I Norrbotten råder för tillfället en av de värsta värmeböljorna i historien! Dag efter dag har solen lyst från en klarblå himmel och temperaturen har varit upp och nosat titt som tätt runt 30 grader. Jag gillar värme och sol men det får vara med måtta, nu har gränsen överskridits och jag hoppar på lite normalare sommartemperaturer framöver. Mitt i denna värmebölja hade jag och Krister sedan en tid bestämt oss för att fiska gös så det vara bara att tuta och köra.
Gösen skall ju gilla värme men då vattnet nu är uppe 23-25 grader så har dess optimala trivseltemperatur passerat med råge. Planen var att fiska i två olika vatten och så blev det också. Första dagen inleddes med att göra i ordning vårt läger och slå upp våra tält. När detta var gjort så åkte vi ut på sjön och började fiska. Vi hade lämnat vertikalgrejorna hemma och körde all in på trolling. Vad det gäller resultatet så finns det inte så mycket att skriva om. Det gick inte alls bra, bara några smågäddor och abborrar. Någon gös såg vi inte skymten av. Så kan det gå, bara att ta nya tag, ladda om och inte minst byta vatten.
Kvällarna uppe i Norrbotten är magiska, tyvärr så tycker knotten likadant.
Ny dag och nytt vatten. Även här var vattnet sjukt varmt, 24-25 grader! Här verkade det ändå lite mer liv och rörelse både i ytan och under. Även ekolodet skvallrade på mer aktivitet än gårdagen så förhoppningarna ökade samtidigt som vi insåg att den extrema värmen knappast är till fördel för fisket.
Det tog inte så länge innan vi hade fått några gäddor och så fortsatte det hela dagen och kvällen. Att gäddorna var så i stöten förvånade oss bägge. Men det var ju gös vi var ute efter och riktade fisket på men trots detta blev vi störda titt som tätt av hungriga gäddor. Många fiskar i 3-5 kilos klassen så man fick försöka ta dom stenhårt och sedan kroka loss dom försiktigt i vattnet. För gäddorna tar verkligen stryk i det varma vattnet.
Klockan gick och vi började misströsta allt mer, varje misstänkt hugg och fisk som liknade gös var en gädda. Efter 30 talet gäddor kom så äntligen första gösen, en liten fisk på runt kilot som jag lyckades lura. Strax därefter får Krister ett tungt hugg. Fisken gör inte så mycket väsen av sig men vi ser på spöet hur tunga pumpningar den gör. Likheten med en storgös finns där så vi börjar allt mer tro på att en monstergös är på väg mot båten. Eftersom den inte gör någon rusning utan fortsätter att stångas så är i alla fall jag nästan säker på en storgös (eller så hoppas jag så mycket på det att man utesluter nått annat). Till sist får vi syn på fisken och besvikelsen infinner sig vilket yttrar i några nedsättande kommentarer. Trots att vi är gäddfiskare minst lika mycket som gösfiskare hade vi svårt att uppskatta gäddan som nu låg i håven. Vi mätte aldrig den men tippar på drygt 115 cm, tyvärr var kondisen inte på topp men helt klart en fin sommargädda som vi skall vara nöjd över. Men man hade så gärna velat att det var en storgös.
Här Krister med sin fina sommargädda. 9,5 kilo vägde den.
Nästa fisk som hugger på ett av mina spön visar sig vara dagens andra och sista gös, en skaplig gös på drygt 2 kilo. Denna följs sedan av några gäddor innan det plötsligt blir stendött.
Dag två blev mer händelserik och det man mest förundras över är hur gäddorna kunde vara så i gasen medans däremot gösarna inte alls var på taget. Märkligt men samtidigt intressant…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar