124 centimeters gädda och ett nytt PB!

Efter gårdagens lyckade fiskepass var jag extra laddad och förväntansfull. Strax innan nio hade jag ute mina spön och kunde se fram emot en härlig dag ute på isen. Solen sken, vindarna var svaga och fåglarna kvittrade, kan det bli så mycket bättre.

Första hugget kommer efter cirka en timme. Fisken känns till en början som en ordinär 3-4 kilos gädda så när jag tittar ner i hålet blir jag glatt överraskad. Gäddan vänder sedan om och drar iväg på en kortare rusning. Nästa gång den dyker upp i hålet går det bättre och snart ligger en grann gädda på mattan och väntar för ett foto, vägning, mätning och till sist återutsättning. Vikten skrevs till 7,760 kg och längden visade på 105 cm, en helt okej start.

Gäddorna hugger sedan med jämna mellanrum men de är otroligt försiktiga och vid några tillfällen står de bara still och sväljer mörten rakt under hålet. Dagen går och jag väntar bara på det där distinkta hugget skall komma.

Mitt i lunchen hör jag en tydlig men skarp pling, jag vänder mig om och tittar ut över spöna för att se vars ljudet kommer ifrån. Vid spöet längst bort från mitt basläger ligger en vippa på isen och då är det bara att sätta fart på benen. När jag kommer fram ser jag att fisken bara tagit några meter, jag lirkar lite med linan och då sticker den iväg med rejäl fart. Perfekt, bara att strama upp linan och sätta in en litet lätt mothugg. Svaret blir tvärnit och jag fattar nog direkt att detta måste vara en riktigt bra fisk. Jag kan inte påstå att den kämpar speciellt hårt men motståndet är grymt segt och när den väl går har jag inget att sätta emot. Knyckarna den gör är även dom mäktiga vilket förstärker mitt intryck att det är en rejäl fisk jag har på kroken.

Givetvis tar det stopp i hålet och jag lägger mig ner på isen för att se på min motståndare där nere. Det första jag ser är en gäddskalle som är rejäl, resten av fisken döljer sig. Jag försöker sedan lirka med linan så att gäddan skall vända skallen uppåt men istället drar den iväg på en rusning och i samma veva ser jag för ett kort ögonblick dess nacke och då får jag plötsligt en adrenalinkick. Lätt den grövsta nacke jag skådat på en gädda, denna får jag inte tappa.

Att få upp en storgädda själv i ett 200 mm hål när isen är så tjock så man knappt når ner med hela armen i hålet är inte det lättaste. Efter några försök, blöta kläder, en gäddtand i ett finger så kommer gäddan upp. Känslan när man ser att mattan inte räcker till för gäddan är rätt skön. Jag fattar snabbt beslutet att fylla upp min pulka med vatten. Jag tömmer min 30 liters blaja med mört i pulkan och sedan i med gäddan. Får sedan jobba hårt några minuter innan jag fyllt upp hela pulkan med vatten.

Spänd av förväntan över dess vikt och längd står jag och skådar gäddan där den står i pulkan. En mäktig fisk men en enorm nacke och rygg. Dessvärre ser den ut att sakna den rätta höjden och buken som man så gärna vill se.

En nacke och rygg som ingav respekt, tyvärr smalnade den av lite baktill och var inte speciellt fet.

Gäddan mättes till 124 centimeter och vågen visade 12,930 kilo. Ett nytt PB och en perfekt avslutning av en månads fiskesatsning.

Resten av dagen bjuder på ett par gäddor till var av en riktigt fet 5 kilos, tänk den bukfyllan på min storgädda, då hade vikten skenat i väg. Ser man till de gäddor som är över 120 centimeter som kommer upp från Norrbotten så är de inte speciellt många. Dessa fiskar är en bristvara och oftast tappar de i kondition när de kommer upp den längden. Men det finns ett och annat undantag och de är väl dessa man får drömma om nu.

Under de senaste dagarna har jag försökt få lite perspektiv av mitt fiske och jag kan inte annat än vara sjukt nöjd. Totalt 11 fiskepass under knappt en månads fiske har resulterat i 5 pass där gäddor över 10 kg har tagits var av två på närmare 13 kg. Sjukt flyt givetvis och ett facit som jag inte ens hade vågat drömma om, men samtidigt ett kvitto på att jag tänkt och gjort saker rätt.

Årets tredje 10 plussare på fiskekontot

Vaknade tidigt på morgonen och var oväntat pigg. Tanken var faktiskt att sova lite längre och sedan ge sig ut på isen i jakt på någon bättre gädda. Jag hade sett på väderrapporterna att det skulle klarna upp och bli kanonväder från mitt på dagen och framåt. Nu när dagarna är så pass långa kan man faktiskt unna sig att sova ut en gnutta och sedan fiska från lunch framåt sena kvällen.

Men blev ändå så att jag kom ut tidigare än jag tänkt vilket jag inte ångrade. Dimman lättade så sakta samtidigt som solens strålar trängde sig fram mellan slöjorna. Svanarna trumpetade, sånglärkan kvittrade där uppe i skyn. Detta måste bara bli en bra dag oavsett hur fisket går.

När jag håller på att sätta ut mitt andra spö kommer första fället. Snabbt är jag där men gäddan har redan spottat mörten. Tiden går och snart skiner solen från en klarblå himmel och jag nästan slumrar till i min stol när nästa fäll kommer. Jag väcks av bjällrans härliga kling och snart är dagens första gädda landad. En liten snipa på dryga kilot. När jag just har satt ut en ny mört i hålet fäller det vid hålet närmast.

När jag kommer fram ser jag att fisken bara tagit några meter lina. Säkert en liten snipa till tänker jag och rycker lite i linan. Fisken svarar med att sakta börja dra ut lina och jag kan göra mothugg. Det blir oväntat stumt och snart drar min motståndare där nere iväg på en långrusning. Men va fan, är det dags igen tänker jag. Som att man inte haft nog med tur nu ett tag.

Det tar en stund innan det är över och det är jag som vinner fighten. Försiktigt lossar jag kroken innan jag lägger gäddan på mattan. Jag kan sedan mäta och väga mitt vackra exemplar av Esox Lucius. En pimpelfiskare i närheten har observerat det hela och får agera fotograf.

                                                          10,52 kg - 114 centimeter

Vädret gör att jag stannar ute på isen lite längre än jag tänkt. Det blir en och annan gädda till under dagens lopp men ingen speciellt stor.

111 centimeters storskallad magerkråka

Här kommer en släpande rapport om mitt och Markus gäddfiske för några helger sedan. Det var en riktigt härlig morgon med solsken och knappt någon vind alls då vi kom ut på isen och på nått sätt kändes förhoppningarna rätt goda för ett bra fiske.

Vi spred ut spöna över ett större område för att försöka få en bild var gäddorna håller till. Den bilden klarnade först mot sena eftermiddagen för det var då gäddorna var som mest aktiva. Den ofta så säkra morgon/förmiddags huggperioden uteblev helt och det var först vid 13 tiden det började lite saker.

Första gäddan för dagen är en välmående 4 kilos som följs upp av ett gäng smågäddor.

Vi skojar lite om att med mitt flyt som jag haft senaste tiden så kommer jag säkert att få ett as snart. Nåväl snart står jag med spöböj som heter duga. Det känns helt klart som en bättre fisk och gungningarna i spöet förstärker intrycket. Däremot rusningarna den gör saknar den rätta kraften men å andra sidan har man blivit lurad förr. Spänningen stiger då den sakta pressas upp genom hålen och när man ser skallen ser det rätt lovande ut. Men detta förbytts snabbt då vi ser resten av kroppen som är allt annat än bra. Dock en fin gädda som hade kunnat vara betydligt större med tanke på dess längd. Man kan ju inte få välmående gäddor varje gång:).

111 cm - 7,79 kg

Denna fisk är den enda som får pulsen att stiga en gnutta, I övrigt lyser de större gäddorna med sin frånvaro. Däremot lyser solen desto starkare och vi mår trots allt rätt bra där ute på isen…