Då var det äntligen dags för årets första fiskerapport. Ni som läste ett tidigare inlägg här på bloggen minns kanske att jag då skrev att förmodligen skulle det dröja in i mars innan jag började fiska men att jag samtidigt lämnade en liten dörr på glänt i fall vädergudarna vad med oss. Under söndag följde jag väderprognosen med stort intresse. +9 grader spåddes de bli på måndag och efterföljande dagarna skulle det ligga runt 0 grader eller någon plusgrad. Rena vårvärmen för oss uppe i Norrbotten och långt från de -12 grader som är den genomsnittliga temperaturen i Norrbotten under februari. Planen var att försöka ordna betesfisk på måndag och sedan fiska gädda tisdag och onsdag.
Direkt efter jobbet skyndade jag mig ut på isen för att pimpla mört. Tidsbrist bidrog till att jag inte hann åka till mitt säkraste ställe utan valde ett vatten som kan vara lite knivigt så här års. Efter ett par timmar och 14 borrade hål som jag mäskat upp inom några olika områden så var statusen en enda ynka mört. Jag hade mer eller mindre gett upp hoppet då plötsligt 22 mörtar kom upp inom loppet av 10 talet minuter. Vad var detta, måste vara någon där uppe som vill säga mig en sak. - Här får du dina betesfiskar så du kan åka iväg och bända upp en storgädda i morgon.
Ovanligt tidigt och ovanligt pigg steg jag upp efterföljande morgon. Efter en del slit och möda hade jag fått äntligen ut mina spön strax innan nio. Nu var det bara att hoppas på det bästa. Det var lite av en vårkänsla i luften, knappt nån snö på isen och fågelkvitter, svårt att tro att vi befinner oss i mitten av februari. Första timmen blev den mest händelserika, först ett bommat hugg och sedan två gäddor. Den första var nog en av de minsta jag fått på ismete, vägde ca 2-3 hekto. Detta kändes inte som ett bra tecken, kanske hade jag valt fel plats. Nästa gädda ger dock lite hopp då den ser bra ut i formen och väger ca 4,5 kilo. Kanske finns det större än så också...
Fyra timmar senare känns det inte lika lovande. Ingenting har hänt, inte ett tillstymmelse till hugg eller aktivitet. Jag hade redan innan dagen planerat att fiska minst fem timmar och då klockan slog två började jag ta upp mina spön. Likt gårdagen hade jag mentalt gett upp hoppet då det plötsligt hördes ett svagt plingande. Hörde jag fel eller? Tittade snabbt mot de två spöna som stod kvar och visst den ena vippan var böjd och det drog i den lite försiktigt. Jag kom fram till hålet rätt snabbt men vippan hade inte löst ut och jag var tveksam att gäddan var kvar. Kände lite försiktigt i linan och visst var den där. Nu till det kritiska och ibland svåra beslutet. Skall man göra mothugg direkt eller dra lite lätt i linan och hoppas att gäddan simmar i väg på egen hand? I detta fall gjorde jag som i de flesta fall, drog i linan lite lätt och svaret blev att gäddan stack iväg med bra fart. Perfekt, bara att göra mothugg.
Jag kände väl direkt att det var en hygglig fisk men den kom ändå överraskande snabbt till hålet så nja den kanske inte behöver vara speciellt stor. Men då vaknar den till och åker i väg på flertalet kortare rusningar. Ja den är nog rätt fin ändå:) När den så småningom visar sig i hålet tvekar jag inte en sekund och landar den med ett gälgrepp. Den här gången är det för ovanlighetens skull inte storleken jag reagerar först på utan istället själva utseendet.
Färgteckningen var makalös då den var knallgul över hela buken. Att den sedan var grovvuxen och bred över ryggen gjorde ju inte saken sämre. Faktiskt den grövsta ismete-gäddan jag fått som vägt över 10 kg.
Måtten skrevs till 10,44 kilo fördelade på endast 109 centimeter. Kort sagt en riktigt fin fisk och en minst sagt bra start på 2017.
Noterbart och lite lustigt i dubbelt avseende var att den högg på en abborre. Alla de andra spöna fiskade jag med mört som bete. Precis samma sak hände mig förra året så avfärda aldrig abborre som bete.
Ny dag, nytt vatten och nya förhoppningar. Men denna gång blev det ingen storgädda. Totalt tre fäll under de fem timmarna jag fiskade. Ingen storlek att tala om heller. Men så är det med fisket, det får inte vara för enkelt:)
Inser hur små marginaler det kan vara. Hade det inte blivit så milt hade jag inte fiskat, hade inte mörtarna kommit i sista hålet hade jag struntat i att fiska dagen efter, Hade jag inte envisas att hålla ut mina fem timmar trots fyra timmar i rad utan hugg hade den stora aldrig kommit. Just sådana här saker är en av de största tjusningarna i sportfisket och framför allt inom specimenfisket.
Jag skrev tidigare lite om hur jag tänker kring mitt fisket detta år och att jag hade satt upp en del mål. Just vad det gäller gäddfisket från isen var målet att försöka förbättra mitt mediokra februari rekord på dryga 7 kg och sedan innan säsongen är slut ta minst en över 10 kg. Nu lyckades jag alltså slå två flugor i en smäll plus att jag är ett steg närmare ett långsiktigt mål med att ta gäddor över 10 kilo varje månad. Frågan är vad som händer nu kring mina fiskeplaner, troligen blir det att ligga lågt nu en tid för att sedan framåt mars börja fiska mer frekvent. Jag har sagt det förr och säger det igen det är då när solen börjar värma som fiskesäsongen drar igång på allvar, detta var bara en liten uppvärmning.
Välkommen till Fiskelycka i norr, en sportfiskeblogg som främst handlar om predatorfiske och jakten efter stora fiskar. Mest gädda i dagsläget men även en hel del annat. Skriver för att inspirera samt dela med mig av mina kunskaper och fisketurer till andra helt ideellt utan syfte att göra reklam eller tjäna något på det hela.
torsdag 16 februari 2017
torsdag 9 februari 2017
3 d. Regler och lagar
3. BETEN
Under det senaste årtiondet har frågan om man överhuvudtaget får fiska med levande fisk som bete blivit allt mer omdebatterad. Jordbruksverket tog tag i frågan efter gissningsvis påtryckningar från andra håll och kom fram till vissa slutsatser.
Är det lagligt att fiska med levande beten och bör man göra det?
Denna fråga har sedan länge diskuterats bland både sportfiskare och andra. 2011 gick Jordbruksverket ut med en sin tolkning av lagen där man bedömt att fiske med levande bete är olagligt. Motiveringen var i korta drag att djur i fångenskap skall behandlas väl och att då sticka en krok i ett djur betraktas som djurplågeri. 2013 bad Jordbruksverket en advokatfirma att utreda saken och de kom fram till att fiske med levande betesfisk räknas som ett brott djurskyddslagen. Nu är det så att Jordbruksverket inte kan sätta lagar utan bara göra en tolkning som man mer kan se som en rekommendation. Än så länge har ingen mig veterligen blivit dömd för att ha fiskat med levande agn och jag tror inte heller att det kommer hända. Med andra ord finns idag inget förbud och så länge ingen blivit dömd för detta kan man lugnt fiska vidare.
Att fiska med betesfisk i olika vatten, vad gäller och vad säger lagen?
Många kanske inte tänker på att fiskar man med levande betesfisk finns alltid risken att fisken lossnar från kroken och överlever. Är det då en helt främmande art är det absolut inte bra. Risken finns även att fiskarna sprider sjukdomar. Under 2015 gick även Jordbruksverket ut med sin tolkning som säger att man inte heller får fiska med döda betesfiskar som är fångade i ett annat vatten. Fisken måste alltså vara fångad i samma vatten eller vattensystem som du ämnar att fiska i. Orsaken är smittrisken för att sprida sjukdomar till andra vatten. Med detta sagt så ta för vana om du fiskar med levande agn att fiska upp det i samma vatten eller i vart fall vattensystem som du tänker fiska i sedan. Extra viktigt är detta i vatten där det finns fiskodlingar eller annat som utgör en större risk för sjuka fiskar. Här vilar ett stort ansvar på varje sportfiskare.
Under det senaste årtiondet har frågan om man överhuvudtaget får fiska med levande fisk som bete blivit allt mer omdebatterad. Jordbruksverket tog tag i frågan efter gissningsvis påtryckningar från andra håll och kom fram till vissa slutsatser.
Är det lagligt att fiska med levande beten och bör man göra det?
Denna fråga har sedan länge diskuterats bland både sportfiskare och andra. 2011 gick Jordbruksverket ut med en sin tolkning av lagen där man bedömt att fiske med levande bete är olagligt. Motiveringen var i korta drag att djur i fångenskap skall behandlas väl och att då sticka en krok i ett djur betraktas som djurplågeri. 2013 bad Jordbruksverket en advokatfirma att utreda saken och de kom fram till att fiske med levande betesfisk räknas som ett brott djurskyddslagen. Nu är det så att Jordbruksverket inte kan sätta lagar utan bara göra en tolkning som man mer kan se som en rekommendation. Än så länge har ingen mig veterligen blivit dömd för att ha fiskat med levande agn och jag tror inte heller att det kommer hända. Med andra ord finns idag inget förbud och så länge ingen blivit dömd för detta kan man lugnt fiska vidare.
Att fiska med betesfisk i olika vatten, vad gäller och vad säger lagen?
Många kanske inte tänker på att fiskar man med levande betesfisk finns alltid risken att fisken lossnar från kroken och överlever. Är det då en helt främmande art är det absolut inte bra. Risken finns även att fiskarna sprider sjukdomar. Under 2015 gick även Jordbruksverket ut med sin tolkning som säger att man inte heller får fiska med döda betesfiskar som är fångade i ett annat vatten. Fisken måste alltså vara fångad i samma vatten eller vattensystem som du ämnar att fiska i. Orsaken är smittrisken för att sprida sjukdomar till andra vatten. Med detta sagt så ta för vana om du fiskar med levande agn att fiska upp det i samma vatten eller i vart fall vattensystem som du tänker fiska i sedan. Extra viktigt är detta i vatten där det finns fiskodlingar eller annat som utgör en större risk för sjuka fiskar. Här vilar ett stort ansvar på varje sportfiskare.
onsdag 1 februari 2017
3 c. Hantering och förvaring av betesfisken
3. BETEN
Det kan många gånger kännas jobbigt att ordna levande betesfisk till sina fiskepass. Själv ser jag detta som ett nödvändigt ont om man vill lyckas fullt ut med sitt fiske. Vid enstaka fall kan jag vilja fiska med dött bete men att göra det hela tiden tror jag man förlorar många gäddor på. Det händer även att jag fiskar med både levande och dött agn samtidigt, då får man se vilket som fungerar bäst för dagen. Oftast är det dock de levande fiskarna som ger klart mest hugg även om det kan finnas dagar då de döda betena går minst lika bra.
Vill man även förvara sina betesfiskar till kommande pass krävs det än mer jobb. Men med rätt grejor och förutsättningar kan man lätt förvara betesfisk under väldigt lång tid. De som har tur att bo i närheten av någon fiskeaffär eller privatperson som säljer levande betesfisk kan lösa problemet på ett smidigt men något kostsamt sätt. Själv har jag inte den turen utan får fixa detta på egen hand. Vi skall här titta lite närmare på hur man kan fånga sina betesfiskar och sedan förvara dom på ett bra sätt.
Mörtstugor, paraplymjärden
Ett smidigt och populärt sätt att lösa betesfiskfrågan är att lägga ut en mjärde eller mörtsuga som det populärt kallas. Detta kan vara lite bökigt då man många gånger måste såga hål i isen för att både få ner mörtstugan och sedan ta upp den. Därför har jag hållit mig borta från detta men sedan några år tillbaka har det kommit en mjärde som man kan sätta ner i ett större borrhål. Detta fungerar i princip som ett paraply som man fäller upp när man kommit under isen. Dessa paraplymjärden fungerar mycket bra och är något jag kan rekommendera. Har man nu ett bra ställe med betesfisk där det mestadels är öppet vatten eller bara tunn is ja då har man det betydligt lättare.
Det kan många gånger kännas jobbigt att ordna levande betesfisk till sina fiskepass. Själv ser jag detta som ett nödvändigt ont om man vill lyckas fullt ut med sitt fiske. Vid enstaka fall kan jag vilja fiska med dött bete men att göra det hela tiden tror jag man förlorar många gäddor på. Det händer även att jag fiskar med både levande och dött agn samtidigt, då får man se vilket som fungerar bäst för dagen. Oftast är det dock de levande fiskarna som ger klart mest hugg även om det kan finnas dagar då de döda betena går minst lika bra.
Vill man även förvara sina betesfiskar till kommande pass krävs det än mer jobb. Men med rätt grejor och förutsättningar kan man lätt förvara betesfisk under väldigt lång tid. De som har tur att bo i närheten av någon fiskeaffär eller privatperson som säljer levande betesfisk kan lösa problemet på ett smidigt men något kostsamt sätt. Själv har jag inte den turen utan får fixa detta på egen hand. Vi skall här titta lite närmare på hur man kan fånga sina betesfiskar och sedan förvara dom på ett bra sätt.
Mörtstugor, paraplymjärden
Ett smidigt och populärt sätt att lösa betesfiskfrågan är att lägga ut en mjärde eller mörtsuga som det populärt kallas. Detta kan vara lite bökigt då man många gånger måste såga hål i isen för att både få ner mörtstugan och sedan ta upp den. Därför har jag hållit mig borta från detta men sedan några år tillbaka har det kommit en mjärde som man kan sätta ner i ett större borrhål. Detta fungerar i princip som ett paraply som man fäller upp när man kommit under isen. Dessa paraplymjärden fungerar mycket bra och är något jag kan rekommendera. Har man nu ett bra ställe med betesfisk där det mestadels är öppet vatten eller bara tunn is ja då har man det betydligt lättare.
Paraplymjärden har blivit allt mer populära, ett enkelt och smidigt sätt att skaffa sig betesfisk till isfisket.
Förvaring av levande betesfisk
Förvaring av levande betesfisk
Man kan dels använda sin mörtstuga som förvaringsplats eller så hemma om man har någon lämplig plats. Men då är det viktigt att det är kallt gärna bara någon plusgrad i vattnet. Då hamnar fisken i ett dvalliknande tillstånd där de knappt förbrukar något syre. Har man ett sådant ställe så kan man förvara sina fiskar under hela vintern. Jordkällor eller garaget kan vara platser som är lämpliga till detta. Fiskarna kan man sätta i en stor balja, tunna eller liknande. Fördelen med att kunna förvara betesfiskarna hemma är att man snabbt och smidigt kommer sig iväg ut på sitt fiskepass.
Många har dock inte möjlighet till detta och då får man göra på andra sätt. Själv brukar jag försöka fiska några dagar i rad när jag väl har tillgång till ett gäng fina pigga mörtar. Då gäller det att försöka hålla de vid liv. Ett sätt kan vara att ha fisken i bilen och med hjälp av kupévärmaren hålla en lagom temperatur. Ibland går det bra men några gånger har det slutat i katastrof. Problemet är att temperaturen kan falla mycket snabbt under vintern och även stiga för den delen. Har man så tur att temperaturen konstant ligger runt ett par plusgrader under de dagar man tänker fiska ja då kan man faktiskt förvara sina betesfiskar ute på bron, garaget, i ett ute förråd eller i bilen.
När man så är ute och fiskar brukar det sällan vara några större problem med att hålla fiskarna vid liv. Är det minusgrader då fryser det lätt så då gäller det att ta bort is med jämna mellanrum. På våren kan det istället bli väldigt varmt speciellt om solen ligger på och då det vara smart att slänga ner lite is eller snö i spannet. Något som underlättar då man är ute på isen är att man lätt kan byta/tillsätta nytt vatten. Numera sedan jag skaffat en större pulka förvarar jag mina betesfiskar i en större 50 liters balja med lock. I denna rymmer jag all den fisk jag behöver. Med mig på isen har jag också en mindre hink på ca 5 liter. I den hinken ser jag ständigt till att ha några pigga agnfiskar som jag tar med mig ut till hålen då det behövs.
Tips! Att ha med sig en liten akvariehåv ut på isen gör hanteringen med fisken både enklare och smidigare.
Fiskar man ofta i kallt väder med flertalet minusgrader kan det vara värt att förvara fisken i en kylbox som skyddar bättre mot kyla men också värme.
Syrepumpen
En batteridriven syrepump är också något som är bra att ha. Dessa finns att köpa i de flesta fiskeaffärer och kostar runt en hundring. Tyvärr är kvalitén överlag dålig på dessa pumpar och man får räkna med att de inte håller speciellt länge. Om det kommer in fukt i pumpen tappar den snabbt i effekt. Vanligt är också att effekten avtar med tiden.
Många har dock inte möjlighet till detta och då får man göra på andra sätt. Själv brukar jag försöka fiska några dagar i rad när jag väl har tillgång till ett gäng fina pigga mörtar. Då gäller det att försöka hålla de vid liv. Ett sätt kan vara att ha fisken i bilen och med hjälp av kupévärmaren hålla en lagom temperatur. Ibland går det bra men några gånger har det slutat i katastrof. Problemet är att temperaturen kan falla mycket snabbt under vintern och även stiga för den delen. Har man så tur att temperaturen konstant ligger runt ett par plusgrader under de dagar man tänker fiska ja då kan man faktiskt förvara sina betesfiskar ute på bron, garaget, i ett ute förråd eller i bilen.
När man så är ute och fiskar brukar det sällan vara några större problem med att hålla fiskarna vid liv. Är det minusgrader då fryser det lätt så då gäller det att ta bort is med jämna mellanrum. På våren kan det istället bli väldigt varmt speciellt om solen ligger på och då det vara smart att slänga ner lite is eller snö i spannet. Något som underlättar då man är ute på isen är att man lätt kan byta/tillsätta nytt vatten. Numera sedan jag skaffat en större pulka förvarar jag mina betesfiskar i en större 50 liters balja med lock. I denna rymmer jag all den fisk jag behöver. Med mig på isen har jag också en mindre hink på ca 5 liter. I den hinken ser jag ständigt till att ha några pigga agnfiskar som jag tar med mig ut till hålen då det behövs.
Tips! Att ha med sig en liten akvariehåv ut på isen gör hanteringen med fisken både enklare och smidigare.
Fiskar man ofta i kallt väder med flertalet minusgrader kan det vara värt att förvara fisken i en kylbox som skyddar bättre mot kyla men också värme.
Syrepumpen
En batteridriven syrepump är också något som är bra att ha. Dessa finns att köpa i de flesta fiskeaffärer och kostar runt en hundring. Tyvärr är kvalitén överlag dålig på dessa pumpar och man får räkna med att de inte håller speciellt länge. Om det kommer in fukt i pumpen tappar den snabbt i effekt. Vanligt är också att effekten avtar med tiden.
Förvarar du fiskarna inomhus där det finns tillgång till el är det mycket bättre att skaffa en eldriven syrepump som man kan hitta ute i akvariefiskaffärerna. Att tänka på är att ju varmare vattentempen blir så ju viktigare blir syrepumpens uppgift. Är det över 10 grader i vattnet då krävs det en bra pump samt att man har en rejäl spann till fiskarna. Är det däremot bara någon enstaka plusgrad i vattnet ja då kan man förvara samma antal mörtar i en mindre spann med knappt någon syretillförsel alls.
Det finns en rad olika märken av batteridrivna syrepumpar på marknaden. Vilka som är de bästa låter jag vara osagt. Själv har jag den senaste vintern använt vita på bilden och jag tycker den har fungerar rätt bra även om den nu tappat i effekt. Medlemmarna i vår klubb har genom åren använt sig av flera märken och vad vi har sett är att de varierar en del i kvalitén och det även av en och samma modell.
Bättre är de eldrivna varianterna, den svarta på bilden har jag haft i flera år och den har fungerat riktigt bra. Kostar under 200 kr och finns att köpa i de flesta akvarieaffärer.
Förvaring av död betesfisk
Att förvara sina deadbaits är betydligt enklare än att hålla på handskas med levande fisk. Men det finns ändå en del att tänka på här. Man skall undvika att ha sina beten i minusgrader då de lätt fryser samt i starkt solsken då de snabbt torkar. Detta undviker du genom att sätta dina beten i en mindre kylbag eller baitbag. Här håller du dina beten skyddade mot både kyla och solljus. Ett mycket enkelt och smidigt sätt att förvara sina deadbaits.
Bättre är de eldrivna varianterna, den svarta på bilden har jag haft i flera år och den har fungerat riktigt bra. Kostar under 200 kr och finns att köpa i de flesta akvarieaffärer.
Förvaring av död betesfisk
Att förvara sina deadbaits är betydligt enklare än att hålla på handskas med levande fisk. Men det finns ändå en del att tänka på här. Man skall undvika att ha sina beten i minusgrader då de lätt fryser samt i starkt solsken då de snabbt torkar. Detta undviker du genom att sätta dina beten i en mindre kylbag eller baitbag. Här håller du dina beten skyddade mot både kyla och solljus. Ett mycket enkelt och smidigt sätt att förvara sina deadbaits.
En liten kylväska passar utmärkt till att förvara sina deadbaits.
En viktig del av förvaringen börjar faktiskt redan innan fiskepasset. Man skall i god tid se till att få sig de betesfiskar man vill ha. Därför kanske det krävs att du sommaren innan tar metspöet och ser till att få upp dessa stora mörtar, rudor, eller små braxnar eller vad det kan vara. Därefter paketerar man fiskarna i plastpåsar för att sedan frysa in dem. Vill man preparera sina beten så gör man det smidigast med en gång. Smörj in fiskarna eller spruta in önskat doftmedel och skriv sedan på påsen datum, art och typ av doftmedel. På liknande sätt kan man göra om man vill färga sina betesfiskar. De betesfiskar som inte håller måttet riktigt behöver man inte slänga utan använd dessa till att klippa/skära i bitar. Tillsätt sedan önskat doftmedel innan man slutligen fryser in dem. Dessa får sedan som uppgift att via mäskning locka fram någon storgädda.
Fiska din betesfisk själv
För mig har det alltid varit självklart att fiska upp mina egna betesfiskar och då i samma vatten eller vattensystem som jag tänkt fiska i sedan. Kanske beror detta på att jag både metat och pimplat mycket sedan unga år. Sedan kan jag tycka att det blir en liten extra utmaning och krydda innan själva ismetet att på förhand försöka fixa så bra agn som möjligt. Givetvis fodrar detta en del kunskap om var man kan hitta huggvillig betesfisk mitt i vintern. Sedan gäller det också att ha rätt teknik och utrustning för att få upp dem. Ett tips för den oerfarne pimpelfiskaren är att tala med någon som tävlingspimplar. Dessa brukar ha bra koll på vilka sjöar/platser som gäller för olika arter. Själva fisketekniken är inte komplicerad men mörten är ofta försiktig och då fungerar väldigt små rörelser med spöet.
Jag rekommenderar att inte köra med för grova grejor då man skall fiska mört. Ett lättare pimpelspö, ca 0,15 mm nylonlina, och en mindre vertikalpirk följt av en tafs på några centimeter och en mormyska i linändan brukar vara en utrustning som fungerar för ändamålet. Lämpligt agn är mask eller maggot. Försök se betesfisket som en del i ditt ismete vilket det ju egentligen är. Lyckas du bra med att dra fina betesfiskar ja då ökar ju rimligtvis också chanserna att få bra då du sedan ismetar.
En viktig del av förvaringen börjar faktiskt redan innan fiskepasset. Man skall i god tid se till att få sig de betesfiskar man vill ha. Därför kanske det krävs att du sommaren innan tar metspöet och ser till att få upp dessa stora mörtar, rudor, eller små braxnar eller vad det kan vara. Därefter paketerar man fiskarna i plastpåsar för att sedan frysa in dem. Vill man preparera sina beten så gör man det smidigast med en gång. Smörj in fiskarna eller spruta in önskat doftmedel och skriv sedan på påsen datum, art och typ av doftmedel. På liknande sätt kan man göra om man vill färga sina betesfiskar. De betesfiskar som inte håller måttet riktigt behöver man inte slänga utan använd dessa till att klippa/skära i bitar. Tillsätt sedan önskat doftmedel innan man slutligen fryser in dem. Dessa får sedan som uppgift att via mäskning locka fram någon storgädda.
Fiska din betesfisk själv
För mig har det alltid varit självklart att fiska upp mina egna betesfiskar och då i samma vatten eller vattensystem som jag tänkt fiska i sedan. Kanske beror detta på att jag både metat och pimplat mycket sedan unga år. Sedan kan jag tycka att det blir en liten extra utmaning och krydda innan själva ismetet att på förhand försöka fixa så bra agn som möjligt. Givetvis fodrar detta en del kunskap om var man kan hitta huggvillig betesfisk mitt i vintern. Sedan gäller det också att ha rätt teknik och utrustning för att få upp dem. Ett tips för den oerfarne pimpelfiskaren är att tala med någon som tävlingspimplar. Dessa brukar ha bra koll på vilka sjöar/platser som gäller för olika arter. Själva fisketekniken är inte komplicerad men mörten är ofta försiktig och då fungerar väldigt små rörelser med spöet.
Jag rekommenderar att inte köra med för grova grejor då man skall fiska mört. Ett lättare pimpelspö, ca 0,15 mm nylonlina, och en mindre vertikalpirk följt av en tafs på några centimeter och en mormyska i linändan brukar vara en utrustning som fungerar för ändamålet. Lämpligt agn är mask eller maggot. Försök se betesfisket som en del i ditt ismete vilket det ju egentligen är. Lyckas du bra med att dra fina betesfiskar ja då ökar ju rimligtvis också chanserna att få bra då du sedan ismetar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)