Team Ace of Pikes – Hängivna bloggare och inbitna gäddfiskare

Nästa blogg som jag tänker rekommendera är Team Ace of Pikes. Teamet består av Sebastian och Robin. Två fisketokiga och mycket duktiga killar från Örebro som brinner framförallt för gäddfisket även om de fiskar efter andra arter emellanåt. Bloggen som uppdateras flitigt har nu rätt många år på nacken så här finns det mycket läsbart att hämta för den som ger sig tid att kolla runt lite.

Förra isfiskesäsongen lyckades verkligen grabbarna med sitt gäddfiske. Dessa två 120 cm gäddor talar sitt tydliga språk!

Sebastian och Robin ingår precis som jag själv i Mieko Fishings härliga fisketeam Mieko Family.

Gäddfisket sker året om både från isen och i öppet vatten. Ibland åker de även runt på gäddfisketävlingar där de lyckats riktigt bra emellanåt. De fiskar ofta och det gillar jag, likaså att bloggen ofta uppdateras. Variationen i innehållet är ett annat plus. Förutom fiskerapporter kan man här hitta en hel del tips och trix samt en massa trevliga bilder.

Sist men inte minst märker man att dessa killar brinner för sitt fiske vilket avspeglar sig även i bloggen. Så alla gäddfrälsta och ni andra sportfiskeintresserade för den delen också. Har ni inte besökt denna blogg tidigare så är det på tiden att göra det nu…

Jakten på 100 arter - Intressant sportfiskeblogg med ovanlig inriktning

Vintern är utan tvekan den tiden på året jag tillbringar mest tid framför datorn. Det är då jag surfar runt och letar information eller bara söker efter trevlig läsning. Att det finns gott om bra och trevliga sportfiskebloggar har jag vetat sedan länge. Otaliga är de bloggar man varit in och tittat på och de man fastnat för har man sedan hittat tillbaka till med jämna mellanrum. De flesta av dessa bloggar har ett innehåll som påminner en om sitt eget fiske.

En blogg som avviker i det avseendet men ändå fascinerar mig på något sätt är Jakten på 100 arter. Jag tycker för det första att bloggen är proffsigt uppbyggd i sin utformning. Bra språk, flitig uppdaterings frekvens och trevliga bilder är andra plus. Men det som är intressantast är givetvis innehållet, i detta fall den ständiga jakten på nya arter.

Fast jag själv inte har den ambitionen att jaga nya arter i mitt fiske så drar man sig som läsare ändå med i Patriks jakt. Man märker tydligt att han är seriös och målinriktad i sitt fiske vilket är något är något jag gillar, oavsett vilken typ av fiske det gäller. I nuläget är Patrik uppe i 71 arter och jakten mot de 100 går vidare. Kort sagt en bra blogg som förtjänar att lyftas fram i rampljuset…

Tankar och målsättningar inför 2014

Ett nytt år med nya möjligheter står nu framför dörren. Jag känner mig faktiskt rätt splittrad i skallen när jag tänker på fiske i dagsläget. Mycket man vill göra men frågan är hur det blir i slutändan. Att jag legat lågt med mitt fiske nu en längre tid är delvis en medveten vald taktik. Förhoppningen är att denna fisketorka skall leda till ett allt mer ökat fiskesug lagom tills då solen börjat värma och snön försvinna från isarna. Fram till dess är varje fiskepass en bonus. Därefter börjar allvaret.

Förutsättningarna inför året är annars mycket goda för min del. Jag tänker speciellt på tiden, den eviga bristvaran som går alldelens för fort då man har kul, och fiske är ju kul. Som det ser ut kommer jag under en längre tid kunna lägga upp mitt fiske nästan precis som jag vill. Tanken är att jag skall vara tjänstledig från mitt jobb under ett halvår med start från påskveckan. Detta kommer givetvis skapa bättre förutsättningar för fisket. Nu är ju fisket inte allt i livet (fast man ibland kan tro det) och det finns andra saker som jag också ser som viktiga så inte alls säkert att jag kommer fiska så mycket mer än tidigare. Den klart största fördelen som jag ser det är att jag nu lättare kan fiska på rätt plats vid rätt tidpunkt. Något som annars kan vara mycket svårt, speciellt runt lektiderna då vissa fiskeställen bara håller bra fiske under några dagar. Min tanke är att fiska rätt intensivt under de korta heta perioderna medans jag däremellan kan syssla med annat.

Under de två senaste åren har jag helt missat det s.k förleksfisket, dvs. tiden från det att isen gått upp tills dess att fisken lekt klart. Ett fiske som jag tycker kan vara riktigt intressant om än lite klurigt emellanåt. Kanske kan jag tajma in detta fiske bättre i år?

Bilden är tagen i ett mindre vatten där jag vissa år lyckats få rätt fina gäddor och abborrar. Fisket här kan variera rejält från år till år. Ibland får man massor av fisk medan man andra år knappt får någonting alls. Likaså med storleken, mest smått med ett eller annat undantag.

Vad har jag då för planer och mål med mitt fiske? Nja just nu har jag inte satt upp några som helst konkreta mål som att exempelvis ta ex antal fiskar över en viss vikt eller så. Det är som att dessa storleksbaserade mål inte intresserar mig i dagsläget utan istället är det annat som driver mig. Den största drivkraften i år är att söka nya fiskevatten men även det vanliga som att testa nya metoder/beten och utvecklas som sportfiskare. Målet är att hitta nya intressanta fiskevatten, drömmen blir sedan att hitta rätt vatten där förutsättningarna för att fånga riktigt stor fisk finns och sedan ta rätt fisk där. Hittar man inte nått drömvatten vilket ju är det troligaste kommer jag ändå få en hel del trevliga upplevelser och minnen med mig. Till allra största delen kommer jag fiska artinriktat och då efter stor fisk. Dessa fiskepass kommer som vanligt vara välplanerade där jag gör allt i min makt för att lyckas. Utöver detta hoppas jag på en del mysfisken där resultatet liksom kommer i andra hand. Med detta sagt är det svårt att veta eller ens tro hur fisket kommer att gå. I det stora hela känns det som att 2014 kommer särskilja sig en del mot de senaste åren. Om det blir på ett negativt eller positivt sätt låter jag vara osagt. Just nu känner jag i alla fall ett vilande lugn inom mig omgärdat av en målmedvetenhet och jävlar anamma som väntas på att få släppas loss…

I texten har jag inte nämnt ett smack om de fiskemetoder eller arter jag tänker fiska efter. Detta är en medveten handling från min sida. Kan väl säga så mycket som att det främsta fokuset även i år kommer hamna på några av våra predatorer – rovfiskar.

Hungriga gäddor

Att studera fiskarnas beteenden kan både vara intressant och lärorikt. Som sportfiskare har man helt klart en fördel om man lär sig se mönster i fiskarnas beteenden vid olika tidpunkter och situationer. För två somrar sedan hade jag förmånen att studera en gädda som jag hade i en liten trädgårdsdamm. Höjdpunkten var då man skulle mata den. Det var fascinerande att se hur snabbt den reagerade då man satte ner några småmörtar i vattnet. Var gäddan hungrig så tog den fisken direkt utan minsta tvekan. För varje fisk man matade gäddan med såg man tydligt hur intresset successivt minskade.

Jag provade även att sätta ner ett gäng mörtar och abborrar i dammen samtidigt. De små abborrarna klarade sig längst med livet i behåll medan de populäraste matbitarna helt klart var mörtarna. Något som förvånade mig lite var att gäddan totalt ignorerade då jag matade den med döda fiskar. Det som triggade gäddan däremot var de vibrationer som de levande fiskarna sände ut när de simmade i dammen. En del i förklaringen lär nog vara att vattentempen i dammen var hög. För vilken sportfiskare har inte märkt hur pass effektiva spinnare och poppers kan vara i grunda, varma vatten. Skulle man haft kvar gäddan under hösten hade säkert dess jaktbeteende ändras i takt med att vattentemperaturen sjunkit.

I denna damm levde gäddan under ett par månader. För det mesta stod den still på de djupaste stället under fontänen. Det var riktigt fränt att mata gäddan. Själva plasket då man kastade i en mört fick gäddan att vakna till men det behövdes även lite rörelser/vibrationer under vattenytan innan den gick till attack.

Det var imponerande att se den jaga då den hela tiden lyckades ta sina mörtar. En blixtsnabb attack och så var det hela över. 

Genom åren har man varit med om en hel del hungriga gäddor där man har förundrats över hur aggressiva och hungriga de kan vara. Jag minns en vårvinterdag då jag fiskade tillsammans med Fredrik Sundström runt en grynna i en sjö. Vi hade ute 6 spön runt om själva grynnan. Fisket var ingen höjdare, men vi fick i alla fall 4 hugg under några timmar men bara två olika individer kom upp. Detta berodde på att samma gädda kom upp ur hålet hela 3 gånger! Gäddan kändes tydligt igen då den hade en mindre skada på ena fenan. Ur fiskedagboken hittar jag även följande: ”Gäddan var inte bara aggressiv under isen utan även ovan den. Både jag och Fredrik fick var sitt bett av den då vi skulle ta loss kroken”.

En annan gång jag träffade på en aggressiv och orädd gädda var sommaren 2009 då jag och några kompisar var och fiskade uppe i fjällen. Just den dagen var fisken rejält i stöten. Vi fiskade i en mindre tjärn som var full med abborrar i halvkilosklassen. Men det fanns även en del harrar och gäddor i tjärnen. Då jag håller på att drilla en abborre så ser jag hur en gädda kommer från sidan och klipper abborren. Detta sker bara drygt en meter från land där jag står. Jag står en bra stund och tittar när gäddan försöker vända abborren i käften. Detta går inte speciellt bra då abborren är i största laget för att kunna sväljas. Men gäddan är envis och ger inte upp i första taget, jag drar efter en stund abborren som fortfarande sitter krokad i spinnaren mot mina fötter. Sedan petar jag gäddan lite lätt med mina stövlar men tro inte att den släpper taget för det. Tillslut plockar jag upp gäddan med ett nackgrepp, tar loss den från abborren, krokar loss abborren från spinnaren och släpper sedan tillbaka bägge fiskarna. Ett roligt och udda fiskeminne från en trevlig resa.

Det kanske mest oväntade som hänt mig i fiskeväg hände en sensommardag då jag fiskade i en mindre tjärn. Jag får hugg av en mindre gädda runt halvkilot, betet en mindre Relaxjigg. När jag så har landat den krokar jag försiktigt loss fisken och sätter ner den i vattnet igen. Så långt är allt som vanligt men vad händer sen? Jo gäddan tar sikte på samma jigg som för ögonblicket oavsiktligt befinner sig i vattnet och hugger den distinkt. Strax därefter har jag krokat loss samma fisk inom loppet av några sekunder. Tror inte jag kommer få uppleva något liknande igen.

Man har ju hört och sett filmklipp om historier om gammelgäddor som hugger över en mindre gädda. Själv har jag än så länge inte varit med om det men några gånger har jag haft större gäddor som förföljt och visat intresse när jag drillat en mindre gädda. Av detta får man otroliga adrenalinkickar samt hög puls. Jag tror att en av orsakerna till att detta händer oss sportfiskare förvånansvärt ofta beror på att en krokad fisk uppvisar ett onormalt beteende som i sin tur väcker nyfikenheten hos andra rovfiskar. Flera gånger då jag metat betesfisk har jag fått linan avbiten av gäddor. Huggen kommer oftast då mörten dras mot ytan och resultatet blir nästan alltid ett explosivt och oväntat hugg som resulterar i att linan går av. Gäddan är sannerligen en utpräglad jaktmaskin som i vissa fall kan överraska en när man minst anar det. Förmodligen är detta en av orsakerna till dess popularitet och att den idag räknas som vår populäraste sportfisk.

Tre sköna prylar till isfisket som jag behöver!

Ni som följer bloggen har nog märkt att jag legat riktigt lågt med mitt fiske en längre tid Endast ett fiskepass sedan mitten av november är inte mycket att skryta över. Kort sagt har inte rätta fisksuget infunnit sig och med det har jag inte heller planerat eller tänkt speciellt mycket runt mitt eget fiskande.

Men under den senaste veckan har fiskesuget sakta men säkert börja krypa fram och typisk nog slog vinterkylan till i samma veva. För ett par dagar sedan –31 grader och idag bara några grader mildare och ser man på långtidsväderprognosen så ser det inte alls bra ut ur fiskesynpunkt.

Istället för att fiska i arktiskt kyla får man helt enkelt börja planera och strukturera upp sitt fiske inför året. Att sätta upp mål är något som jag oftast brukar göra, en annan är att studera kartor och pyssla med beten eller göra statistik över mitt fiske. Sist men inte minst det som detta inlägg skall handla om, nämligen framtida eventuella inköp.

Jag har idag 3 prylar på min önskelista som jag känner att jag skulle behöva. Alla sakerna har en gemensam nämnare, nämligen att göra mina dagar bekvämare på isen. Med mindre slit och mer bekvämlighet så tror jag att fiskepassen kan bli trevligare, längre och effektivare.

1. ISBORR

Under en aprildag förra våren fiskade jag tillsammans med Markus Teilus. Med sig hade han en ny eldriven isborr som han hade fått låna för att testa. Jag måste nog erkänna att jag var lite skeptiskt till en början. En eldriven isborr kan det verkligen fungera på 60 cm tjocka isar? Däremot såg borren intressant ut. Vikten var låg kombinerat med ett väl ergonomisk utformat handtag som satt perfekt i händerna.

Jag sneglade mot Markus då han började borra. Isborren åkte tillsynes ljudlöst och med jämn fart genom isen. Att bara slippa röken och avgaserna liksom oljudet som en bensindriven isborr för med sig tycker jag i sig är en anledning att bli nyfiken på en eldriven variant av isborr. Att dessutom slippa tanken på bensinläckage i bilen eller soppatorsk ute på isen är ett annat. Då känns det smidigare att släpa med sig ett batteri istället.

 

Intresserad av denna isborr? Läs i så fall Markus recension i nya decembernumret av Fish Eco Magazine.

Så här ser den ut på bild. ION marknadsförs av Bios i Sverige. En butik som har den i sitt sortiment till ett bra pris är  Orsa Fiskecenter. 

“Detta är i mina ögon ett förträffligt alternativ till de mer vanliga bensindriva varianterna. Dessutom miljövänligare.”

Men det viktigaste är ju trots allt hur isborren fungerar och jag måste säga att det var en fröjd att borra med den. Just jämnheten då den skar genom isen var en härlig känsla, långt ifrån de ibland stötiga och ojämna skakningarna som en bensinborr kan ge i från sig. Efter den dagen visste jag med all säkerhet att nästa isborr jag köper är en eldriven och troligtvis av denna modell. Nackdelen är hur den klarar av kyla. Men eftersom jag sällan fiskar då det är allt för många minusgrader i luften så skulle det knappast utgöra något problem för mig. Värre då för de som ofta åker upp till fjällen eller lakentusiasterna som vågar trotsa kylan. Batteri och kyla går ju sällan i hop och sedan skall ju batteriet också kunna laddas upp mellan fisketurerna.

2. ISFISKETÄLT

För bra många år sedan funderade jag om att skaffa ett tält som man kunde ha med sig ut på isen och sätta upp där. Tyvärr hittade jag inget på marknaden som riktigt passade. Kriterierna var att det skulle ta så lite plats som möjligt och vara lätt. Sedan skulle man snabbt kunna sätta upp tältet och sist men inte minst viktigt klara av lite blåst och stå stadigt på isen.

Nu kanske det finns ett alternativ på marknaden eller till och med två. Jag har sett två olika modeller som nu säljs på marknaden och bägge två ser intressanta ut.

Här är det ena tältet jag hittat som säljs av bland annat Mieko Fishing. Mer intressant info och pris hittar ni HÄR.

Nästa tält är Rapalas egna variant som till stor del påminner om det övre i sin utformning. Säljs av bland annat Grönlunds jakt och fiske.

3. SKÖN STOL

Att kunna sitta bekvämt är viktigt om man tänk tillbringa en heldag ute på isen. Själv har jag en gammal utsliten stol med ryggstöd som nu gått sönder. Därför har jag börjat kolla runt efter en ny stol och i dagsläget lutar det starkt mot denna.

Prologic brukar stå för kvalité. Denna stol  är speciellt anpassad till just isfiske. Känns som ett givet köp för alla inbitna isfiskare. Mer info samt ett förmånligt pris hittar ni på Mieko Fishing.

Återstår att se om jag köper alla grejorna nu i vinter, stolen är prio nummer ett medan tältet och isborren kommer därnäst. Trevlig helg och skitfiske på er, inte minst alla er ismetetörstande sörlänningar som nu äntligen fått fiskbara isar att ge sig ut på.

STATISTIK – En titt på de största gäddornas kondition i ett av mina fiskevatten

Vi vet att gäddornas kondition kan variera väldigt mycket under ett och samma år. Logiskt sett skall gäddorna vara som fetast under Senhöst och vår strax innan lek. Detta har sin förklaring att gäddorna käkar upp sig rejält under hösten då vattentemperaturen sjunker samtidigt som stimmen av betesfisk klumpar ihop sig . På vintern går ämnesomsättningen på sparlåga samtidigt som gäddorna inte ödslar mer energi än de måste på att äta. Detta innebär att gäddorna inte tappar i vikt på alls samma sätt som de skulle gjort mitt i sommaren då vattnet är som varmast fastän de har ont om föda. Senare fram mot våren lägger istället de större gäddhonorna på sig några extra kilon i form av rom. De är då chansen finns att ta de allra största gäddorna, de som är sprängfyllda med både rom och föda. Efter leken är gäddorna allt som oftast som magrast, de har förbrukat mycket energi under leken, tappat sin rom och inte ätit på ett par veckor. Så fort leken är över börjar jakten på föda. Så här ser det ut i teorin men hur förehåller sig det hela i verkligheten?

Jag har med åren allt mer börjat inse att skillnaderna varierar rätt friskt beroende i vilket vatten man fiskar i. Det enda man vet med säkerhet är att de största gäddorna är fulla med rom strax innan leken och att de i regel är som magrast just efter de lekt. Efter leken kan gäddorna i vissa vatten snabbt käka upp sig medans de i andra vatten förblir rätt magra ändå tills hösten då de istället lägger på sig rejält i vikt. Gäddorna slutar ju inte äta på vintern men mina erfarenheter säger att de ismetegäddor jag fått överlag visar betydligt mindre bukfylla än exempelvis höstgäddorna.

Vad kan man som sportfiskare då ha för nytta av sådana här iakttagelser? Är man observant och noterar skillnaderna i gäddornas kondition under året så kan man hitta ett mönster. Gör man detta så är nästa steg att planera sitt fiske utifrån dessa betingelser, dvs. att fiska i rätt vatten rätt tid på året. Varför nöta hårt under sommaren i ett vatten då man vet att gäddorna i regel är klart fetare där under hösten? Bättre då att låta gäddorna vara i fred och istället fiska i vatten där man vet att skillnaderna är mindre mellan sommar och höst.

I den sjö jag lagt ner flest fiskepass de senaste åren har jag märkt att skillnaderna inte tycks vara speciellt stora. Här kan man få välnärda gäddor under sommar, höst och vinter. Men samtidigt kan gäddorna här också vara rätt magra. För att få svart på vitt och se hur det verkligen förhåller sig har jag fört statistik över mitt fiske i sjön. Totalt har jag fått 31 gäddor över 7 kilo var av jag kollat längden på 27 stycken. Här nedan kommer jag delge er lite statiskt samt 4 frågeställningar utifrån dessa 27 gäddor.

Statistiken bygger på gäddornas Fultonvärde. Jag har tidigare skrivit en artikel i ämnet som går under namnet Gäddans kondition ett tecken på vattnets potential. I artikeln skriver jag bland annat hur man räknar ut Fultonvärdet samt redovisar min egengjorda konditionstabell för gädda. Läs gärna den artikeln om ni inte gjort det tidigare.

Så här ser min konditionstabell ut.

0 – 0.59        Mycket låg konditionsfaktor
0.60 – 0.65   Låg kondition
0,66 – 0,70   Medelgod kondition

0.71 – 0.75   God kondition.
0.76 – 0.90   Mycket god kondition.

0.91 -           Extrem kondition.

1. Hur ser konditionen ut under årets alla månader?

MÅNAD              ANTAL            SNITT          INTERVALL

Januari               5 gäddor             0,70           0,65 – 0,74

Mars                  6 gäddor             0,68           0,65 – 0,74

April                   5 gäddor             0,63            0,58 – 0,70

Juni                    3 gäddor             0,69            0,63 – 0,79

Juli                     2 gäddor             0,67            0,58 – 0,76

September         4 gäddor              0,68           0,65 – 0,69

Oktober              1 gädda              0,65            0,65

November           1 gädda              0,68            0,68

Totalt:              27 gäddor              0,673

Kommentar: Jag hade inte förväntat mig att fultonvärdet skulle vara som lägst under april. Men samtidigt så har några av mina aprilgäddor varit rejält magra och inte heller har de sett speciellt romstinna ut. Frågan är om jag har haft oturen att fått fel gäddor eller om de allmänt går på diet under våren i detta vatten?

Enligt min gäddtabell håller gäddorna i denna sjö en medelgod kondition vilket jag också tycker stämmer väl med verkligheten. Man ser dock en stor variation (0,58-0,79) vilket inte förvånar mig då jag i liknande vatten sett samma mönster. När man fiskar mycket i ett vatten kan man såsmåning om börja se egenheter i gäddornas utseende. Det kan vara i färgteckningen eller kroppsformen. Just i denna sjö har jag märkt att vissa gäddor kan ha rejäla välfyllda bukar men trots detta inte väga så mycket som man skulle kunna tro. Anledningen är att gäddorna här sällan eller aldrig blir så där grova över ryggen, ni vet så där köttiga och bitiga som de kan bli i rätt vatten.

 

2. Hur är skillnaden i kondition mellan isfisket och fisket i öppet vatten samt mellan olika fiskemetoder?

Isfiske:                                 0,671

Fiske i öppet vatten:              0,676

Totalt:                                  0,673

Ismete:        17 gäddor          0,67

Trolling:         7 gäddor          0,68

Vertikal :        3 gäddor          0,66

Kommentar: Även här är skillnaderna förbluffande små. Lite överraskande ändå då jag tycker att höstgäddorna överlag har varit mer bukfyllda än de man tagit från isen och under sommaren. Men Fultonvärdet är trots allt något högre på de gäddorna jag tagit på trolling och där ingår ju flera höstfiskar.

 

3. En viktig och intressant fråga är om gäddorna börjar magra då de blir längre?

7 – 9,5 kg           98 – 110 cm              21 gäddor     0,674

9,5 – 12,5 kg     110 – 120 cm               6 gäddor     0,665

Kommentar: Glädjande nog så ser man här ingen märkbar skillnad i detta avseende.

 

4. Sist men inte minst viktigt är frågan hur ser gäddornas kondition ut över tid?

2010          4 gäddor         0,71

2011          9 gäddor         0,69

2012          5 gäddor         0,67

2013          8 gäddor         0,65

 

Trenden är tydlig när det gäller gäddorna i denna sjö. De har blivit magrare med åren.

Här en gädda som jag trollade upp förra sommaren. 115 cm och 9600 g blir ett F-Värde på 0,63 vilket ligger rätt nära 2013 års medelvärde men desto längre ifrån 2010 års snitt.

Kommentar: Här ser vi dock skillnader och trenden är klar, gäddorna har blivit magrare här med åren. Detta är en intressant iakttagelse och min känsla innan jag fick denna statistik var att detta också skulle vara fallet. Man ser en tydlig trend år efter år att konditionen har försämrats. Jag som fiskat i sjön har märkt en rad oroväckande saker. För det första så har fisket blivit sämre och svårare. För det andra så hittar man gäddorna inte på samma platser längre, speciellt under sommar och höst. En tänkbar förklaring skulle kunna vara ett allt hårdare fisketryck men det tror jag inte riktigt på. Jag har inte märkt att det skulle ha fiskats hårdare de senaste åren. Vad det gäller mitt eget fiske så har jag försökt sprida ut mitt fiske över stora delar av sjön. Sedan har jag med flit inte kört allt för många pass under kort tid utan istället spridit ut mina fisken över tid och även växlat fiskemetoder för att inte störa fisken allt för mycket. Vad det gäller ismetet så har har jag fiskat ensam med några få undantag.

Vad är då anledningen till nedgången? Jag är ganska säker att det till största delen beror på en nygammal art som tagit sig in på arenan och helt enkelt börjat konkurera med gäddorna i vissa områden på sjön. Jag tänker på gösen, när jag fiskade första gången här 2008 så träffade jag några äldre människor som berättade att gösen börjat komma tillbaka i sjön. Man fick allt fler gösar på i näten och även en och annan på sportfiske. De senaste tre åren har jag fiskat med båt i sjön och kunnat se hur gösbeståndet fullkomligt exploderat. Stora delar av sjön, speciellt de djupare delarna ser man väldigt mycket gösekon på lodet. De är mestadels smågösar från nått hekto upp till knappa kilot. Helt klart har gäddorna här fått en konkurrent och man vet ju att ett vatten bara har plats för ett visst antal kilon rovfisk. Och maten skall ju räcka till alla. Mina funderingar om detta, att gösarna inverkar negativt på gäddfisket i sjön började komma 2011-2012. Därefter har jag forskat inom området och fått indikationer att detta inte är ovanligt, speciellt i södra Sverige där gösarna gått fram i vissa vatten medans gäddorna har fått stryka på foten. Här uppe i norr är detta ovanligt med tanke på att det finns få vatten med gös överhuvudtaget. Framtiden är dock oviss då gösbestånden här uppe verkligen går upp och ner. För tillfället är det mycket smågös i sjön men hur framtiden blir för gäddorna är svårt att veta.

Om det är någon som tror på denna teori om att gösens intåg i sjön har påverkat gäddans kondition eller har några synpunkter så skriv gärna en kommentar eller släng i väg ett mejl.

Årets första fiskepass

I början av veckan var jag ute på årets första fiskepass. Det har varit dåligt med fiske för mig den senaste tiden så därför kändes det extra skönt att äntligen få komma sig ut på isen. Egentligen borde jag ha tagit mig ut fler gånger då vädret har varit så pass milt som det varit de senaste veckorna. Men tyvärr har motivationen inte varit tillräcklig plus att jag känt mig rätt trött och sliten.

Nu till fisket. Ismete efter gädda stod på agendan och eftersom jag inte orkat fixa levande betesfisk så fick jag nöja mig med dött agn, något som tidigare visat sig fungera på denna plats. Det dröjde inte länge innan en av vipporna började röra sig så smått. Fisken där nere var riktigt försiktig och spottade direkt. Lirkade sedan lite med mörten genom att höja och sänka den till botten. En kort stund därefter kände jag att fisken åter var där. Direkt som den började ta lina satte jag in mothugget och nu satt den där. Fighten blev rätt odramatiskt och motståndet där nere fick mig att misstänka något annat än gädda.

Årets första fisk blev denna vackra lake. Vikt 2120 g.

Resten av dagen bjuder inte på så mycket action vilket jag inte heller hade förväntat mig. Fisket denna tid på året och på denna plats är inte det lättaste. Normalt få hugg men i gengälld chans till desto finare fiskar. Därför höjs pulsen rejält vid varje hugg.

Nästa fisk kommer då jag smyger runt mina hål och drar lite i linorna, ett knep som rätt ofta ger utdelning. Nu är det däremot fråga om en gädda, en rätt ordinär fisk på knappa 4 kilo. Inget dramatiskt i sig innan jag ser vad den råkat ut för.

Bitmärket var mäktande imponerande! Måttade bredden med händerna och fantiserade sedan hur stor gäddan kan ha varit. I min fantasi vägde den långt, långt över de där 10 kilona. Frågan är hur stor den är i verkligheten?

Vetskapen om att det går en storgädda i området och det faktum att jag genom åren fått ett par grisar här gjorde att jag nötte på ett tag till. Men tyvärr uteblev storgäddan idag, jag får dock ytterligare en 4 kilos innan jag packar ihop grejorna för dagen.

Det känns skönt att vara i gång med fisket igen efter nästan två månaders uppehåll. Mitt löfte får väl bli att det inte kommer dröja lika länge tills nästa fiskepass, fast blir det nu så kallt som de lovar framöver lär det inte bli nått fiske under de kommande veckorna, sedan vinter OS snart också. Så det är nog ingen risk att jag kommer att fiska ihjäl mig den närmsta tiden. Får väl ta igen den förlorade fisketiden längre fram då solen börjat värma så smått…

Ett par ljus har tänds i mörkret!

Fria vandringsvägar för fiskarna i våra rinnande vattendrag är idag långt ifrån en självklarhet. Kan det bli en ändring på detta månntro?

Som naturvän och sportfiskare blir man riktigt beklämd över hur illa det ser ut med lagstiftningen gällande våra vattenkraftverk. Lagarna och vattendomarna är uråldriga och jämfört med många andra länder visar Sverige en passivitet som får oss att närmast framstå som ett U-land. Men nu finns det äntligen ett hopp om att det kan bli ändring på detta. I oktober kom nämligen regeringen med en omfattande utredning ”vattenverksamhetsutredningen” där man föreslår en rad skärpta miljökrav för vattenkraftsindustrin. Glädjande och inte en dag för sent!

Men för att detta skall bli verklighet är det viktigt att vi alla hjälps åt och visar vårt stöd. Därför är det glädjande att se olika miljöorganisationer tillsammans med sportfiskarna engagerat sig i frågan.

Så här skriver Fiskejournalen som är den sportfisketidning som oftast går i bräschen för olika miljöfrågor:

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Nu eller aldrig – Vi behöver din hjälp!

Publicerad 22:07 - 2013/12/27

Det är hög tid att fria vandringsvägar och ekologisk hänsyn blir en verklighet inom vattenkraften. Därför ber vi nu dig att – tillsammans med oss och miljöorganisationerna – hjälpa till att uppmuntra våra beslutsfattare.

Under årens lopp har de flesta industrier i Sverige varit tvungna att anpassa sig i takt med att miljökraven har ökat. Detta har vattenkraftsindustrin kunnat strunta i, man har ju kunnat hänvisa till sina urgamla privilegiebrev och vattendomar. Över 95 procent av Sveriges vattenkraftverk har kunnat drivas utan några miljöhänsyn, helt enkelt eftersom de fick sina tillstånd innan miljöbalken kom till. Det betyder bland annat skadliga variationer i vattenflödet och att vi har tusentals kraftverk i Sverige som saknar passager för fiskar och andra djur. Vid de fåtal som har en passage, saknas ofta en fungerande väg för fisken nedströms. Resultatet blir fiskfärs i turbinerna.

Ljus i tunneln!
Tillsammans med Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Älvräddarnas Samorganisation, Världsnaturfonden WWF, Östersjölaxälvar i samverkan och Naturskyddsföreningen, har vi under lång tid kämpat för att vattenkraften ska börja ta miljöhänsyn. Nu kan det bli verklighet. I oktober presenterade regeringen en revolutionerande utredning: ”Vattenverksamhetsutredningen”. Utredningen föreslår skärpta miljökrav för vattenkraftsindustrin, med målet att återfå den biologiska mångfalden i våra utbyggda vattendrag.

Ny lagstiftning ett måste!
Men det får inte stanna vid en utredning. Det måste till en ny lagstiftning, som möjliggör en mer hänsynsfull elproduktion.

Därför behövs nu din hjälp!
Visa ditt stöd för en ny lagstiftning genom att skicka vårt färdiga brev till de ansvariga ministrarna.
Du klickar snabbt och enkelt iväg brevet genom att fylla i namn och e-post här nedan!

 Klicka på länken  http://fiskejournalen.se/nu-eller-aldrig-vi-behover-din-hjalp/så kommer du till Fiskejournalens sida där du lätt skickar ditt brev samt delar budskapet vidare på Facebook.

Viktigt att vi alla hjälps åt. Hoppas att ni tar den lilla tid som behövs för att vara med och påverka. Tack så mycket!

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Ytterligare ett ljus tändes i mörkret när S-Politikern Karin Åström gick ut och uttalade sig i den mycket känsliga frågan kring det så kallade fritidsfisket med nät och laxfällor. I mina ögon var detta ett modigt och förnuftigt beslut som någon politiker borde ha tagit tag i långt tidigare. Men bättre sent än aldrig, bra jobbat Karin!

NSD skrev en artikel om detta nyligen där rubriken löd S-Politiker vill förbjuda laxfiske på fritiden. Innehållet i själva artikeln är det inget fel på, tvärtom men rubriken kan lätt misstolkas om man inte vet bakgrunden i frågan.

Inte helt oväntat finns det en del kommentarer att läsa under artikeln, detta är som sagt en känslig fråga för många. Vem har egentligen rätt till laxen? Räcker den för alla? I min värld så tycker jag att yrkesfiskarna skall ha sin del, ja de har ju fisket som yrke och så länge det är på det viset är det bara att acceptera detta. Dessutom har dom idag en rad begränsningar och kvoter att följa. Värre är det med fritidsfiskarna som kan härja och vraka lite hur som helst, visst det finns personer som nöjer sig med ett nät som de lägger ut någon gång då och då men tyvärr har det konstaterat alldelens för många fall där man tar upp mängder med fisk för att sedan sälja svart. Det har gjorts beräkningar kring detta som tyder på att fritidsfisket står för en stor del av allt fiske vilket i mina ögon inte känns rätt. Något som slår mot yrkesfiskarna lika mycket som hos sportfiskarna som vill ha laxarna upp i älvarna. Och gällande sportfisket så ser jag bara där jag bor i Överkalix, ett mindre samhället beläget vid vår naturälv Kalixälven och dess biflöde Ängesån. Är det mycket lax i älvarna så kommer det hit mer folk vilket generar i viktiga pengar till en redan fattig och hårt utsatt kommun där befolkningen stadigt gått nedåt senaste åren. Det finns otaliga exempel världen över där man räknat på hur mycket mer pengar man kan tjäna på turism och sportfiske gentemot yrkesfisket. Skillnaderna är i många fall gigantiska.

Kanske finns det ändå vissa förhoppningar om framtiden. Tar vi tag i det så kallade fritidsfisket samtidigt som vi ger fisken fria vandringsvägar upp till lekplatserna så kommer våra älvar bli betydligt mer levande, både under och ovan vattenytan…