lördag 29 januari 2011

Två gäddor över metern

Idag var det dags för årets andra fiskepass och precis som förra gången blev det ismete med inriktning på större gädda. Även denna gång körde jag med dött bete från start men lyckades under dagens lopp pimpla upp ett gäng mindre mörtar, så drygt halva passet körde jag 3 spön med levande och resterande tre med dött agn.

En förändring var dock valet av bete, förra gången fiskade jag endast med mört i storlek 2-3 hekto, nu hade jag med mig några harrar och abborrar i 3-4 hektos klassen som skulle testas. Sedan blev det även lite andra tester i form av utrustningen som såg lovande ut vilket jag förmodligen återkommer om i framtiden.

Vid nio tiden hade jag satt ut mina sex spön och nu var det bara att vänta vilket jag också fick. Efter mer än två timmar utan liv började dåliga tankar flöda i huvudet, “tänk om man nollar idag” vilket också brukar kunna ske denna tid på året. Platsen jag valde för dagen är inte heller känd för alltför många hugg per fiskepass. Samtidigt kan det räcka med ett enda hugg för att rädda en fiskedag vilket enligt min mening är en av de största tjusningarna med specimenfisket. Vid lunchtid hände faktiskt det jag väntat på, dagens första hugg som också slutade lyckligt.

8040g-103cm-w

8040 gram – 103 centimeter. Högg på en harr.

Efter denna vackra och kompakta gädda var det dags för en riktig magerkråka . Trots en längd på över metern så vägde den mer än två och ett halvt kilo mindre än den första.

100cm - 5500g

En av de slankare gäddorna jag skådat.

8040 g - 103 cm

Här är den på 8040 gram, notera skillnaden i grovlek.

Innan jag avslutar mitt fiskepass hinner jag dra upp en tredje gädda som dock är riktigt liten. Med ett väder som mer påminde om en vårdag än vinter och ett fiske med gädda över 8 kilo för andra gången i rad kan jag inte annat än vara nöjd med dagen…

måndag 17 januari 2011

Kolla dina gäddors kondition här på bloggen

Bland oss inbitna och “gäddfiskeskadade” sportfiskare kan det vara av visst intresse och värde att kolla upp vilken kondition gäddorna har i de olika vatten man fiskar i. Att gäddorna skiftar i både utseende och form mellan olika vatten råder det ingen tvekan om. Dessutom kan det i vissa typer av vatten finnas flera varianter av gäddor i såväl färgteckning som kroppsform. Vad som styr detta kan man inte veta riktigt säkert men en gissning är att det kan röra sig om vilket typ av liv gäddan väljer att leva. Detta innefattar i stora drag vilka typer av byten gäddan väljer att fokusera sig på och vart i vattnet den håller till. Förmodligen spelar också genetiken in en del även inom fiskarnas värld. Ett vatten med riktigt bra förutsättningar kommer allt medan tiden går forma en viss typ av storgädda som ofta blir säregen och unik i sitt utseende och speciell för just det vattnet.

Fultons formel är just vad namnet antyder om en formel där man räknar ut fiskens kondition och där värdet 1 betecknas som normalt. Den är vad jag förstår i grunden baserad på öring och eftersom alla fiskar uppvisar olika typer av kroppsform så kan man ju lätt lista ut att denna skala blir missvisande om man utgår från att siffran 1 skall räknas som ett normalt värde för alla arter.

Däremot kan man använda denna skala om man anpassar den till varje art. Då får man helt enkelt kolla upp konditionen på en mängd olika fiskar och därefter försöka komma till insikt vilka värden som är rimliga för varje kriterienivå. Jag har tillslut valt 6 olika nivåer i min gäddskala, (mycket låg, låg, medel, god, mycket god samt extrem) för att på detta vis få ett rätt bred register på skalan. Först gjorde jag en skala med 4 nivåer som med tiden blev 5. Sedan i slutjusteringen blev det att jag lade till ytterligare en vilket jag tycker nu i efterhand blev bättre.

I ett tidigare inlägg här på bloggen GÄDDANS KONDITION - ETT TECKEN PÅ DITT VATTENS POTENTIAL” så finns det mer utförligt att läsa i ämnet och även beskrivet hur man räknar ut fiskens kondition samt tabellen med min gäddskala. Nu finns också konditionstabellen med gäddskalan samt en länk till en sida där man endast behöver skriva in fiskens längd och vikt så räknas konditionsvärdet ut automatiskt. Detta hittar du allra längst ner här på bloggen.

Bild2

Gäddan på bilden, 120 cm och 11,2 kg visade ett Futon värde på 0,65 vilket gör att den hamnar just under medelgod kondition enligt min konditionstabell.

Klicka HÄR för att komma till en sida där du lätt kan räkna ut din gäddas Fulton-värde.

Jag har även börjat skissa på en liknande konditionstabell för abborre så inte omöjligt att det dyker upp en sådan här på bloggen i framtiden…

tisdag 11 januari 2011

Grym fiskedebut för året!

Efter en långvarig fiskesvacka i mer än tre månader så var det äntligen läge. Termometern visade bara på någon enstaka minusgrad och jag var dessutom ledig idag så denna möjlighet ville jag inte gå miste om

Men vägen till fiskeplatsen var inte den gästvänligaste. Efter en halvtimmes snöpulsning var jag slutligen framme.

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH TAKTIK

Tyvärr saknade jag tillgång på levande mört så istället fick jag nöja mig med dött agn i form av mörtar på 2-3 hekto. Hade jag haft levande fisk hade jag valt ett vatten som är rätt djupt och fiskat pelagiskt. Istället satsade jag på ett grundare där jag tror att dött agn passar bättre.

Jag fiskade med 6 spön idag var av 4 nära land och 2 lite längre ut där det även är djupare. I fyra hål fiskade jag bottennära medan jag i ett fiskade mitt emellan botten och isen samt ett alldelens under iskanten. I två av hålen mäskade jag med lite fisksörja. Två av mörtarna hade jag även smörjt in med doftmedel.

FÖRSTA FISKEN

Redan efter en kvart kom första hugget som var tämligen försiktigt. Mothugget satt dock bra och efter en kortare kamp var dagens och årets första fisk bärgad, en gädda på dryga 4 kilo.

EN GYLLENE KVART

Efter den fina starten så händer ingenting på knappa timmen innan en av vipporna plötsligt ryker all världens väg. Linan strömmar ut i raketfart vilket brukar kunna vara ett tecken på en bättre fisk. Jag sätter in ett mothugg och svaret blir först tvärnit medan det senare uppstår slaklina. Jag får tokveva innan jag återigen får kontakt med fisken som tydligen fått för sig att simma mot hålet istället för från. Efter detta bjuder den på flera rusningar och nu börjar jag inse att det måste vara frågan om en större fisk jag har att göra med. När den så kommer mot hålet blir det lite lirkande innan jag slutligen kan lyfta upp den. Gäddan är rätt mager med en skaplig ryggbredd, längden är däremot till fördel och den känns faktiskt rätt tung. Mäter den till fina 120 centimeter och vågen stannar på stabila 11,2 pannor.

11200g-120cm (k)

Norrbottensgädda på 11200 gram och 120 centimeter.

Allt medan glädjen sköljer genom kroppen min hör jag en av bjällrorna signalera. Det tar en stund innan jag reagerar och ytterligare en innan jag är på plats. Även denna gång åker linan ut i bra fart och svaret blir en helvild fisk som far kors och tvärs. Det känns svårt att få något grepp om hur stor den kan vara då den uppför sig så annorlunda. Även i hålet blir det problem då jag slutligen får offra en arm för att få upp den.

8400 g - 108 cm (k)

8400 g – 108 cm

När jag släppt tillbaka gäddan så kan jag konstatera att bägge de stora gäddorna har huggit på mörtarna med doftmedel. Snabbt har jag applicerar samma smörja på de övriga mörtarna.

AVSLUTNINGEN

Efter den så heta kvarten händer ingenting på över två timmar. Jag börjar så smått packa i hop och just i den vevan så ser jag en av vipporna röra sig försiktigt. Länge står den sedan och smakar på betet innan den börjar ta lina så jag kan sätta in mothugget. För tredje gången på kort tid får jag uppleva en tuff fight och denna fisk är riktigt stark. Tyvärr så saknar den rätt längd men kondisen är det inget fel på.

8500 g - 106 cm (k)

8500 g – 106 cm

Denna gädda sätter punkt på en härlig fisketur och jag kan nu summera dagen med fyra hugg och fyra landade gäddor i skapliga storlekar, eller vad säger man? När jag några timmar innan plogade mig fram i halvmeterdjup snö med snöflingor yrande runt omkring mig så hade jag aldrig kunna drömma om vad som väntade mig. Tänkte att sikten där nere under isen borde vara lika med noll så man får vara nöjd om man lyckas få någonting alls. Ibland är det sannerligen trevligt med överraskningar…

Tyvärr är kvalitén på bilderna inte speciellt bra, men då jag fiskade ensam idag så prioriterade jag ett snabbt återutsättandet av gäddorna före bra bilder, hoppas ni har överseende av detta.

lördag 8 januari 2011

TESTAT – Mora Lazer 200 mm

När jag ismetar efter gädda vill jag absolut inte råka ut för att hålet skall vara för litet så därför har jag valt att satsa på en 200mm borr som jag skaffade mig för sju år sedan.

Eftersom jag är van att träna och inte är rädd för att anstränga mig lite så kändes inte en motorborr som något alternativ. En motorisborr tar dessutom mer plats, väger mer plus att man måste tänka på att ha tillräckligt med bensin.

Det skall tilläggas att detta är min enda och första borr med 200 mm diameter. Däremot har jag genom åren använt mig av mindre modeller av både Rantanen och Mora spiralen och det finns faktiskt en del olikheter dem emellan. Under förra vintern har jag även provat att borra med en Mora spiral i samma storlek (200 mm) och där märktes vissa skillnader.

Den väsentligaste skillnaden när det gäller de olika isborrarnas funktion är hur brant de skär isen. Det finns generellt sett tre olika typer av borrskär som alla skär olika brant. Rent teoretiskt fungerar det så att ju brantare en borr skär desto snabbare kommer man igenom isen. Men i praktiken är det lite annorlunda. För en borr som skär riktigt brant fodras det mer kraft än om du borrar med en som skär mindre. I början av isfiskesäsongen och i slutfasen av den då det är lättborrat så känns nog förmodligen Rantanen lättast att borra med då den har den brantaste skärningen av alla.

Men när isarna är som tjockast med stöpisar och flödvatten så lär det gå desto tyngre. Då kan det vara fördel med en borr som skär mindre brant. Då skulle jag helst använda mig av en Mora spiral som räknas in i den kategori som skär minst brant. Mora Lazer ligger någonstans mitt emellan Rantanen och Mora spiralen.

Så egentligen är det svårt att säga vilken borr som är bäst utan det kan snarare vara vilken som passar bäst till rådande förhållanden. Sedan är det även en fråga om eget tycke och smak och där spelar nog även den enskildes borrteknik in. Själv är jag en tämligen van ”borrare” som vet hur det kan kännas i armarna efter en dag på en is med dåliga förhållanden. En teknik som jag ibland brukar använda mig av i vatten med stöpisar är att borra så snabbt som bara möjligt just när du kommit igenom första isen. Då hinner man oftast borra en bra bit innan vattnen tränger ner längst ner i hålet och då går det ju som bekant betydligt tyngre.

Sammantaget är jag nöjd med min Mora Lazer. Under de år jag haft den har den fungerat prickfritt utan några problem som helst. En gång borrade jag i en sten så då var jag tvungen att byta ut skäret men annars tycker jag att skären till dessa borrar håller sig vassa. Senaste skäret har jag nu haft i drygt 5 år och upplever den lika vass som i början. Mora har under de senaste åren ändrat en del i sitt sortiment. De har ändrat namnen och designen på isborrarna. Vad det gäller funktion och teknik så är den detsamma. Lazerborren har nyligen kommit ut i en ny version som sägs ha en kortare spiral vilken gör den lättare och smidigare.

Light lazer

(Bild 1) Den nya och lättare Lazer Light och (Bild 2) den gamla modellen (svart handtag).

Mer information om Moras isborrar hittar du här: http://www.moraofsweden.se/

MITT BETYG:

+ Bra kvalité och konstruktion.

+ Lätt att borra även i tjocka isar med ren kärnis.

+ Har inte krånglat någonting under de år jag använt mig av den.

+ Lätt att byta skär.

+ Skären blir inte så lätt ovassa.

- Har en tendens att frysa is på skären ganska lätt.

- Dess relativt branta skärvinkel gör att den går rätt tungt under tuffa förhållanden med stöpisar och liknande.

Läs även Krister Wallmarks artikel om ismete där han b.l.a. tar upp ämnet isborrar.

Den finner du här: http://www.teamnorthpredator.lbmail.se/ismete.html