Årskrönika 2014

Ytterligare ett år har nu snart passerat och då är det som brukligt dags att summera det hela i en årskrönika. Förutsättningar inför 2014 var väldigt goda då jag beslutat mig för att ta tjänstledigt från mitt jobb under ett halvår. Detta innebar att jag nu hade ovanligt mycket tid över för fisket.

Känslan är att jag inte fiskat så himla mycket i år men verkligheten visar däremot att jag fiskat mer än jag gjort på länge. Det blev några fler pass än i fjol och åtskilliga fler än under 2012. Orsakerna är väl att jag helt enkelt kunnat fiska när jag velat och kunna planera mina fisketurer med mina kompisar. I år har jag därför fiskat mer tillsammans med andra och mindre ensam. Fiskelusten har under året varit tämligen god men under hösten började det sakta men säkert dala. Från den 12:e oktober kom så en ”time out” och efter dess har jag inte riktigt fått tillbaka det rätta fiskesuget.

Isfisket

Vi börjar med isfisket och som vanligt blev det inte mycket till fiske under de två första månaderna. I februari gjorde jag i alla fall några försök att lura upp någon lake. Första passet gav mersmak då jag fick 7 lakar var av några fina bitar där den största vägde in på hyggliga 3110 gram. Nästkommande passen gick det däremot sämre och sista gången fiskade jag bom.

Årets första lake kom på ismete. Senare kom det både fler och större.

I mars och april blev desto fler isfisken och samtliga gånger handlade det om gäddfiske. I det stora hela så gick det tungt då jag fiskade själv men desto bättre när jag fiskade med andra. Jag provade en del nya vatten och platser i gamla beprövade vatten så därför kändes det på förhand lite ovisst. Det blev mycket smått och få stora men som tur var lyckades jag tillslut överlista en riktigt fin gädda.

         Äntligen kom den! 10180 gram – 114,5 cm.

Höjdpunkten var annars då jag fiskade med Mårten, Henke och Macke. Ett fiskepass som började trögt men slutade i succé. Markus första fisk för dagen visade sig vara en gädda på 11,9 kg vilket innebar nytt PB för honom. Nästa fisk tog Henke hand om och den var också riktigt fin! Två 10+ på samma pass är grymt och rimligtvis så borde det dröja länge till nästa gång man får vara med om något liknande. Om man ens får göra det vill säga. Det jag då inte visste var att jag några månader senare skulle få uppleva ett fiske som skulle överträffa detta.

Markus med sin nya rekordgädda. 11900 gram – 114 cm.

Vår och försommarfisket

När så isarna försvann började man fundera på fisket i öppet vatten. Jag tycker att denna tid är riktigt härlig då man har hela sommaren och hösten framför sig. Under maj blev det några inte för allt seriösa fisketurer samt en del rekningar av intressanta fiskevatten.

Juni månad blev en rätt kall historia vilket fick till följd att gäddfisket höll i sig ovanligt länge. Detta var något som passade mig och min vapendragare Krister bra då vi kom igång rätt sent med gäddfisket. Förutom ett bedrövligt pass då vi inte lyckades få upp en enda gädda så flöt det på rätt bra. Det blev några skapliga gäddor på spinn och vertikalfiske men tyvärr lyckades vi bara få gäddor med usel kondis. Några hade skallar som normala 10-12 kilos men när man sen såg kroppen ville man bara gråta.

En av flera magra 110 plussare som jag drog under försommaren.

Fast det var på trolling det lossnade på riktigt. Första fiskepasset slutar med en toppfisk på 10,8 kilo plus ett gäng mellan 6-8 kilo. Någon vecka senare lyckades vi faktiskt överträffa detta. Inledningen var magiskt då Krister efter bara någon minut tar en gädda på 10,5 kilo. Efter detta blir fisket mer mänskligt en stund med gäddor i mer normala storlekar. Men så senare under dagen brakar det loss på riktigt. Först tar Krister en 9,7 kilos och minuterna sedan får jag en på 11,2 kg. Efter detta åker det av bara farten upp ett gäng gäddor runt 7-9 kilo innan det slutligen klingar av. Ett helt galet fiske som man troligen aldrig får vara med om igen. Till och med Krister som varit med om flera grymma gäddfisken genom åren har svårt att komma på nått fiske i klass med detta. Att just ta så många stora gäddor på ett och samma fiskepass är inte vanligt. Känslan var att vi tajmade in fisket perfekt, betesfisken fanns där, vattentemperaturen var rätt liksom vädret.

10800 gram – 111 cm.

11200 gram – 115 cm

10500 gram – 113 cm

Jag fiskade även några pass själv och då var bästa fisken en 110 centimeters nackgrov pjäs som tyvärr inte hade övriga kroppen i trim. Det blev även två svängar tillsammans med Mårten. Dessa fiskepass kändes lite tröga men vi lyckades ändå få gäddor över 7 kilo bägge gångerna. Totalt sett så kan jag inte annat än vara riktigt nöjd över försommarens gäddfiske.

Högsommarfisket

Årets sommar blev riktigt het och ett tag kändes det som att värmeböljan aldrig skulle ta slut. Sol och värme är något jag uppskattar för det mesta men vissa dagar var det nog så varmt för att man överhuvudtaget skulle orka fiska. Gäddgrejorna fick nu läggas åt sidan till förmån för andra arter som abborre och gös. Gösfisket blev ingen superhitt men lyckades ändå få mig en gös över 3 kilo. En skaplig gös på dessa breddgrader men nog hade jag siktat lite högre än så. Det blev en del göspass under sommaren men en viss mättnad på gösfisket kom under sensommaren vilket kanske var en reaktion från allt fiskande 2013 då jag verkligen la mitt krut på just gösen. Istället fiskade jag mer abborre under augusti vilket gav resultat i form av några fina abborrar. Två över kilot där den största innebar både sjörekord och längdpers!

Mitt på dagen i sommarhettan högg denna fina abborre på 1330 g och 47 cm.

Höstfisket

Inledningen av hösten testade jag på lite annat fiske. Jag kollade bl.a. upp några småbäckar där jag misstänkte att det skulle kunna finnas öring i. Första bäcken var i det minsta laget men det tog inte många minuter innan jag blev varse att det fanns fina öringar i bäcken. De andra bäckarna var inte lika enkla men jag lyckades få fisk i samtliga och i den största bäcken drog jag några hyggliga harrar. Ett roligt och spännande fiske då man kan fokusera mer på själva naturupplevelsen och släppa kravet att ta så stora fiskar som möjligt.

Bäcköringen är med all säkerhet en av de vackraste fiskar man kan hitta i vårt land.

I mitten av september bar det av till Söröya i Norge tillsammans med Markus och Björn. Trevlig resa på många sätt men tyvärr var vädret inte lika trevligt. Det blev några hårda dagar ute på havet och fiskelyckan var inte den bästa. Men vi gjorde så gott som vi bara kunde fast vi hade sannerligen inte turen på vår sida. Några tunga fiskar gick också förlorade vilket kändes lite surt. Det blev även en dag uppe på fjället då vi testa ett par mindre tjärnar. Med lätt haspelutrustning och inte minst Vibrax spinnare kunde vi lura upp ett 20 tal fina rödingar vilket var riktigt skoj.

Hyfsad utsikt, eller vad säger man?

Dessa fiskar var både vackra och stridbara. Här ser vi Björn som gömmer sig bakom en röding

Väl hemma igen kände jag att fiskeivern inte riktigt fanns där. Men jag och Krister hade en plan gällande höstfisket efter gädda som vi bägge var inne på att fullfölja. Fem olika vatten fanns i tankarna och vi hann med att fiska i fyra av dessa vilket vi får vara nöjda med. Själva fisket gick väl inte riktigt så bra som vi hade hoppas på. Visst vi fick rätt många gäddor över metern och speciellt en dag högg det riktigt bra. Men det blev även nått pass då fisket var riktigt trögt. Det kändes som att vi var ute lite för tidigt, vattnet hade gärna fått vara några grader kallare. Största höstgäddan tog Krister, den vägde 8,59 kg, större än så nådde vi inte denna höst.

Isfisket på första isarna

Eftersom jag plockade undan båt och annan utrustning i tid så hann jag med att fixa i ordning isfiskeprylarna i god tid. Ett tag var jag rätt peppad inför isfisket, kände att jag ville försöka ta en fin gädda då min planerade storgädda från hösten uteblev. Men med tiden så svalnade den drivkraften så det blev inte mycket till isfiske resten av året. Men jag tog mig tillslut ut och hade turen på min sida då jag lyckades ta en i mina mått mätt riktigt fin abborre!

En nätt putsning med 20 gram av mitt tidigare PB. 1430 g – 48 cm var måtten på abborren.

Reflektioner över året som gått

För att få en någorlunda bild över mitt fiske har jag summerat de fiskepass jag riktat efter en viss art. Fiskepass då jag ägnat mig åt specimenfiske, alltså fokuserat på de stora fiskarna är följande.

52% - gädda

26% - gös

9% - abborre

5% – lake

3% – Öring/ röding

3% - hälleflundra

1% id

1% braxen

Jämfört med förra året kan jag se att jag satsat mer på gädda i år och mindre på gös. Siffrorna kan kanske förklara en del i att gäddfisket i år har varit rätt lyckosamt medans däremot gösfisket gått lite sämre än förväntat. Abborrfiske har under de senaste åren fått allt mindre tid. I år tog det 10% av min fisketid vilket är i princip detsamma som förra året. Ser man till detta så kan jag inte vara annat än nöjd över utdelningen. När det gäller lakfisket hade jag en hel del planer som tyvärr uteblev. Men får ändå vara glad att jag tog mig ut på några pass i februari då jag lyckades få mig en lake över 3 kilo.

Andra saker som jag är nöjd över

- Att man själv fått 3 gäddor över 10 kg.

- Att man själv fått 16 gäddor över 7 kg.

- Att man fått skåda 6 gäddor över 10 kg.

- Att man tagit nya månadsrekord för april och juni gällande gädda.

- Att man tagit ett nytt trolling PB på gädda.

- Att man tagit nytt längd PB på abborre två gånger om under året.

- Att man tagit nytt PB på abborre.

- Att man fick vara med då Markus tog sitt nya PB på gädda.

- Att man fick vara med då Martin tog nytt PB på gädda.

- Att man fick vara med då Andreas tog nytt PB på gädda.

Saker som jag inte lär glömma i första taget

- Två gäddor över 10 kilo under samma fiskepass händer inte ofta, i år hände det 2 gånger!

- Efter nästan två dagars segt gösfiske med Markus lossnade det plötsligt sista kvällen.

- Söröya i Norge. En mäktig plats som berör en på många sätt och vis, så även i år.

- När Andreas tog sin fina gös på vertikalfiske, en riktigt fin gös i det vattnet.

- Min ismete 10:a. Hårt slit och dramatik innan den kom upp ur hålet.

- Min trolling 11:a som höll på att fara med spöet över relingen.

- Kristers 10 plussare som högg efter mindre än en minut!

- Härlig dag ute på sjön med Petra i 30 graders värme och sol när plötsligt storabborren hugger.

- Äntligen en fin abborre från isen. Att det sen blev ett nytt PB var nog årets överraskning.

- Mieko Family, ett nytt härligt gäng som man är med i.

Det kändes nästan som att storgäddorna förföljde oss under sommaren. Mitt i sommaren i stekande sol och 25 gradigt vatten högg gäddorna som besatta. Här syns Krister med en 9,5 kilos.

Slutligen ett stor tack till alla mina fiskepolare under året som gått. Krister, Markus, Mårten, Henrik, Bosse, Andreas, Ronny, Urban, Martin, Björn, Petra, Lukas, S-O, Kristoffer och farsan. Tack för alla goda stunder.

GOD JUL och GOTT NYTT år, vi syns nästa år…

Rivstart på ismetesäsongen!

Förhoppningen var att hinna ut på blankisen innan snö kom. Det såg lovande ut när man såg väderprognosen innan helgen men verkligheten var av en annan uppfattning vilket jag blev varse om när jag steg upp på lördagsmorgonen. En måttligt irriterande herr Nilsson observerade att det kommit dryga 1 dm snö under natten. Fisket fick vänta och jag valde att sova vidare.

Efter att ha smält läget och funderat lite så bestämde jag mig ändå för att ge mig ut på söndagen. Vädret var perfekt, nollgradigt och svaga vindar. Bortsett från det vita helvetet som nu låg som en decimetertjock matta på isen var förutsättningarna helt okej. Förhoppningarna var väl inte direkt skyhöga men samtidigt vet jag att vattnet jag hade valt för dagen har potential för stor fisk av flertalet arter. Strategin för dagen var att ismeta med mörtar i olika storlekar tacklade på lite olika sätt. Tyvärr har jag i år slarvat med betesfiskandet så jag har antingen mörtar och idar i 4-7 hg klassen eller så mört runt 1-2 hg. De där bästa betesfiskarna runt 2-3 hg saknas tyvärr.

Det blev som förväntat ingen huggsexa, totalt fem hugg på fyra timmar. Minsta fisken var en gädda och de två största var lite överraskande abborrar. Den första var också den största. Hugget var distinkt och sen tog den lina med rasande fart. Jag tippade först på en 2 kilos gädda men istället dök det upp en abborre med en bredd som nästan täckte hela det 200 mm tjocka borrhålet. Trots den smärre chocken så reagerade jag blixtsnabbt och fick ett perfekt grepp om fisken. Strax därefter låg den i baljan.

 

Frågan var bara hur stor den var? Den var helt klart hög i sin kroppsform, hyfsad välmatad, kanske inte så jäkla ryggbred men helt klart en riktigt fin abborre.

Efter några bilder, vägning och mätning fick den gå tillbaka.

Själva tillbakasläppandet är ofta de momentet som berör en starkast.

Förutom den redan nämnda lillgäddan så blev det ytterligare en abborre. Tyckte den så rätt liten ut, runt halvkilot men man blir lätt förblindad då man nyss sett en storabborre. Kollade vikten och vågen visade 720 gram. Ingen jätte så men större än jag trodde i alla fall.

1430 gram och 48 centimeter innebär en nätt putsning med 20 gram av mitt tidigare PB, samt längd pers med 1 cm.

En större abborre tagen från isen är något jag gått och hoppats på en längre tid. Tyvärr har man knappt lagt ner nån tid till detta fiske ännu. Jag skrev i förra inlägget att vissa fiskar förtjänar man mer än andra, denna fisk hör väl inte riktigt till den kategorin. Men ändå en häftig fångst som kanske väcker abborrsuget till liv? Nästa mål blir att komma över den så kallade reggvikten som ligger på 1,6 kg. När man väl lyckats med det är det drömgränsen som hägrar, dvs. en över 2 kilo. Det är alltid bra att ha mål och drömmar i sitt fiske, för chansen finns alltid där att få en större fisk än tidigare. För att lyckas krävs framförallt tid, planering, tålamod och en portion tur.

Tid för isfiske

Jag får börja med att ursäkta mig och konstatera att det varit lite dålig fart här på bloggen nu ett tag. Anledningen är helt enkelt att skrivlusten/fiskesuget inte funnits där. Det är nu bra precis en månad sedan jag fiskade senast och under den tiden har tankarna runt omkring fisket varit väldigt få. Oroväckande, nja lite kanske. Samtidigt vet jag hur det kan vara med mitt fiskesug, det kan försvinna ett tag för att sedan plötsligt ploppa upp ur tomma intet. Jag tror att jag behöver dessa break då och då för att liksom ladda batterierna. Tiden då man åkte och fiskade så fort man hade chansen är tyvärr förbi, nu är det mycket annat som styr och finns inte det rätta suget där så har jag lärt mig att det oftast är bäst att avstå.

Samtidigt är jag en riktig tävlingsmänniska som verkligen vill lyckas med det jag tar mig an. Den jag tävlar mot när det gäller fisket är idag endast mig själv. Därför kan det ibland kännas rätt frustrerande att man vill mer än man orkar och har lust med. Vetskapen att man skulle kunna lyckas bättre om man la ner mer tid är en plågoande som dyker upp ibland. Men fisket får inte bli ett tvång och skulle jag inte lyssna på min känsla så är risken att mina fiskeuppehåll skulle bli betydligt längre.

Nog om detta, fastän inte fiskesuget har funnits där så har jag ändå varit rätt duktig. Jag har nämligen gjort i ordning alla mina isfiskeprylar så att de finns tillgängliga när läget känns rätt. Under den senaste veckan har isarna växt sig så pass tjocka att det nu är möjligt att bedriva isfiske i flera av mina tilltänkta fiskevatten. Inledningen på isfiskesäsongen brukar ofta innebära bra fisken, isen är tunn och fri från en massa snö vilket gör såväl rovfisk som betesfisk aktiva. Man får bara hoppas att inte vädret ställer till det, för rätt som det är kan det komma en halvmeter blötsnö på isen och då är det plötsligt inte lika kul längre.

Förra isfiskesäsongen lade jag mest tid på ismete efter gädda, blev även några lakfisken under en kort period. Förhoppningen är att det skall bli lite mer lakfiske nu men nog lär det ändå bli mest fokus på gädda. Egentligen hade jag bara ett riktigt mål med isfisket förra säsongen och det var att ta en gädda över 9,5 kilo. Tyvärr kom jag igång lite väl sent med fisket. Blev förvisso ett och annat ströpass fram till slutet av mars. Därefter fram till påsk fiskade jag minst ett pass i veckan och påskveckan körde jag hela 4 dagar på raken. Att det var just under min fyradagarssatsning som belöningen kom kändes på nått sätt helt rätt. Vissa fiskar förtjänar man bättre än andra och denna var helt klart en sådan. Annars gick ismetet överlag segt, i alla fall då jag fiskade själv. Bästa enskilda passet var helt klart då jag fiskade med Henke, Markus och Mårten. Två gäddor över 10 kg under samma pass säger väl det mesta. Så med tanke på att jag fick uppleva 3 gäddor över 10 kilo från isen förra säsongen så känns det dumt och säga att man inte var nöjd.

2010 - Den fetaste. (12,100 kg – 118 cm)

2011 - Den längsta. (11,200 kg – 120 cm)

2010 - Den vackraste. (11220 g – 116 cm)

Inför årets isfiskesäsong har jag ännu inte satt upp några direkta mål utan det jag hoppas på är att hitta den rätta inspirationen/lusten. Kommer den så tror jag att det kan bli riktigt bra.

Ny sportfiskeblogg hos Norrbottens-Kuriren

För ett tag sedan fick jag en förfrågan om jag hade lust att driva en sportfiskeblogg på Norrbottens-Kurirens webbsida. Tanken från Kuriren var väl från början att jag skulle flytta denna blogg dit men jag kände direkt att det inte kändes rätt. Istället blev det en annan lösning nämligen att jag startar upp en ny blogg hos Kuriren under namnet Sportfiskebloggen.

Fiskelycka i Norr kommer givetvis finnas kvar och konceptet kommer inte förändras nämnvärt. En liten skillnad kommer man nog märka mellan bloggarna. Jag antar att bloggen på Kuriren kommer besökas av fler semesterfiskare så där av kommer innehållet vara lite mer anpassat för alla typer av sportfiskare. De lite mer djupgående och analyserade texterna hamnar däremot på denna sidan precis som vanligt.

På Facebooksidan kommer jag nu samla i hop de bägge bloggarna. Det blir ett smidigt och enkelt sätt  för mig att efter varje inlägg kunna länka till respektive blogg. Sportfiskebloggens första inlägg handlar om fiskeupplevelser och vad man kan få ut av sitt fiske.

Höstens sista gäddfiskepass

Det är inte klokt vad tiden går snabbt så här i slutet av fiskesäsongen i öppet vatten. Oftast brukar kyla och motivationsbris göra att fiskepassen blir allt för få under en annars mycket bra tid rent fiskemässigt. I år känner jag mig däremot nöjd då jag och Krister hunnit med att testa fyra av fem ställen som vi haft i tankarna.

Fisket har varit helt okej på några platser och sämre på andra. Min och Krister förhoppning var att ta en riktigt fin gädda nu i höst vilket vi inte lyckades med. Toppfiskarna har saknats. Däremot har vi fått ett gäng 100 centimeters fiskar vilket ju inte är fy skam. Fast i ärlighetens namn så är det inte dessa gäddor som vi vill åt.

Vi har vertikalfiskat till största delen men även trollat en del. Trollingfisket har inte gått något vidare medan vertikalfisket gått lite bättre. Bjuder här nedan på lite gäddbilder…

Här en bredryggad 7 plussare som togs på trolling. Betet var en klassisk Pike Madam wobbler.

Här en skaplig gädda som togs på vertikalfiske med mört. Vi fiskade även med vanliga jiggar vilket också fungerade bra. Den jigg som gick bäst för mig var föga överraskande Mieko Predator Spinnertail, ett bete som sällan sviker.

Överlag var gäddorna starka och bjöd upp till dans men denna var slöare än slöast. Därför blev vi förvånad att den ändå var så pass stor (8590 gram) som den var.

En sak som förbryllade oss lite var att gäddorna inte var fetare än de var. Det verkar som att de inte käkat upp sig lika mycket som de brukar. Däremot hittade vi gott om stim med betesfisk, så mat fanns det gott om. Kanske är det frukten av den historiskt sett varma sommaren som vi haft?

Senaste nätterna har varit riktigt kalla. –11 grader nu i morse och igår såg jag att det låg is på en av mina fiskesjöar. Som sagt det kan gå fort i svängarna denna tid på året.

I alla fall har jag nu förmodligen gjort mitt sista fiskepass i öppet vatten för det här året.

Fiska gös, fiska med förnuftet

Att intresset för gösfisket ökar i Norrbotten märks tydligt. Själv har jag märkt detta på flera plan. Dels att jag får mer och mer frågor av personer som är sugna på att börja fiska gös. Sedan ute vid fiskevattnen ser man allt fler båtar. Markus som jobbar på Mieko Fishing märker också hur intresset för gösen ökat senaste året. Själv tycker jag det är roligt att fler upptäckt denna intressanta och roliga sportfisk. Som matfisk går den inte heller av för hackor, i mina ögon är den en av de allra godaste fiskar man kan äta.

Men här finns en del att tänka på. Att ta upp några gösar då och då tycker jag man gott och väl kan göra. Att ta tillvara på den fisk man själv fångat är allt som oftast bättre än att köpa den i butik. Gösen är en rätt ovanlig fisk här uppe och där de väl finns ser bestånden väldigt olika ut. Så därför är det inte helt lätt för den oinvigde gösfiskaren att veta hur man bör tänka och handla. I några gösvatten (sjöar) har vi rätt gott om gös men storleken är inte något att hurra för direkt. Där är varje större fisk oerhört viktig och dessa bör alltid släppas tillbaka. Vad är en stor fisk då? Detta är väldigt olika beroende på vilket vatten. I de flesta sjöar här uppe (inte alla) så kan jag tycka att man skall släppa tillbaka de gösar som väger från 1 kilo och uppåt. Fiskar man mycket i ett vatten ser man rätt snabbt hur storleksfördelningen ser ut. Säg att fiskar på över 1 kilo är rätt sällsynta så är det rätt givet att dom skall man vara rädd om. Är det i samma vatten väldigt gott om gösar runt 4-8 hekto och de är magra så är det en god ide att ta just dessa som matfiskar. Att då fiska rätt hårt kan faktiskt rent av vara bra för beståndet på sikt. Detta så kallade ”fönster uttag” är ofta en bra lösning som blir allt vanligare idag. Ser jag till de gösvatten som jag känner till i Norrbotten så ser det väldigt olika ut. I nått vatten skulle jag aldrig ens tänka tanken att döda en gös. Anledningen är att de helt enkelt är för få. Medan i några andra så kan jag tänka mig att ta någon enstaka matfisk. Sedan har jag nått vatten där de finns så gott om gös där jag inte alls behöver ha dåligt samvete för att ta de matfiskar jag behöver.

I några rinnande vattendrag finns det också gös i Norrbotten och här blir fisket genast mycket känsligare. Dels så är ytan betydligt mindre samt att dessa vatten verkar ha ett relativt glest bestånd. Ett glesare bestånd gör ofta att medelvikten blir bättre men här blir varje fisk ännu mer värdefull än i en sjö. Hittar man en göshåla och fiskar hårt så är risken stor att fisket snabbt försämras. Tar man dessutom upp varenda gös man får så kan det bli än större konsekvenser.

Gösen lever här i Norrbotten på gränsen vad den tål. Detta har synts tydligt genom åren då bestånden går upp och ner. Dessutom är gösen en känslig fisk som kräver rätt behandling om man tänker sätta tillbaka den. Ibland står gösen väldigt djupt men själv brukar jag inte vilja fiska djupare än 8-9 meter, sällan djupare och undvik att fiska djupare än 10 meter. Gör man det så är risken väldigt stor att simblåsan sticker ut genom munnen. Ett knep att förhindra detta är att ta fisken lugnt och sansat och inte hala upp den för snabbt. Jag har märkt att det är väldigt olika hur känsliga gösarna är. Ibland går det bra att fiska ned till 10 meters djup medan andra gånger så blir det problem redan vid 8,5 meter. Fiskar man pelagiskt, alltså mitt i vattnet som när man trollar eller pelagiskt vertikalfiske blir inte detta samma problem.

Tänk även på att gösen leker sent här uppe. Normalt runt midsommar, i år på grund av kylan första veckan i juli. Själv skulle jag ha mycket svårt för att ta upp gösar som inte hunnit leka och i några vatten väljer jag inte att alls börja fiska gös förrän de lekt klart. Som sagt jag tycker det är kul att fler och fler intresserar sig för gösen som sportfisk men se till att fiska med förnuftet så ökar chansen att vi även i framtiden får ett bra gösfiske.

Stora gösar från Norrbotten 2014

Tanken från min sida var att fiska mycket gös i år men som vanligt blev det inte riktigt vad man planerat. Orsakerna var flera, dels så hade jag min båtmotor på reparation som drog ut på tiden. Sommaren kom väldigt sent och sen när den väl kom så blev det olidligt varmt under flera veckor. Orken fanns då inte från min sida att fiska, något jag nu i efterhand kan ångra lite.

Men en del fiskepass har det ändå blivit. Ett mindre gäng vertikalpass samt några få trollingpass. Största gösen, en fisk på dryga 3 kilo tog jag på trolling. En bra gös på dessa breddgrader men just i detta vattnen är den inte speciellt markvärdig. Däremot hade jag med mig en kompis till ett annat vatten där gösar över 3 kilo är rätt så sällsynta. Det hela slutade med att Andreas tog en gös på 3,2 kilo. Några fler gösar från 3 kilo och uppåt har jag inte fått skåda i sommar men de finns andra som gjort det.

Toppfiskarna från Norrbotten i år är vad jag vet tre stycken som alla mätte 83 centimeter. Riktigt fina gösar mellan 5-6 kilo som togs på trolling av tre olika fångstmän. Sett till de senaste åren har de största gösarna kommit just på trolling (undantaget ett par spinnfångade). Frågan är bara när den där stora vertikalfångade gösen skall komma? Själv tror jag den kommer förr eller senare. Jag vet att de finns dom som lagt ner rätt mycket tid på att vertikala gös både bottennära och pelagiskt men det tycks vara svårare än man vill tror. Att plocka en storgös här uppe är således inte det lättaste men det går vilket vi ser prov på varje år.

Årets största 5750 g – 83 cm togs av S-O Larsson. Ingen skräll direkt att den togs på en Mieko wobbler, en Basas 160SU Firetigre. Läs mer här på MIEKO BLOGGEN.

Markus Teilus visade prov på tålamod och skicklighet. Belöningen kom i form av denna  vackra gös. 5730 g – 83 cm.

5180 g – 83 cm. Marcus Öqvists storgös hade inte riktigt samma former som dom två andra men väl samma längd. Läs mer på MIEKO BLOGGEN.

Stort Grattis till dessa fina gösar som dessutom innebar nytt PB för alla tre!

Här nedan har jag sammanställt en lista på de största gösarna jag känner till som är tagna i Norrbotten på sportfiske.

Krister Wallmark 7900 g – 90 cm (Spinn 2009)

Tobias Lindwall 7680 g – 83 cm (Trolling 2010)

Björn Larsson 6980 g – 90 cm (Spinn 2010)

Krister Wallmark 6940 g – 90 cm (Trolling 2012)

Mats Nilsson 6900 g – 86 cm (Trolling 2011)

Mats Nilsson 6800 g – 85 cm (Trolling 2011)

Krister Wallmark 6500 g (Trolling 2011)

Emil Deak 6390 g (Trolling 2011)

Mårten Sandkvist 6140 g (Trolling 2012)

Intresset för gösfiske har ökat i Norrbotten vilket bara är roligt. Med ökat fisketryck blir det allt viktigare hur man fiskar och då är kunskap ett ledord. I morgon kommer ett inlägg som handlar om mitt sätt att resonera och handla när det gäller gös.

Dyningarna efter Söröya samt lite tankar kring höstfisket efter gädda

Veckan uppe i Söröya visslade snabbt förbi. Tyvärr så hade vi lite oflyt med väder och annat men trots detta var det en trevlig resa som gav en del nya erfarenheter och upplevelser. Jag har skrivit ett mer utförligt inlägg kring vår tid där borta som kommer dyka upp på Mieko Fiskeblogg rätt snart.

På hemmaplan har jag ägnat mig åt att fixa i ordning gäddfiskeprylarna som stått och samlat damm sedan en tid tillbaka. Senaste gäddpasset var nog i slutet av juni om jag minns rätt. Så skall bli kul med mera gäddfiske nu en tid framåt.

I måndags var jag ute och testade gäddorna. Det blev trolling samt lite spinnfiske. Jag hade gärna sett att det var lite kallare i vattnet. Senaste veckorna har vattentemperaturerna faktiskt stigit någon grad, jag hade gärna velat ha rakt motsatta förhållanden. Men tyvärr får man inte välja. Fisket var ingen höjdare. Totalt blev det 6 gäddor upp till 5-6 kilo. Förhoppningsvis kommer det både fler och större framöver.

På tal om vattentemperaturer och gädda. Nu var det 14-15 grader i vattnet där jag fiskade. Jag tog mig en titt i min fiskedagbok över de större gäddorna jag tagit denna tid på året. Är förvisso inte så väldigt många då jag av någon anledning fiskat rätt lite på hösten. Men jag har haft få om inget riktigt bra fiske då temperaturen varit över 14 grader. Däremot från 14 grader och nedåt har det gått bättre. Kanske en magiskt gräns de där 14 graderna som enligt många skall vara gäddornas optimala trivseltemperatur. En snabb och hastig avkylning kan däremot få en negativ inverkan innan gäddorna hunnit acklimatisera sig. Men väl där brukar den intressantaste tiden börja. När vattentemperaturen börjar kliva nedåt, säg från 10 grader nedåt då ringer en väckarklocka för de större gäddorna att börja äta. På senhösten tas det i mängd sett kanske lite färre gäddor per fiskepass men det är slående att se hur medelvikten och toppvikterna istället stiger. Detta är ju ingen nyhet för de som redan fiskar mycket gädda denna tid på året men för de som inte vet eller har provat så är senhösten en tid man inte bör missa.

Själv hoppas jag kunna fiska ett eller ett par pass i veckan nu fram till slutet av oktober. Mestadels kommer det handla om gäddfiske men kan mycket väl bli lite annat fiske också. Metoderna kommer främst handla om trolling och vertikalfiske, kanske lite spinn också. Jag vill i första hand kolla upp lite nya vatten och gärna pricka in nån dag med riktigt bra fiske. Under förra hösten blev det inte så många gäddpass men trots detta blev utdelningen rätt bra om man ser till gäddor kring 8 kilo plus Krister 10+. I år skulle jag gärna byta bort alla 7-9 kilos gäddor mot en riktigt stor. Men man måste samtidigt vara realistisk och inse att dessa fiskar inte växer på träd. Men inget är omöjligt och det viktigaste är inte att förglömma hårt jobb och med det menar jag många fisketimmar, nötande och tålamod. Har man detta så brukar utdelningen förr eller senare komma…

Nu drar jag till Söröya igen!

För drygt ett år sedan fick jag för första gången i livet uppleva hur det kändes att drilla en hälleflundra. Platsen var ön Söröya uppe i nord Norge. Man hade ju hört och sett en del men det är något helt annat då man väl står där själv med spöet i handen och känner dess enorma styrka. En upplevelse för livet som jag tycker alla riktiga sportfiskare någon gång skall få uppleva.

Nu styr jag kosan till samma underbara ställe ännu en gång. Tillsammans med Markus Teilus och Björn Larsson skall jag tillbringa en vecka där. Siktet är i första hand inställd på hälleflundra men vi kommer förmodligen även fiska lite annat också. Tanken är även att testa fjällfisket i några av de sjöar som finns på ön.

Vi kommer bo på Söröya gjestestue en av Miekos fiskecamper som drivs av Einar och Ilona. Två mycket trevliga och hjälpsamma människor som verkligen kan ön utan och innan. Ett kvitto på detta plus att fisket håller högsta klass är många av campens återkommande gäster.

Rapporterna säger att det tagits många och även stora hälleflundror under de senaste veckorna. Nu får vi bara hoppas att vädrets makter är med oss och ger de bästa möjligheterna. Då skall vi förhoppningsvis få bända upp nått riktigt stort…

Här kan man läsa mer om fjolårets resa. Ett fiskeäventyr som bestod av många härliga ögonblick samt minnen för livet.

Söröya (Del 1)

Söröya (Del 2)

Söröya (Del 3)

Här nedan några bilder från Söröya 2013…

Med på resan hade vi en galen kajakfiskare, Joel Abrahamsson som lyckades landa några riktigt fina hälleflundror från sin kajak.

En film från detta kajakfiske finns på You Tube. Filmen går under namnet “Den galne och havet”.

I dagarna har Joel lyckas med en enorm bedrift då han tagit en håkäring på över 500 kilo från sin kajak. Ett världsrekord med råge vilket kan vara en skön belöning efter en dryg timmes kamp. Stort grattis till fångsten!

Under andra dagen tog jag min hittills största “hälle”, en fisk på ca 130 centimeter och 30 kilo.

Hällekungen själv S-O Larsson visade redan första dagen hur man fiskar hälleflundra!

Vacker vy över området. Söröya har en natur som är otroligt vacker.

Fin gös på vertikal

Här kommer en släpande rapport. Var ute en förmiddag med Andreas och fiskade gös. Vi vertikalfiskade i ett vatten där det finns rätt gott om gös men svårare att ta de större fiskarna. Det går många gösar på en tvåkilos och en trekilos är här en mycket fin fisk.

Vi började med att kolla runt en del men var svårt att hitta områden med gösbågar vid botten. Hittade ett intressant ställe och efter bara några minuter tar jag en fin gös på strax under 2 kilo. Något mer blir det inte. Vi åker vidare och testar andra platser men det går fortfarande riktigt segt. Men på sista anhalten lossnar fisket. Där hittar jag även jiggen för dagen, en Skippy fish i blått som gösarna hugger mycket distinkt på. Under en kortare period hugger det stup i ett och vi förundras över hur fisket kan vara. Andreas byter jigg emellanåt då han har svårt att hitta rätt. Men dessa funderingar avbryts snabbt när dagens hugg kommer. Jag ser på spöet att det förmodligen rör sig om en bättre gös och visst är det så!

Dagens fisk blev denna vackra gös. 3200 gram fördelat på 69 centimeter. Dessutom en ovanligt välkonditionerad gös för att vara i detta vatten. Betet, en Finn-S 17,5 cm i färgen rosa/vitt.

Förutom Andreas fina gös blev det några skapliga mellan 1-2 kilo. Resterande fiskar vägde som vanligt från ett par hekto upp till kilot. Några av de mellanstora gösarna (6-8 hg) fick följa med hem. Vi rökte dessa och ännu en gång kunde man konstatera hur god matfisk gösen verkligen är.

Bäcköringfiske

För några dagar sedan åkte jag och kollade upp några potentiella gäddvatten. Tanken var att åka efter några bilvägar och titta runt men när jag körde förbi en mindre bäck som såg inbjudande ut så stannade jag bilen. I bilen fanns tyvärr bara grejor för vertikalfiske men jag tog ett par av de lättare blyskallarna, några mindre Relax jiggar och en liten spinnarsked som jag skruvade in i jiggkroppen. Mitt lättaste vertikalspö passade utmärkt till detta fiske då det är lätt och kort. Så sagt och gjort vandrade jag iväg längst med bäcken. Frågan var nu bara om det fanns någon öring här?

Första biten var bäcken alltför grund och strid för att fiska i. Efter ett tag kom jag till en bäverdamm och ovanför denna var det vatten överallt. Det var nu helt omöjligt att komma ut till strömfåran. Men så en bit längre upp såg det bättre ut. Av erfarenhet vet jag att just bäverdammar i småbäckar kan göra stor nytta för fiskarnas tillväxt. Översvämningen gör helt enkelt bäcken mer näringsrik, fiskarna får mer föda och kan växa sig större.

Här flyter bäcken fram i sakta mak.

Bäcken ser vid första inblicken rätt ödslig ut och efter ca 10 minuters fiskande så börjar jag misströsta. Men så i nästa kast känner jag en liten stöt i spöet. Jag är dock osäker på om det var en fisk eller inte. I nästa kast får jag svaret då hugget kommer hårt och distinkt. Kampen är över på några sekunder då jag tar den hårt och snabbt in i ränna som leder upp på land. Framför mig ligger nu en av de vackraste bäcköringar jag någonsin skådat. Färgteckning är imponerande vacker och dessutom ser den ut att vara välmående med tanke på dess kroppsform.

Den lilla bäcken visade sig innehålla fina bäcköringar.

Jag följer bäcken allt längre in i skogen, stannar upp vid varje hölja och gör några kast. Spänningen finns där, man vet aldrig när hugget kommer. Det tycks inte finnas allt för gott om öringar i bäcken men de som jag kommer i kontakt med är alla fina fiskar för att vara i en så pass liten bäck. Det blir ytterligare ett par öringar och några missade hugg innan jag nöjd kan avsluta fisket. Den första öringen visade sig vara den största, drygt 6 hekto och de andra ligger nog strax under halvkilot. Betet, min modifierande jigg visade sig vara en riktigt “öringkiller”. Öringarna bokstavligen kastar sig över betet, flera av fiskarna högg två tre gånger innan de antingen fångades eller gick loss från kroken.

Det kändes faktiskt riktigt kul att bryta mönstret i sitt fiske med något helt annat. Var ett tag sedan man fiskade längst med småbäckar, ett fiske som jag dock sysslat med en hel del tidigare. De senaste kvällarna har jag studerat kartor och planterat för fler bäckfisken. Så med all säkerhet lär det dyka upp fler rapporter med bäcköringsfiske här framöver. Detta är ett fiske som jag älskar på många sätt och vis. Det är svårt att komma naturen så nära inpå som när man smyger efter en liten bäck. Dofterna, tystheten och mystiken är andra kryddor förutom själva fisket som höjer upplevelsen.

Bosse vertikalfiskaren

För två somrar sedan introducerade jag Bosse i vertikalfisket och ni som följer bloggen vet också att det gick riktigt bra. Så här skrev jag i 2013 årskrönika:

“Under sommaren fiskade jag mycket med Bosse. En trevlig vän som tidigare fiskat en del men inte speciellt seriöst. Redan innan sommaren så visade han prov på de rätta egenskaperna som krävs för att lyckas. Han läste på en massa, framför allt kring vertikalfiske samt köpte rätt grejor för ändamålet.

Så när väl sommaren kom var han rätt utrustad och ute på vattnet visade han dessutom prov på att tålamodet fanns där liksom det rätta “tänket”. Resultatet säger också en del då Bosse drog flera fina fiskar av olika slag. På bilden en abborre på 1270 gram som han tog en dag då abborrarna verkligen var i stöten.

Förutom denna fisk så blev det några fina gäddor med en 8,5 kilos i topp samt inte minst en gös på 3330 gram! Bra jobbat och jag är säker på att det redan under nästa år kommer fler och större fiskar än dessa…”

I år har Bosse fiskat ännu mera, skaffat sig mer rutin och utökat betesarsenalen rejält. Han har lagt all krut på just vertikalfisket och med jämna mellanrum har fina fiskar trillat in. Toppfiskarna så här långt är gädda 9500 g, gös 4400 g, abborre 1000 g. Man kan inte annat än imponeras av det resultatet! Jag vet också att Bosse har jobbat riktigt hårt för dessa fiskar. Han har lagt ner mycket tid på sitt fiske och många gånger fått kämpa för sina fiskar. Ett exempel på detta är just gösen på 4,4 kg som kom under en period i början av sommaren då fisket var segt värre. En riktigt fin gös här i Norrbotten och en grym fisk i det vatten den är tagen i.

Här ser man gösen som vägde 4400 gram fördelat på 78 centimeter.

Bosse har även tagit några riktigt fina gäddor. Fjolårets rekord på 8500 gram har nu höjts ett kilo uppåt. På bilden ser ni det nuvarande rekordet, en fin bit på 9500 gram.

Nyligen hann jag och Bosse ut på ett kvällspass tillsammans. Vattnet hade nu kylts av rejält men var fortfarande relativt varmt för årstiden. Vi fick leta länge för att hitta nått spännande på lodet. Fisken stod för dagen lite grundare än förväntat. När vi väl beslutar oss att börja fiska så tar det bara en kort stund innan vi båda står med böjda spön.

Kanske gäddorna börjat vaknat till nu då vattnet kylts av? Bosse såg i varje fall till att dra en gädda på 7900 gram.

Resten av kvällen bjuder tyvärr på sämre fiske, bästa fiskarna är annars två feta abborrar runt 6-7 hekto som jag lyckades lura upp. Det härliga vädret och den fina toppfisken gör att vi ändå är rätt nöjda. Ingen skräll direkt att det var Bosse som tog den. Bosse som numera går under namnet “Bosse vertikalfiskaren”.

Gösfiske med oväntad utveckling

Att trolla riktat efter större gös i Norrbotten är ofta förknippat med ett nötande med rätt få fångade gösar per fiskepass. Något som jag och Markus visste mycket väl då vi planerade in två dagars trollingfiske efter just gös. Vi valde ett vatten som vi båda känner till och där vi vet att det simmar en och annan större gös. Att lura dom till hugg är inte det lättaste men samtidigt ingen omöjlighet, en lagom svår utmaning helt enkelt.

Vi värmde upp bägge dagarna med lite bottennära vertikalfiske vilket resulterade i förvånansvärt många gösar. Senast då jag testade vertikalfiske här var för 2-3 år sedan och då fick vi inte alls så många gösar. Skillnaden mot då och nu var att smågösarna plötsligt dykt upp. Då fick vi bara gösar från kilot och uppåt, nu fick vi mest fiskar från nått hekto upp till kilot med nått enstaka undantag. Förmodligen har vi nu sett ett resultat av några års lyckade göslekar som resulterat i alla smågösar. Bra för gösbeståndet men frågan är hur gösarnas tillväxt påverkas? Kanske blir de riktigt stora gösarna färre på lång sikt? Något jag är rädd för är att de blir magrare. Eller så kanske räcker maten till alla och i så fall kan vi med spänning se ann framtiden. Som jag skrivit förr så lever gösen på dess gräns här uppe i Norrbotten och därför ser vi ibland hur bestånden förändras rätt snabbt i olika riktningar. Förutsättningarna för gösarna är helt klart tuffare här uppe och därför blir de flesta fiskarna också rätt små. Men av någon anledning så finns det undantag och det är just dessa som enligt min mening gör fisket så pass spännande.

Efter närmare en vecka med sydliga vindar hade nu vinden vänt till en rätt frisk nordostlig vind. Något som vi helst hade sluppit. Vädret var även betydligt kallare och himlen täcktes av moln vilket vi knappt sett under den senaste månaden. Helt klart en rätt markant förändring som med all säkerhet även påverkar gösarna, frågan var i vilken riktning?

När vi gav upp första dagens trollande så var det enkelt att summera skörden, en gös och två gäddor. Ingen höjdare precis så bara att ladda om till nästa dag. Andra dagen blir en repris på första fram till sena kvällen då fisket plötsligt lossnar. Gösarna liksom gäddorna börjar nu hugga friskt och under ett par timmar känns det som om vi ständigt drillar fisk. Helt sjukt hur fisket kan svänga, kanske blev huggperioden extra markant nu efter att de under en längre tid varit inaktiva. I vilket fall, sjukt roligt och en oväntad avslutning som visar på att man aldrig skall ge upp.

Tyvärr så fattades den där riktigt stora för att göra kvällen fulländad men vi får ändå några skapliga gösar. En topp på dryga 3 kilo och ytterligare några mellan 2-3 kilo får väl ändå anses som godkänt fastän man vet att det simmar större där ute.

Jag lyckades lura dagens största, en rätt välmående sak på dryga 3 kilo.

Markus tog dagens näst största på 2,52 kg vilket innebar en liten nätt putsning från hans tidigare rekord gällande Norrbottens gös. (Han har tagit större i södra Sverige).

Med tanke på hur segt fisket var under större delen av helgen så tror jag vi bägge är rätt nöjda med resultatet. Avslutningen blev som sagt en upplevelse som man inte lär glömma i första taget.

Längd PB på abborre samt en ilsken popper-gädda!

Sedan den senaste rapporteringen har jag sysslat med lite abborrfiske, ett fiske som jag uppskattar väldigt mycket men ändå ägnar allt för lite tid åt. Nu har jag däremot varit ut på två fiskepass vilket jag kommer att berätta om nu…

POPPER-GÄDDA

Först var jag och fiskade abborre i en liten sjö där jag lagt några pass i tidigare. Några abborrar strax under kilot har jag fått men jag vill tro att det skall finnas betydligt större fiskar än så här.

Jag inleder fisket vid ett vassbälte där det sprätter mycket småfisk i ytan. Några mindre abborrar är och stöter i jiggen men det är allt. Jag byter då till en spinnare och de gillas inte alls. Testar sedan en liten popper och då jäklar händer det grejor! Jag ser plötsligt hur en stor gäddskalle kommer plöjande i ytan och slukar poppern med hull och hår. Därefter får FKP-Gear Draugenspöet jobba hårt innan gäddan tillslut ligger säkrad i håven. Ingen jättefisk men en rolig och oväntad fångst som fick pulsen att stiga en smula.

Cool bonusfångst, 6 kilos gädda på runt metern som slukade min lilla popper!

Lovande start så långt men resten av kvällen flyter tyvärr inte på lika bra. Fisket är överlag trögt och de abborrar jag får är inte speciellt stora. När jag befinner mig längst ner i sjön och skall precis börja fiska i det område jag mest tror på då händer något som tyvärr händer alla sportfiskare då och då. När jag håller på att kroka loss en gädda så tappar jag greppet samtidigt som den sprattlar till. Jag känner hur en av dess sylvassa tänder river upp ett rejält jack i tummen och ser hur blodet pumpar ut. Efter att jag bandagerat finget så väntade en timmes roddtur tillbaka genom vassruggar, stenar och annat bråte. Myggen och knotten var som galna i den tryckande sommarhättan och det värkte rätt rejält i tummen. Ingen höjdkväll direkt, men så kan det vara ibland.

STOR-ABBORRE!

Nästa fisketur skulle visa sig gå lugnare till, inga skador och betydligt mindre insekter samt lite svalkande vind. Men det var varmt, ja helt galet varmt. Speciellt i vattnet. Ytvattentemperaturen i sjön varierade mellan 24,5 till 28,1 grader! Jag har aldrig och kommer förmodligen aldrig uppleva nått liknande igen. Frågan var om fisken överhuvudtaget skulle orka jaga under dessa förhållanden?

Förutsättningarna kändes dock rätt intressanta då jag lokaliserade gott om småfisk vid några ställen i sjön. Planen var att trolla runt dessa områden och sedan eventuellt spinnfiska vid de hetaste platserna. Men mig i båten hade jag Petra, en tjej som brukar föra tur med sig. Minns senast då hon var med att vi fick en abborre runt kilot och en annan gång hon var med fick jag en regnbåge som av någon anledning hamnat på fel ställe.

Tror Petra trivdes rätt bra ute på sjön. Förutom ett strålande väder så högg fisken bättre än väntat. Det är långt i från alltid bra väder och bra fiske går ihop.

Fisket börjar dock segt och efter ett par gäddsnipor går vi i land vid en gammal badplats där Petra får svalka sig medan jag får fundera på hur vi skall få abborrarna att vakna till liv. Därefter sätter jag på mina favorit wobblers (2st Mieko Pesa, 1st Viblure och 1st Rapala CD) för nu vill jag köra på de säkra korten. Sen styr vi mot sjöns andra del där jag tidigare fått några fina abborrar. Vi hinner bara halvvägs innan det hugger. Vid själva hugget känns det precis som en gädda, sedan börjar den stångas som en större abborre kan göra och nu börjar plötsligt förhoppningarna att infinna sig. En kort stund senare uppenbarar sig en mäktig abborre vid ytan. Petra håvar den sedan säkert (rutinerad som hon är) och nu kan vi skåda en riktigt vacker abborre.

En mycket fin abborre för detta vatten och ett nytt sjörekord för mig! 1330 gram tung och 47 centimeter lång.

Abborren högg inte oväntat på en Mieko Pesa wobbler (silver/green), Jag har sagt det förr men tåls att upprepas “den wobblern är riktigt grym på abborre”.

Det blir ingen mer storabborre men fisket blir ändå bättre och det hugger rätt bra under en period. Ibland så bra att två fiskar slukar samma bete samtidigt!

FKP Viblure passar utmärkt att trolla med under högsommaren. Abborrarna bara älskar dess ettriga gång så till den grad att man lyckas få två fiskar på samma gång!

Innan vi ger upp kan vi summera fiskedagen med 8 abborrar och 8 gäddor. Ett helt okej resultat antalsmässigt och givetvis även storleksmässigt. Kort sagt en härlig dag på sjön med trevligt sällskap, strålande väder och ett klart godkänt fiske.

Heta fiskepass!

I Norrbotten råder för tillfället en av de värsta värmeböljorna i historien! Dag efter dag har solen lyst från en klarblå himmel och temperaturen har varit upp och nosat titt som tätt runt 30 grader. Jag gillar värme och sol men det får vara med måtta, nu har gränsen överskridits och jag hoppar på lite normalare sommartemperaturer framöver. Mitt i denna värmebölja hade jag och Krister sedan en tid bestämt oss för att fiska gös så det vara bara att tuta och köra.

Gösen skall ju gilla värme men då vattnet nu är uppe 23-25 grader så har dess optimala trivseltemperatur passerat med råge. Planen var att fiska i två olika vatten och så blev det också. Första dagen inleddes med att göra i ordning vårt läger och slå upp våra tält. När detta var gjort så åkte vi ut på sjön och började fiska. Vi hade lämnat vertikalgrejorna hemma och körde all in på trolling. Vad det gäller resultatet så finns det inte så mycket att skriva om. Det gick inte alls bra, bara några smågäddor och abborrar. Någon gös såg vi inte skymten av. Så kan det gå, bara att ta nya tag, ladda om och inte minst byta vatten.

Kvällarna uppe i Norrbotten är magiska, tyvärr så tycker knotten likadant.

Ny dag och nytt vatten. Även här var vattnet sjukt varmt, 24-25 grader! Här verkade det ändå lite mer liv och rörelse både i ytan och under. Även ekolodet skvallrade på mer aktivitet än gårdagen så förhoppningarna ökade samtidigt som vi insåg att den extrema värmen knappast är till fördel för fisket.

Det tog inte så länge innan vi hade fått några gäddor och så fortsatte det hela dagen och kvällen. Att gäddorna var så i stöten förvånade oss bägge. Men det var ju gös vi var ute efter och riktade fisket på men trots detta blev vi störda titt som tätt av hungriga gäddor. Många fiskar i 3-5 kilos klassen så man fick försöka ta dom stenhårt och sedan kroka loss dom försiktigt i vattnet. För gäddorna tar verkligen stryk i det varma vattnet.

Klockan gick och vi började misströsta allt mer, varje misstänkt hugg och fisk som liknade gös var en gädda. Efter 30 talet gäddor kom så äntligen första gösen, en liten fisk på runt kilot som jag lyckades lura. Strax därefter får Krister ett tungt hugg. Fisken gör inte så mycket väsen av sig men vi ser på spöet hur tunga pumpningar den gör. Likheten med en storgös finns där så vi börjar allt mer tro på att en monstergös är på väg mot båten. Eftersom den inte gör någon rusning utan fortsätter att stångas så är i alla fall jag nästan säker på en storgös (eller så hoppas jag så mycket på det att man utesluter nått annat). Till sist får vi syn på fisken och besvikelsen infinner sig vilket yttrar i några nedsättande kommentarer. Trots att vi är gäddfiskare minst lika mycket som gösfiskare hade vi svårt att uppskatta gäddan som nu låg i håven. Vi mätte aldrig den men tippar på drygt 115 cm, tyvärr var kondisen inte på topp men helt klart en fin sommargädda som vi skall vara nöjd över. Men man hade så gärna velat att det var en storgös.

Här Krister med sin fina sommargädda. 9,5 kilo vägde den.

Nästa fisk som hugger på ett av mina spön visar sig vara dagens andra och sista gös, en skaplig gös på drygt 2 kilo. Denna följs sedan av några gäddor innan det plötsligt blir stendött.

Dag två blev mer händelserik och det man mest förundras över är hur gäddorna kunde vara så i gasen medans däremot gösarna inte alls var på taget. Märkligt men samtidigt intressant…

Ny logga, fotbolls-VM, gösfisken samt en abborre på kilot.

Egentligen skulle jag vid det här laget fiskat mer abborre än vad jag hittills gjort. Hade det inte varit för fotbolls VM så hade jag med all säkerhet tillbringat flera kvällar ute i båten, för vädret har minst sagt varit sagolikt senaste tiden. Och vi som fiskar abborre vet att värme och abborre är en bra kombination.

FOTBOLLS-VM

I söndags när VM finalen var över så kändes det på nått vis skönt att det var slut. Innan VM:et drog igång så tänkte jag bara se nån match då och då men eftersom nivån varit så enormt hög då den ena efter den andra grymma matchen avlöste varandra så var det nästan omöjligt att slita sig från tv:apparaten. Att mitt favoritlag tog hem mästerskapet gjorde inte saken sämre precis. Men nu är det slut och man kan kanske koncentrera sig på fisket lite mera istället.

NÅGRA GÖSFISKEN

Några vertikalfiskepass efter gös har man ändå hunnit med men då har vi varit ut dagtid. Mönstret har varit det samma alla tre gångerna. Mer smått än vanligt och en godkänt toppfisk per pass mellan 1,5-2 kilo. Alla gångerna har det varit mina gäster (Andreas, Urban och Martin) som tagit dom. Själv har jag bara lyckas sumpa bort mina bättre hugg. Nej flytet har verkligen inte infunnit sig men kul att mina fiskepolare lyckats bättre.

Den 30 juni tog jag rätt på ett 10-tal fina matgösar och när jag rensade dom fick jag se att de flesta hade mjölken eller rommen kvar. Alltså var de olekta! Inte så himla konstigt då det innan varit 2 veckor med svinkallt väder. Men som vanligt växlar vädret friskt och från att ena veckan suttit i skoteroverall i båten så sitter man endast i shorts den andra. Med värmen så kan man utgå från att alla gösar nu gjort sina lekbestyr. Med detta hoppas jag fiskat kommer igång bättre nu. För jag tycker man sett mindre gösekon än normalt på lodet något som jag tolkar att en del av gösarna varit kvar på lekområdena. Förmodligen de större också för snittstorleken har varit sämre än normalt under dessa tre fiskepass.

KILOS ABBORRE

I går var det som sagt äntligen dags för lite kvällsfiske efter abborre. Jag inledde med trolling och med jämna mellanrum kom en och annan abborre upp. Bästa betena var inte helt överraskande Mieko Pesa och Viblure. Faktiskt första gången jag testade Viblure vid trollingfiske så därför kul att se att de funkade så pass bra. Inte helt överraskande heller då deras hetsiga gång passar väl in med tanke på det varma vattentemperaturen vi nu har. Däremot fick jag bara mindre abborrar upp till halvkilot och den där riktiga huggperioden som jag hoppats på kom aldrig.

Jag avslutade istället med spinnfiske och i kvällens sista timme precis när det började skymma kommer en kortare huggperiod. Sista fisken blev den bästa. Jag fiskar med en gulaktig shadjigg när jag får ett distinkt hugg. Till en början följer den snällt med ändå till båten. När jag väl får syn på fisken så dyker den plötsligt under båten. Andra gången jag ser den så tar jag den direkt i håven vilket var tur för jiggen lossnar i samma veva.

En stor gäddhåv kan tyckas lite overkill men det finns en del fördelar med en rejält håv. Framför allt så kan man säcka sin abborre i lugn och ro medan man gör i ordning  våg, måttband, kamera. Nackdelen är givetvis storleken, men har man plats i båten så spelar det ju ingen roll.

Jo abborren vägde exakt 1000 gram och klarade kilospärren precis. En fin fisk men förhoppningsvis kommer det större innan sommaren är slut.

Det kändes riktigt kul med abborrfiske, förhoppningsvis blir det några fler pass i sommar efter den i mina ögon bästa sportfisken av alla.

NY LOGGA

En del kanske redan har lagt märke till att jag skaffat en riktig logga till bloggen. Till min hjälp har jag haft Markus Teilus som är riktigt haj på sådana saker. Själv är jag däremot kass. Resultatet blev riktigt bra och jag är väldigt nöjd. Tack Markus!

Så här ser den ut, nya loggan.

Under de närmsta dagarna kommer det förmodligen inte bli så mycket fiskande. Däremot så planerar jag och Krister några dagars fiske framöver. En mindre satsning som jag känner kan gå lite hur som helst.

Det kunde ju gått sämre!

Som vanligt börjar vi dagen med att diskutera tillsammans hur vi skall lägga upp fisket. När vi kommer till själva betesvalet och antal spön är vi lite osäkra. Skall vi köra med tre eller fyra spön vardera är frågan? Osäkerheten är ganska stor gällande vilka beten som kan fungera och hur mycket hugg som förväntas komma. Vi beslutar oss tillslut ändå att börja med 4 spön var. Krister börjar med att sätta på ett softbait som i mina ögon ser riktigt intressant ut. Obegripligt nog så har det floppat de gånger de fått chansen tidigare men Krister tror trots detta att det borde vara helt rätt för stor gädda. Denna gång behöver betet bara bada i några sekunder innan spöet bugar rejält i härliga gungningar.

Helt sjukt, vi har bara fiskat i någon minut, jag har precis fått ut mitt första spö och nu står Krister och drillar en tillsyntes rejäl fisk. Snart ligger gäddan säkrad i håven och vi kan skåda en ryggbred och tillsynes rätt lång gädda. Tyvärr verkar den vara rätt tom i magen, men intrycket är ändå att det är stor. Borde väga en bit över 10 kilo.

Hyfsad start på dagen! 10,5 kg – 113 cm.

Efter denna våldsamma öppning så knyter sig fisket en aning. Idag är det tillskillnad mot senast Krister som tycks ha tumme med de bättre fiskarna. Han tar med jämna mellanrum skapliga bitar, ett par strax under 7 kilo och någon strax däröver. Först efter flera timmar kan jag få en godkänd fisk på prick 7 pannor.

Vi känner oss dock rätt nöjd men har samtidigt en förhoppning om att kvällen kan vara rätt tid för de stora madammerna. Vid 20 snåret lossnar fisket rejält. Först tar Krister en gädda på 9700 gram innan det ena efter det andra tunga hugget kommer och nu är det plötsligt på mina spön och beten.

Krister fortsatte att dra stort på sitt softbait. Denna gädda mätte 109 cm och vägde 9,7 kg.

Det hade dock kunna sluta illa, riktigt illa. Ett mindre trassel med linor från två av mina spön inträffar och jag är tvungen att lösa detta. Problemet är bara mitt tredje spö är i vägen. Jag är i valet och kvalet att ta upp det men bestämmer mig tillslut för att klämma fast det mellan två åror som ligger i båten. När jag precis verkar ha fått loss linorna från varandra så hör jag en slirbroms knarra och ser samtidigt i ögonvrån hur mitt spö slits loss från årorna. Som tur är reagerar jag blixtsnabbt och får grepp om spöet. Jag känner direkt att det är en större fisk. Drillningen blir extra rolig då den sker på mitt spinnspö utan paravan. Den gungar på riktigt bra och bjuder på några rejäla åkturer innan vi kan se gäddan för första gången. Som vanligt sköter Krister håvningen prickfritt och jag kan därefter ge ifrån mig ett glädjetjut.

Årets hittills bästa fisk. 11,2 kg tung och 115 cm lång.

Av bara farten så tar jag en fet 7,5 kilos tätt följt av en 8 kilos innan fisket ebbar ut. Vi beslutar oss ändå för att nöta på ett tag till vilket lönar sig då Krister avslutar kvällen med en fin bit på 8650 gram. Jag känner sista timmarna att jag är rätt slut i skallen och kroppen. Kanske inte så konstigt då jag dagarna innan legat i feber och halsont. Jag tror att vi båda hade rätt svårt att få grepp om dagens fiske, alla fiskar vi fått och framför allt avslutningen av kvällen då fisket fullkomligen exploderade. Som tur är så hade jag i vanlig ordning med mig ett litet block där jag noterade de bättre fiskarna.

Dagens fetaste gädda mätte 98 cm och vägde 7,5 kg.

Här en gädda på prick 8 kilo som avslutade min magiska timme. Bevisligen hittade jag tillslut rätt bete för jag tog samtliga storgäddor på en och samma wobbler. Gäddorna eller i vart fall de större exemplaren visade sig vara väldigt kräsna och tog endast på några få av de beten vi fiskade med.

Sista fisken för kvällen blev en 8,65 kilos gädda.

Totalt fick vi runt 40 gäddor var av 10 stycken vägde över 6,7 kilo. 8 av gäddorna vägde över 7 kilo och 5 över 8. Toppfiskar på 11,2 kg, 10,5 kg samt 9,7 kg. Kort sagt ett kanonfiske som bokstavligen chockade oss bägge. Just sådana här dagar värdesätter jag oerhört högt. Att tillsammans med någon likasinnad först planera sina fiskdagar och sedan genomföra passen. När sedan utdelningen tillslut kommer i form av ett superfiske ja då mår man riktigt gott. Noterbart är att vi tillsammans nu har tre raka trollingpass med 10+ gäddor i båten! Eller 4 stycken över 10 kg på tre pass. Det är inte alls meningen att skryta över detta utan vill bara få fram hur nöjd jag är. För i ärlighetens namn det är långt ifrån alltid vi lyckas med våra fisken utan dagar som dessa är sällsynta vilket gör det hela än roligare.