Vertikalfiske efter gös

Vädret har sannerligen inte varit något vidare denna sommar. Men så kom högtrycket tillslut med sol och värme. Kanske var det just detta som gjorde att jag fick tillbaka suget efter gösfiske igen. Har varit ute en sväng per vecka de senaste tre veckorna och bottenvertikalat. Resultatet har varit helt okej men hade kunnat bli något riktigt bra tills olyckan var framme. Förmodligen brände jag min efterlängtade vertikal 5:a från Norrbotten. Detta är något som svider enormt, även nu några dagar så här efteråt.

Som man har väntat och längtat, så kom äntligen sommaren.

Första passet blev överraskande bra då jag på några timmars fiske fick ett gäng gösar med två fina toppfiskar.

Första hugget för dagen. 2,52 kg.

En stund senare kom en ännu större. 2,88 kg.

Andra passet var desto segare, ja rent sagt bedrövligt trögt var fisket. Givetvis var jag inte ensam i båten den dagen. Jag hade tänkt att visa Brynolf hur gösfiske går till och nästan lovat att vi åtminstone skulle dra upp ett 20 tal gösar. Det blev ett 10 tal och dessutom var det bara smågösar. Så någon fiskeguide är jag bevisligen inte.

I veckan var jag så ute igen och nu var gösarna rejält på bettet. Rejäla hugg och ofta satt jiggarna långt ner i käften. Jag passade även på att ta med mig några matfiskar hem så nu blir det till att äta gös, något som är riktigt gott. Flera av gösarna var som stöpta i samma form, runt kilot vilket är en bra medelstorlek för detta vatten. Att det simmar klart större gösar än så vet jag men dessa är inte många till antalet och inte lätta att få. Men nu fick jag chansen och efter några minuters kamp tog det slut. Tyvärr fick jag inte en skymt av fisken men alla tecken tyder att det var en gös. Tyngden och  gungningarna var riktigt mäktiga. Det värsta var att stingerkroken hade lossnat så det känns som att jag klantade mig när jag väl fick chansen att ta den fisk som jag så länge väntat på. Nåja får försöka tänka att det kanske var en mätt. trött större sommargädda med solsting eller harpest jag hade på kroken.

Den eviga jakten på regg-abborren fortsätter

Ni som följer bloggen vet att jag jagar en abborre från Norrbotten över regg-vikten 1,6 kilo. Detta är något jag nu gjort en längre tid och det verkar minsann inte vara det lättaste att hitta dessa klunsar.

Nu i sommar har jag gjort en liten seriösare satsning och en del i denna är att fiska i fler vatten än vad jag gjort tidigare då jag lagt mesta fisket i en och samma sjö. Visst skulle det kännas grymt kul att ta “regg-borren” i sitt hemmavatten men samtidigt har jag börjat inse att den chansen inte är speciellt stor. Eftersom jag är lite av en statistiknörd så har jag genom åren snappat upp en del vad det gäller intressanta abborrvatten och de mesta av detta finns dessutom dokumenterat. Listan är lång och jag tror det finns många riktigt bra abborrvatten runt om i Norrbotten. I många av dessa är i säkerligen fisketrycket dessutom väldigt lågt. Sedan finns det ju några mer kända sjöar som levererar riktigt stor abborre år efter år. Själv skulle jag helst vilja leta upp ett “eget vatten” som är mindre känt och lyckas där. Just sånt driver mig mer än att gå den enkla vägen och följa andras spår. Hittills i sommar har jag testat fem nya vatten och resultatet har väl varit skapligt om man ser till hur sommaren varit. Här kommer några rapporter från mina senaste fiskepass.

För drygt 2 veckor sedan var jag med Martin och fiskade i en mindre sjö mitt i ingenstans. Första timmarna fick vi rätt bra med abborre men sen var det som att något hände och fisket blev bara trögare och trögare. Bästa fisken kom upp efter bara en kvart, en fin abborre som föll för en trollad Pesa wobbler i blått.

Det fattades några gram till kilosträcket för denna drygt 42 centimeter långa abborre.

Under förra veckan blev det några fler svängar. Första passet fiskade jag själv i en av de mer oprövade sjöarna jag hittat. Inte ett tecken på jagade abborrar på hela dagen och fastän det var i princip vindstilla så var det inget liv vid ytan. Detta är lite typsikt för denna sommar att de ovanligt låga vattentemperaturen och avsaknaden från högryck gjort att abborrarna sällan går upp och jagar i ytan. Såg även på lodet att fisken stod lite djupare och rätt utspritt. Därför blev det trolling till största delen. Fisket var så där, fick en del abborrar upp till knappa 6 hekto men däremot var gäddorna mer aktiva. Första fisken som högg var just en gädda som jag först tänkte inte var speciellt stor. Tog den hårt och sket i att ta upp mina andra tre spön. Något som jag fick ångra bittert då gäddan drog iväg på en rusning tvärs över alla linor. När jag väl fått in gäddan plus alla andra linor vid båten så går den givetvis loss. Efter ett gäng svordomar och klippta linor så kunde jag börja om på nytt. Tippade att gäddan måste ha vägt minst 6 kilo, förmodligen lite mer än så. När jag en stund senare fick upp en massakrerad 3,5 kilos gädda började jag mer fundera på hur man skulle lägga upp ett gäddfiske i sjön till hösten.

Under helgen fiskade jag med Markus. Vi provade några olika vatten och i det stora hela så var abborrarna inte speciellt huggvilliga. Tror vi fick mer gäddor än abborrar vilket känns lite typsikt för hur det varit den senaste tiden. Bättre aktivitet hos gäddorna än abborrarna. Nå ja vi fick även en del abborre och några lite finare bitar lyckades vi gnugga upp. Jag hade denna gången turen att få de två bästa firrarna.

Jag har sagt det tidigare och säger det igen, Mieko Fishings Pesa Wobbler är grym på abborre. Nu kanske ni tror att jag bara fiskar med dessa när jag trollar abborre men så är inte fallet. Jag brukar fiska med fyra spön och då kör jag med en eller för det mesta med två Pesa wobblers.

Lite märkligt är att i mängd sett så fiskar de andra betena ungefär lika bra men de stora abborrarna föredrar bevisligen Pesan. Detta är något jag märkte redan för två år sedan då jag upptäckte wobbler och förra året blev det än tydligare och i år fortsätter trenden. Så nu känner jag ingen tvekan om att denna wobbler är grymt bra då man trollar riktat efter stor abborre. Mer om wobblern hittar ni  på denna länk.

Här en bild på helgens största abborre som jag hade turen att nöta upp. Fin längd 45 cm och skaplig vikt 1,11 kg. Denna togs på spinnfiske och betet var en knallgull 4 tums relaxjigg.

Som sagt fisket var segt men det var ändå en intressant dag. Nya vatten och nya upplevelser och alltid lika trevligt att bolla idéer, diskutera fiske med en så driven och kunnig sportfiskare som Markus är. Just detta med fiskekompisar tycker jag är en viktig del i fisket. Visst ibland kan det vara skönt att fiska själv men i längden är det betydligt trevligare och utvecklande att fiska tillsammans med andra.