Yttre förutsättningar (Del 2) - Månfasernas betydelse för fisket

2. ISMETE I TEORIN OCH PRAKTIKEN

Månens påverkan/ betydelse för fisket
Det är väldigt många gäddfiskare som hävdar att månens position kan påverka fiskeresultatet. Jag kan tycka att det är en allt för intressant fråga för att ignorera och inte ta på allvar. Det skall sägas att jag inte planerar mitt fiske efter månfaserna vilket till stor del har att göra med att jag vill få fram en så rättvis statistik som möjligt.

Under 2016 gick jag igenom mina tjugo största gäddor tagna från isen och fann då en del indikationer att vissa perioder tycks vara bättre än andra. Men underlaget var vid den tiden så pass litet så det var svårt att dra några större slutsatser.

Kanske är jag lite rädd för att bli en slav under månfaserna. Jag är redan nog så noga med att hålla koll på mycket annat som väder, vattenstånd, temperatur osv. Månfaserna blir ytterligare en grej, en slags osynlig faktor som alltid finns där oavsett man vill eller inte. En faktor som jag försökt att undvika att följa. Kanske just därför jag dragit ut på tiden att kika på detta ett bra tag. Men nu tog jag tjuren vid hornen och vi skall här se vad jag kom fram till.

Jag har utgått ifrån mina hundra största gäddor. Femtio av dessa är tagna från isen, femtio i öppet vatten. Det var spännande att se vad man skulle kunna få fram och frågan var om man överhuvudtaget kunde dra några slutsatser denna gång?

En månfas varar i 29,53 dagar så jag har delat upp den i 30 dagar där dag 1 är Nymåne och 16 är Fullmåne. Jag har valt att använda mig av två olika tabeller för att få en bättre bild. Bägge tabellerna är uppdelade i fyra perioder vardera. Den första utgår från nymåne och fullmånens start och gäller en vecka framåt medans den andra visar resultatet tre dagar före till tre dagarna efter varje månfas.

	1-8	9-15	16-23	24-30
Isfiske (50)	17	12	13	8
Öppet vatten (50)	12	7	24	7
Totalt (100)	29	19	37	15

	Nymåne 28-4	Halvmåne+ 5-12	Fullmåne 13-19	Halvmåne- 20-27
Isfiske (50)	15	10	14	10
Öppet vatten (50)	8	8	12	22
Totalt (100)	23	19	26	32

Det man kan se här är att veckan efter nymånen är den statistiskt bästa perioden gällande ismete. Däremot är de sista fem dagarna innan nymånen är den sämsta. Just det sistnämnda är ett generellt mönster genom hela min statistik sommar såväl som vinterhalvåret.

När det däremot gäller mitt fiske i öppet vatten så har perioden mellan fullmåne och nymåne gett klart fler stora gäddor än mellan nymåne och fullmåne. Här nedan finns en tabell med alla mina hundra gäddor samt en med mina femtio största tagna från isen. Tabellerna visar hur många gäddor jag har fått över nio kilo under vardera dag (1-30) under ett helt månvarv.

Mina 100 gäddor över nio kilo

1          1

2          6          2 över 12 kg

3          8          1 över 12 kg

4          2

5          8          1 över 12 kg

6          -

7          3

8          2          1 över 12 kg

9          -

10          2          1 över 12 kg

11          -

12          5          1 över 12 kg

13          2

14          2

15          8          1 över 12 kg

16          1

17          2

18          7          1 över 12 kg

19          4

20          5

21          1

22          11          1 över 12 kg

23          6          2 över 12 kg

24          2

25          5          1 över 12 kg

26          2

27          -

28          3

29          1          1 över 12 kg

30          2

Isfiske – 50 gäddor över nio kilo

1          -

2          4          1 över 12 kg

3          6          1 över 12 kg

4          1

5          4          1 över 12 kg

6          -

7          2

8          -

9          -

10          -

11          -

12          5          1 över 12 kg

13          -

14          -

15          7          1 över 12 kg

16          1

17          1

18          3          1 över 12 kg

19          2

20          1

21          -

22          5

23          -

24          -

25          4          1 över 12 kg

26          -

27          -

28          2

29          -

30          2

* Siffran 1 är nymåne dagen medan 16 är dagen då det är fullmåne.

De tio bästa ismetepassen ger vissa svar
För att få ett bättre grepp om när fisket varit som bäst har jag listat mina tio enskilt bästa fiskepass. Här fick jag ett intressant svar. Hälften av mina fiskepass (5st) inträffade dagarna efter nymåne (2,3,3,5,7). Även tiden kring fullmånen har gett fyra kanonfiskepass (15,17,18,22). Endast ett fiskepass (25) som inte låg nära nymåne eller fullmåne.

När har jag fått mina allra största ismetegäddor?
Det man ibland hör och läser är att just dagarna kring fullmåne brukar vara hett om man är ute efter de allra största gäddorna. Tyvärr verkar det inte vara så enkelt, i alla fall inte enligt den statistik jag fått fram. Jag har med sju gäddor som väger från 12 kilo och uppåt och dessa fiskar är utspridda över över alla fyra perioderna. På ett sätt känns det bra att se att det är så vilket visar att det alltid går att få stora gäddor oavsett månfas.

Men även här så finner man ett samband gällande nymåne och fullmåne. Fem av sju gäddor är tagna just i anknytning till respektive månfas. Tre kring nymåne (2,3,5) samt två nära fullmåne 15,18. Tar jag med den gädda på 12,8 kilo som min kompis Mats Honkamaa fick under ett gemensamt pass så blir statistiken ännu tydligare. Den togs nämligen också kring nymånen (5).

Vikter/ Antal	1-8	9-15	16-23	24-30
13-14 kg (1)			1
12-13 kg (6)	3	2	0	1
11-12 kg (9)	3	2	2	2
10-11 kg (16)	8	1	5	2
9-10 kg (18)	3	7	5	3
Totalt (50)	17	12	13	8

Vikter/ Antal	Nymåne 28-4	Halvmåne+ 5-12	Fullmåne 13-19	Halvmåne- 20-27
13-14 kg (1)			1
12-13 kg (6)	2	2	1	1
11-12 kg (9)	3	1	3	2
10-11 kg (16)	6	3	4	3
9-10 kg (18)	4	5	5	4
Totalt (50)	15	11	14	10

Om man skall ta min statistisk på allvar så ökar chanserna gällande riktigt stor gädda när man fiskar dagarna efter nymåne respektive fullmåne. Min allra största ismetegädda är tagen tre dagar efter just fullmåne.

Över 12 kg	1-8	9-15	16-23	24-30
Öppet vatten (11)	3	2	4	2
Isfiske (8)	4	2	1	1
Totalt (19)	7	4	5	3

Över 12 kg	Nymåne 28-4	Halvmåne+ 5-12	Fullmåne 13-19	Halvmåne- 20-27
Öppet vatten (11)	2	3	1	5
Isfiske (8)	2	3	2	1
Totalt (19)	4	6	3	6

Denna lista innehåller samtliga gäddor från tolv kilo och uppåt som jag haft förmånen att själv fånga alternativt bevittnat när någon av mina kompisar fått. Man kan se att det kommit upp flest gäddor under nymåne veckan totalt sett medan fullmåne veckan levererat bäst under fisket i öppet vatten.

14 av 19 gäddor (77%) är tagna från ett par dagar innan fullmåne eller nymåne framåt sju dagar. Under de resterade tolv dagarna som ligger längst ifrån respektive månfas har det tagits endast fem gäddor.

Det som är lite förvånande är att så pass få stora gäddor är tagna dagarna närmast fullmåne eller nymåne, istället förefaller sig dagarna mitt emellan nymåne-halvmåne+ och fullmåne-halvmåne- vara den bästa tiden. Som man ser så skiljer det sig en del mellan isfiske och öppet vatten. Just i öppet vatten har dagarna innan halvmåne- varit riktigt hett.

Skillnader mellan olika typer av vatten – Sjö eller strömmande vatten
I fiskejournalen skrevs det för några år sedan en artikel kring månfaser och stora gäddor. Man hade då kollat på en massa gäddor från Storfiskregistret. Det man kom fram till där var att skillnaderna var så pass små att det inte gick att säga att någon månfas är bättre än en annan. Kanske är det så enkelt eller så missade man att det är skillnad på vatten och vatten? Tänk om det skiljer sig mellan olika typer av vatten. Strömmande, sjöar, och skärgård? Sedan när summerar allt tar det ena ut det andra så i slutändan blir skillnaderna sammantaget väldigt små.

Det jag fick fram från mina ismetade gäddor visade vissa skillnader men allt för små för att dra någon tydliga slutsatser. Annat var det med mina femtio största fiskar i öppet vatten. Där var skillnaderna så pass markanta att jag tror det omöjligt handlar om en slump. Det generella mönstret totalt sett är att strömmande vatten ger bättre fiske kring fullmånen medan sjöarna levererar som bäst vid nymåne. Sedan tycks olika vatten påverkas olika mycket. Så min känsla är absolut att det kan skilja en del mellan olika vatten eller typer av vatten och i så fall skulle det kunna vara en förklaring att artikeln i Fj inte visade på några tydliga skillnader.

Slutfrågan – Påverkar månfaserna verkligen fiskeresultatet?
Resultatet blev väl kanske inte så häpnadsväckande just gällande ismetet men visade ändå på en del skillnader. Däremot var det desto intressantare när det kommer till fisket i öppet vatten. Just att månens betydelse för fisket är större när man fiskar i öppet vatten tycker jag låter fullt logiskt.

Speciellt under fullmånen som lyser ner mot vattnet som en slags lampa. Minns när jag fiskade mycket lake tidigare hur fullmånen kunde få igång lakarna rejält när man bottenmetade. Däremot var fullmånen sällan bra senare under vintern när det var snö och is. Jag har även haft några grymma abborrfisken i skymningen vid fullmåne. Men den mesta fisketiden efter gädda lägger man ju under dygnets ljusa timmar och då kanske månfaserna inte har någon betydelse? Eller så är det precis tvärtom?

Det skall tilläggas att jag aldrig har drivit riktat gäddfiske i mörker under sena kvällar/ nätter. Det hade varit intressant att veta hur fullmånen påverkar fisket då. Är det någon som har erfarenheter kring detta så hör gärna av er.

Tillbaka till slutfrågan. JA jag tror att månfaserna kan styra fiskeresultatet men att det inte är så enkel som att det automatiskt gör det hela tiden på exakt samma sätt utan att det finns skillnader och variationer. Här blir utmaningen att hitta dessa skillnader. Det finns således mycket att fundera på här. Exempelvis om månfaserna styr fiskarnas aktivitet mera under olika tider på dygnet eller under olika årstider och månader?, Även som jag varit inne på här tidigare, skillnader mellan isfisket kontra fiske i öppet vatten? Kan vissa vatten påverkas mer än andra? Hur som helst så är det ett intressant ämne som har gett mig en hel del överraskade och lärorika svar.

Kan/bör man planera sitt fiske utefter månfaserna?
Kan/ skall man då planera sitt fiske efter den månfas man tror är bäst?
Korta svaret blir NJA, i vissa fall tror jag det men inte rent generellt. Däremot har man nu fått fram en tydlig statistik som visar att man lyckas klart bäst under säg fullmåne i ett vatten och så kanske har man något annat vatten där det är nymåne som varit bäst, JA då kan det absolut värt att ta med det i beräkningen innan man väljer vart man skall fiska.

I mitt fall har just detta varit det som stuckit ut så pass mycket att jag hajat till. Kanske borde jag då utnyttja detta i framtiden? Har man ändå tänkt fiska så blir det ju mer en fråga var du skall fiska än om du skall fiska eller inte. Så ni som har underlag att få fram statistik kring månfaserna, glöm inte att kolla specifikt hur det sett ut i varje enskilt vatten. Hittar man skillnader där så kan du garanterat dra nytta av det i framtiden.

Statistikens faror och risker
I mitt fall har jag hittills inte försökt styra mitt fiske efter månfaserna. Men säg att man nu fått fram statistik som tydligt pekar att det är klart bäst att fiska kring en viss månfas i ett visst vatten. Ja då är det ju lätt att man bara fiskar där vid exakt samma dagar under varje månvarv och nu kommer ju statistiken visa ännu tydligare på det man redan fått fram och tror på och då blir det hela på nått sätt lite missvisande eller vinklat.

För att få fram en så rättvis bild som möjligt så skulle man behöva fördela fiskepassen jämnt under hela perioden. Egentligen skulle jag behöva gå igenom alla mina fiskepass och se hur många pass jag lagt varje dag under ett månvarv men det kräver ju massvis med tid. Statistik är bra på många sätt men likafullt går den att förvrida och vinkla på olika sätt och vis, både avsiktligt och oavsiktligt.

Haka inte upp dig enbart på månfaserna utan se det bara som en del i det hela
Jag tror man skall tänkta på att månfaserna bara är en i raden av faktorer som spelar in i fisket. Lägger man allt för stor vikt på bara en sak så riskerar man att tappa fokus på annat. Börjar man tro att det bara går att lyckas om inte månfasen är rätt så kan fisket bli mera som ett tvång. Skulle man inte lyckas då heller så blir man nog lättare bli knäckt. Fiskedagarna blir ju också färre och man riskerar att missa de dagar som hade alla andra parametrar som indikerade på ett bra fiske. Det gäller att se helheten och sedan väva in alla bitarna på bästa möjliga sätt. Och där blir månfasen bara en del i det hela.

Diagram över mina 50 största gäddor från nio kilo och uppåt

Månfas 1 är nymåne och 16 är fullmåne.

Röda staplarna visar när jag fått gäddor som väger över 12 kilo.

Diagram över mina 100 största gäddor från nio kilo och uppåt

Månfas 1 är nymåne och 16 är fullmåne.

Blå staplarna är gäddor tagna från isen och de gula är gäddor tagna i öppet vatten

Röda staplarna visar när jag fått gäddor som väger över 12 kilo.

Årskrönika 2023

Då vi nu börjar närmar oss slutet av året så följer jag slaviskt traditionen med en årsrapport. Detta blir således min femtonde årsrapport sedan jag började skriva här. Nästa år fyller alltså Fiskelycka i Norr hela 15 år. Inte klokt hur snabbt tiden gått, tanken att jag haft denna sida i nästan en tredjedel av mitt liv känns smått overklig.

KORT OM ÅRET OCH FÖRVÄNTNINGARNA SOM FANNS INNAN
Inför året siade jag om ett år med mycket fiske på platser jag ej fiskat på förut. Likaså fiska mer i mindre vattendrag och fokusera på lite olika arter beroende på säsong och årstid. Resultatbaserade mål skulle begränsas och istället var det lärdomar, upptäckarlust och glädje som skulle prägla året. Höll jag mig då till planen?

Tja det kan jag nog säga att jag till stora delar gjorde. Fiskesuget fanns där lite mer ofta än tidigare år men ändå har jag inte fiskat mera än tidigare år. Dessutom har jag haft fler potentiella fiskedagar då jag gått ner i arbetstid från 100 till 85%. Varför har jag då inte fiskat mera än vad jag gjort?

Kanske är det ett ålderstecken eller att jag nu fiskat allt för länge. Detta år har blev speciellt på ett negativt sätt då fiskesäsongerna jag hade i tankarna inte blev som jag hade hoppats på. Vintern blev en utdragen historia och våren kom tidigt vilket drabbade ismetesäsongen. Sommaren kom sent och när den väl kom så gjorde den med värsta värmeböljan. Gäddfiskesäsongen blev kort och när jag sedan i juli tänkte satsa på abborre så kom regnvädren på räls och värst var det givetvis under mina två första semesterveckor. Då tappade jag suget faktiskt och började invänta hösten och gäddfisket. Väntan blev lång då sommarvärmen helt plötsligt infann sig under slutet av augusti och en bit in i september. Tänkte att när väl kylan kommer så kan det bli hett.

Tog till och med ledig en vecka för det men vad händer, jo det kommer värsta höstregnet med över hundra millimeter på mindre än en vecka! Sedan blev det riktigt kallt och bara några veckor senare kommer snön och isarna började lägga sig.

Idag är det inte mängden fiskpass som känns viktig, istället är det mer fråga om att jag försöker fiska då lusten faller in och när förutsättningarna för ett bra fiske känns rätt. När fiskesuget finns där behöver jag inte alltid fiska utan kan lika gärna planera mitt fiske, skriva om fiske eller bara åka ut och rekognosera nått fiskevatten som jag har i tanken utan att ens blöta kroken. Passionen för fisket skulle jag säga är minst lika stark idag som när jag var tonåring. Skillnaden är att det idag ofta tar andra uttryck än själva fiskandet.

Så att det inte blev mer fiskedagar för mig beror nog på två saker, dels usla yttre förutsättningar samt lite av mitt tidigare resonemang ovan. Men visst blev det en del fiske vilket jag nu kommer till…

ISFISKET
Jag måste erkänna att isfisket idag inte är lika lockande som det en gång var. Framför allt under den alltför långa vintern som råder där jag bor. Men när solen börjar värma och snön smälta undan brukar suget infinna sig och då blir det ofta en hel del fiske under en period. I år blev den perioden väldigt kort då mars var kall och väldigt snörik. Sedan blev det riktigt varmt från mitten av april framåt. Som vanligt satsade jag främst på gäddfisket och ismete. Blev även lite pimpelfiske efter främst agnfisk.

Jag har ju lyckas riktigt bra med mitt isfiske denna tid nu några år men i år gick det sämre. Kanske inte så konstigt då jag tänker efter. Åren 2020, 2021 och 2022 bjöd alla på rätt bra förutsättningar med stabila isar och rätt lite snö sista veckorna. Detta år blev mer likt 2018 om än inte lika extremt med mycket snö och vatten på isarna. Är det fina isar så blir fler vatten tillgängliga och man kan planera bättre. När säsongen blir kort är risken större att man inte lyckas pricka in de bästa perioderna då gäddorna är i stöten. Så med tanke på hur det såg ut ger jag ändå denna säsong godkänd.

Årets största gäddan från isen vägde en bit över 10 kilo.

Toppfisken för säsongen vägde 10120 gram och mätte 111 centimeter. Längsta fisken blev en mager rackare på 118 cm som bara vägde dryga 9 kilo. Sedan fick jag flera gäddor mellan åtta och nio kilo. Så inte helt illa pinkat. Men hade gärna sett en bättre toppfisk för att känna mig riktigt nöjd. Men fick uppleva några härliga dagar ute på isen för vädret var verkligen magiskt från påsk och två veckor framåt innan isarna blev för dåliga.

SOMMARFISKET
Som jag skrivit tidigare så blev denna sommar inte alls som jag hade tänkt det. Men från mitten av juni till andra veckan i juli när vädret var som bäst fiskade jag på rätt bra. Först gäddfiske under knappt två veckor men när vattnet snabbt blev för varmt till det så sadlade jag om till abborre och lite gösfiske.

Förra året hoppade jag helt gäddfisket under sommaren men i år fanns suget där men säsongen blev väldigt kort. Fisket var lite upp och ned men jag lyckades pricka in några bra fiskepass som gör att jag känner mig rätt nöjd över säsongen. Fick även lura upp en del skapliga gäddor där den största passerade tvåsiffrigt.

Det blev några hyggliga toppfiskar under juni månad. Här den näst största som vägde just över nio kilo. 

Men sommarens största fokus skulle ju handla om abborrfisket. Det blev en del pass under ett par veckor men sedan dog det hela ut. En avgörande orsak var främst vädret. Regn, blåst och kyla gjorde att lusten försvann. Tråkigt.

En del i mitt abborrfiske detta år skulle vara spinnfiske från land i några nya småvatten. Just den biten klarade jag av. Testade tre tjärnar samt ett rinnande vatten. Som vanligt med nya vatten är det oskrivna kort så utfallet blev varierat. Jag är ändå rätt nöjd med resultatet men framför allt att jag kom mig för det jag hade tänkt. Däremot blev det inget riktat abborrfiske från båt denna sommar.

I en mindre till syntes oansenlig tjärn visade det sig bo riktigt fina abborrar. Största abborren mättes till 45 centimeter och vägde 1100 gram. 

Det blev även några vertikalpass efter gös med varierande resultat samt lite mete efter bland annat id. Men överlag fiskade jag väldigt sparsamt från mitten av juli fram till september.

HÖSTFISKET
Inför hösten var jag faktiskt riktigt sugen på fiske igen. Nu hade jag ju legat lågt ett tag och laddat upp batterierna. En taktik som visat sig fungera tidigare. Gäddfisket var nu på tapeten och då brukar jag tagga till lite extra. Det första fiskepasset jag riktade efter gädda var i slutet av augusti. Jag började med att vertikala efter gös men bytte till gäddutrustningen när jag såg ett större eko på skärmen. Det dröjde inte länge innan hugget kom och hösten första hyggliga gädda var fångad. Det blev även en trollingsväng tillsammans med Mats Honkamaa men annars så handlade det uteslutande om spinnfiske från land.

Hösten dröjde när sommarvärmen slog till i början av september. När man ville att vattnet skulle bli kallare blev det nu istället varmare. Detta påverkade gäddfisket ett bra tag då gäddorna var som bortblåsta från de ställen de normalt brukar hålla till på denna tid. Men dom var inte omöjliga att hitta. Jag fick rätt bra sett till mängd men som vanligt när inte vattnet är nog kallt så var medelvikten rätt medioker. Toppfiskarna 112 och 110 centimeter var väl okej men tyvärr var kondisen bedrövlig.

Nu väntade man bara på lite kallare luft och tillslut kom den. Men tyvärr fick vi dryga hundra millimeter regn på köpet. Allt detta lagom till min långledighet då jag planerade att fiska som mest. Minns att jag lite i panik fiskade av några av mina tilltänkta ställen någon dag innan ovädret kom. Tyvärr var fisket riktigt kasst och gäddorna verkade inte finnas där eller så fiskade jag bara dåligt. Ja sen kom regnet och jag började nu nästan ge upp höstfisket.

Men tanken på revansch fanns där och det var nog just den tanken som sedermera skulle rädda upp ett dåligt fiskeår till ett lyckat. För inte var det vädret som räddade mig. Efter syndafloden så höll kylan i sig och redan till den 10:e oktober så var ett snöoväder på väg in. Jag gav nu gäddfisket två dagar innan snöovädret kom vilket jag inte kommer att ångra.

Årets fisk utan tvekan! 14,06 kg och 121 centimeter som kom i grevens tid under årets näst sista spinnfiskepass.

Förra årets höst samt hösten 2020 hade jag riktigt flyt med både väder och fiske. I år var det precis tvärtom och helt ärligt så hade jag inte några större förväntningar efter allt regn å motgångar. Att då en smått overklig gädda skulle uppenbara sig var nästan för bra för att vara sant. Man får helt enkelt nypa sig i armen för att tro det är samt. Att få ta en sådan här fisk efter en tyngre period är en otrolig skön känsla. Jag fick min revansch, likaså ett nytt gäddrekord samt en framtida “boost” i mitt gäddfiske. Ett bevis att man skall tro på det man gör och inte ge upp.

Efter snön fortsatte kylan med minusgrader även dagtid. Nog hade jag kunnat hitta öppet vatten ett tag till men det var inget jag lade energi på. Jag hade fått min fisk och kände mig nöjd och kunde lägga höstsäsongen bakom mig med ett leende. Ibland är det små marginaler när man jagar stora fiskar. Precis så var det denna höst, ja egentligen hela året.

Som vanligt blev det inte mycket till fiske resten av året. Kom i alla fall ut på ett ismetepass där jag blankade.

SLUTORD
Till stora delar känns detta år som ett rätt blekt fiskeår i jämförelse med hur det sett ut tidigare år. Men ni vet ju hur högt jag värderar mina största fiskar och då speciellt gäddor. Därför kan jag inte vara besviken över resultatet. Hellre en riktigt stor gädda än flera stora gäddor känns här mer aktuellt än någonsin.

Fast viktigaste av allt för mig är att bibehålla fiskeglädjen och där tycker jag att man har hamnat rätt. En mix av lite av varje med mest fokus på landfiske. Båtfisket har inte fått så mycket utrymme vilket är både på gott och ont. Kanske det också är främsta anledningen att resultatet inte blev bättre om man ser på mängden “bra fiskar”.

Årets fisk är givetvis min fjorton kilos gädda. En fisk som jag får mig både att drömma och tro att femton kilos “livsmålet” är inom räckhåll.

Årets besvikelser är först och främst vädret och andra yttre förhållanden som oftast inte var med mig under stora delar av året. Det andra är nog abborrfisket. Där hade jag önskat att jag fiskat mera och då främst från båt. Har ju flera nya vatten som jag vill prova. Men dessa vatten finns ju kvar och nu har jag något att sikta på inför kommande år. Kanske mycket för att sommaren blev som den blev så känns fiskesuget redan nu riktigt stort. Detta ser jag som ett positivt tecken som jag förhoppningsvis kommer dra nytta av.

Sist men inte minst vill jag tacka mina fiskevänner för att ni stått ut med mitt sällskap. Även alla ni som följer denna blogg och mitt fiske.

Slutligen önskar jag alla en riktigt GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR. Nu laddar vi om inför ett nytt fiskeår. På återseende...

December - Ovanligt kall period vi är inne i nu...

Under de senaste månaderna har det pratas om värmerekord titt som tätt och hur orolig man är inför framtiden. Visst det går inte att blunda för fakta och vad det gäller konsekvenserna av detta vet vi inte så mycket av ännu.

Det kan ju tyckas lite märkligt att vi här uppe i norra Sverige inte få ta del av värmeöverskottet som bevisligen råder ute i världen. Istället fick vi under oktober ett underskott i månadsmedeltemperatur med hela 4,5 grader! November blev också kallare än normalt och december börjar i samma spår. Den kalla luften har nu även avancerat en bra bit ned i Europa. Nu känns det som att vi är på väg att gå mot världens längsta vinter. Detta är ett bevis på hur komplext vädret kan vara.

Aldrig tidigare har jag upplevt en sådan snabb skiftning mellan årstiderna. Det gick från näst intill sommar till full vinter inom loppet av några veckor.
 
Men visst har vi också påverkats den senaste tiden av ett allt varmare klimat. Man ser tydligt hur trädgränsen kryper allt längre upp på höjden samtidigt som glaciärerna smälter allt mer. Även under ytan ser vi tecken kring detta. I media har det tagits upp om hur bestånden av röding försvunnit eller kraftigt försvagats och ersatts av allt mer harr, sik. Även hur vitfisk som mört, braxen och id tagit mark allt längre norrut. Även gäddan tycks dra nytta av detta och avancerar längre och längre upp i vattendragen.

För tretton år sedan fick jag min första gös. Då var gösbestånden rätt svaga i de flesta gösvattnen, idag ser det annorlunda ut. Gösen har i flertalet vatten bildat starka bestånd och idag är det ingen som höjer på ögonbrynet när någon fångar en gös. Min gissning är att denna ökning beror till klart största delen av klimatet. Gösen leker lite senare då vattnet är runt 14 grader och ynglen gynnas av varmt vatten för att klara av den första sommaren. Sen kan man fråga sig vad som hänt med flera av harrbestånden i mina trakter? Har pratat med flera lokala fiskare som fiskar mycket lax, harr och öring. När harrbestånden började gå nedåt för runt 15-20 år sedan talades det om överfiske. Nu är det få som fiskar harr  men ändå är harrfisket inte alls vad det varit. Finns många teorier allt från överfiske, skogsdikningar och att upphörandet av flottningen skulle ha inverkat negativt. Visst kan vara flera faktorer som inverkar men misstänker att den största och gemensamma nämnaren som påverkat alla vattnen i denna region kan vara så enkelt som vattentemperaturen. Tänker då främst att det blivit varmare somrar och vissa arter gynnas av detta medans andra missgynnas. Och harren är då en av arterna som missgynnas mest av detta.

Även statistiken talar här sitt tydliga språk. SMHI:s mätningar visar att medeltemperaturen ökat i hela Sverige. Men för att få ta del av denna överskottsvärme så måste ju varmare luft komma in över oss. Nu är det flera höstar vi haft riktigt vinterväder med kallare luftmassa över oss. Det känns som att perioderna med milda västvindar kommer allt mer sällan. Just denna farhåga flaggar forskarna för. När vattnet i Atlanten blir varmare leder det till att golfströmmen försvagas och då kommer klimatet för oss bli betydligt kallare. Vi är inte där ännu men tycker skönja en viss tendens. Eller så är det bara en ren slump. Vädret är inte linjärt och det är omöjligt att dra några slutsatser.

En annan sak jag tycker mig märkt är att när väl sommarvärmen kommer så blir det ofta väldigt varmt. Tidigare så hajade man till när termometern passerade 25 grader sträcket, senaste tidens somrar har det kunna vara en bit över 30 grader. Sådana temperaturer var extremt sällsynta förr om åren. Fördelningen av nederbörd är en annan. Det vi ser är att nederbörden ökar med varmare klimat och de senaste åren har det stämt bra här uppe i norr. Man kan alltså konstatera att både värmeböljorna liksom regnen blivit allt kraftigare senaste åren.

Slutligen några ord om mitt fiskande. Här finns det inte mycket att skriva om. Jag har inte fiskat något alls den senaste tiden och förmodligen lär det fortsätta så under resten av året . Man kan väl säga att jag hamnat lite i en “fiskedvala” då jag varken fiskar eller tänker så mycket kring fiske.

Håller på att färdigställa en årskrönika i vanlig ordning. Sedan väntar en julhelg och nyårsafton innan vi går in i nästa år. Väl där får jag tänka framåt och börja längta till det som komma skall. 

På återseende...

2 g. Gäddornas kondition under isfiskesäsongen

2. ISMETE I TEORIN OCH PRAKTIKEN 

När är egentligen en gäddas kondition som bäst? Frågan känns viktig för de som siktar på de allra största gäddorna. Vad man vet är att en gäddas kondition kan variera väldigt mycket under ett år, en gädda som med normal kondition väger runt 10 kilo kan mitt i sommaren i vissa vatten väga 7-8 kilo medan den på senhösten eller strax före leken kan vara uppe över 12 kilo. När den är som fetast tror jag varierar från vatten till vatten. I vissa vatten äter de upp sig väldigt snabbt efter leken och här kan man fånga grova gäddor även mitt i sommaren. Speciellt större djupare sjöar med gott om betesfisk och lite kallare och syrerikare vatten har ibland just den förmågan. Andra vatten som typ älvar och älvmynningar kan gäddorna ofta vara rätt magra sommartid men äter snabbt upp sig under hösten då det samlas enorma mängder mat på begränsad yta. Hur ser det då ut under ismetesäsongen?

Vi jämför gäddornas kondition genom hela året
För att få en rättvis bild över de gäddor jag fångat från isen kontra de jag fått i öppet vatten har jag kollat konditionen på alla gäddor jag fått som vägt från 9 kilo och uppåt. Märkligt nog så hamnade den siffran på exakt 100 gäddor varav hälften av fiskarna är tagna från isen.

Ju fler fiskar man får in i statistiken desto mer intressant blir det. Man kommer närmare sanningen så att säga. Det känns därför bra att kunna presentera denna statistik då den bygger på så pass många gäddor.

Resultatet är tydligt. Snittet på konditionen är väldigt konstant över tid och skillnaderna är egentligen rätt obefintliga.


50 största gäddorna från isen 
13-14 kg     1 gädda       0,71
12-13 kg     6 gäddor      0,76
11-12 kg     9 gäddor      0,72
10-11 kg   16 gäddor      0,72
 9-10 kg    18 gäddor      0,69

Totalt: 50 gäddor      Fulton: 0,714

50 största gäddorna i öppet vatten
14-15 kg       2 gäddor      0,77
13-14 kg       1 gädda       0,72
12-13 kg       4 gäddor      0,83
11-12 kg       4 gäddor      0,73
10-11 kg     17 gäddor      0,70
 9-10 kg      15 gäddor      0,70

Totalt: 43 gäddor     Fulton: 0,717 (längd saknas på sju fiskar)

Mina 100 största gäddor 
14-15 kg       2 gäddor      0,77
13-14 kg       2 gäddor      0,72
12-13 kg     10 gäddor      0,78
11-12 kg     13 gäddor      0,72
10-11 kg     33 gäddor      0,71
 9-10 kg      33 gäddor      0,69

Totalt: 93 gäddor      Fulton: 0,715 (längd saknas på sju fiskar)


Skillnader mellan olika vatten.
För att få en så rättvis bild som möjligt är det viktigt att man fiskar på ungefär samma ställen från isen som man gör under sommarhalvåret. Säg att jag hade ismetat mycket i regnbågsvatten och fått ett gäng gäddor där hade ju statistiken svängt rejält till isgäddornas fördel. I mitt fall skulle jag säga att jag fiskar i rätt lika vatten från isen som jag gör i öppet vatten.

Vi har ju redan konstatera att gäddornas kondition är väldigt lika under året men det gäller ju genomsnittet. Kan det finnas avvikelser mellan olika vatten? Säg att gäddorna är i bäst kondition under vinterhalvåret i ett vatten medans det är tvärtom i ett annat. Min känsla är att det kan vara så i vissa fall. Så jag har kollat upp detta och fann att min känsla stämde men trodde inte att skillnaderna var så pass tydliga som dom visade sig vara.

I ett av mina fiskevatten visade det sig att isgäddorna hade hela 0,5 sämre Fulton värde medans det i ett annat var tvärtom. Där låg isgäddorna 0,3 bättre. Sedan har jag några vatten där skillnaderna visade sig vara rätt obefintliga. Vilka är då förklaringarna till dessa skillnader? När det är så pass många gäddor med i statistiken och avvikelsen är så tydlig tror jag inte det är en slump. Nu kommer vi mer till teorier än vetenskap men har en del gissningar. Vi tar och kikar närmare på de två vattnen med mest avvikelse.

Vi börjar med det vattnet där jag fått gäddor med högsta positiva avvikelsen (+0,3). Med tiden har jag börjat ismeta allt grundare här och då har trenden varit tydlig att gäddorna visar en bättre kondition. Här är vattnet rätt humus färgat och då kanske det är en fördel för de gäddor som håller till grundare. Sedan tror jag det finns tillgång till större bytesfiskar som håller till grundare än djupare. Här känns det som att jag hittat helt rätt när det gäller isfisket, däremot har det varit svårare i öppet vatten.

I det andra vattnet ser vi däremot en tydlig negativ avvikelse (-0,5). Här är vattnet rätt klart och det känns som att gäddorna då håller till djupare och jagar mer pelagiskt. Min känsla i sådana här typer av vatten är att gäddorna oftast har det svårt att jaga framgångsrikt under isen, speciellt år med mycket snö. Här är mönstret tydligt att jag sällan får feta gäddor från isen medans det under sommarhalvåret ofta är det omvända.

På bilderna ser vi en återfångst av samma gädda som fångades vid två tillfällen under ett och samma år. Första gången (11730 g - 120 cm)  i början av april och andra gången i slutet av september (11020 g - 121 cm).

Vad kan man som fiskare lära sig av detta? När man börjar se sådana här mönster kan man som fiskare dra nytta av det och planera sitt fiske allt mer utifrån detta. Då kan det vara så att jag ismetar en hel del i ett vatten medans jag fiskar där mindre under sommar och höst. Det kan också vara tvärtom. Ju mer erfarenhet man skaffar sig desto lättare blir det att få en känsla för vilka vatten som passar för olika metoder och årstider.

Hur ser gäddornas kondition ut under hela ismetesäsongen?
I och med att jag numera väldigt sällan fiskar under vintermånaderna så är det väldigt få gäddor med från vissa månader. När jag kollade samma statistik för tiotalet år sedan såg det ut på ungefär samma vis som nu. Då låg också mars före april vilket ju känns ologiskt. Lätt tänka att gäddorna lägger på sig allt mer rom ju närmare leken man kommer vilket borde innebära att de väger mer i snitt än vad de gjorde en månad tidigare. Kanske är det så att de större feta och romstinna gäddhonorna spar energi och inte behöver äta nu medan de äldre magrare individerna som är på retur är i större behov av att äta och blir således lättare att locka till hugg?

Skall jag försöka dra en slutsats över detta blir den följande: “Jag tror faktiskt inte att gäddorna tappar så mycket i vikt under själva vintern. Anledningen är att vattnet är så pass kallt och gäddorna rör sig mindre och därför blir dess förbränning minimal jämfört med hur det ser ut under sommarmånaderna. Att gäddorna äter även under isen det vet vi men här är min känsla att det sker lite mer slumpartat. Min känsla är att jag mer sällan ser gäddor med stora bukar som indikerar på att dom nyligen käkat när jag fiskar från isen jämfört med öppet vatten. Med detta resonemang blir således sommaren och framförallt hösten det som till största delen lägger grunden för hur gäddorna kommer se ut under vintern.

Kondition – Månad
Januari           1 gädda         0,65
Februari         1 gädda         0,81
Mars             11 gäddor       0,73
April             35 gäddor       0,71
November      1 gädda         0.71
December       1 gädda         0,69

Konditionen försämras ju längre gäddorna blir!
En intressant fråga är om gäddorna håller samma kondition med ökad längd? Här ser man tydligt att konditionen är rätt likartad fram till ca 115 cm för att sedan tydligt försämras. En logisk och enkel förklaring kan vara att det handlar om ålderdom. Vi vet ju att gäddor tenderar att magra allt mera ju närmare livets slutskede de kommer.


Längder - Kondition
100 – 105 cm       1 gädda          0,88 
105 – 110 cm       6 gäddor         0,75 
110 – 115 cm     21 gäddor         0,78 
115 – 120 cm     16 gäddor         0,67 
120 – 125 cm       6 gäddor         0,68 

Konditionen har blivit bättre med åren
Noterbart att att för tio år sedan låg snittet för mina största största ismetegäddor på 0,69.
Idag ligger snittet på 0,71 vilket är tydlig ökning. Jag tror detta främst beror på är att jag med tiden hittat några fler vatten eller platser där gäddorna överlag är grövre i sin form än hur det såg ut tidigare.

Exempel på varierad kondition från ett och samma vatten

I vissa vatten tycks konditionen vara rätt lika gäddorna emellan medans det i andra skiljer sig rejält. 

Här nedan följer några exempel. 

Tips!: Avfärda inte ett vatten för tidigt bara för att några gäddor varit magra och slanka. Det kan även löna sig att leta nya platser i ett och samma vatten samt testa olika djup. Rätt som det är hittar du en bra plats som innehåller både stora och grovvuxna gäddor. 

Här två gäddor i 8 kilos klassen från samma vatten. Det skiljer dock 10 cm emellan fiskarna.

Dessa två gäddor mättes bägge till 116 cm. Den till vänster vägde 11,12 kg (Fulton - 0.71) och den till höger 9,52 kg (Fulton - 0,61).

                                                                                                              

Konditionens betydelse – Längd eller vikt?
Ju fler stora (tunga) gäddor jag klämmer in på min topplistan ju tydligare blir det att konditionen på toppgäddorna höjs. En gäddas längd räcker en bit på vägen men det krävs rätt kroppsform/ ryggbredd också samt att den gärna har käkat nått nyligen. En del kanske tycker det är onödigt att tjata om vikter och kondition på fiskarna. Att istället längden är det mest väsentliga och konstanta måttet att förhålla sig till.

Men har man fiskat gädda länge och riktat fisket efter stora gäddor så blir konditionen ofta en självklar bit att lägga vikt på. Man vill ju se fiskar som sticker ut i mängden för att dom är stora och maffiga. En lång och tanig fisk blir ju lite av motsatsen. Sen så är det ju ytterligare en utmaning att hitta rätta vattnen där gäddorna kan bli grova. Finns ju klart fler vatten med långa slanka gäddor än tvärtom. En sak är dock säker, tänker man rikta sitt fiske efter tunga gäddor så är definitivt konditionen en viktig faktor att ha koll på...

Här nedan finns listan i sin helhet.

ISMETE (50 st)

13,220 KG - 123 CM 0,71          God                       2018-11-24

12,930 KG - 124 CM 0,68          Medel                   2016-04-11

12,830 KG - 118 CM 0,78          Mycket god          2019-04-05

12,460 KG - 113 CM 0,86          Mycket god          2018-04-17

12,360 KG - 120 CM 0,72          God                       2022-04-12

12,250 KG - 118 CM 0,75          God                       2020-04-07

12,100 KG - 118 CM 0,74         God                        2010-03-09

11,730 KG - 120 CM 0,68          Medel                    2019-04-06

11,550 KG - 114 CM 0,78          Mycket god           2022-03-24

11,500 KG - 114 CM 0,78          Mycket god           2020-04-07

11,400 KG - 116 CM 0,73          God                        2022-04-03

11,330 KG - 115 CM 0,74          God                       2020-04-22

11,200 KG - 120 CM 0,65          Låg                       2011-01-10

11,150 KG - 112 CM 0,79          Mycket god          2021-04-08

11,120 KG - 116 CM 0,71          God                      2010-03-22

11,050 KG - 120 CM 0,64          Låg                       2020-04-07

10,940 KG - 117 CM 0,68          Medel                   2021-04-08

10,600 KG - 118 CM 0,65          Låg                       2021-04-16

10,600 KG - 110 CM 0,80          Mycket god         2020-03-26

10,590 KG - 112 CM 0,75          God                      2021-04-16

10,560 KG - 113 CM 0,73          God                      2020-04-07

10,520 KG - 114 CM 0,71          God                      2016-04-10

10,470 KG - 112 CM 0,75          God                      2017-04-17

10,440 KG - 109 CM 0,81         Mycket god          2017-02-14

10,430 KG - 113 CM 0,72          God                      2016-03-27

10,400 KG - 110 CM 0,78          Mycket god         2022-03-24

10,380 KG - 119 CM 0,62          Låg                      2019-04-05

10,280 KG - 117 CM 0,64         Låg                      2020-03-26

10,210 KG - 112 CM 0,73          God                     2019-04-05

10,180 KG - 114,5 CM 0,67       Låg                     2014-04-16

10,120 KG - 111 CM 0,74          God                    2023-04-17

10,050 KG - 110 CM 0,75         God                    2016-03-14

9,920 KG - 111 CM 0,73          God                     2017-04-28

9,880 KG - 110 CM 0,74          God                     2022-04-12

9,780 KG - 116 CM 0,63          Låg                     2020-04-20

9,720 KG - 109 CM 0,75          God                    2022-03-24

9,660 KG - 117 CM 0,60          Låg                     2020-04-07

9,600 KG - 103 CM 0,88          Mycket god        2022-04-12

9,580 KG - 110 CM 0,72          God                     2021-04-16

9,520 KG - 116 CM 0,61          Låg                      2013-04-21

9,440 KG - 108 CM 0,75          God                      2019-04-05

9,430 KG - 108 CM 0,75          God                      2020-04-07

9,400 KG - 112 CM - 0,67        Medel                  2010-03-15

9,370 KG - 116 CM - 0,60         Låg                      2022-04-12

9,330 KG - 111 CM - 0,68         Medel                  2019-04-20

9,300 KG - 108 CM 0,74           God                      2022-03-24

9,250 KG - 109 CM - 0,71         God                      2021-04-08

9,220 KG - 110 CM - 0,69          Medel                  2009-12-05

9,180 KG - 118 CM - 0,56          Mycket låg          2023-04-11

9,070 KG - 115 CM - 0,60         Låg                       2020-04-22

Så här kan man räkna ut gäddornas kondition
Det kan vara intressant att kolla konditionen på gäddorna i de vatten man fiskar i. Då kan man kanske hitta ett mönster hur det ser ut under ett och samma år i ett specifikt vatten. När gäddorna kan vara som fetast respektive magrast. Man kan även jämföra konditionen mellan de vatten man fiskar i. Detta har lett till att jag gjort en speciell gäddskala där jag i grunden har utgått från Fultons formell.

Mer i detta ämne samt hur man räknar ut konditionen på gäddorna finns att läsa i denna artikel.GÄDDANS KONDITION – ETT TECKEN PÅ DITT VATTENS POTENTIAL. Det går även att kolla konditionen på sina gäddor direkt genom en länk här på bloggen. Finns längst ner på sidan. Ytterligare mer info kring detta finner man här KOLLA GÄDDORNAS KONDITION HÄR PÅ BLOGGEN.

MIN KONDITIONS TABELL
0 - 0,59            Mycket låg kondition
0.60 – 0.65      Låg kondition
0,66 – 0,70      Medelgod kondition
0.71 – 0.75      God kondition.
0.76 – 0.90      Mycket god kondition.
0.91 -              Extrem kondition.