Nyfrälst och fri!

Det var oerhört länge sedan jag kände en sådan här eufori och glädje när det kommer till fiske. Jag är ju lite av en tänkande varelse vilket även speglar sig inom mitt fiske. Allt skall ha sin mening och ett tydligt mål skall finnas. Nu känner jag mig redo inför nästa…

Jag har nu skaffat mig en rejäl budget och är äntligen redo att förverkliga min största dröm. Senaste tiden har jag dammsugit blocket i jakt efter den perfekta sportfiskebåten. Likaså har jag kikat på diverse ekolod. Min farkost skall bli något utöver det vanliga är tanken. Den skall var snabb, smidig, säker och inte minst snygg. Jag vill likaså ha den modernaste elektroniken och tanken är minst tre stora skärmar och den senaste “live givaren”. Hade även varit coolt med ett par riktigt maffiga Talons. Fast vad skall jag ha Talons till när jag ändå bara kommer köra “live fiske”? Hur som helst denna gång skall inget lämnas åt slumpen.

När jag väl fått ihop min utrustning så kommer jag börja planera inför tävlingssäsongen. Tanken är att tävla så mycket som bara är möjligt. Äntligen får jag chansen att mäta mina krafter mot andra likasinnade. Att nu få börja jaga centimetrar istället för tidigare gram känns på nått sätt befriande. Tänk nu behöver ju gäddorna bara vara långa och man slipper slita sitt gråa hår om man skulle få upp en mager 120 centimeters på nio kilo. Får man “bara” en meters fisk så blir man ju liksom nöjd.

Det är så mycket nu som snurrar runt i huvudet just nu. Jag behöver ju ett team så alla ni som är intresserade tveka inte att höra av er. Kravet är att ni skall älska tävla å mäta er mot andra team liksom har god skärmvana. Även ett stort intresse av båtar, prylar och fräsiga kläder, brillor m.m. är till godo. Ytterligare ett plus i kanten är om ni redan skulle vara kända eller sponsrade. Erfarenhet och kunskaper är av underordnad betydelse.

På tal om sponsorer så håller jag på och jobbar med det nu för fullt. Går allt i lås kommer jag förutom en garderob av snygga flashiga cykel tröjor även gå runt med en stor uppsättning coola solbrillor av bästa märket.


Kolla in denna skönhet som jag fick för någon vecka sedan. En perfekt tävlingsfisk som mätte hela 115 centimeter! Vikten för de som eventuellt bryr sig var 8,56 kilo.

Ja ni ser ju att mycket händer på fiskefronten för mig nu. Äntligen känner jag mig fri som en fågel. Efter att ha stått emot massvis med frestelser och lockelse under flera år så känner jag mig äntligen bekväm att se mig själv mitt uppe i det alla gäddfiskare innerst inne drömmer om. Kan tänka mig att den känsla jag nu går omkring med påminner om när en homosexuell tillslut kliver ut ur garderoben. Men istället för att vifta runt med en färgglad Pride flagga så kommer mina färger lysa starkt på både båt och kropp när jag dundrar fram på vattnet.

Som ni förstår så kostar detta pengar och tid. Samma sak med bloggen. Att skriva tar tid så jag behöver ekonomiskt stöttning här. Funderar på ett patronsystem där man får betala extra för visst exklusivt material eller så ett Swish nummer där man får stödja mitt fiske och skrivande. Fan detta ligger ju liksom i tiden och nu vill jag också vara med och få en del av kakan. Varför skall man offra massor av tid och pengar för att sedan dela med sig till andra människor utan att tjäna något på det hela? Fattar inte hur jag tänkte här tidigare, som vanligt är man lite sen på bollen.

Ja då återstår bara namnet på mitt team? TEAM LAJVSCOOP känns som ett passande namn. Eller varför inte METERS GRISARNA. Oavsett namn så känner jag att detta kommer bli riktigt bra så jag hoppas verkligen ni följer med och stöttar min nya resa. Nu skall metersfiskarna hagla upp...

Bloggen fyller 15 år - (Del 5) Nya vänner och fiskepolare som jag värdesätter högt

Mats Honkamaa
På nått sätt känns det som att jag har känt Mats betydligt längre än vad verkligheten visar. Minnet säger att jag fick ett mejl av Mats runt 2015. Han hade som så många andra hittat mig via min blogg. Det tog väl något år innan vi kom ut på ett gemensamt fiskepass. Lite kul var att Mats visade sig ha en kusin Oskar som är en gammal barndomskompis till mig. Han bodde i grannbyn och vi gick bl.a. högstadiet tillsammans. Oskar är idag en välkänd och driven profil inte minst genom sin kanotfirma

Canoe Adventure. Det han inte kan om paddling är inte värt att veta.

Jag skulle vilja påstå att Mats och jag är rätt lika som fiskare . Vi gillar bägge att planera fisket i förväg liksom att utvärdera och analysera fisket i efterhand. Även sätta upp egna mål och gärna då ofta utifrån specifika vatten. Det behöver således inte handla om kända storfiskevatten utan kan även handla om vatten som inte har förutsättningar att producera jättefiskar. Att ta en tio kilos gädda i sitt hemmavatten kan då vara en betydligt större utmaning än att ta en tolvkilos i ett vatten där man vet att det tagits sådana fiskar förr.

Vårt fiske började med en rivstart kan man säga. Vi befinner oss i början av mars året 2016. En mulen, småkylig dag med snålblåst och runt nollgrader i luften. Det är en hel del snö på isen och jag är inställd på en tuff fiskedag. Ändå har jag valt en riktigt svår plats där det brukar vara få hugg men i gengäld bra medelvikt. Mats hade vid denna tid aldrig ismetat så detta var premiärturen. Vi fiskade med mina grejor och målet var att Mats skulle ta ett nytt personbästa vilket skulle innebära att vi var tvungna att få en gädda över 6,5 kilo.

Första hugget kom efter någon timme vilket min gäst givetvis fick ta. Tyvärr är den inte där när mothugget görs. Timmarna går och vi sitter och småfryser. Minns att vi börjar prata om att ta in spöna då vi hör en bjällra plinga till. Mats säger att jag kan ta hand om det fället men jag överlåter det till honom. Jag vet ju att chansen till PB finns där nu. En stund senare så ligger en riktigt mäktig gädda på mattan som vi inte kan titta oss mätta på. Att den väger över 6,5 kilo behöver vi inte ens fundera över. Frågan är mer hur mycket den egentligen verkligen väger. 

Vågen visar 12830 gram och längden skrivs till 123 centimeter. En fisk som inte bara överträffar Mats rekord utan även mitt egna på den tiden. Frågan är hur många som tagit en större första ismete gädda än vad Mats gjort?

Åren efter detta har Mats fortsatt att fiska på och det har trillat in en och annan finare fisk emellanåt, senaste i raden var en gädda som han trollade upp i höstas. Den vägde en bit över tolv kilo! Just trollingfisket efter gädda är något som Mats brinner lite extra för och är duktig på. Gäddan är den absoluta favoritfisken men han fiskar även efter annat såväl abborre, gös som efter diverse laxfiskar.

Eftersom vi bor en bra bit ifrån varandra samt att Mats har två barn och familj så har vi inte möjlighet att fiska så ofta. Men det brukar ändå bli minst ett par gemensamma pass varje år. Trevliga fisketurer som jag värdesätter högt.


Bosse
Jag blev förvånad när jag nu insåg att jag och Bosse nu fiskat mer än tio år med varandra. Ett bevis om något hur snabbt åren går. Jag minns första gången vi fiskade tillsammans. Vi var ute med båten och jag skulle visa hur vertikalfisket gick till. På den tiden var Bosse rätt grön gällande de mesta som innefattar sportfisket. Just den första fisketuren var väl ingen höjdare men minns att vi ändå fick upp några fiskar.

Men det räckte ändå för någonstans där tändes en gnista hos Bosse. Året efter var han fullkittad med fiskegrejor till just vertikalfisket. Minns att vi hade en grymt bra fiske vecka mitt under högsommaren. Efter att det varit väldigt kallt ett tag så blev det stabilare väder. Vattentempen hade sjunkit och fisken var rejält på hugget. Under det första passet fick Bosse en gädda på 8,5 kilo som givetvis var ett nytt personligt rekord med råge. Dagen efter så fick jag en gädda på drygt 10 kilo plus att vi fick flera fina gösar mellan 2-3 kilo. Kanske var det just dessa dagar som tog Bosses fiskeintresse till nästa nivå. Efter detta så har han fiskat på frekvent under varje sommar vilket har resulterat i en mängd fina gösar, abborrar och gäddor.

Jag fick tjata länge att det finns mer än bara vertikalfiske. Men här gick det bevisligen lära “gamla hundar att sitta” för under de två senaste två åren har Bosse börjat intressera sig för annat än bara vertikalfisket. Det har blivit mer och mer spinnfiske och även en del pimpelfiske. Även nya arter som öring och harr har fått allt mer tid. Efter ett mediokert första år så lossnade det rejält under förra året. Då kom det upp flertalet harrar, öringar och en riktigt fin gädda.

Just detta visar lite av Bosses styrka. Han är envis, vill ständigt bli bättre, lära sig mera och inte minst så lägger han mycket tid på sitt fiske Det har varit häftigt att få vara en del i Bosses förvandling då han gått från en gröngöling till en fullfjädrad sportfiskare under de år jag känt honom. Jag är säker på denna resa kommer fortsätta många år framåt. “Men kom ihåg att allt är lugnt så länge du inte överträffar mina pb:n”. Men måste erkänna att jag känner mig orolig nu när den gamla hunden har lärt sig att sitta.

Jag och Bosse har en vid det här laget en rätt gedigen lista på fina fiskar då vi fiskat tillsammans. Den senaste fisken visade sig även vara ett nytt personligt rekord. Det börjar vara flera år sedan han fick sin första gädda över tio kilo men den där pricken över i:et har saknats. Men tillslut kom den...


Det som började med ett klassiskt bottennapp som sakta rörde på sig och slutade med ett nytt personbästa på hela 12,7 kilo!

Med Bosse har jag även lärt känna Andreas som jag fiskat en del med under de senaste åren. Vi hade rätt bra flyt med fisket första gångerna vi fiskade ihop. Det roligast var att det var just Ante lyckades ta de största fiskarna som även innebar personligt rekord för honom. En gädda som vägde drygt nio kilo samt en gös över tre kilo. Några år senare var det dags för nästa rekord som var en gädda som pressade vågen just över tiokilos sträcket! Inser nu att fasen, tror jag inte själv fått någon vettig fisk när vi fiskat tillsammans. Eller så är bara mitt minne dåligt.

Lite samma är det med Ronny en annan i Bosses bekantskapskrets. Det vi lärt oss med åren är “när Ronny kommer på besök så blir både väder och fiske hett”. Det vi också vet är att Ronny ofta får de bästa fiskarna. Minns två fiskar. Fisk nummer ett, en gädda som är riktigt stark och jobbig som tyvärr går segrande ur matchen. Utan att ha sett den uppskattar vi den till minst 18 kilo:) Varje gång vi pratar om den tenderar den att växa sig allt större. Nästa match slutar bättre. Vi vertikalfiskar efter gös i första hand och fisket är givetvis hett men vädret är än hetare med sol, blankvatten och 30 grader. Ett rejält eko följer min jigg utan att hugga. Jag hinner knappt säga “fasen vilken fisk som var framme och kikade på min jigg” innan Ronny får hugg. Att han “stjäl” min gös känns bara bra för det visar sig bli ett nytt rekord med råge. Gösen väger in på fina 4320 gram.

Bloggen fyller 15 år - (Del 4) Nya bekantskaper genom bloggen

Bloggkollegorna - Tielus, Morta och Henke
Som bloggande sportfiskare var åren 2010-2015 lite av “primetime” då det fullkomligt kryllade av bloggar. Givetvis höll man lite extra koll på sportfiskebloggar som var inriktade på samma fiske som ens själv. Jag hittade inte bara en utan tre stycken inom mitt närområde som jag upplevde som extra intressanta. Alla grabbarna fiskade ofta med varandra och bodde på den tiden i samma stad.

Jag minns att jag skrev om dessa killar en del samt följde deras fiske med intresse. Vi fick sedan på nått sätt kontakt och efter ett tag så styrde vi ihop ett gemensamt fiskepass. Minns att vi ismetade och det var mycket snö på isen samt trögt fiske. Kanske ingen pangstart men det blev ändå en början på en vänskap som resulterat i en mängd fiskepass genom åren.

Markus - den yngsta men samtidigt den kanske mest drivna i gänget. Man kan säga att hans passion för fisket var något alldeles extra och trots hans ringa ålder besatte han stora kunskaper. Fisket var på den tiden hela hans liv. Efter sportfiskegymnasiet så blev det jobb inom samma bransch. Markus hunger och förmåga att fiska extremt mycket var något jag kunde imponerades av.

Det som slår mig mest när jag tänker tillbaka till vårt fiske är hur pass bra vi har lyckas tillsammans.

Trots att vi inte har fiskat så jäkla mycket med varandra så har vi lyckas slå hela fyra personliga rekord under våra fisken! Var sitt gäddrekord (11900 g) Markus, (13220 g) Mats samt lake (5100 g) Mats och en hälleflundra (185 cm) som Markus fick. Det hann bli många trevliga fiskeminnen och fina fiskar under de år vi fiskade som mest tillsammans.

Inte många som badat tillsammans med en hälleflundra men det har Markus gjort!

 
Som mest fiskade vi under åren 2013-2018. Något som vi hade gemensamt var att vi bägge fiskade väldigt brett både gällande metoder och arter. Markus är som sagt väldigt mångsidig i sitt fiske och de senaste åren har han satsat allt mer på öring och kanadaröding och givetvis har resultatet blivit bra. Han lämnar inget åt slumpen när han går in för något. Noggrann, analyserande och ett pannben utav stål är tre egenskaper jag ser hos honom.

Åren går och livet förändras. När jag lärde känna Markus var hans liv bara förknippat med just fiske. Numera är fisket bara en del i livet då familj och andra intressen kommit in i livet. En fullt naturlig process i livet och ett bevis på att livet har mer att erbjuda än bara en sak. Men jag ser dock ingen risk att Markus slutar att fiska framöver, han har det liksom i blodet.

Mårten den äldste i gänget med störst rutin. Här såg jag tidigt drivet och passionen för egentligen allt fiske. Sedan hade vi gemensamt att det största intresset låg just på predatorfisket efter i första hand gädda, gös, abborre och lake. Efter något år med en del kontakt via mejl så tajmade vi in ett gemensamt fiskepass. Sedan dess så har vi fiskat ihop då och då under åren samt hållit kontakten och surrat en hel del fiske. Vi är nog rätt lika när det kommer till själva inställningen till fisket. “Vi vill helst ha en slags tanke eller plan inför varje fiskepass” men det viktigaste är ändå att ha kul och ett gott resultat får då ses som en välkommen bonus. Man kan nu börja tro att vi är lite av tvillingar själar men finns skillnader. Mårten är väldigt påläst och duktig gällande diverse fiskeprylar som rullar, spön, ekolod något som jag med åren tappat mer och mer intresse för., Jag dokumenterar, utvärderar och planerar jag mitt fiske i detalj medan Mårten bara mer kör på när tid och lust kommer . Däremot har vi i skrivande stund ett gäddrekord som ligger kusligt nära varandra. Jag låter dock bli att skriva vem av oss som har grammen på sin sida:)

Idag jobbar Mårten på Fritid och Vildmark i Piteå där han sköter rodret på fiskeavdelningen. När Mieko Fishing försvann från Luleå var det naturligt att börja handla av Mårten och det brukar det bli ett par resor till Piteå om året för att köpa fiskeprylar. Just Fritid och Vildmark har ett bra sortiment av diverse fiskegrejor och bra service. Mårten är grymt beläst och kunnig gällande fiskeprylar och dylikt vilket är perfekt för en själv som inte alltid har bästa kollen.

Ett fiskeminne från sommaren 2022 då vi fiskade gös under ett par dagar. 

Just första kvällen var speciell. Ett högtryck med både värme och sol hade parkerat sig över oss och då brukar fisket kunna vara bra, speciellt de första dagarna. Så det låg liksom i luften att fisket skulle vara bra. Direkt när vi hittade fisk så högg det och så fortsatte det genom hela fiskepasset. Under senare delen av kvällen ville vi prova grundare och testade då några grynnor. Kring en av dessa grynnor stod det tjockt med fisk. Mest gös men även en del abborrar och gäddor. Under ett par timmar så stod vi med böjda spön för jämnan. Spelade ingen roll om vi spinnfiskade eller vertikalfiskade. Aldrig har fisket känns så lätt som då. 

Mårten med fin sommargädda som högg när vi fiskade efter gös. Lång fisk på 117 cm men dock lite för klent byggd för att orka över 10 kilo.

Dagen efter var fisket mer som det brukar och man fick kämpa lite mera för varje fisk. Minns att jag tappade en bra fisk som vi tror kan ha varit en finare gös. Sedan fick Mårten på något som vi direkt avfärdade som gös. Egentligen vill man ju inte drilla storgäddor under högsommaren när vattnet är så pass varmt men denna gädda såg ut att må rätt bra tack och lov. Simmade ner mot djupet efter avkrokning och snabb vägning/ mätning. 

Henrik – Lite av fiskeprofessorn i gänget. Henke är den jag har fiskat minst med av dessa tre. Det har dock blivit några gemensamma fiskepass genom åren. Hans blogg Allt vad fiske heter visar verkligen vilket typ av fiskare Henrik är. Han gillar precis som mig statistik och analyser vilket säkert bidragit till hans goda resultat. Sedan har han en alldeles egen “fetisch” då han gillar feta damer som simmar under isen. Något som han kanske kan lära mig mera om någon gång i framtiden.

Här Henke med en gädda över 10 kilos som togs under ett gemensamt fiskepass från isen 2014.
 
Det har varit riktigt kul att följa Henkes fiske genom åren och se den utvecklingen som skett. Han har verkligen en förmåga att nosa upp riktigt stora fiskar. Henke har även en stark praktiskt ådra och skulle han någon gång satsa på att börja tillverka beten så är jag den första att köpa dessa.

Grabbarna hade vett att avsluta sina sidor/bloggar i tid jämfört med en själv. Men det hann bli en hel del inlägg och deras alster finns fortfarande kvar att läsa.

Markus sida – Teilus Fishing

Mårtens sida – Mortas fiskeblogg

Henriks sida – Allt vad fiske heter


På tal om bloggar så fanns det en som jag fastnade lite extra för. Tänker på Dennis Berglunds 

Esox Hunter som påminner rätt mycket om min egna sida. Minns att Dennis skrev i sitt sista inlägg något i still med “att jag nu gör mitt sista inlägg då jag anser bloggen som överflödig och har fyllt sin funktion över tid”. Kan bara säga till Dennis att du hade fullständigt fel här. Hade mer än gärna följt din sida fortsättningsvis och är säker på att jag inte är ensam att tycka så.

Liknade sidor idag där man skriver med syfte att sprida glädje och dela med sig av sitt egna fiske utan att tjäna något själv på det finns knappt att hitta. Bloggen ligger fortsatt uppe så bara in och läsa om ni är intresserade av predatorfiske. Finns som sagt mycket intressant att hitta här.

Bloggen fyller 15 år - (Del 3) Miekofishing, Sven-Olov och grabbarna i Team Mieko Norr

Sven-Olov och Miekofishing
Handla lokalt i en fysisk sportfiskebutik om du kan! En uppmaning jag ofta återkommer till. I mitt fall talar jag om egen erfarenhet. Året innan jag startade upp min sida, hösten 2008 så steg jag in i en liten nystartad källarbutik vid namn Mieko Fishing. Luleås första renodlade sportfiskebutik var född och jag kände från första början att här vill jag handla mina fiskeprylar framöver och så blev det också. Det var därför med stor sorg jag såg butiken gå i konkurs tiotalet år senare. Sven-Olov med personal har varit en viktig och betydelsefull del för mig under alla de år butiken fanns i Luleå.

Efter några år i källarbutiken inne i city så flyttade man till en större butik en bit utanför centrum. Varje gång man var i Luleå så var det givet att stanna här för ett besök.
 
Genom Mieko Fishing fick jag även förmånen att lära känna flertalet trevliga människor och tillika duktiga sportfiskare. Likasinnade “fiskenördar” som jag genom åren både fiskat tillsammans med och träffat på olika sätt. Under några år var jag med i “Mieko Family”, en grupp sporfiskare som testade butikens produkter samt hjälpte till på olika sätt. Vi hade även några större träffar då vi fiskade och umgicks under några dagar. Även föreläsningar där man lyckades få upp fiskeprofiler som Jörgen Larsson och David Lundqvist.

Just fisket efter Hälleflundra uppe i Nord Norge var ett fiske som S-O fastnade för och skördade stora framgångar. Jag fick förmånen att följa S-O med en gång till Söröya vilket är ett av mina allra starkaste fiskeminnen. Det blev sedan ytterligare två resor till Norge med inriktning på hälleflundra fiske. 

Basas vobblern var en tidig favorit som jag fortfarande fiskar med än idag. Men det fanns fler beten som kom fram genom Mieko Fishing som jag rankar än högre. Inte minst Spinnertailen som är en jiggkropp med en spinnare bakom. Även den lilla Mieko Pesa vobblern som gett mig många riktigt fina abborrar genom åren.

S-O:s engagemang och driv var stort. På något sätt satte han Norrbotten på Sverige kartan gällande Predatorfisket. Han fick givetvis god hjälp av alla duktiga sporfiskare som finns här uppe. Jag har skrivit detta förr men det tåls att upprepa. Norrbotten och Västerbotten har en mängd seriösa och duktiga predatorfiskare som legat i framkanten både vad det gäller utvecklingen framåt samt synen på hur vi behandlar fisken och förvaltar våra fiskevatten.

Nu är allt detta borta och man blir påmind om att saker kommer och går i här livet. Man får helt enkelt leva på gamla minnen och det blev många sådana. Bl.a. resorna till Norge och Hälleflundra fisket där var en höjdare man inte lär glömma i första taget. Men persoerna man träffade här igenom finns ju kvar och de flesta lär nog fiska på som vanligt. Jag vet dock att S-O lagt fisket lite på hyllan när han nu bl.a. tävlar på landslags nivå inom hundsport. Ett bevis på hur pass driven han fortfarande är. Få se om jag lyckas lura ut honom på något fiskepass under året...

Björn, Håkan och Team Mieko Norr
Team Mieko Norr var en grupp oerhört drivna och duktiga sportfiskare som fiskade väldigt hårt under rätt många år. Deras framgångar såg man inte minst i bildform med alla de stora fiskar de lyckades fånga. Mest gäddor men även gösar, abborrar och de sista åren även laxfiskar som harr, röding och öring. Ibland hände det att man träffade på någon av deras båtar när man var ute och fiskade. För mig var dessa killar mest en slags inspirationskälla som man kunde mäta sina egna krafter emot. Man följde givetvis deras hemsida med stor spänning. Till stora delar fiskade vi på liknande sätt och efter samma arter. Skillnaden var att de i början var mest fokuserad på gäddfisket medans jag och mina fiskekompisarvid den tiden fiskade mera brett efter flera arter.

Känslan jag fick var att tävlingsinstinkten gjorde att man tappade bort lite av glädjen med fisket. Resultatet blev tillslut det enda som räknades. Eftersom man var så många medlemmar i gruppen så såg man hur ökat fisketryck påverkade fisket negativt. Då är det också lätt att man inom gruppen håller “egna hemligheter” som man kanske bara delar med någon enstaka istället för alla. Nu har jag ingen insyn i hur verkligheten såg ut utan tänker mer på hur det skulle vara om jag själv var med i en liknande grupp. Kanske är detta en av förklaringarna att i princip alla i teamet mer eller mindre dragit sig undan offentligheten. Men gissar även att det finns fler saker som bidragit än mera. Saker som jag skrivit om här tidigare som gjort att jag valt att ändra fokus och hittat min egna väg för att finna glädje och mening i fisket. Jag vet ju att jag delar många av de värderingar och åsikter med flera av dessa killar. Så tänker att de fått göra lite som en själv här. Förhoppningsvis har man lyckas hitta rätt balans och glädje här för att hålla fiskeintresset intakt.

Teamets ankare Björn räknar jag som en av Norrbottens allra främsta predatorfiskare genom tiderna. Hans kunskaper är lika stora som meriterna. Två Norgeresor har jag, Björn och Markus varit på tillsammans. Bägge resorna var extremt tuffa på olika sätt. Svårt fiske med dåliga förhållanden och hårt väder. Men under den sista resans sista dagar vände det och lyckan var stor när vi landade några rejäla hälleflundror med en toppfisk på hela 185 cm som Markus fick.

 

Två bilder från två olika resor. Första bilden från Söröya och den andra från en fiskecamp en bit utanför Tromsö. Måste varit de två bästa dagarna dessa bilder togs, för vädret var allt oftast allt annat än bra. Men utsikten vyerna är otroligt vackra här vilket bara det gör en resa värd en resa hit. Lägg på en hälleflundras enorma styrka så är det lätt att förstå att man längtar tillbaks...

Håkan en annan i teamet även han en riktigt duktig fiskare men flera stora fiskar på sin meritlista. Håkan har jag fiskat med ett par gånger då vi delade båt under två av “Mieko träffarna” vi hade under några år. Jag minns speciellt en händelse då Håkan krokar en gädda som kämpar nått kopiöst. Först efter ett tag inser vi att det är något som inte stämmer, den är krokad mitt huvudet därav den blir så stark. Tillslut får vi in fisken och det är ingen dålig gädda heller, drygt 8 kilo om jag minns rätt.

Här en bild på Håkans turbogädda som kämpade likt en dopad Muskie.

 
Fastän vi inte fiskat så mycket tillsammans så har jag stött på dessa grabbar då och då såväl ute på sjön som på andra ställen inte minst i butiken Mieko Fishing. Märkligt kan tyckas men ändå fullt logiskt har det inte blivit något gemensamt fiskepass på hemmaplan. Eftersom vi fiskar med olika kompisar så har vi skapat “våra egna” hemligheter som vi nog säkert hade kunnat dela med varandra. Men risken är då att avslöja saker som man lovat andra fiskekompisar hålla hemligt. En av fiskets tråkiga men ack så viktiga baksidor som tyvärr inte alla följer idag. Man har ju sett hur snabbt djungelns lag går nu för tiden liksom bristen på respekt och moral. Allt detta är knappast min, Håkans eller Björns förtjänst.

Både Björn och Håkan har sedan många år flytt sociala medier eller andra offentliga sammanhang. Tråkigt då de garanterat skulle ha mycket intressant att tillföra men tillika fullt förståeligt då denna värld många gånger kostar mer än den smakar. Mer än en gång har jag funderat att ta samma väg men ändå är man dum nog att vara kvar. Men jag tror är man en riktig fiskare så är saker som Facebook, Instagram eller andra sociala medier rätt oviktig. Och gällande Björn och Håkan så är jag rätt säker att de fortfarande fiskar och gör det garanterat med bravur.

Bloggen fyller 15 år - (Del 2) Familjen, gamla fiskevänner och Krister

Idag har jag skurit ner på antalet fiskevänner vilket beror på flera orsaker. Men trots detta så värdesätter jag fiskesällskapet mycket. Under Fiskelyckas femton år har jag lärt känna flertalet personer som jag fiskat med en hel del genom åren. Flera av dessa hade jag förmodligen aldrig lärt känna om det vore för min blogg. Tänkte därför i några inlägg lyfta fram några av dessa människor. Duktiga fiskare och bra personer som gett mig många goda minnen, inspirerat mig och även lärt mig ett och annat. Människor som förtjänas att lyftas fram…

Familjen
Vissa saker går i arv, man har det liksom i blodet och det vandrar genom generationer. Nja detta låter nog bättre än vad verkligheten är. I min släkt är det få som fastnat för fisket. Kanske inte så konstigt då större delen av min släkt är uppvuxen i Alvik, en by som ligger rätt offside när det kommer till fiskemöjligheter. Enklare än att fiska är att springa offside på en fotbollsplan. Fotbollen och sportintresset är väl det som präglat min släkt mest. Själv fastnade jag mer för grodor, insekter, blommor, bär och sedemera även fiskar. På nått sätt blev jag lite av familjens svarte får. Men likt tjuren Ferdinand så blev jag lurad in på fel väg, I mitt fall fotbollen som jag dessutom visade ha en viss talang för. Men fisket har alltid varit nummer ett men inte alltid fått ta den plats jag velat. Något som ändrades från året då jag startade upp denna sida samt präntade ner en del långsiktiga målsättningar med mitt fiske.

Som tur var fanns det en person som fick in mig i fisket och det var min far. En person som tyvärr inte finns i livet längre men som lever vidare bland annat genom alla de minnen vi skapade tillsammans. Många av dessa minnen var just när vi fiskade tillsammans.

En stolt farfar poserande med sin öring och en funderande Linnea som inspekterar fisken  noggrant.
 
Fastän vi var rätt olika som personer och fiskare så var det alltid underhållning på hög nivå när farsan var med. Han ogillade gäddan typ lika mycket som jag älskar den. Minns en gång när vi fiskade efter lax och han trodde att nu jäklar har jag en lax på men det visade sig vara just en gädda. En stund senare så händer samma sak igen och man kan lugnt påstå att min far var allt annat än glad. En annan gång fick han på en 4 kilos gädda när vi pimplade abborre. Han räckte mig spöet och sa nä den där orkar jag inte ta upp. Men märkligt nog så gillade han att fiska lake och sett till mängden lakar han fått så överträffar han mig med råge. Likaså havsöring, det var lite av hans specialitet. Det smärtar mig fortfarande att livet tog slut så abrupt, vi hade ju så mycket att se fram emot.

Min mor och bror då? Ja mycket bra finns att skriva om dom men när det kommer till fiske tar det stopp. Nöjer med att skriva att dom inte fiskar. Som tur är har brorsan en grabb som jag brukar få med mig ut på fiske med jämna mellanrum. Minns när Lukas var en liten grabb. På den tiden bodde de vid en liten sjö som jag brukade fiska i. Skulle man ut och fiska sent på kvällen så fick man smyga ut, för ibland hände det att han fick syn på mig och då skulle han med till varje pris. Lukas var inte gammal när han drog sin första gädda, abborre och mört. Lukas syster Linnea har också fått hänga med ut och fiska och senaste gången så fick hon veva upp en gädda på 7,5 kilo!


Bild 1. Lukas började tidigt med fisket. Här i full färd med att meta mört. 

Bild 2. Linnea med sin hittills största gädda. 

Det gick sedan några år innan Lukas en sommar började visa ett ökat intresse för fisket igen. Han lärde sig snabbt spinnfisket vilket han också fastnade för. 2020 blev ett smått overkligt år för Lukas eller kanske än mer för mig. För bara inom loppet av ett par månader så fick jag se honom dra upp en abborre på 1,56 kilo samt en gädda som vägde hela 12,27 kilo! Kanske gick det lite väl fort och enkelt för åren efter har hans fiskeintresse svalnat en del. Men visst händer det att vi fiskar tillsammans nu också och tittar man på våra pass så har resultatet varit otroligt bra. Lukas var ju med när jag tog min rekord abborre på 1,76 kg. Senaste gången vi vertikalfiskade så fick jag en riktigt fin gös. I somras for vi ut på ett spontanpass sent en kväll och då lyckades jag ta en gädda på över nio kilo på ett ställe där vi tidigare inte sett röken av en liknade fisk. Jag brukar säga att Lukas är min lyckoamulett, hans närvaro höjer oddsen till ett lyckat fiske...

Här så Lukas med sin rekord gädda på 12270 gram från 2020. Ett oförglömligt fiskepass som gav oss var sin gädda över tio kilo.

Tittar vi bortanför den närmaste familjen så har jag några kusiner som jag fiskat med en del genom åren. Robin fiskade jag med en hel del under åren 2009-2012. Minns att vi fiskade mest efter gädda men även något pass då vi fick en hel del abborre. Den andra kusinen Martin har jag varit så mycket med under livet att han nästan känns mer som en lillebror än kusin. Logiskt sett borde jag väl då ha lyckats få honom att bli en fullfjädrad sporfiskare. Nja visst Martin gillar att fiska och gör det då han har tid över och då fiskar han med mig. Tyvärr blir det inte så ofta som vi bägge önskar men det brukar bli i snitt ett par pass varje år. Det vanligaste är ett från isen då vi ismetar gädda tiden runt påsk och sedan ett pass från båt då vi fiskar gös eller gädda. Någon gång har vi åkt i väg på fiskeresa eller dragit till skogs och fiskat i någon liten skogstjärn eller bäck.


Två fiskar som fortfarande gäller som rekord för Martin. En Abborre på 1240 gram från 2004 samt en gädda från 2019 som vägde in på 9960 gram. 

Fiskevännerna från barndomen
Min bästa och trognaste fiskekompis fram till vuxen ålder var utan tvekan Mikael. Vi var ett perfekt team som kompleterade varandra väl. Jag stod oftast för organisationen och planeringen medans Micke var praktikern som fixade allt och lite till. Vårat “misson” på den tiden var att kartlägga varenda liten pöl runt Alvik och Långnäs. Inte minst Aleån var ett vattendrag vi kunde utan och innan.

Under Fiskelycka I Norrs första år hände det då och då att vi fiskade tillsammans. Det blev även några fiskeresor till fjällen då två andra gamla vänner Mattias och Fredrik var med. Den första resan var till ett vatten där vi hört att det skulle finnas kanadaröding. Redan första kvällen hade vi alla fått våran första kanadick och Fredrik var värst med en fin bit på 4,2 kilo.

 
Åren går och man glider ifrån varandra på olika sätt och vis. Det är svårare att hålla kontakten då jag numera bor en bit ifrån mina gamla fiskepolare, sen så träffar man nya vänner genom livet och så vidare. Tråkigt men fullt naturligt.

Här två bilder från senaste fiskeresan vi var på 2010.

Men jag har många goda fiskeminnen från tiderna innan jag startade bloggen och där var Micke, Matte och Fredde ofta med. Det fanns även några fler gamla kompisar som jag ofta fiskade med bl.a. bröderna Sundström och Håkan. Några av dessa gamla fiskeminnen brukar jag skriva om här ibland under kategorien “Minnen från förr”.

Krister
Krister har jag känt till bra länge. Vi sprang ofta på varandra under 90 talet då vi bägge metade en hel del. Minns att Krister ville värva mig till SG Norrsken som då var en specimenklubb i norra Sverige som var med och tävlade i Norrlänska specimentävlingen. Då jag inte hade körkort på den tiden samt lade mycket tid på fotbollen och andra saker så blev det inget av det hela. Istället kom några år då jag inte fiskade så seriöst men jag följde ändå Kristers framfart och imponerades mer än en gång över alla de stora fiskar han lyckades lura upp. Här kan man utan att överdriva tala om en levande fiskelegend som låg långt före de flesta andra i utvecklingen av det moderna predatorfisket.

När jag startade upp denna sida 2009 så tog det några månader innan vi fick kontakt med varandra och det dröjde inte länge förrän vi bokade in ett gemensamt fiskepass. Minns att det var en kall oktoberdag och att vi trollade efter gädda. Tror vi fick upp tre eller fyra gäddor som alla vägde runt 5-6 kilo. På den tiden så var det ett bra fiske i mina ögon, misstänker att Krister inte såg det riktigt på samma sätt:)

Efter detta så har vi fortsatt att fiska tillsammans år efter år. Jag gick även med i deras lilla klubb Team North Predator. Några gånger har vi fiskat med Ari som också är medlem i klubben. Ari känner jag också till sedan förr då vi sprang på varandra vid olika fiskevatten. Han är inte bara en duktig fiskare utan en trevlig och sympatiskt person som sedan flera år tillbaka flyttat nedåt landet.

Största gäddan vi lyckats få upp än så länge då vi fiskat tillsammans är denna 13,4 kg - 123 cm.
 
Nu mera fiskar vi bägge mindre, speciellt Krister men vi försöker alltid planera in några gemensamma pass varje år. Jag har skrivit det förr men gör det gärna igen. Krister är utan tvekan den person som betytt mest för mitt fiske. Jag hade inte varit den fiskare jag är idag om det inte hade varit för honom. Man kan säga att han gav mig bästa tänkbara start gällande min satsning på predatorfisket med inriktning på stora fiskar. Något som jag sedan försökt förvalta och vidareutveckla på ett sätt som passar mig bäst.

Under dessa femton år har vi fått dela massvis med upplevelser och inte minst stora fiskar. Måste jag välja något som sticker ut lite extra så blir det vårat gösfiske under sommaren 2011. Under tre raka fiskepass lyckades vi ta gösar över 6,5 kilo! En gös över denna vikt var och är i våra vatten en väldigt ovanlig fångst och då lyckas få sådana tre gånger i rad var smått overkligt.

Bloggen fyller 15 år! - (Del 1) Hur är det ens möjligt?

Femton år är en ansenlig tid. Det blir nästan en tredjedel av mitt liv. Under dessa år har jag sett många liknande sidor komma och gå. Nu mera finns det väldigt få fiskerelaterade sidor som drivs av privatpersoner kvar. Man kan lugnt konstatera att själva blogg-eran är över för länge sedan. Ändå sitter jag kvar här fortfarande. Förstår de som undrar varför i all världen fortsätter jag med detta? Tiden jag lagt ner är ju enorm och inte en krona har jag tjänat på det hela. Tänkte försöka reda ut varför det blivit så men inser att här finns det mer än ett svar som leder till nya frågor. Men jag gör i alla fall ett försök.

Jag börjar med att konstatera att detta har jag aldrig gjort i syfte av att tjäna pengar, göra reklam, bli sponsrad eller något annat som gynnar mig ekonomiskt. Allt utgår från Sportfisket och vad man kan få ut av denna hobby som jag brunnit för så mycket ändå sedan barnsben. Att dela med mig av något man verkligen gillar räcker långt för mig. Tror just denna inställning är grunden för att jag hållit på så pass länge.

För mig innefattar en sådan här typ av bild väldigt mycket. Man kan liksom känna av stämningen, förväntningarna, lukterna och spänningen i luften. I min värld är detta grunden i ens fiskeintresse. En grund jag har försökt förmedla vidare här på sidan under åren.
 
Ni som följer denna sida har nog märkt att den inte följer trenden på något sätt. Detta skall vara mer av en “tänkande sida” (om en sida nu kan tänka?) med lite längre texter som gärna går in på djupet inom olika ämnen/ områden. Idag vill många ha informationen på direkten med snabba, korta svar och då passar nog inte denna sida speciellt bra. Alltså inga häftiga videoklipp, fiskefilmer eller massa bilder på diverse fiskeprylar. Man kan nog likna denna sida vid en dinosaurie som inte hängt med i tiden. Men jag försöker ändå tänka på vad som skulle göra sidan bättre.

Om jag kan liknas vid en dinosaurie låter jag vara osagt. Men helt klart går jag min egen väg när det kommer till fisket och då speciellt predatorfisket och gäddfisket som präglar denna sida. När jag ändå dokumenterar allt mitt fiske så blir det också enkelt och naturligt att skriva om det. Man kan säga att jag delar med mig lite av det jag får fram från min statistik. Jag inser att det finns en hel del unikt material som jag sitter inne med och då känns det på nått sätt än mer viktigt att dela med mig. För någonstans inbillar jag mig att det finns en del som uppskattar det jag skriver om. Hade jag inte känt att jag hade något värdefullt och eget att tillföra så hade jag med all säkerhet slutat skriva för länge sedan.

Åren går och då och då brukar jag minnas tillbaka till ungdomens år. För mig har detta varit en rätt viktig del för att inte tappa fotfästet och glömma bort vad sportfisket egentligen går ut på. 
 
Men en väldigt stor del i att jag fortsätter skriva är all den positiva respons jag fått genom åren. Hade jag inte fått den hade jag nog inte hållit på ännu. Att få läsa och höra om hur jag hjälpt, inspirerat människor framåt i sitt fiske värmer rejält i ens hjärta. Jag har även hittat några vänner här igenom. Det har också blivit åtskilliga mejlkontakter där jag svarat på frågor, gett tips men även bollat idéer, och utbytt kunskaper och erfarenheter. Allt detta ser jag som värdefullt.

Jag minns speciellt ett mail jag fick för några år sedan. Det var en yngre kille i tjugoårs åldern som skrev att han hade lärt sig mera om predatorfisket här än han gjort av alla hundratals fisketidningar han läst. Han liknade sidan med en guldgruva fullt med fakta och statistik samt mycket tips om hur man kan tänka, planera och sätta upp mål kring sitt fiske. Många mail har jag fått under dessa år men just detta berörde mig lite extra. Varför det gjorde så starkt intryck på mig har jag funderat på och kom fram till att det i grunden handlar om mig själv. Jag minns när jag var yngre och jagade kunskap. På den tiden var det fisketidningar och böcker som gällde och förebilderna var namn som Arne Broman, Peter Grahn och Jörgen Larsson. Mycket av det jag läste och lärde mig av dom har med all säkerhet format mig till den fiskare jag är idag. Att jag då flertalet år senare kan vara med och inspirera och hjälpa andra yngre fiskare framåt och vara en slags förebild, ja det betyder väldigt mycket.

Att få ha en alldeles egen sida där man kan uttrycka sig och skriva om vad man själv vill utan att vara styrd av diverse regler eller andra personer är för mig en slags lyx som ger mig en stor frihet. Ibland vill jag skriva om viktiga och känsliga saker inom sportfisket. Även om jag är medveten att det är en väldigt liten del av alla sportfiskare som hänger på min sida så kanske jag kan nå ut till någon. Att kunna göra en skillnad fastän den är minimal är ju bättre än inget alls tänker jag. Jag tycker att mycket i samhället idag är så polariserat. Man ser saker i svart eller vitt. Att tänka brett och se saker ur flera perspektiv är något jag ofta vill få fram i mina texter. Kanske just därför jag klarat mig förvånansvärt bra från näthat eller elaka kommentarer. Men nog har jag säkert trampat en del på tårna genom åren men det får jag ta.

Jag har allt som oftast trivts bäst med att vara mer bakgrunden än att vara i centrum. Att synas och ta plats har aldrig varit intressant för mig men jag kan göra det om det skulle behövas. Kanske därför jag trivs så bra med att just skriva. När jag var yngre hade jag vissa drömmar om att både skriva böcker och artiklar till fisketidningar. Med tanke på hur bokbranschen ser ut idag och hur få fiskeböcker det kommer ut nu så inser jag att det inte är den enklaste saken. Men någonstans känner jag att det hade varit kul att någon gång få ge ut en egen bok.

Fisketidningar var ju min guldgruva och inspirationskälla när jag var ung. Det var ju liksom det enda som fanns och de som skrev där var ofta de allra mest hängivna och duktigaste skribenterna. Fisketidningar idag känns inte alls som förr i tiden vilket inte heller är konstigt med tanke på internets ankomst och utveckling. Allt på gott och ont, nu finns det istället en mängd information ute på annat håll som man får försöka nosa upp.

Lite märkligt men kanske tillika fullt logiskt fick jag en hel del erbjudande om allt ifrån sponsor samarbeten, bloggande, medverkande i radio och tv samt skrivande i fiskepress under bloggens första två, tre år medans det numera är näst intill dött på den fronten. Det märkliga är att idag skulle jag ju ha betydligt mer att tillföra i form av kunskaper, rutin och den statistik jag fått fram från mitt fiske. Förr var jag mer “bara” en vanlig rätt orutinerad bloggande fiskare i mängden. Det logiska är att tidigare när det var väldigt inne med bloggandet så hade man ögonen på sig på ett helt annat sätt och min sida låg högt i läsarstatistiken. Speglar nutiden rätt bra att “popularitet, trender går före kvalitet och kunskap”.

September 2009 under Fiskelycka i Norrs första år tog jag min första gädda över 9 kilo. På den tiden var jag en tämligen orutinerad storgäddfiskare fastän jag fiskat gädda sedan barnsben.

Kanske var det just denna fisk som väckte mitt intresse att börja rikta mitt fiske efter stora gäddor.

Femton år senare med åtskilliga storgäddor på mitt samvete så kan jag konstatera att jag blev bokstavligen biten av detta fiske. Men det var först  från 2016 och framåt som jag egentligen började prioritera gäddfisket framför allt annat. Fastän jag fiskar efter en mängd olika arter så känns gäddan idag som nummer ett. En känsla som växt fram under dessa femton år vilket även avspeglar sig här på sidan. Ingen annan art har jag skrivit om så mycket här som just gäddan. 
 
En sak är dock säkert, jag kommer inte sluta fiska och sportfisket kommer vara en del av mitt liv så länge jag lever. Skrivandet lär fortsätta här en tid till om jag får gissa. Om jag någon gång dyker upp i andra sammanhang än bara här på bloggen låter jag vara osagt. Stänger inga dörrar fast då skall det också kännas helt rätt. Finns väl någon boll som ligger i luften men vi får se var den landar. Nu jobbar vi vidare fem år till så blir det tjugoårsjubileum lagom till 2029...

Man ser en allt tydligare uppdelning bland gäddfiskare i Sverige

MOTPOLERNA SOM MÖTS UTE PÅ SJÖN
Löven som nyligen börjat skifta färger lyser starka i solskenet. Frosten glänser i gräset, ytterligare ett tecken på att hösten är här. Detta är en högtid varje inbiten gäddfiskare inte vill missa. Urban är i full gång med att packa in sina spön och annan utrustning i sin lilla båt. I dag skall det flötestrolla och förutsättningarna känns riktigt bra.

Samtidigt i andra ändan av sjön vid den stora rampen hörs toner från en brummande v8 motor. Det är ett minst sagt mäktigt ekipage som nu skall sjösättas. Ut från bilen skuttar två yngre män iklädda i färgglada jackor med reklamloggor som matchar båten och bilen perfekt. Snabbt sjösätts båten och försvinner ut på sjön.

Urban har just fått ut sina tre spön och ror nu fram längst en het djupbrant där han fått flertalet stora gäddor förr. Han närmar sig nu en udde och det är just där de största fiskarna brukar stå. Plötsligt uppenbarar sig en farkost i hög hastighet som parkerar sig just utanför udden, mitt i det hetaste området. Snopet får Urban sno om och ändra sin tilltänkta kurs. Svallvågorna från den andra båten gör så att det skvätter in lite vatten i den lilla båten.

På väg ifrån “rymdskeppet” kan Urban inte låta bli att snegla på vad killarna håller på med. Det kastas för fullt och det pratas högt om fiskar de ser på sina skärmar. En stund senare åker en håv fram och strax därefter hörs ett segervrål och någon ropar - En meters fisk. - Nä men lätt en 90, kanske 95:a svarar den andre. Ord som för Urban känns lika främmande som de stora dubbla skärmarna, motorerna och alla andra attiraljer som finns på deras farkost. Och vad är det för långsmal plåtbit som de far runt med som ger solkatter rakt i ansiktet?

Dagen flyter på och fisket är lite små segt men skam den som ger sig. I skymningen dyker ett av flötena och en stund senare ligger en majestätisk gädda i håven. Fisken vägs först och när vågen kommer upp i tvåsiffriga siffror så bestämmer sig Urban för att mäta den också. Kan ju trots allt vara lite kul att se hur lång den är funderar Urban. Den andra båten synts inte till längre, den befinner sig nu i en annan sjö.


BAKGRUND TILL DETTA INLÄGG
Denna berättelse visar lite på motpolerna inom gäddfisket. Hade detta varit för tiotalet år sedan hade detta inlägg inte kunnat skrivas. Utvecklingen eller kanske mer passande förändringen inom gäddfisket går nu i rasande fart. Ta bara exempel som tävlingsfisket eller de stora dyra anpassade fiskebåtar med moderna ekolod som förändrat vårt sätt att fiska på. Antalet gäddfiskare har mångdubblas och fisketrycket blir då givetvis högre. Samtidigt i vissa vatten som tex ostkusten har gäddfisket radikalt försämrats genom överfiskning och annan obalans i ekosystemet som vi människor orsakat. Mycket av gäddfisket handlar idag om moral, om vad som är rätt eller fel. För tio år sedan var det ingen som höjde på ögonbrynen om man fiskade med “live bait”. Idag vågar man knappt skriva ordet så haglar kommentarerna. Många tar friheten att skriva vad som är rätt eller inte rätt. Att en fångad gädda på en viss metod är bättre än någon annan eller så blir man halshuggen om man fiskar i minusgrader eller i för varmt vatten.

Själv försöker jag strunta i hur man väljer att fiska så länge det inte påverkar gäddfisket allt för negativt. Just detta kan vara svårt när man då måste sätta nån viss gräns på vad som är okej och inte okej. Här sätter vi olika gränser vilket skapar krockar gäddfiskare emellan. Jag tycker dock det är viktigt och intressant att våga ta upp sådana här saker. Ett exempel är när jag i somras postade mitt inlägg om “lämpligheten att fiska i för varmt vatten” rakt in i getingboet SVENSKA GÄDDFISKARE. Väl medveten var jag att det skulle komma reaktioner och det gjorde det. Kanske inte så mycket som jag trodde. Men visst var det någon som reagerade Tex nån som menade att “ytterligare” en lekman som tycker till i ämnet osv. Och det är väl just det som jag inte gillar när folk nedvärderar någon som tycker till på ett konstruktivt och sakligt sätt bestående av deras egna erfarenheter. Bemödar sig någon att skriva ett långt inlägg om vad de kommit fram i sitt fiske så blir i alla fall jag intresserad. Med detta sagt så behöver man ändå inte hålla med om allt andra skriver men att just dela med sig av varandras erfarenheter och ge råd ja det ger ju i förlängningen mera kunskap. Just diskussionen om gäddfiske i för varmt vatten var rätt intressant där en del efterfrågade om vad forskningen säger och efterlyste studier i ämnet. Visst sånt hade varit det bästa och mest intressanta men varför skall det vara så svårt att ta input från alla dom som faktiskt fiskat gädda i årtal året om? Istället sätter man skygglappar för ögonen och fiskar på tills forskningen säger att det är fel. Skall jag vara ärlig så tror jag många som skriver negativt, nedvärderande och klagar ute på nätet är dom som inte vill eller tar sig tid att läsa längre artiklar eller inlägg eller vill ta råd från andra. Istället letar man fel och tar chansen att hugga till de som har en avvikande åsikt än en själv.

Tyvärr känns det som att majoriteten av alla erfarna och duktiga gäddfiskare flytt SVENSKA GÄDDFISKARE och liknande grupper. Detta är riktigt beklagligt men jag förstår samtidigt alla dom som slutat posta inlägg där. Men dom saknas, att sprida kunskap och erfarenheter är så viktigt. Själv håller jag mig oftast borta men ibland när jag känner att jag har något viktigt att komma med så kan jag inte låta bli.

Här nedan har jag generaliserat något och delat upp gäddfiskarna i tre olika kategorier. Jag kan inte låta bli att tänka på vart jag själv passar in. I mångt och mycket ser jag mig som den Traditionella gäddfiskaren men även att en del av mig är inne och nosar i den Moderna gäddfiskaren. Här fastnar jag emellertid och ställer mig ofta frågande över saker och ting. Vad vill jag med mitt fiske och vad är det som driver mig framåt? Just här tror jag många gäddfiskare glider i sär. För mig känns det inte alls lockande att fiska på enskilda fiskar stirrandes på ett ekolod eller köpa mig en amerikansk bassbåt. Tanken att se mig själv i en sån båt ute på en stor gäddfisketävling eller filminspelning med en färgsprakande cykel tröja på mig känns lika främmande som att kliva in på en nattklubb på Stureplan. Jag dras mer och mer till det enkla fisket (om man nu kan kalla det enkelt ) och ser det som en större utmaning att lyckas här. Visst jag använder ekolod ibland men till det gäddfiske som jag tycker är roligast så ingår inte ekolodet i arsenalen. Men samtidigt respekterar jag de som brinner för annat. Jag tror att man inte skall lägga för mycket tid och energi på vad andra gör utan istället fokusera på sitt egna fiske. Däremot tycker jag det är intressant att se hur olika vi gäddfiskare kan vara men ändå brinna för samma sak.

Under förra hösten fiskade jag mest från land samt några pass från en enkel liten plasteka. Jag har gått mer och mer tillbaka till det enkla fisket under de senaste åren och försökt anpassa det till att fånga stora gäddor. Visst blev rätt mycket "fysiskt hårt" slit, samt tidslukande förflyttningar mellan fiskeplatserna. Men det var precis det jag sökte efter i min fiskeupplevelse. Äventyret i sig och komma nära inpå naturen. Sen att gäddfisket gick så bra som det gjorde bevisar att det går att lyckas med enkla medel om planering och förberedelserna är rätt.

När vi slutligen kommer till den trendiga gäddfiskaren känner jag mig som en främling, så långt borta från verkligheten man kan komma. Samtidigt hade jag idag varit ung så hade jag förmodligen lätt halkat in här så det gäller ha förståelse och respekt för dom som sitter fast här. Och vad är mer rätt att vara en finnig tonåring med en naiv tro att fisket hela tiden är bättre på andra sidan berget än en lite motsträvig 45 åring som har svårt att acceptera den förändring som nu sker inom gäddfisket?


DEN TRADITONELLA GÄDDFISKAREN
Vissa människor har svårare för förändringar och utveckling. Man vill gärna att det skall vara som förr och liksom bromsa utvecklingen. I denna grupp befinner sig nog många lite äldre och mer erfarna gäddfiskare. Det kan vara jobbigt att se hur ens livs viktigaste hobby förändras till något som man själv inte står för. Och det är klart att idag bombarderas vi av information på ett helt annat sätt än förr och då går utvecklingen ofta i raketfart. Dagens nya gäddfiskare kan ofta inte historien utan matas direkt av vad de ser på sociala medier. Detta medans gårdagens gäddfiskare själva fick skriva historien genom att göra jobbet ute på vattnet istället för framför skärmen. Med detta sagt så kanske inte så konstigt att det blir en del “kulturkrockar” bland gäddfiskare emellan nu för tiden.

DEN MODERNA/ EFFEKTIVA GÄDDFISKARN
Här ser vi förmodligen dom mest effektiva gäddfiskarna. Har man erfarenhet och kunskaper sedan tidigare och dessutom intresse för elektronik och annat nytt så kan man liksom ta saker från två världar. Kör man dessutom bara på utan att tänka på vad som är moraliskt rätt gällande gäddbeståndens hållbarhet så kan man lättare skörda stora framgångar för sig själv. Frågan är om alla tycker det är roligt, utmanande men att det även känns moraliskt okej att tex. utnyttja tekniken till fullo? Förutom elektronikens utveckling så finns det också en rad andra moraliska dilemman vi ställs för. Som tex fiske i sommarvarmt vatten, fiska i minusgrader, förleksfiske i grunda lekvikar, antal spön vid ismete och trolling, deltagande i stora gäddfisketävlingar m.m. Just dessa frågor tror jag är största orsaken att vi nu ser en allt tydligare uppdelning av gäddfiskare. Tidigare handlade det mer om man var spinnfiskare, metare osv medan det idag handlar mer om vars man står rent moraliskt.

DEN TRENDIGA GÄDDFISKAREN
Här ser vi en majoritet av lite yngre människor som inte fiskat så mycket tidigare. Man fascineras lätt av det som för ögonen ser häftigt ut. Man överdriver lätt utrustningens betydelse och missar istället saker som planering och andra förberedelser. Man följer den stora flocken vad det gäller inköp av båt, fiskeutrustning liksom valet av fiskemetoder. Tittar på Youtube istället för att läsa fisketidningar, bloggar och andra fiskesidor. Har man en fråga så slänger man upp den i en fiskegrupp på Facebook istället för att söka svaret någon annanstans. Otåligheten är påtaglig här många gånger. Man vill helst inte göra jobbet själv utan hellre få allt serverat på silverfat. Fisket kan vara kul som fan ett tag för att sedan läggas på hyllan. För att kompensera sin brist på rutin och stora fiskar så hittar man genvägar genom att räkna centimetrar istället för kilogram. En metersfisk klingar ju bra oavsett vikt inom dessa kretsar. Sociala medier som Instagram, Youtube och Facebook är den perfekta arenan. Här kan man lägga upp bilder på sina fiskar, gärna ordentligt frontade så att dom ser betydligt större ut än vad dom egentligen är. Att lyckas bli känd och stor på sociala medier blir i vissa fall viktigare än själva fiskeupplevelsen.

Så minns jag min far

Vissa dagar minns man med glädje andra med sorg. Måndagen den 19 april 2021 blev en tragiskt och sorglig dag då min far gick bort. En kraftig hjärtinfarkt slog till och han dog knall och fall hemma vid köksbordet. En allt för tidig död då han “bara” blev 72 år. Det enda som kan kännas bra var att döden blev precis som han velat och även sagt många gånger, “jag vill dö i steget och inte bli nått vårdpaket”. Pappa trodde på ett liv efter döden och han sa att han inte var rädd för att dö. Hoppas att han har rätt och vem vet vi kanske ses en dag.

Att jag blev biten av sportfisket kan absolut till stor del tillskrivas min far. Mina första somrar tillbringades i en sommarstuga belägen intill en vacker mindre sjö. Kanske var det här jag lade grunden till mitt intresse? Men mina främsta fiskeminnen från tidig ålder är nog den lilla bäcken som vi metade harr i. Jag minns mitt första metspö, ett lite kortare spö än vad pappa hade. Jag fick börja att fiska med flöte men jag tjatade direkt att jag ville fiska utan flöte precis som pappa. Några år senare cyklade jag själv till bäcken och fiskade. I samma veva började jag spinnfiska, pimpla och sedan var man fast.

Pappa tog tidigt med mig på sina fiskeresor upp till fjällen. Jag minns speciellt en resa då vi promenerade nästan en mil enkel väg till en mindre sjö. Snön hade just smällt undan och isen var “bara” några decimeter tjock. Vi fick mängder av harr från halvkilot och uppåt. Jag var inte speciellt gammal, tror jag gick mellanstadiet. 

Här är det dags för lite gammalt hederligt bäckmete.

Men det var nog ändå I hemmavattet Aleån som vi tillbringade mest tid tillsammans. Idfisket på våren var något som han visade mig tidigt. Just det fisket var väl inte pappas favoritfiske men däremot gillade han att fiska lake på vintern och hösten. Otaliga kvällar har vi fiskat lake tillsammans. Pappas favoritfiske var fisket efter havsöring och andra laxfiskar. Han tillbringade mycket tid under några år i Luleälven i jakt på dess havsöringar. Det blev även ett gäng resor uppåt fjällen. Sedan en hel del pimpelfiske under vinterhalvåret. Under några år var han ofta ute i skärgården och pimplade abborre. Ibland åkte han längre ut i havsbandet och kom ofta hem med någon harr eller sik. Under en tid blev det även mycket fiske i några put&take vatten. 

Gammal pimpelräv är ett uttryck som stämmer väl in över min far.

Jag har givetvis otaliga fiskeminnen som man skulle kunna dela med sig av. Flera av dessa har jag redan skrivit om här på bloggen. Ett trevligt minne var när jag tog med honom ut på hans första gösfiske. I första droppet så smäller det på en gös på 2,3 kilo, sen krokar han ytterligare några fina bitar på kort tid. Han var inte blyg att visa sina känslor så därför var det alltid lite extra underhållning när man fiskade med honom. Man kan säga att det blev en del svordomar när det trasslade men även en hel del glädjeyttringar när det kom upp någon finare fisk. Lyckan efter sin första gös hörde till det senare.

Vertikalfisket efter gös var något nytt som han gillade skarpt.

Pappa tillhörde den skaran sportfiskare som alltid tog rätt på sin fångst om det nu var fisk som han ansåg gick att äta. Ett annat härligt minne är när vi fiskade abborre tillsammans och jag fick upp en abborre som vägde en bit över kilot. Efter att farsan tagit några bilder på mig och abborren så gör jag automatisk som jag brukar när jag får en större fisk, kastar tillbaka den i sjön. Pappa blir alldeles förstörd i blicken och säger då “- men vad gör du!” sen säger han “- nu far vi hem” När vi kommer hem så berättar han stolt om abborren som jag fick och att jag släppte tillbaka den och anledningen till det. Nu var hans besvikelse borta och i stället ansåg han att jag gjorde helt rätt som släppte tillbaks fisken, Även om han själv givetvis aldrig skulle släppa tillbaka en sådan abborre. Men så var han, fastän vi inte alltid tyckte lika så stod han upp för mig. 

Pappa älskade att fiska efter öring. Här en grann havsöring som han fick för några år sedan.

Någon gäddfiskare blev aldrig pappa. Nej istället var gäddorna en pina när de högg. Uttrycket “En gäddjävul” har jag hört många gånger. Besvikelsen blev extra märkbar då en gädda kom upp när han fiskade efter laxfiskar. Minns när vi fiskade lax då han krokade två gäddor efter varandra. Han var lika övertygad bägge gångerna att det var en lax på kroken. Jag kunde inte låta bli att skratta åt reaktionen när pappa såg att det var en gädda. Ett annat minne är när vi var och fiskade i en sjö som innehöll öring, röding och harr. Vi hade bara fått några småharrar under kvällen när pappa får påslag på sitt flugkast. Fisken är stark och det tar ett tag innan den når ytan. Han har redan målat upp en bild att det är en riktigt fin laxöring vilket vi också fått höra. Nu råkade det istället vara en mört på dryga halvkilot. Kan säga att besvikelsen åter en gång lyste i hans ögon. 

Stolt farfar när Lukas har fått sin första id.

Ja det finns så mycket mer att berätta och tanken var att fler historier skulle skapas och skrivas framöver. Pappa var också väldigt glad över att hans barnbarn börjat fiska. Förra hösten tog han med Lukas till samma bäck som han en gång gjorde med mig. Pappa visade prov på rutin och kunnande då de lyckades få flertalet fina harrar. De hade redan nu under vintern börjat prata om att åka dit igen. Vi hade även planerat att fiska regnbåge, öring och gös nu till sommaren. Men nu blev det inte så. Kanske finns det någon fin harrbäck eller fjällsjö där du befinner dig nu? Däremot bär jag kvar alla våra minnen och de skall jag försöka bevara och berätta vidare ändå fram tills den dag då vi återförenas. 

Tack för allt...

Bloggen fyller 10 år!

Det har nu gått tio år sedan jag startade min blogg. En lång tid om man jämför med många andra liknande sidor där livslängden oftast bara är ett eller några år. Ja undantag finns och säkert finns det dom som överträffar mig i tid då jag kom igång ett par år efter att bloggtrenden kom igång. En stor del i att jag inte ännu kastat in handduken är all den positiva responsen jag fått under årens lopp. Genom bloggen har jag utbytt massor av erfarenheter, tankar och inte minst skaffat nya vänner. Jag kan ärligt säga att utan denna sida hade jag idag inte kommit så långt i mitt fiske som jag nu gjort.

Från början var tanken först och främst att skriva om mitt egna fiske och vad jag får ut av det. Men även att kunna inspirera och väcka andras nyfikenhet. Med tiden blev det även mer utförligare inlägg som artiklar och statistik. Sedan har jag byggt på bloggen allt eftersom så att den idag mer liknar en hemsida än en traditionell blogg. Skrivlusten har givetvis gått upp och ner genom åren men den har aldrig försvunnit. Anledningen till att jag fortfarande envisas att skriva är kanske att jag försöker vara personlig och dela med mig av mina egna tankar och erfarenheter. Att just vara personlig och hitta en egen stil tror jag på. Sen så vill jag ge läsarna en någorlunda riktig och sanningsenlig bild av verkligheten. Då blir saker som statistik, planering och vägen till att lyckas viktiga bitar.

Jag måste medge att bloggen har fått allt för lite kärlek under förra året. En blogg skall i mina ögon vara levande och uppdateras regelbundet och det har jag faktiskt lyckas rätt bra med förutom det senaste året då jag smittats av den trend som nu råder. Trenden jag pratar om är att bloggarna inom sportfisket håller på att dö ut. Även olika hemsidor där man skriver om sitt fiske minskas i rasande fart. Kort sagt är det svårt att hitta någon matnyttig information ute på nätet längre.

Istället är det Instagram som gäller liksom Facebook och diverse klipp på You Tube. Informationen man får är mest bilder/filmklipp av olika slag där man hellre lyfter fram ett visst bete, spö, rulle än själva storyn bakom fångsten. Det mesta är kopplad till att göra reklam och själv få synas. Man vill likaså gärna framhäva sin fångst men inte ge något tillbaka. Att vara hemlig och inte avslöja något är lite av en trend nu. Jag kanske överdriver en smula men tyvärr ser jag att vägen går åt detta håll och förmodligen är det just detta som tar döden av många intressanta bloggar och hemsidor.

Jag följer väl trenderna hyfsat bra då jag både har ett Instagram konto samt Facebook sida kopplat till min fiskesida. Dessa konton är dock i mina ögon lite av ett ont måste om man vill få nya personer att hitta till min sida. Egentligen är antalet följare och likes helt oviktigt för mig, däremot ger det mig en hel del då folk läser och kommenterar mina texter här på bloggen. För det är just här på denna sida min "fiskesjäl" ligger. Fiskelycka i norrs framtid är knappast hotad på nått sätt. Jag kommer fortsätta att skriva då motivationen och tid finns. Här skall man även fortsättningsvis kunna följa min väg genom sportfiskets värld. Och jag är rädd att den resan kommer att fortsätta ändå fram tills den dag jag lägger igen ögonen. Så med andra ord kommer bloggen leva vidare. Väl mött i framtiden och TACK FÖR ALLA ÅR. 

Tar gärna emot förslag för hur jag kan förnya och förbättra sidan liksom vad som ni gillar eller inte gillar? Lätt att köra fast och för att utvecklas och komma framåt är det bra att få veta vad läsarna tycker. 

Här nedan några av de kommentarer som jag fått av alla läsare under åren...

Hej! Måste säga att det här är den bästa mest ambitiösa blogg jag någonsin läst när det kommer till fiske! Man googlar runt och hittar ett inlägg här och där men din blogg är hur intressant som helst. Kommer ha stor användning för din information som finns och jag har kul när jag läser. Fiske är så mycket mer än bara själva fisket. Det handlar om att studera terrängen, naturen, vattnet, att tänka som en gädda (om nu det går). Det handlar om att de dagar man inte kan fiska få längta och planera sitt fiske. Hoppas du gör fler intressanta artiklar.

Håller med dig om allt i dina värderingar nästan vad gäller betyg, förutom att fiskesuget kan variera från olika år. I år ät jag heltaggad inför ismetet som börjar snart. Jag känner att suget är på 5 just nu inför kommande isar Mycket intressant läsning, du är en grym fiskare

Underbar artikel.Dina funderingar är identiska med mina. Sökte nämligen på att fiska med två beten två spön...alt Större jigg nertill och mindre upphängare.

Bra text och fina Gösar. Kul med ett växande bestånd, fiskare har fått upp ögonen att Gösen finns i Norrbotten och många är inte upplysta om att det finns ett minsta mått för mat gösar, Gös är gott stekt i smör. Vi som sportfiskare bör ta varje tillfälle i akt att upplysa om måttet (40cm) varför det är viktigt, samt vikten av att även släppa tillbaka de större exemplaren. Kul att följa texter. Keep up the good Work!Jag gillar din blogg starkt, fortsätt i samma anda!

En jättefin artikel! Tack så mycket! /Ellinor, Arnes Bromans yngsta dotter på My tribute to Arne Broman

Her var det mye fiskeporr! Mye bra lesning, og store fisker! Keep up the good work

Du skriver en av de absolut bästa predatorbloggarna i sverige. Fortsätt så

Spot-on. Du borde verkligen höra av dig till NSD om du inte redan gjort det.

Tjena Mats! Kul att du har en blogg, riktigt roligt att läsa den. God fortsättning

Bra blogg och tack för tipsen! 

BÄSTA BLOGGEN NÅGONSIN

Kul läsning, och grattis till fiskarna. Brukar själv vara i just dom områdena ni varit i. såg youtube klippet och förbannar er för det fisksug jag fick =)

jättebra skrivet om de olika årstiderna och dess skiftningar. Jag håller med dig, vad vore sommaren i all sin glans, om inte vintern fanns..

Blir verkligen sugen på en fjälltur eftar att ha läst din berättelse;)

Vilka underbara historier från förr...jag skrattade gått åt honom med de fellevererade fiskespöna =). Skrämmande tanke d där med din far samt utbygnaden av våra älvar. Måtte det aldrig hända! på

Tack för ett jättebra inlägg i debatten! Sportfiskarna är en bra organisation att vara medlem i eftersom de tar klar ställning mot mer vattenkraft. Fundera också på att gå med i Älvräddarna som jag är ordförande i, vi arbetar inte bara med att försöka mota Olle i grind utan driver också frågan om restaurering av de strömvatten som är förstörda idag, de vattenkraftsskadade... Vi anser att allt prat om mer vattenkraft, oavsett hur miljöanpassat de försöker göra den, är helt ute ur diskussionen innan kraftindustrin tagit fullt ansvar för de vatten som de redan förstört. Så länge de ser ut som gapande hönor när man säger att det borde vara de som betalar för restaureringskalaset (Polluter Pays Principle gäller i alla länder som skrivit på Riokonventionen, endast svensk vattenkraft är undantagen lagmässigt) finns det inte något som helst utrymme för diskussioner ens. Punkt slut. Christer Borg

Måste säga att dina författarkvalitéer förbättras hela tiden. Ditt sätt att måla upp bilder och händelser med ord börjar bli smått imponerande. Det kanske är för att jag hört de flesta historierna för många år sedan, eller för att jag besökt de flesta platserna, men jag tycker det börjar bli dags att publisera något i bokform

Oerhört trevlig läsning om Aleån! Det du inte vet om ån är inte värt att veta

Tack för en riktigt läsvärd guide om isfiske!! Själv fiskar jag mest på västgötska slättåar, handlar mkt om att vi vid isläggningen kommer åt svåråtkomna höljor. Tar med mig flera av dina tips, inte minst kring tankar om mothugg, drillning och betesfiskresonemang.

En mycket bra och välskriven artikel min bäste herre! Är rookie på ismete så det var kul och intressant läsning, snappat upp en del bra tips. Tack!

Precis vad jag letade efter. Behöver tips om hur man kommer igång med ismete efter gädda. Vilken utrustning man behöver och grundläggande tackel och tips. Ser fram emot detta!! Bra jobb!

Vilken fiskeguide :-) Du går från klarhet till klarhet!

"BÖJDA SPÖN"
Ismetet är snart över....i alla fall i vår del av Sverige.
Men för dom som ännu inte vill ge upp.
Eller för alla som vill lära sig lite mer rekommenderar jag starkt ett besök på:
http://fiskelyckainorr.blogspot.com/
Där finner ni en väldigt lärorik guide till vinterns höjdpunkter, nämligen ismetet.
Allt beskrivs på ett väldigt bra sätt så t.o.m jag förstår :)
Guiden inriktar sig mot gädda men även vi gösfiskare kan hämta väldigt mycket matnyttigt härifrån.
Så kika in vet ja!

Tänkte denna gång ge några snabba men, enligt mig bra tips för ismetet som nu drar igång. Tips ett Läs Mats Nilssons omfattande guide för ismete. Här hittar du det mesta du behöver veta om ismete efter gädda.

Tack för ett intressant och bra inlägg. De som lyckas bäst i jakten på storgäddan är de som vågar testa nya saker. Både djup och beten.