivitet. I ett hål som jag fiskar lite grundare och nära botten har jag bommat tre hugg under dagen. Tanken har slagit mig att det kanske inte är gädda som varit framme. När så vippan börjar röra på sig igen är jag där snabbt och gör mothugg. Denna gång fast fisk och mina aningar visade sig stämma.

Häftigt med en lake som avslutning. Stor skalle men rätt tanig kropp, vikt 2,37 kg.

Roligt fiskepass med flera fina fiskar och många hugg, bara den riktigt stora som fattades för att göra dagen fulländad. Att dessutom få vara ute i solen var härligt, synd bara med blåsten. Men man kan inte få allt här i livet..

måndag 13 mars 2017

117 cm drake och en liten gris blev helgens bästa fiskar

Under helgen har jag varit ute och ismetat gädda tillsammans med Markus. Vår magkänsla var att fisket skulle vara trögt, dels för att vädret mer påminner om vinter än vår men framför allt att snötäcket växt sig flera decimeter på den tidigare i princip snöfria isen. Fullmånen är också på ingående vilket ofta tenderar i sega fisken men även chans på riktigt fina gäddor. Detta var förutsättningarna och frågan var om de skulle bli som vi anat?

Dagens första hugg kommer efter ca 3,5 timmar. När jag sätter in mothugget får jag ingen riktigt bra kontakt, jag får veva som en tok för att få tryck på fisken. Troligen simmar den i fel riktning så att säga. Det är således svårt att få nån uppfattning om storlek men när den närmar sig hålet drar den iväg på en mäktig rusning. När vi så skall landa den går den plötsligt loss och en våg av vrede sköljer sig över mig vilket resulterar i några svordomar. Är nog enda gången jag tappat en riktigt fin gädda i slutfasen av en kamp när det gäller ismete så det sved. Synd också att man inte fick se den. Nåja det kommer nya chanser förhoppningsvis...

Knappt två timmar senare får jag en ny chans och denna gång är det också en bättre fisk. Denna uppträder mer normalt och bjuder på flertalet rusningar. Jag känner dock att den där riktiga tyngden saknas men den är ändå stark. Markus landar gäddan och får snabbt en uppfattning om att den är väldigt mager. Jag hoppas dock på nått bättre då skallen lätt kvalar in på en 10 kilos. Men när den ligger på avkrokningsmattan kan vi skåda en mager och tanig fisk som saknar allt vad man önskar en gädda skall ha.

8220 gram - 117 centimeter

Sista hugget kommer då dagsljuset börjar avta och nu är det Markus tur att stå med böjt spö. En fin gädda på strax under 7 kilo blir dagens andra och sista fisk.

Nästa dag fiskade vi på en plats som brukar ge fler hugg till antalet men kanske inte lika bra medelvikt. Antalet hugg blev också fördubblade mot gårdagen men det var segt. Endast ett hugg fram till 14 tiden, sedan kom det igång bättre. Fast det var första fisken som blev den bästa.

Det var Markus som fick den och till en början trodde vi inte att den var speciellt stor. Men när den skulle upp genom hålet syntes det på knyckarna att det var lite tyngd bakom och det tog även lite tid innan den kom upp. Med min drake från igår i minnet så kändes det på nått sätt befriande att få skåda en riktigt välmatat bit. Spontant tyckte vi bägge att den var för kort för någon bättre vikt. Vi vägde den först och jag kollade snabbt med min fjädervåg som går till 10 kg. Den bottnade och då trodde jag att den kunde väga över 10 kilo. Men det gjorde den inte, såg att vågen som är helt ny inte var kalibrerad så vägde ett par hekto fel samt då avdrag från IKEA Påsen. Digitalvågen visade mer exakt så vikten skrevs till 9,78 kg med en längd av 106 cm.

9780 gram - 106 centimeter

Slutfasen av dagen bjuder på lite fler hugg. Själv bommar jag (precis som igår) några hugg medan Markus förvaltar sina bättre. Blir ett par gäddor i 4-5 klassen innan vi ger upp. Totalt blev det ungefär som vi trodde, rätt segt fiske men trots detta några fina bitar.