STATISTIK – En titt på de största gäddornas kondition i ett av mina fiskevatten

Vi vet att gäddornas kondition kan variera väldigt mycket under ett och samma år. Logiskt sett skall gäddorna vara som fetast under Senhöst och vår strax innan lek. Detta har sin förklaring att gäddorna käkar upp sig rejält under hösten då vattentemperaturen sjunker samtidigt som stimmen av betesfisk klumpar ihop sig . På vintern går ämnesomsättningen på sparlåga samtidigt som gäddorna inte ödslar mer energi än de måste på att äta. Detta innebär att gäddorna inte tappar i vikt på alls samma sätt som de skulle gjort mitt i sommaren då vattnet är som varmast fastän de har ont om föda. Senare fram mot våren lägger istället de större gäddhonorna på sig några extra kilon i form av rom. De är då chansen finns att ta de allra största gäddorna, de som är sprängfyllda med både rom och föda. Efter leken är gäddorna allt som oftast som magrast, de har förbrukat mycket energi under leken, tappat sin rom och inte ätit på ett par veckor. Så fort leken är över börjar jakten på föda. Så här ser det ut i teorin men hur förehåller sig det hela i verkligheten?

Jag har med åren allt mer börjat inse att skillnaderna varierar rätt friskt beroende i vilket vatten man fiskar i. Det enda man vet med säkerhet är att de största gäddorna är fulla med rom strax innan leken och att de i regel är som magrast just efter de lekt. Efter leken kan gäddorna i vissa vatten snabbt käka upp sig medans de i andra vatten förblir rätt magra ändå tills hösten då de istället lägger på sig rejält i vikt. Gäddorna slutar ju inte äta på vintern men mina erfarenheter säger att de ismetegäddor jag fått överlag visar betydligt mindre bukfylla än exempelvis höstgäddorna.

Vad kan man som sportfiskare då ha för nytta av sådana här iakttagelser? Är man observant och noterar skillnaderna i gäddornas kondition under året så kan man hitta ett mönster. Gör man detta så är nästa steg att planera sitt fiske utifrån dessa betingelser, dvs. att fiska i rätt vatten rätt tid på året. Varför nöta hårt under sommaren i ett vatten då man vet att gäddorna i regel är klart fetare där under hösten? Bättre då att låta gäddorna vara i fred och istället fiska i vatten där man vet att skillnaderna är mindre mellan sommar och höst.

I den sjö jag lagt ner flest fiskepass de senaste åren har jag märkt att skillnaderna inte tycks vara speciellt stora. Här kan man få välnärda gäddor under sommar, höst och vinter. Men samtidigt kan gäddorna här också vara rätt magra. För att få svart på vitt och se hur det verkligen förhåller sig har jag fört statistik över mitt fiske i sjön. Totalt har jag fått 31 gäddor över 7 kilo var av jag kollat längden på 27 stycken. Här nedan kommer jag delge er lite statiskt samt 4 frågeställningar utifrån dessa 27 gäddor.

Statistiken bygger på gäddornas Fultonvärde. Jag har tidigare skrivit en artikel i ämnet som går under namnet Gäddans kondition ett tecken på vattnets potential. I artikeln skriver jag bland annat hur man räknar ut Fultonvärdet samt redovisar min egengjorda konditionstabell för gädda. Läs gärna den artikeln om ni inte gjort det tidigare.

Så här ser min konditionstabell ut.

0 – 0.59        Mycket låg konditionsfaktor
0.60 – 0.65   Låg kondition
0,66 – 0,70   Medelgod kondition

0.71 – 0.75   God kondition.
0.76 – 0.90   Mycket god kondition.

0.91 -           Extrem kondition.

1. Hur ser konditionen ut under årets alla månader?

MÅNAD              ANTAL            SNITT          INTERVALL

Januari               5 gäddor             0,70           0,65 – 0,74

Mars                  6 gäddor             0,68           0,65 – 0,74

April                   5 gäddor             0,63            0,58 – 0,70

Juni                    3 gäddor             0,69            0,63 – 0,79

Juli                     2 gäddor             0,67            0,58 – 0,76

September         4 gäddor              0,68           0,65 – 0,69

Oktober              1 gädda              0,65            0,65

November           1 gädda              0,68            0,68

Totalt:              27 gäddor              0,673

Kommentar: Jag hade inte förväntat mig att fultonvärdet skulle vara som lägst under april. Men samtidigt så har några av mina aprilgäddor varit rejält magra och inte heller har de sett speciellt romstinna ut. Frågan är om jag har haft oturen att fått fel gäddor eller om de allmänt går på diet under våren i detta vatten?

Enligt min gäddtabell håller gäddorna i denna sjö en medelgod kondition vilket jag också tycker stämmer väl med verkligheten. Man ser dock en stor variation (0,58-0,79) vilket inte förvånar mig då jag i liknande vatten sett samma mönster. När man fiskar mycket i ett vatten kan man såsmåning om börja se egenheter i gäddornas utseende. Det kan vara i färgteckningen eller kroppsformen. Just i denna sjö har jag märkt att vissa gäddor kan ha rejäla välfyllda bukar men trots detta inte väga så mycket som man skulle kunna tro. Anledningen är att gäddorna här sällan eller aldrig blir så där grova över ryggen, ni vet så där köttiga och bitiga som de kan bli i rätt vatten.

 

2. Hur är skillnaden i kondition mellan isfisket och fisket i öppet vatten samt mellan olika fiskemetoder?

Isfiske:                                 0,671

Fiske i öppet vatten:              0,676

Totalt:                                  0,673

Ismete:        17 gäddor          0,67

Trolling:         7 gäddor          0,68

Vertikal :        3 gäddor          0,66

Kommentar: Även här är skillnaderna förbluffande små. Lite överraskande ändå då jag tycker att höstgäddorna överlag har varit mer bukfyllda än de man tagit från isen och under sommaren. Men Fultonvärdet är trots allt något högre på de gäddorna jag tagit på trolling och där ingår ju flera höstfiskar.

 

3. En viktig och intressant fråga är om gäddorna börjar magra då de blir längre?

7 – 9,5 kg           98 – 110 cm              21 gäddor     0,674

9,5 – 12,5 kg     110 – 120 cm               6 gäddor     0,665

Kommentar: Glädjande nog så ser man här ingen märkbar skillnad i detta avseende.

 

4. Sist men inte minst viktigt är frågan hur ser gäddornas kondition ut över tid?

2010          4 gäddor         0,71

2011          9 gäddor         0,69

2012          5 gäddor         0,67

2013          8 gäddor         0,65

 

Trenden är tydlig när det gäller gäddorna i denna sjö. De har blivit magrare med åren.

Här en gädda som jag trollade upp förra sommaren. 115 cm och 9600 g blir ett F-Värde på 0,63 vilket ligger rätt nära 2013 års medelvärde men desto längre ifrån 2010 års snitt.

Kommentar: Här ser vi dock skillnader och trenden är klar, gäddorna har blivit magrare här med åren. Detta är en intressant iakttagelse och min känsla innan jag fick denna statistik var att detta också skulle vara fallet. Man ser en tydlig trend år efter år att konditionen har försämrats. Jag som fiskat i sjön har märkt en rad oroväckande saker. För det första så har fisket blivit sämre och svårare. För det andra så hittar man gäddorna inte på samma platser längre, speciellt under sommar och höst. En tänkbar förklaring skulle kunna vara ett allt hårdare fisketryck men det tror jag inte riktigt på. Jag har inte märkt att det skulle ha fiskats hårdare de senaste åren. Vad det gäller mitt eget fiske så har jag försökt sprida ut mitt fiske över stora delar av sjön. Sedan har jag med flit inte kört allt för många pass under kort tid utan istället spridit ut mina fisken över tid och även växlat fiskemetoder för att inte störa fisken allt för mycket. Vad det gäller ismetet så har har jag fiskat ensam med några få undantag.

Vad är då anledningen till nedgången? Jag är ganska säker att det till största delen beror på en nygammal art som tagit sig in på arenan och helt enkelt börjat konkurera med gäddorna i vissa områden på sjön. Jag tänker på gösen, när jag fiskade första gången här 2008 så träffade jag några äldre människor som berättade att gösen börjat komma tillbaka i sjön. Man fick allt fler gösar på i näten och även en och annan på sportfiske. De senaste tre åren har jag fiskat med båt i sjön och kunnat se hur gösbeståndet fullkomligt exploderat. Stora delar av sjön, speciellt de djupare delarna ser man väldigt mycket gösekon på lodet. De är mestadels smågösar från nått hekto upp till knappa kilot. Helt klart har gäddorna här fått en konkurrent och man vet ju att ett vatten bara har plats för ett visst antal kilon rovfisk. Och maten skall ju räcka till alla. Mina funderingar om detta, att gösarna inverkar negativt på gäddfisket i sjön började komma 2011-2012. Därefter har jag forskat inom området och fått indikationer att detta inte är ovanligt, speciellt i södra Sverige där gösarna gått fram i vissa vatten medans gäddorna har fått stryka på foten. Här uppe i norr är detta ovanligt med tanke på att det finns få vatten med gös överhuvudtaget. Framtiden är dock oviss då gösbestånden här uppe verkligen går upp och ner. För tillfället är det mycket smågös i sjön men hur framtiden blir för gäddorna är svårt att veta.

Om det är någon som tror på denna teori om att gösens intåg i sjön har påverkat gäddans kondition eller har några synpunkter så skriv gärna en kommentar eller släng i väg ett mejl.