2 g. Gäddornas kondition under isfiskesäsongen

2. ISMETE I TEORIN OCH PRAKTIKEN 

När är egentligen en gäddas kondition som bäst? Frågan känns viktig för de som siktar på de allra största gäddorna. Vad man vet är att en gäddas kondition kan variera väldigt mycket under ett år, en gädda som med normal kondition väger runt 10 kilo kan mitt i sommaren i vissa vatten väga 7-8 kilo medan den på senhösten eller strax före leken kan vara uppe över 12 kilo. När den är som fetast tror jag varierar från vatten till vatten. I vissa vatten äter de upp sig väldigt snabbt efter leken och här kan man fånga grova gäddor även mitt i sommaren. Speciellt större djupare sjöar med gott om betesfisk och lite kallare och syrerikare vatten har ibland just den förmågan. Andra vatten som typ älvar och älvmynningar kan gäddorna ofta vara rätt magra sommartid men äter snabbt upp sig under hösten då det samlas enorma mängder mat på begränsad yta. Hur ser det då ut under ismetesäsongen?

Vi jämför gäddornas kondition genom hela året
För att få en rättvis bild över de gäddor jag fångat från isen kontra de jag fått i öppet vatten har jag kollat konditionen på alla gäddor jag fått som vägt från 9 kilo och uppåt. Märkligt nog så hamnade den siffran på exakt 100 gäddor varav hälften av fiskarna är tagna från isen.

Ju fler fiskar man får in i statistiken desto mer intressant blir det. Man kommer närmare sanningen så att säga. Det känns därför bra att kunna presentera denna statistik då den bygger på så pass många gäddor.

Resultatet är tydligt. Snittet på konditionen är väldigt konstant över tid och skillnaderna är egentligen rätt obefintliga.


50 största gäddorna från isen 
13-14 kg     1 gädda       0,71
12-13 kg     6 gäddor      0,76
11-12 kg     9 gäddor      0,72
10-11 kg   16 gäddor      0,72
 9-10 kg    18 gäddor      0,69

Totalt: 50 gäddor      Fulton: 0,714

50 största gäddorna i öppet vatten
14-15 kg       2 gäddor      0,77
13-14 kg       1 gädda       0,72
12-13 kg       4 gäddor      0,83
11-12 kg       4 gäddor      0,73
10-11 kg     17 gäddor      0,70
 9-10 kg      15 gäddor      0,70

Totalt: 43 gäddor     Fulton: 0,717 (längd saknas på sju fiskar)

Mina 100 största gäddor 
14-15 kg       2 gäddor      0,77
13-14 kg       2 gäddor      0,72
12-13 kg     10 gäddor      0,78
11-12 kg     13 gäddor      0,72
10-11 kg     33 gäddor      0,71
 9-10 kg      33 gäddor      0,69

Totalt: 93 gäddor      Fulton: 0,715 (längd saknas på sju fiskar)


Skillnader mellan olika vatten.
För att få en så rättvis bild som möjligt är det viktigt att man fiskar på ungefär samma ställen från isen som man gör under sommarhalvåret. Säg att jag hade ismetat mycket i regnbågsvatten och fått ett gäng gäddor där hade ju statistiken svängt rejält till isgäddornas fördel. I mitt fall skulle jag säga att jag fiskar i rätt lika vatten från isen som jag gör i öppet vatten.

Vi har ju redan konstatera att gäddornas kondition är väldigt lika under året men det gäller ju genomsnittet. Kan det finnas avvikelser mellan olika vatten? Säg att gäddorna är i bäst kondition under vinterhalvåret i ett vatten medans det är tvärtom i ett annat. Min känsla är att det kan vara så i vissa fall. Så jag har kollat upp detta och fann att min känsla stämde men trodde inte att skillnaderna var så pass tydliga som dom visade sig vara.

I ett av mina fiskevatten visade det sig att isgäddorna hade hela 0,5 sämre Fulton värde medans det i ett annat var tvärtom. Där låg isgäddorna 0,3 bättre. Sedan har jag några vatten där skillnaderna visade sig vara rätt obefintliga. Vilka är då förklaringarna till dessa skillnader? När det är så pass många gäddor med i statistiken och avvikelsen är så tydlig tror jag inte det är en slump. Nu kommer vi mer till teorier än vetenskap men har en del gissningar. Vi tar och kikar närmare på de två vattnen med mest avvikelse.

Vi börjar med det vattnet där jag fått gäddor med högsta positiva avvikelsen (+0,3). Med tiden har jag börjat ismeta allt grundare här och då har trenden varit tydlig att gäddorna visar en bättre kondition. Här är vattnet rätt humus färgat och då kanske det är en fördel för de gäddor som håller till grundare. Sedan tror jag det finns tillgång till större bytesfiskar som håller till grundare än djupare. Här känns det som att jag hittat helt rätt när det gäller isfisket, däremot har det varit svårare i öppet vatten.

I det andra vattnet ser vi däremot en tydlig negativ avvikelse (-0,5). Här är vattnet rätt klart och det känns som att gäddorna då håller till djupare och jagar mer pelagiskt. Min känsla i sådana här typer av vatten är att gäddorna oftast har det svårt att jaga framgångsrikt under isen, speciellt år med mycket snö. Här är mönstret tydligt att jag sällan får feta gäddor från isen medans det under sommarhalvåret ofta är det omvända.

På bilderna ser vi en återfångst av samma gädda som fångades vid två tillfällen under ett och samma år. Första gången (11730 g - 120 cm)  i början av april och andra gången i slutet av september (11020 g - 121 cm).

Vad kan man som fiskare lära sig av detta? När man börjar se sådana här mönster kan man som fiskare dra nytta av det och planera sitt fiske allt mer utifrån detta. Då kan det vara så att jag ismetar en hel del i ett vatten medans jag fiskar där mindre under sommar och höst. Det kan också vara tvärtom. Ju mer erfarenhet man skaffar sig desto lättare blir det att få en känsla för vilka vatten som passar för olika metoder och årstider.

Hur ser gäddornas kondition ut under hela ismetesäsongen?
I och med att jag numera väldigt sällan fiskar under vintermånaderna så är det väldigt få gäddor med från vissa månader. När jag kollade samma statistik för tiotalet år sedan såg det ut på ungefär samma vis som nu. Då låg också mars före april vilket ju känns ologiskt. Lätt tänka att gäddorna lägger på sig allt mer rom ju närmare leken man kommer vilket borde innebära att de väger mer i snitt än vad de gjorde en månad tidigare. Kanske är det så att de större feta och romstinna gäddhonorna spar energi och inte behöver äta nu medan de äldre magrare individerna som är på retur är i större behov av att äta och blir således lättare att locka till hugg?

Skall jag försöka dra en slutsats över detta blir den följande: “Jag tror faktiskt inte att gäddorna tappar så mycket i vikt under själva vintern. Anledningen är att vattnet är så pass kallt och gäddorna rör sig mindre och därför blir dess förbränning minimal jämfört med hur det ser ut under sommarmånaderna. Att gäddorna äter även under isen det vet vi men här är min känsla att det sker lite mer slumpartat. Min känsla är att jag mer sällan ser gäddor med stora bukar som indikerar på att dom nyligen käkat när jag fiskar från isen jämfört med öppet vatten. Med detta resonemang blir således sommaren och framförallt hösten det som till största delen lägger grunden för hur gäddorna kommer se ut under vintern.

Kondition – Månad
Januari           1 gädda         0,65
Februari         1 gädda         0,81
Mars             11 gäddor       0,73
April             35 gäddor       0,71
November      1 gädda         0.71
December       1 gädda         0,69

Konditionen försämras ju längre gäddorna blir!
En intressant fråga är om gäddorna håller samma kondition med ökad längd? Här ser man tydligt att konditionen är rätt likartad fram till ca 115 cm för att sedan tydligt försämras. En logisk och enkel förklaring kan vara att det handlar om ålderdom. Vi vet ju att gäddor tenderar att magra allt mera ju närmare livets slutskede de kommer.


Längder - Kondition
100 – 105 cm       1 gädda          0,88 
105 – 110 cm       6 gäddor         0,75 
110 – 115 cm     21 gäddor         0,78 
115 – 120 cm     16 gäddor         0,67 
120 – 125 cm       6 gäddor         0,68 

Konditionen har blivit bättre med åren
Noterbart att att för tio år sedan låg snittet för mina största största ismetegäddor på 0,69.
Idag ligger snittet på 0,71 vilket är tydlig ökning. Jag tror detta främst beror på är att jag med tiden hittat några fler vatten eller platser där gäddorna överlag är grövre i sin form än hur det såg ut tidigare.

Exempel på varierad kondition från ett och samma vatten

I vissa vatten tycks konditionen vara rätt lika gäddorna emellan medans det i andra skiljer sig rejält. 

Här nedan följer några exempel. 

Tips!: Avfärda inte ett vatten för tidigt bara för att några gäddor varit magra och slanka. Det kan även löna sig att leta nya platser i ett och samma vatten samt testa olika djup. Rätt som det är hittar du en bra plats som innehåller både stora och grovvuxna gäddor. 

Här två gäddor i 8 kilos klassen från samma vatten. Det skiljer dock 10 cm emellan fiskarna.

Dessa två gäddor mättes bägge till 116 cm. Den till vänster vägde 11,12 kg (Fulton - 0.71) och den till höger 9,52 kg (Fulton - 0,61).

                                                                                                              

Konditionens betydelse – Längd eller vikt?
Ju fler stora (tunga) gäddor jag klämmer in på min topplistan ju tydligare blir det att konditionen på toppgäddorna höjs. En gäddas längd räcker en bit på vägen men det krävs rätt kroppsform/ ryggbredd också samt att den gärna har käkat nått nyligen. En del kanske tycker det är onödigt att tjata om vikter och kondition på fiskarna. Att istället längden är det mest väsentliga och konstanta måttet att förhålla sig till.

Men har man fiskat gädda länge och riktat fisket efter stora gäddor så blir konditionen ofta en självklar bit att lägga vikt på. Man vill ju se fiskar som sticker ut i mängden för att dom är stora och maffiga. En lång och tanig fisk blir ju lite av motsatsen. Sen så är det ju ytterligare en utmaning att hitta rätta vattnen där gäddorna kan bli grova. Finns ju klart fler vatten med långa slanka gäddor än tvärtom. En sak är dock säker, tänker man rikta sitt fiske efter tunga gäddor så är definitivt konditionen en viktig faktor att ha koll på...

Här nedan finns listan i sin helhet.

ISMETE (50 st)

13,220 KG - 123 CM 0,71          God                       2018-11-24

12,930 KG - 124 CM 0,68          Medel                   2016-04-11

12,830 KG - 118 CM 0,78          Mycket god          2019-04-05

12,460 KG - 113 CM 0,86          Mycket god          2018-04-17

12,360 KG - 120 CM 0,72          God                       2022-04-12

12,250 KG - 118 CM 0,75          God                       2020-04-07

12,100 KG - 118 CM 0,74         God                        2010-03-09

11,730 KG - 120 CM 0,68          Medel                    2019-04-06

11,550 KG - 114 CM 0,78          Mycket god           2022-03-24

11,500 KG - 114 CM 0,78          Mycket god           2020-04-07

11,400 KG - 116 CM 0,73          God                        2022-04-03

11,330 KG - 115 CM 0,74          God                       2020-04-22

11,200 KG - 120 CM 0,65          Låg                       2011-01-10

11,150 KG - 112 CM 0,79          Mycket god          2021-04-08

11,120 KG - 116 CM 0,71          God                      2010-03-22

11,050 KG - 120 CM 0,64          Låg                       2020-04-07

10,940 KG - 117 CM 0,68          Medel                   2021-04-08

10,600 KG - 118 CM 0,65          Låg                       2021-04-16

10,600 KG - 110 CM 0,80          Mycket god         2020-03-26

10,590 KG - 112 CM 0,75          God                      2021-04-16

10,560 KG - 113 CM 0,73          God                      2020-04-07

10,520 KG - 114 CM 0,71          God                      2016-04-10

10,470 KG - 112 CM 0,75          God                      2017-04-17

10,440 KG - 109 CM 0,81         Mycket god          2017-02-14

10,430 KG - 113 CM 0,72          God                      2016-03-27

10,400 KG - 110 CM 0,78          Mycket god         2022-03-24

10,380 KG - 119 CM 0,62          Låg                      2019-04-05

10,280 KG - 117 CM 0,64         Låg                      2020-03-26

10,210 KG - 112 CM 0,73          God                     2019-04-05

10,180 KG - 114,5 CM 0,67       Låg                     2014-04-16

10,120 KG - 111 CM 0,74          God                    2023-04-17

10,050 KG - 110 CM 0,75         God                    2016-03-14

9,920 KG - 111 CM 0,73          God                     2017-04-28

9,880 KG - 110 CM 0,74          God                     2022-04-12

9,780 KG - 116 CM 0,63          Låg                     2020-04-20

9,720 KG - 109 CM 0,75          God                    2022-03-24

9,660 KG - 117 CM 0,60          Låg                     2020-04-07

9,600 KG - 103 CM 0,88          Mycket god        2022-04-12

9,580 KG - 110 CM 0,72          God                     2021-04-16

9,520 KG - 116 CM 0,61          Låg                      2013-04-21

9,440 KG - 108 CM 0,75          God                      2019-04-05

9,430 KG - 108 CM 0,75          God                      2020-04-07

9,400 KG - 112 CM - 0,67        Medel                  2010-03-15

9,370 KG - 116 CM - 0,60         Låg                      2022-04-12

9,330 KG - 111 CM - 0,68         Medel                  2019-04-20

9,300 KG - 108 CM 0,74           God                      2022-03-24

9,250 KG - 109 CM - 0,71         God                      2021-04-08

9,220 KG - 110 CM - 0,69          Medel                  2009-12-05

9,180 KG - 118 CM - 0,56          Mycket låg          2023-04-11

9,070 KG - 115 CM - 0,60         Låg                       2020-04-22

Så här kan man räkna ut gäddornas kondition
Det kan vara intressant att kolla konditionen på gäddorna i de vatten man fiskar i. Då kan man kanske hitta ett mönster hur det ser ut under ett och samma år i ett specifikt vatten. När gäddorna kan vara som fetast respektive magrast. Man kan även jämföra konditionen mellan de vatten man fiskar i. Detta har lett till att jag gjort en speciell gäddskala där jag i grunden har utgått från Fultons formell.

Mer i detta ämne samt hur man räknar ut konditionen på gäddorna finns att läsa i denna artikel.GÄDDANS KONDITION – ETT TECKEN PÅ DITT VATTENS POTENTIAL. Det går även att kolla konditionen på sina gäddor direkt genom en länk här på bloggen. Finns längst ner på sidan. Ytterligare mer info kring detta finner man här KOLLA GÄDDORNAS KONDITION HÄR PÅ BLOGGEN.

MIN KONDITIONS TABELL
0 - 0,59            Mycket låg kondition
0.60 – 0.65      Låg kondition
0,66 – 0,70      Medelgod kondition
0.71 – 0.75      God kondition.
0.76 – 0.90      Mycket god kondition.
0.91 -              Extrem kondition.

November - En väldigt oförutsägbar månad här uppe i norr.

November är en månad jag gärna hade trollat bort och ersatt med någon annan månad. Valet hade då stått mellan april, juni, september eller varför inte en mild oktober. Men nu är det ju inte så lätt att flytta på månaderna bara så där så istället får man bara acceptera faktum att vi nu går in i fyra månaders mörker med kyla och snö.

Nu behöver ju inte november alltid betyda snö och kyla, ofta är den lite mitt emellan här uppe i norr. En vecka kan det vara -15 grader för att veckan efter vara +8 grader. Men det är ändå ofta nu isarna börjar lägga sig och snön fastna på marken.

Statistiken säger att jag har 55 registrerade fiskedagar denna månad. 2003 var det år med flest dagar, åtta stycken. Just 2003 var ett speciellt år för mig. Det var då jag började ismeta och tog körkort. På den tiden fanns det inte många vettiga spön för ändamålet. Jag har för mig att jag beställde 6 stycken ABU Commodore spön men de var slutsålda så jag fick istället korta båtspön ämnade för havsfiske. Riktiga järnspett som inte alls var optimalt. Just de styva spöna och min brist på rutin gjorde att jag bommade massvis med fiskar. Jag tog i för mycket när jag satte in mothugget och slet helt enkelt ut mörten ur käften på gäddorna.

Trots detta så fattade jag tycket för ismetet och det blev sedan ett återkommande inslag i mitt fiskande. Ismetet svarade sedan för flera uppgraderade gäddrekord och det var uppenbart att detta var en effektiv metod gällande stor gädda. Det senaste rekordet från isen kom 2018. Nu har det blivit ett par gäddor större än så de senaste åren då i öppet vatten. Kanske börjar det vara dags nu för ett nytt rekord från isen? Nja inte så troligt men får jag drömma lite så kommer det snart i form av en 15 kilos gädda.


Novembergädda från 2018 som då även innebar nytt PB. En minnesvärd dag då jag fiskade tillsammans med Markus Teilus. Storgäddan kom i slutet utav fiskepasset när det hade börjat skymma lite smått. Ett av flertalet trevliga fiskeminnen från de åren då jag och Markus ofta fiskade tillsammans.

I teorin är november en perfekt månad för just ismete. Isarna är tunna och snön har förhoppningsvis inte hunnit lägga sig i någon större mängd. Men tunna isar och massa snö är ofta en förbannelse här uppe i norr. Även kylan kan sätta käppar i hjulet. Jag är ju väldigt noga med att inte fiska riktat efter stora fiskar vid mer än några få minusgrader, speciellt när jag fiskar själv. Så fastän man skulle vara redo och taggad nu så är det ändå sällan man får så många tillfällen att fiska.

Sett till de fiskepass jag lagt har jag haft lite svårt att lyckas fullt ut med fisket denna tid. Men å andra sidan har jag inte så värst många fiskepass, speciellt inte de senaste åren. Skulle jag med den rutin och kunskap jag har idag lägga mer tid nu så är jag rätt säker på att det skulle ge ett bättre resultat.

Men november kan även vara mild och isfri. I fjol tex. så lade sig isen under oktober för att senare försvinna. Jag fick då en ide att försöka få mig min första spinngädda i november. Målet lyckades med en gädda på runt sju kilo. Så med andra ord är detta en oförutsägbar månad och det blir således omöjligt att göra någon slags planering. Istället får man ta tillfället i akt att fiska när väl chansen dyker upp. Något som jag tyvärr är rätt dålig på att göra. Men kanske kan jag överraska mig själv med minst ett par fiskepass i alla fall...