Nytt PB för Andreas!

För ett tag sedan fiskade jag tillsammans med Andreas. Vi vertikalfiskade i ett vatten som innehåller rätt bra med gös men även en del fina gäddor. Vi fiskade med klassiska gösjiggar men gösarna var tydligen inte på plats. Förmodligen var de inne på lekområdena ännu för normalt borde vi fått några kan jag tycka.

Fisket var trögt ett bra tag innan det hugger på mitt spö. Bara några sekunder senare så hugger det även för Andreas. Min fisk som visar sig vara en liten gädda kommer upp direkt medans Andreas kämpar på rätt fint. Efter några minuter ser vi fisken för första gången och strax därefter ligger den säkrad i håven. En riktigt fin gädda och nytt PB! Att få vara med när någon sätter nytt PB (personbästa) är alltid trevligt. Man får glädjas i andras framgång och när jag tänker efter har jag fått äran att uppleva detta flera gånger under det senaste året. I våras ute på isen där Markus och Martin sätter varsitt nytt gäddrekord och i höstas då Urban och Martin putsar sina gösrekord en bra bit uppåt. Riktigt roligt som sagt.

Ante med sin nya rekordfisk, en vertikalfångad gädda på 9180 gram och 110 centimeter.

Här om dagen var vi ute igen men nu var även Bosse med. Det blev till stora delar en repris av förra fisketuren. Fisket var trögt och gösarna tycktes inte riktigt ha vaknat till ännu, kanske köldstela då vattentempen stadigt sjunkit till temperaturer som mer stämmer in på senhösten. Ja helt sjukt vad vi haft kallt hela förra veckan och ännu värre är att det ser ut att hålla i sig under större delen av denna vecka också. Kallaste midsommarveckan sedan 1944 hörde jag någon som sa och på midsommarafton så låg temperaturen exakt lika som vi hade på juldagen!

Vi har alla några hugg var men bara tre fiskar kommer upp. Två gäddor och en gös. Andreas tar första fisken, en gädda på godkända 5700 gram. Sedan är det min tur och nu blir jag rejält lurad. Fisken stångar på precis som en bättre gös och först efter ett par minuter drar den iväg på en långrusning som gör att jag fattar att det inte är frågan om gös utan gädda. Fisken är grymt stark och jag börjar hoppas på nått riktigt bra. Men att bedöma en fisks storlek utifrån hur mycket den kämpar skall man akta sig för. Denna gädda visar sig tillhöra just den kategorin som kämpar riktigt bra för sin vikt.

Dagens största gädda bjöd på en rejäl match. Snabbvägde den till 7,65 kilo.

Bägge gäddorna hugger på de klassiska gösjiggarna Shaker och Finn-s. Jag byter efter ett tag till en Mieko Predator Shad på 20 cm och det dröjer inte förrän det går på en tung fisk. Tyvärr släpper den nästan direkt, förmodligen en bättre fisk. Dagens sista hugg kommer på samma jigg och den förmodade lillgäddan visar sig vara en gös på 1,5 kilo. Därmed var årets första gös fångad, förmodligen inte den sista…

Årets första trollingpass

Då har man vart ute och trollat gädda för första gången detta år. Meningen var att jag och Mårten skulle ha fiskat tre dagar på raken men som vanligt ville vädret jävlas med oss då de lovade halv storm på måndagen. Så istället blev det en dags fiske fast vädret var inte helt lugnt på söndagen heller. Totalt kom det fyra regn/hagel skurar över oss och varje gång så blåste det upp rejält. Noterbart var att efter varje skur så dog fisket av ett tag innan man började få ingen.

Gäddorna var hyggligt på taget för man lov att säga, däremot så verkade de stora fiskarna svårflörtade. Eller så hittade vi inte igen dom bara. Men vi hittade i alla fall den mesta fisken djupt. Både betesfisk och rovfisken hade hunnit ut på djupet och betet för dagen var Westins jätte. Men vi fick även fisk på andra wobblers liksom Mieko Predator Shad, en jigg som fungerar lysande till trolling.

Gäddorna var som stöpta i samma form men till slut fick vi även några skapliga bitar med en godkänd toppfisk som jag hade turen att få drilla.

Dagens största vägde 7250 gram.

Trots vädret hade vi en trevlig dag ute på sjön med en hel del hugg. Totalt blev det 31 gäddor vilket inte är fy skam, men däremot så hade man önskat sig fler större fiskar. Men de får vi fixa en annan gång…

Långa men ack så magra gäddor

I helgen har jag och Krister kört ett tvådagars gädd-race. Vädret var gudomligt bägge dagarna med sol och dryga 25 grader. Frågan var bara hur fisket skulle vara? Kort sagt kan man säga att antalet gäddor inte blev speciellt många men däremot storleken var i några fall helt okej. I alla fall längden på dom…

Fredagens fiskepass gav något fler gäddor än lördagens men bara en fisk får räknas som skaplig. Det var en grov gädda på 6,5 kg som Krister knep på vertikal fiske.

Lördagens fiske började bra för min del med två hugg på de två första kasten. Krister tar även han en gädda i början så förhoppningarna stiger. Men sen började det plötsligt bli kämpigare, vi byter ställe några gånger under dagen men huggen är få och det blir faktiskt bara två gäddor till på hela dagen.

Första fisken hugger mycket oväntat efter att vi stått och kastat på samma ställe ett bra tag. När vi ser gäddan komma upp med skallen före så ökar pulsen rejält. Lätt en 10:a var min första tanke eller som Krister senare sa, - den har ju en skalle som skulle kunna sitta på en 11-12 kilos. Nåja tyvärr var resten av kroppen inte vad vi hade önskat oss. Men helt klart en rejäl gädda på uppskattningsvis dryga 110 cm och knappa 8 kilo.

Här har vi dagens största spinngädda på bild.

Förmodligen en gädda på retur som en gång i tiden vägt betydligt mera. Skallen var dock som vi ser minst sagt rejäl!

Nästa gädda hugger på Kristers bete och efter några rusningar och skakningar börjar vi förstå att det rör sig om en bättre fisk. Mer än så får vi inte veta då den plötsligt går loss. När Krister senare märker att själva stingern gått sönder så känns det inte speciellt muntert i båten. Han håller på att testa ett nytt material och har nu gjort några stingers som han skulle prova. Resultatet blev inte direkt vad han hade hoppats på.

En stund senare så lägger vi undan spinngrejorna och tar fram vertikalspöna. Jag skojar och säger att nu skall jag ta upp din fisk och en stund senare så är det just det som händer! Den håller emot bra till en början men när jag väl får upp den till ytan så ligger den strax säkrad i håven. Gäddan är lång men återigen inte speciellt grov och framför allt mager. När vi senare ser att Kristers stingerkrok sitter förankrad i käften så känns det på något sätt rätt bra. Nu behöver vi inte längre spekulera vad det kunde ha varit för något som satt på kroken. 

Jag var ofin att ta upp Kristers gädda, en lång men slank individ. 8710 gram – 113 cm.

Resten av kvällen förblir händelselös vad det gäller själva fisket. Däremot så pajar fästet till Kristers elmotor vilket vi märker då vi håller på att packa ihop. Inte roligt då grejorna strular eller pajar. På tal om detta så är jag utan bensinmotor för tillfället. Har faktiskt varit det sedan förra hösten. Jag trodde att den gick att fixa med hjälp av några duktiga vänner men felet verkar vara svårt att hitta. Därför befinner sig motorn på verkstad och förblir där tills den 25:e. Irriterande men tur man har schyssta kompisar med båt som man kan fiska med. Stort tack till dessa!

Vertikalfiske med två spön samtidigt

Eftersom jag gillar att experimentera, se mönster och lära mig saker av mitt fiske så började jag testa att vertikalfiska aktivt med två spön samtidigt. En ytterligare orsak till detta var att jag första sommaren fiskade mycket ensam och var rätt grön på vertikalfiske. Jag ville helt enkelt lära mig så mycket som möjligt. Nu några år senare så har jag lärt mig en hel del tack vare detta fiskesätt vilket ju också var tanken från början. Det som framför allt kändes intressant var att lära sig mera om gösfisket så alla tankar kring detta fiskesätt handlar i grunden om gösen. Men där jag fiskar finns det även en hel del gädda och abborre så dessa arter vill ofta också blanda sig in i leken. Vertikalfisket under alla dessa fiskepass har skett bottennära eller en bit ovanför då betesfisken stått högre upp i vattnet.

Avsikten har varit att se och lära inte att fiska så effektivt som möjligt. Man skulle kunna tänka att detta är både effektivt och ett utmärkt sätt att fiska efter flera arter samtidigt. Så kan det säkert till viss del vara men att rikta fisket på flera arter samtidigt går lite emot hur jag normalt brukar fiska. En stor del i själva fisket är för mig att på förhand lägga upp taktiken och sedan försöka hålla sig till sin ursprungsplan när man väl kommer ut på vattnet. Att då ha flera arter i skallen blir lite hackat och malet så att säga. Jag tänker även att fisketekniken, farten på driften och platsvalet kan variera en del beroende på art. Däremot tror jag på en viss flexibelhet. Exempelvis om man är ute efter gädda eller gös men istället börjar få fina abborrar. Att då inte ta vara på tillfället och anpassa fisketekniken, betena och utrustningen kan för mig kännas lite fel. Men det där är nog lite olika från person till person.

NÅGRA SAKER ATT TÄNKA PÅ VID DETTA FISKE

Om man ser till själva fiskesättet så är den första frågan man ställer sig om det verkligen går att fiska effektivt med två spön samtidigt? Man skall ju även kunna styra en motor, hålla koll på ekolodet, kroka och drilla fisk utan problem. Jag skulle vilja påstå att det går med rätt förutsättningar och viss övning. Visst i början blev det en del lintrassel, missade hugg och andra missöden. Men med tiden har dessa missöden blivit allt färre. Samtidigt måste jag säga att hur än duktig man blir på att hantera två spön samtidigt så tror jag det är omöjligt att bli lika säker som då man fiskar med ett spö. För att detta fiskesätt skall fungera så underlättar det väsentligt om vinden är någorlunda svag. Även att botten är ren från stockar, stora stenar och annat bråte. Därför lämpar sig jämndjupa och rena bottnar bäst.

Ytterligare ett problem som uppstår är vid själva hugget. Att drilla en fisk med en hand går ju inte så bra, därför gäller det att snabbt göra sig av med det andra spöet. Detta löser jag genom att sätta det i en spöhållare. Det man får tänka på sedan är att två linor är ute och därför gäller det att försöka hålla sin fisk ifrån den andra linan. Några gånger då jag haft på en större fisk så har jag kunnat veva upp linan på det andra spöet medan jag bara hållit press på fisken.

Dagar då det blåser hårdare så kan man istället för att använda motorn bara driva med vinden. Driver båten för snabbt så kan ett drivankare vara en lösning eller som jag brukar göra hålla emot lite med backen på elmotorn. Givetvis blir detta fiske inte lika effektivt då man inte på samma sätt kan styra båten. Men istället täcker man av stora områden och jag kan tycka att i vissa vatten fungerar detta ofta riktigt bra. Speciellt i större sjöar där fisken är utspridda över en större yta. Även i nya vatten kan det vara en god idé att drifta med vinden för att söka reda på fisken. En fördel är att man slipper tänka på att styra båten vilket gör fisket både enklare och bekvämare.

FINN-S V.S SHAKER

Första testet jag gjorde var att jämföra två helt olika jiggar men i samma färg och storlek. Jag använde en Finn-s jigg på det ena spöet och en Shaker på det andra.

Här har vi första testets jiggar på bild.

Storleken och färgen var alltså detsamma. Jag räknade antalet hugg, först till 10 hugg skulle ta hem duellen. Första matchen vann Shakern med 10-8 medan andra matchen slutade med 10-9 seger för Finn-s jiggen. Så med andra ord jämna matcher. Det som jag däremot märkte var att jag fick något fler gäddor på shakern medans fler gösar föredrog Finn-s. Skillnaden var dock inte speciellt stor men ändå tydlig. Bägge fiskepassen ägde rum under högsommaren i 20 gradigt vatten skall tilläggas. Generellt tycker jag att Finn-s är något hetare då vattentemperaturen är lägre medans Shakern går som bäst i varmare vatten eller då fisken jagar mer aktivt.

EXPERIMENTERA MED FÄRGER KAN GE EN FINGERVISNING

Nästa experiment var att fiska med samma modell av jigg men med två helt skilda färger. Efter några fisketurer började jag se ett tydligt mönster i sjön där jag fiskade. Mest tydligt blev det en dag då jag fiskade med farsan. Vi startade på morgonen och då låg det en rejäl dimma över sjön. Dagarna innan hade jag hittat ett hett område där jag fått flera gösar i skaplig storlek. Jag föreslog en Finn-s i färgen rainbow (gråaktig) till min far medan jag själv började fiska med Finn-s atomic chicken (orange). Samma modell/storlek men två vitt skilda färger.

 

Här ser man andra testets jiggar, två heta färger enligt mig.

Det tog inte lång stund innan farsan hade landat två gösar strax under 2 kilo. Tillslut fick även jag ett hugg men då hade farsan haft minst tre hugg ytterligare, så det rådde ingen tvekan om vilken jigg de föredrog. Det som sedan hände var att dimman lättade och solen kom fram. Plötsligt började min jigg att leverera medan farsan slutade få fisk. Tillslut bytte han till samma färg som mig och då började även han få fisk igen. Många med mig har säkert samma erfarenhet att skrikiga färger som grönt och orange ofta fungerar bättre i soligt väder medan de mer dämpade och naturtrogna färgerna går bättre vid mulet väder och sämre ljusförhållanden. Däremot dagar med halvmulet väder så kan man få testa sig fram innan man hittar rätt färg för dagen. Om man är ute själv så kan man snabba på detta genom att just fiska med två spön samtidigt.

JIGGAR I OLIKA STORLEKAR

Förra sommaren började jag testa att fiska med jiggar i olika storlekar. I de vatten jag fiskar finns det både gös och gädda så man kan aldrig vara säker på vad som hugger. Intressanta frågeställningar var därför om antalet gäddor skulle öka eller kanske främst storleken på gäddorna? Och kanske de mest intressanta, skulle gösarna våga sig på dessa klart stora jiggar? Och hur stora behöver gösarna vara för att hugga en 25 cm fet shadjigg? Kanske skulle dessa megajiggar vara medicinen för att få de allra största gösarna?

Utrustningsbiten blev nu lite förändrad. Ena spöet, ett lättare vertikalspö, rulle med 0,10-0,13 mm lina och jiggar på ca 10-18 cm. Andra spöet, Savage gears Big Pike, 0,28 mm, tunga skallar på 50-150 g och jiggar i 20-25 cm. Jag valde att fiska med mina favoritjiggar Mieko Predator och Finn-s. Skillnaden mellan dessa jiggar är väldigt påtaglig vilket gjorde det hela än intressantare. Finn-s med sin långsmala profil, delade stjärt och Mieko jiggarna med sin rätt höga form och paddelstjärt. Vad det gäller själva fisketekniken har jag haft som avsikt att fiska bägge betena så lika som möjligt, likaså vad det gäller fiskedjupet. Predatorjiggarna har jag dock haft lite mer rörelser på för att få de att fiska rätt men inte mer än nödvändigt.

Det första och andra fiskepasset fiskade jag med en Mieko spinnertail jigg på Big Pike spöet och en Finn-s på det andra. Bosse fiskade också han med Finn-s. Fisket var överlag trögt under dessa fiskepass och vi fick några få gösar och gäddor. Två av gösarna var sett till det vatten vi fiskade i riktigt fina, fiskar på nära 3 kilo. Bägge föll överraskande för Spinnertailen! Efter första gösen tänkte jag, fan vad flyt, efter andra så började jag förstå att gösarna ibland föredrar riktigt stora beten framför ett mindre. Den största gäddan däremot tog Bosse, en fisk på dryga 5 kilo som föll för en liten 14,5 cm jigg i orange. Märkligt hur det kan vara.

Här två av Miekos jiggar. Den till vänster, Mieko Predator Shad och den till höger Mieko Spinner tail.

Spinnertailen är ju lite annorlunda med sin spinnarsked istället för stjärtfena. Ett spännande hybridbete som visade sig falla gösarna i smaken. Ett bevis på att betet bokstavligen retar fisken till hugg var de 3-4 hektos abborrarna som högg på den!

Ett fiskepass där det var extra tydligt att gösarna ville ha rejäla beten var då jag fiskade med Bosse och Andreas. Bosse och Andreas fiskade med var sin Finn-s jigg (14.5-17,5 cm) medan jag körde med en Mieko Predator Shad 25 cm på ena spöet och en Finn-s på det andra. Första hugget är distinkt och kommer på Predatorn. Fisken ger upp överraskande snabbt och snart får vi se en gös på knappa kilot! Hur är detta möjligt var min spontana kommentar. Tydligen kan även mindre gösar vara glupska. Vi fortsätter att fiska och får ytterligare några gösar och ett par gäddor innan jag avslutningsvis tar dagens största gös, en fisk på nästan 3 kilo. Bete, jo Mieko Predator 25 cm.

Gösarna var sannerligen inte blyga utan smackade på 25 cm jiggar utan minsta tvekan.

Men lösningen är knappast så enkel att de största betena alltid ger de största fiskarna. Fjolårets tre största gösar fick jag alla på mindre eller normalstora gösbeten. Vid ett av tillfällena fiskade jag med två spön och då valde gösen det mindre betet. Att jag sedan tog fjolårets största vertikalgädda (10,2 kg) på en normalstor Finn-s jigg styrker det hela än mer. Däremot tror jag inte man skall vara rädd för att testa ett större bete än vad man normalt brukar fiska med. Rätt dag kan det bevisligen vara rätt melodi. Det omvända, dvs att gå ner i storlek kan ge utdelning de dagar då fisket är trögt eller om rovfisken är präglade att ta mindre beten. Det här har gett mig ytterligare ett kvitto på att man som fiskare måste vara flexibel.

Fjolårets två längsta vertikalgäddor (110 cm, 109 cm) samt den tyngsta (10200 g) högg alla på en Finn-s jigg. Ett bevis på att de största fiskarna inte alltid behöver hugga på de största betena.

Om man tänker sig dessa båda jiggar bredvid varandra i vattnet kan man fråga sig hur detta påverkar fiskarna? Här finns det många tänkbara möjligheter. Den stora jiggen syns utan tvekan bättre och ger ifrån sig starkare vibrationer. Det innebär i sin tur att fler fiskar ser den jämfört med den mindre. Det kan mycket väl vara att den större jiggen först lockar till sig fisken och att den sedan hugger på antingen det betet eller det mindre bredvid. Ett annat scenario är att fisken skyggar och skräms av det större betet. Något jag märkt är att man oftare får tidigt hugg på ett större bete då man inleder fisket på en ny plats. Detta kan ha sin förklaring att det syns bättre i vattnet och är då en hungrig fisk i närheten så smäller det direkt. En annan iakttagelse jag gjort då jag börjat vertikalfiska med större jiggar är att huggen blir mycket brutalare. Skillnaden är enorm och framför allt märker man det på gäddorna.

FUNDERINGAR INFÖR SOMMARENS VERTIKALFISKE

I sommar kommer jag fortsätta med liknande experiment. Det jag då kommer att göra är att fiska ett av spöna pelagiskt i frivattnet och det andra bottennära. Det man i alla fall vill tro är att antalet hugg kommer vara fler på den bottennära jiggen. När det gäller storleken på fiskarna tippar jag att medelvikten är högre på fiskarna i frivattnet. Men som det mesta när det gäller sportfiske så vet man inte svaret förrän man testat. Allt är inte heller alltid som man tror att det skall vara och borde vara. Ibland blir det ologiska verklighet och ens teorier omkullkastas. Just detta är säkert en av anledningarna att så många fastnat för sportfisket. Man blir aldrig fullärd oavsett hur mycket man anstränger sig. Däremot kan man ju alltid försöka att bli en bättre sportfiskare och då är detta fiskesätt ett bra sätt på vägen.

Rovfiske av värsta sorten!

Tänk er en mindre bäck som mynnar ut i en liten vik. Utanför själva mynningen ligger en ryssja som effektivt spärrar av större delen av området. Bara några meter upp i bäcken finner du två mjärden som i princip täcker av hela bäcken. Sedan fortsätter bäcken uppströms ca 20 meter där en liten inbjudande hölja finns. Just precis där mitt i höljan hittar du ytterligare en ryssja. Därefter smalnar bäcken av och liknar mer ett dike. Längre upp kommer nästa hölja och där finner du ytterligare fyra mjärdar. Avslutningsvis som kronan på verket ligger ett nät tvärs över bäcken.

Precis så här såg det ut då jag besökte denna lilla vackra bäck. Jag hade sedan en tid sett ut just denna plats som ett potentiellt fiskeställe. Några dagar innan fick jag höra att det under en veckas tid legat en ryssja utanför bäcken där det tagits flera abborrar över kilot. Jag visste då inte exakt var ryssjan låg och tänkte att i bästa fall så kanske den inte var kvar. Men det jag möttes av var istället betydligt värre än jag hade kunnat föreställa mig. Jag träffade dessutom en kvinna som berättade att hon förra året möttes av en stank från rutten fisk kring denna bäck. Så inte nog med att några i princip stänger av hela bäcken utan man slänger dessutom upp den fisk man inte vill behålla på torra land.

Jag har forskat vidare kring detta och tydligen är det minst tre stycken herrar som ägnar sig åt detta rovfiske. Det som slår en är hur dessa tänker. Jag menar att denna tävlan om att få upp mest fisk givetvis kommer att få konsekvenser i framtiden. Mindre fisk lär gå upp och storleken kommer att falla. Men sådant tänker de förmodligen knappast på i sin iver att roffa åt sig. Det som jag tycker är mest tragiskt i detta är att man ger sig på lekfisk, fisk som är fulla med rom eller mjölke, fisk som skall föra sina gener vidare och säkerhetsställa bestånden för framtiden. Nu slås detta ekologiska ekorrhjul i spillror av giriga och tanklösa rovfiskare. Tragiskt kan jag tycka.

Mieko Predatorvecka 2014

Nu är det dags för årets predatorvecka som inleds med föreläsningar i Mieko Fishings lokaler den 2-3/6 och avslutas med gäddfisketävling 7/6. Jag tycker det är väldigt bra att någon tagit detta initiativ. Därför hoppas jag att så många som möjligt kommer, såväl nybörjare som de mer rutinerade rävarna. Här nedan hittar ni såväl program som information om denna vecka. Hoppas vi ses där…

“Det är med glädje vi återigen kör Mieko Predatorvecka 2014 under perioden 2-7/6. Under veckan kommer vi att erbjuda många kampanjer på produkter för predatorfiske och intressanta föreläsningar.

Robin Utbys och Björn Larsson kommer att berätta om deras syn på gäddfiske. Tillsammans har de närmare 50 gäddor över 10 kg.

Rickard Jonsson pratar om vertikalfiske efter gös. Han är en av landets mest framgångsrika gösfiskare och delar med sig av värdefulla tips för vertikalfiske.

Håll även koll på dagliga kampanjer både i butiken och webshopen. Du kan göra fina klipp. Butiken har som vanligt öppet 10-18 på vardagar och 10-15 på lördagar.”

Föreläsningar och Mieko Gäddfisketävling

Tis: 3/6: 18:30 Gäddfiske, Björn Larsson/Robin Utbys Mieko Family
Ons: 4/6: 18:30 Vertikalfiska gös, Rikard Jonsson Team Fishseekers
Lör 7/6: Mieko Gäddfisketävling med bla. Stefan ”Trumman” Trumstedt

Anmäl dig för föreläsningarna på: miekofishing@gmail.com

Ny tjusig Miekologga…

På tal om Mieko Fishing så har de nyligen kommit med en ny högklassig webshop. Även sortimentet växer allt mer och fler och fler nya intressanta fiskeprylar dyker upp. Ni som inte varit i butiken på ett tag så rekommenderar jag ett besök, ni andra kan ju surfa in och kika i deras nya webshop.

Kärt återseende av gammal träskgädda

Ett av de roligaste och spännande fiskesätten är utan tvekan spinnfiske i grunda vegetationsrika vatten. Att se hur gäddorna kommer farande från långt håll mot betet och inte veta om hugget kommer eller inte är definitivt en adrenalinhöjare. Man ser så mycket mer då det är grunt, det kan ju även vara stora fiskar som skräms eller flyr undan.

Själv har jag mest fiskat i sådan här typer av vatten. Ofta små vatten från land eller ibland från båt. Vill man uppleva mängdfisken är ofta dessa vatten helt rätt men igengälld brukar det gå ut över storleken. Gäddorna är ofta små, går helt enkelt många små på en stor. Däremot tycker jag att dessa träskgäddor överlag brukar bli rätt grova i sin form, framför allt breda över ryggen. I större, djupare vatten och även älvar kan man finna flera typer av gäddor medans dessa vatten formar mer en och samma typ av gädda. Träskgäddor är coola och framför allt de stora exemplaren. Jag har skrivit det förr men en dröm jag har är att upptäcka ett litet naturligt (ej put&take), grunt och till viss del igenväxt vatten som hyser grymma storgäddor. Givetvis skall det vara helt ofiskat och helst ligga lite avsides till. Inte det lättast eftersom typ 99% av sådana vatten i Norrbotten bara innehåller gädda, mört och abborre. Tror att det i regel krävs nått mer än dessa arter för att det skall bli bingo. Där har vi en nackdel här uppe jämfört med södra Sverige och dess artrikedom.

Under veckan har jag i alla fall fiskat mina små träsk. Första passet blev ett kortare då jag mest riktade fisket efter gädda. Fisket gick si sådär och på några ställen kunde jag se gäddor leka. Känslan var att det var precis i slutklämmen av leken. Just vid dessa ställen fick jag flest hugg och alla de 9 gäddorna som kom upp var riktigt små. Precis som det så ofta brukar vara men samtidigt vet jag att det simmar en och annan större och det är ju dom man vill åt.

Här om dagen var jag ute igen. Nu blev det ett längre pass där första halvan ägnades åt abborrfiske. Det finns stora abborrar här också men de är ofta svåra att hitta, speciellt denna tid på året. Det kändes som att tiden var helt rätt men det blev ändå ingen succé, snarare det motsatta. Fast inte var oväntat. Fick i alla fall två mindre abborrar runt 2-3 hekto, bägge på dropshot tackel och jigg. Premiärfiskade med nya FKP-Gear Draugen spöet och det var precis så bra som jag hade hoppats på. Otroligt mycket spö för pengarna.

Gäddorna var det lite lättare att hitta men de var oväntat svårflörtade till en början. Jag fiskade grundligt av de heta områdena och med jämna mellanrum högg gäddorna. De var som stöpta ur samma form, ca 0,7 kg – 1,4 kg. Tanken att få en större fanns där men var inte speciellt stora då jag så sent som för två år sedan här fick hela 64 gäddor på en dag och ingen vägde över 2,5 kg. Men så i slutet (nummer 18 av de totalt 19 gäddorna) händer det. Jag gör ett kast in mot land och direkt som betet landar så ser jag en rejäl plog komma i full fart. Det är grunt och vindstilla så effekten blir därmed extra tydlig och häftig. Men gäddan väljer bara att följa efter utan att hugga. När den närmar sig båten har jag inget val utan låter betet sjunka mot botten. Spinnstopp brukar ju funka men inte lätt då det är svingrunt. Som tur är det lite djupare här och i sista hundradelen av sekunden hugger gäddan. Jag tar gäddan hårt och innan den fattat nått så ligger den i håven. Att den är smal går inte att ta miste om men ryggbredden är helt okej och just över nacken är den kopiöst grov. En gädda med märkliga proportioner.

Äntligen en gädda som fyller upp håven…

Tyvärr mager och utlekt. Mätte den till dryga 110 cm och vågen visade på 8050 gram.

Eftersom gäddan påminde mycket om en annan som jag tog här 2010 så anade jag att det kunde varit en återfångst. Efter en titt på bilder så är jag inne på att så också är fallet. Se och döm själva.

Då 2010 var gäddan 106 cm lång och vägde 7400 gram.

I och med veckans varma väder så lär det mesta av fisket spraka igång nu. Lyckligtvis så lovas lite kyligare väder kommande vecka. Visst är det skönt med värme men för fisket vill det ofta förstöra mer än att göra nytta…

Lägesrapport samt lite tankar inför sommar och höstfisket

Våren bromsades upp rejält när nordvinden och kylan slog till för drygt en vecka sedan. Nu utlovas det betydligt varmare väder och då lär det hända saker må jag lova. Isarna håller precis på att släppa taget om sjöarna medan de strömmande vattendragen har varit isfri i några veckor.

Det som lär hända är att i princip all vårlekande fisk kommer föra sina avkommer samtidigt. Förleksfisket är med andra ord bara att glömma, något som varje inbiten sportfiskare i Norrbotten väl känner till. Man får helt enkelt koppla bort att de feta gäddsuggorna eller abborrtöserna tappar upp emot 20% av sin kroppsvikt. Fisket kring och efter leken är i alla fall grymt roligt och har man tur kan man uppleva riktiga huggsexor. Och de största fiskarna leker ju i regel sist så chansen finns om än liten att ta den där feta drömfisken.

Under förra veckan så roade jag mig med att sortera upp mina beten, krokar, sänken m.m. Ett företag som tog tid och slukade 21 boxar.

Nu har jag redan fiskat några pass i maj och fått lägga några idar, mörtar, abborrar och gäddor på mitt konto. I måndags var jag på mitt första gäddpass där jag testade några nya lekvikar. Fiskade från land och såg en del gäddor men kändes som att de flesta inte hade kommit in. Så är det också på många platser, att fisken helt enkelt väntar på att komma in till just innan lek.

Jag och Markus trotsade vädret när vi begav oss ut på jakten efter id. Inget superfiske men vi fick i alla fall id i alla de tre åar vi testade. De stora fattades däremot, något man vant sig när det gäller idfisket nu för tiden.

Hur ser framtiden ut gällande mitt fiske? Ja som vanligt hoppas jag på att fiska en hel del. Ofta vill man mer än det brukar bli av. Mycket hänger på hur kroppen känns och nu i veckan har den präglas av huvudvärk och stelhet i nacken. Men nog skall det förhoppningsvis bli en del fiskepass framöver för nu börjar den roligaste fiskeperioden med det skönaste vädret.

En del inköp har det blivit och igår var jag förbi Mieko Fishing och köpte de sista pusselbitarna i fiskeutrustningen. Nu hoppas jag ha de grejorna jag behöver för mitt fiske fram till isarna lägger sig igen. Blev en del “måste grejor” plus åtminstone ett impulsköp som skall bli riktigt trevligt att få testa.

Blev ett nytt vertikalspö. Westins nya W3 spö 6,2” 21-40 g som låg perfekt i handen.

Till det Okumas Komodo rulle. Med all säkerhet en utrustning som kommer att få jobba i sommar.

Måste medge att det är just vertikalfisket som lockar mest i år. Det är ett fiskesätt som jag de senaste åren verkligen fastnat för. Först och främst var det känslan och huggen som man uppskattade. Men med tiden har man insett hur effektivt det kan vara och hur man kan variera och anpassa fisket för att det skall passa olika arter.

Målet med vertikalfisket i sommar får väl bli gädda runt 10 kilo, gös 4+ samt abborre över kilot. Sedan skulle det vara kul att testa detta fiskesätt efter andra arter, finns en del tankar och planer för detta men återstår att se hur det blir. Tyvärr är jag ofta snabb i tanken och desto segare i handling.

Spinnfisket då? Ja nog lär det bli några gäddfisken nu i början av säsongen och senare en del abborrfiske. Kanske även nått fiske efter våra fettfenade vänner. Trolla lär jag nog också prova på en del och förhoppningsvis även nått metepass. Flugfiskespöet hoppas jag också få lufta i sommar. Kanske lite harrfiske med torrfluga?

Mina förhoppningar med denna period är att jag skall variera mitt fiske en hel del och fiska efter flera olika arter. Sedan testa flera nya vatten och inte minst bara njuta av naturen och allt som följer till denna härliga tid. Blir välplanerade och riktade fisken liksom nått slöpass däremellan. Jag har egentligen inte satt upp några specifika mål med att ta si och så många stora fiskar utan det får bli lite som det blir. Att fiska mest i sina hemmavatten och leta nya vatten på hemmaplan är för mig mer lockande fastän jag vet att det förmodligen skulle vara effektivare att söka lyckan inom ett större område. Nog för att jag även kommer att fiska på bortaplan ibland men det är fisket i mina hemmavatten som jag som vanligt sätter störst värde och fokus på.

Drömfisken då? Ja utan tvekan en regg-abborre i nått av mina hemmavatten. Lyckas jag med det så är jag i hamn med mitt huvudmål att ta lake, abborre, gös och gädda över regg-vikten inom kommungränsen. Detta mål satte jag upp 2009 då flyttade till Överkalix och inledde mitt specimenfiske här. Då trodde jag att abborren var den enklaste fisken att klara men tji fick jag då jag nu 5 år senare står utan abborre men istället två regg-gösar, en regg-gädda och en regg-lake. Så därför förstår ni att just en abborre i rätt storlek skulle värdesättas extra mycket.

Med detta så säger jag bara, nu kör vi så får vi se var vi landar. När isen lagt sig så har vi svaren…

Summering av den gångna isfiskesäsongen

Om jag hade velat så skulle jag nog kunnat fiska från isarna fortfarande, något jag knappast trodde var möjligt för drygt en vecka sedan då vi hade både varmt och soligt. Nu är det istället svinkallt ute vilket bromsar upp det hela och förlänger den här tråkiga ”döperioden” i mitt fiske. Dessutom städade jag undan isfiskegrejor redan veckan efter påsk då jag helt plötsligt kände att det fick vara nog. Visst har jag fiskat en del men inte riktigt så mycket som jag hade kunnat. Påskveckan körde jag rätt hårt och efter den så gick luften lite ur en. Tanken var att köra några pass riktat på gös och abborre men den energin fanns helt enkelt inte.

Den 12 november gjorde jag det första isfiskepasset som blev lite av ett misslyckande. Ett nytt ställe testades vilket kan gå lite hur som helst och nu gick det som sagt inte alls bra. Tanken var och är att fiska de flesta pass en tid framåt i nya vatten eller på nya platser. Men några dagar senare så var jag ute och ismetade gädda på ett beprövat ställe och då gick det bättre men en godkänd gädda i topp.

Novembers största gädda, 7 kilo fin skapelse på dryga metern.

December blev en månad helt utan fiske och i januari blev det bara en fiskdag. Årets första fisk blev en bonusfisk i form av en lake. Just lakfisket var något jag hade i tankarna men det skulle dröja en bit in i februari innan jag kom till skott. Första passet gick bra med 7 lakar där den största vägde en bit över 3 kilo. Var sedan ute några kvällar efter detta men fisket blev bara sämre och sämre så med facit i hand skulle man kommit igång tidigare. Får skylla på vinter OS för vädret har det inte varit nått fel på. En ovanligt mild vinter med fina isar och lite snö har gjort denna isfiskesäsong väldigt gynnsam.

Här ligger laken i badet och tar igen sig innan vägning.

I mars drog jag igång med ismetet efter gädda igen och första passet började lovande med två fiskar över metern. Sedan hamnade jag i snipfacket under en period som blev rätt lågvarig för min del. Men helgen 29-30 mars så fick jag äran att skåda tre riktigt fina gäddor. Första fisket tillsammans med Mårten, Markus och Henrik gick oväntat bra fast än jag visste att vattnet var glödhett. Men att vi skulle få två gäddor över 10 kilo på samma pass hade nog inte någon av oss kunnat drömma om. Mäktiga gäddor och extra kul för Markus som putsade sitt PB med några hekto. Dagen efter så fiskade jag med Krister i ett annat vatten där förhoppningarna inte var lika högt ställda. Trögt fiske men Krister knep tillslut en fin gädda på 8710 gram.

Mäktig fisk att skåda. 11,9 kg – 114 cm innebar nytt personbästa för Markus.

Under första halvan av april blev det knappt något fiske alls. En krånglande rygg samt värk i nacke och huvud innebar att jag fick ställa in flera tilltänkta fiskepass. Mentalt jobbigt då förutsättningarna för bra fisken fanns. Men så här i efterhand så känns det som att jag gjorde ett klokt val i att lyssna på kroppen. Påskveckan fick istället bli den vecka jag skulle hårdköra och det blev totalt fyra heldagar ute på isen, kunde ha blivit en femte om inte magsjukan hade slagit till. Fyra nya platser skulle testas och det började minst sagt lovande. Trots ett trögt fiske med endast 3 hugg på hela dagen så gick jag mer än nöjd därifrån. Sista fisken var mycket välkommen och en av de fiskar jag faktiskt värdesätter högst. Anledningarna är flera, dels att det var ett nytt ställe som jag inte har ismetat på tidigare. Sedan känns det lite som att jag haft stolpe ut med de riktigt stora gäddorna nu ett tag plus att man ofta har fått kämpa sig ut på isarna när inte kroppen varit bra. Denna fisk har man med andra ord fått jobba rejält för och att sedan själva kampen blev onödigt dramatiskt förstärker det hela ytterligare.

Tillslut satt den där, storgäddan jag väntat på hela vintern.

Påskveckan bjöd annars på rätt sega fisken och mycket smått, precis som jag anade att det skulle vara. Tycker att det ofta är svårfiskat denna tid på året och att de mindre gäddorna ökar i omfattning medan de större mer eller mindre försvinner i tomma intet. Men som tur var kom en till fin gädda upp och glädjande nog var det Martin som fick den. Det börjar bli en vana att han putsar sina personbästa när vi fiskar tillsammans. Denna gädda var riktigt fin i både färg och form, en fisk som man gärna vill se igen om några år.

Kolla så vacker och fet den är! Gäddan alltså:)

Sista isfiskepasset fiskade jag och Svenne på en plats som på förhand så riktigt intressant ut. Fiskemässigt blev det ingen höjdare men vädermässigt var det helt underbart. Tillsammans med hunden Prillan mådde vi som prinsar där ute på isen. Dagen efter städade jag undan alla isfiskeprylar, kändes som ett bra avslut efter denna fisketur.

Det var inte bara jag och Svenne som njöt i det vackra vädret. Prillan passade här på att sova en lite middag.

Här nedan lite statistik gällande ismetet efter gädda samt en värdering av säsongen

STÖRSTA GÄDDORNA

10,18 kg – 114,5 cm 2014-04-14

7,01 kg – 101 cm 2013-11-18

6,72 kg – 107 cm 2014-03-03

6,66 kg – 100 cm 2014-03-03

STÖRSTA GÄDDOR FÅNGADE AV ANDRA

11,90 kg – 114 cm 2014-03-29 (Markus)

10,60 kg – 109 cm 2014-03-29 (Henrik)

8,71 kg – 103 cm 2014-03-30 (Krister)

8,13 kg – 101 cm 2014-04-18 (Martin)

PROCENT ÖVER 5 KILO

NOV – 14 gäddor – 2 över 5 kg – 14% (13%) *12%

JAN - 2 gäddor – 0 över 5 kg (50%) *58%
MAR – 28 gäddor – 4 över 5 kg – 14% (33%) *21%

APR – 36 gäddor – 1 över 5 kg – 3% (14%) *8%

TOTALT – 80 gäddor – 7 över 5 kg – 9% (18%) *16%

Siffrorna inom parantes anger den totala andelen gäddor över 5 kilo åren 2009-2012

* anger fjolårets siffror

STORLEKSFÖRDELNING

0-1 kg – 13 gäddor

1-2 kg – 31 gäddor

2-3 kg – 17 gäddor

3-4 kg – 10 gäddor

4-5 kg – 2 gäddor

5-6 kg – 3 gäddor

6-7 kg – 2 gäddor

7-8 kg – 1 gädda

10-11 kg – 1 gädda

Kommentarer, utvärdering:

Man brukar säga att statistiken talar för sig själv. I så fall blir årets säsong ett steg bakåt, ett misslyckande. Jämförelsevis med andra år så har smågäddorna blivit fler och storgäddorna färre. En rätt markant skillnad. Finns det några förklaringar till detta? Jo självklart.

Jag har testat en del nya ismetevatten samt nya platser och sådant är naturligtvis mer chansartat. Många platser har gett många gäddor men bara smått och det drar ner siffrorna rejält. Sedan har jag inte fiskat på några genom åren säkra ställen med högre medelvikt samt att ett av mina bättre spots inte alls har levererat i vinter. Så detta är mina förklaringar.

Men är jag nöjd då? Hade det inte varit för Min och Martins gädda så hade svaret varit givet. Visst, mycket har inte gått som jag tänkt mig men samtidigt gör detta det hela ännu större då man tillslut lyckas med sitt mål. Och mitt mål för den här säsongen var att ta en gädda över 9,5 kg vilket jag ju också lyckades med råge. Samtidigt vet jag att det tar tid att utforska vatten på egen hand vilket jag allt som oftast gör. I år har jag väl inte lyckas helt och hållet men som det nu blev tillslut så kan jag ändå inte vara missnöjd med säsongen.

Något som naturligtvis höjer upp det hela är mina gästfisken med grabbarna nere vid kusten. Helgen den 29-30 mars lär man inte glömma i första tagen! Med detta tackar jag alla mina fiskekamrater ute på isen samt bloggläsare för den gångna säsongen och ser framåt mot fisket i öppet vatten…

Alla dessa gäddsaxar…

Vet inte vad som är så speciellt med detta år men faktum är att jag under de senaste månaderna har sett mer gäddsaxar och fler saxfiskare än någonsin. Min egen teori till detta är det ovanligt stabila och vackra vädret kombinerat med hårda och snöfria isar. Personligen är jag ingen större fan till dessa brutala redskap som jag helst av allt skulle vilja skicka till månen. Men tyvärr är det inte så enkelt och fastän lagstiftningen säger att det är förbjudet så säljs dessa fortfarande i många butiker runt om i landet. Framför allt här uppe i norrbotten så är detta ett populärt nöje under vårvintern.

Vad jag tycker om gäddsaxar är en sak och om de som fiskar med dom en helt annan. Det är svårt att anklaga och förbjuda de som lägger saxar, för de har de gjort i så många år och i alla fall i mina trakter så har det aldrig ifrågasatts särskilt mycket. Och så länge dessa fanskap nej jag menar redskap säljs så är det extra svårt. Det man kan göra och det jag tänker göra i detta inlägg är att belysa hur dessa gäddsaxar skadar gäddorna och även påverkar sportfisket.

Det skall sägas att jag har rätt bra koll på hur en gäddsax fungerar då jag känner och har talat med flera saxfiskare genom åren. De flesta tycks fiska för nöjes skull precis som vi sportfiskare gör. De tycker det är spännande att vittja saxarna och gäddorna tas allt som oftast reda på. De som lägger saxar där jag bor har inte ute speciellt många saxar och gör det inte i kommersiellt syfte. Tyvärr tror jag de är få saxfiskare som ens funderar på det faktumet att saxarna ofta ger vika på ett eller annat sätt då en större gädda går på.

Gäddor upp till 6-7 kilo sitter ofta fast på saxarna medan ju större gäddorna blir så ökar risken att saxen bryts sönder eller att linan går utav. De flesta gäddfiskare i Norrland har varit eller kommer vara med om att fånga gäddor med saxar fastkilade i käften. Alternativet är gäddor med rejäla skador i käften. En gäddsax är med andra ord inte anpassade för att klara av stora gäddor. Dessvärre är det en metod som är grymt effektiv på storgädda. Tänk bara att kunna fiska statiskt med naturligt bete dygnet runt flera dygn/veckor i sträck på de hetaste områdena.

Krister och Rickard i TNP har bägge exempel med gäddor de fångat som haft saxar i sig. Krister fick en gädda på en mindre vobbler som hade en sax som satt över båda käkarna men på sidan, bara ett under att den lyckades få in vobblern i käften. Gäddan var inte oväntat extremt mager. Rickard fick en gädda på runt 10 kilo som hade en spets av en sax som stack ut genom analöppningen. Förmodligen hade den tagit en igenslagen sax och svalt den med betesfisk och allt.

Så här ser den ut, gäddsaxen.

Jag tror att i vatten där det fiskas mycket med gäddsax så blir gäddorna mer svårfångade. De gäddor som klarar sig med livet i behåll lär bli mer vaksamma och försiktiga efter detta. Vi vet att fiskar med ett sådant beteende även tenderar att magra och med detta plus eventuella skador så är det stor risk att varje storgädda som skadas av en gäddsax aldrig kommer i närheten av sin forna kondition. Sedan kan man ju fråga sig hur kul är det är att få skadade och magra fiskar?

I ett av mina hemmavatten har det i år funnits gäddsaxar lite varstans. Dessutom har det legat saxar under en månads tid mitt på en liten brant där jag brukar få fina gäddor. Hur saxarna hamnade där är också rätt tragiskt. Jag fiskade nämligen där i början av mars och efter fiskepasset täckte jag som vanligt över hålen för att röja alla spår. Men sedan kom en vecka med ovanligt milt väder vilket innebar att all snö försvann från isarna och mina hål blev synliga. Att då få se hur mina hål fyllts på med saxar var ingen angenäm upplevelse direkt.

Men det är inte bara där jag sett gäddsaxar utan de har funnits i så gått som alla vatten som jag fiskat i vilket visar hur vanligt detta är. Även då jag och Krister fiskade tillsammans kom vi i kontakt med en gubbe som hade saxar en bit ifrån där vi höll till. Han skröt nästan om hur han fått gäddsaxar avslitna från sina linor. Dessutom så pratade han lite föraktfullt om vårt fiske där man släpper tillbaka fisken man fångar. Vår känsla var att han var lite ute efter att provocera oss men vi hade vett att inte gå i klinch med den mannen. Vissa är det inte lönt att diskutera med helt enkelt. Här om dagen pratade jag med en annan kompis som berättade en historia om saxfiskare som han nyligen stött på. Med andra ord så verkar det som att gäddsaxarna i år har varit fler än på länge…