Vertikalfiske efter gös

Vädret har sannerligen inte varit något vidare denna sommar. Men så kom högtrycket tillslut med sol och värme. Kanske var det just detta som gjorde att jag fick tillbaka suget efter gösfiske igen. Har varit ute en sväng per vecka de senaste tre veckorna och bottenvertikalat. Resultatet har varit helt okej men hade kunnat bli något riktigt bra tills olyckan var framme. Förmodligen brände jag min efterlängtade vertikal 5:a från Norrbotten. Detta är något som svider enormt, även nu några dagar så här efteråt.

Som man har väntat och längtat, så kom äntligen sommaren.

Första passet blev överraskande bra då jag på några timmars fiske fick ett gäng gösar med två fina toppfiskar.

Första hugget för dagen. 2,52 kg.

En stund senare kom en ännu större. 2,88 kg.

Andra passet var desto segare, ja rent sagt bedrövligt trögt var fisket. Givetvis var jag inte ensam i båten den dagen. Jag hade tänkt att visa Brynolf hur gösfiske går till och nästan lovat att vi åtminstone skulle dra upp ett 20 tal gösar. Det blev ett 10 tal och dessutom var det bara smågösar. Så någon fiskeguide är jag bevisligen inte.

I veckan var jag så ute igen och nu var gösarna rejält på bettet. Rejäla hugg och ofta satt jiggarna långt ner i käften. Jag passade även på att ta med mig några matfiskar hem så nu blir det till att äta gös, något som är riktigt gott. Flera av gösarna var som stöpta i samma form, runt kilot vilket är en bra medelstorlek för detta vatten. Att det simmar klart större gösar än så vet jag men dessa är inte många till antalet och inte lätta att få. Men nu fick jag chansen och efter några minuters kamp tog det slut. Tyvärr fick jag inte en skymt av fisken men alla tecken tyder att det var en gös. Tyngden och  gungningarna var riktigt mäktiga. Det värsta var att stingerkroken hade lossnat så det känns som att jag klantade mig när jag väl fick chansen att ta den fisk som jag så länge väntat på. Nåja får försöka tänka att det kanske var en mätt. trött större sommargädda med solsting eller harpest jag hade på kroken.

Den eviga jakten på regg-abborren fortsätter

Ni som följer bloggen vet att jag jagar en abborre från Norrbotten över regg-vikten 1,6 kilo. Detta är något jag nu gjort en längre tid och det verkar minsann inte vara det lättaste att hitta dessa klunsar.

Nu i sommar har jag gjort en liten seriösare satsning och en del i denna är att fiska i fler vatten än vad jag gjort tidigare då jag lagt mesta fisket i en och samma sjö. Visst skulle det kännas grymt kul att ta “regg-borren” i sitt hemmavatten men samtidigt har jag börjat inse att den chansen inte är speciellt stor. Eftersom jag är lite av en statistiknörd så har jag genom åren snappat upp en del vad det gäller intressanta abborrvatten och de mesta av detta finns dessutom dokumenterat. Listan är lång och jag tror det finns många riktigt bra abborrvatten runt om i Norrbotten. I många av dessa är i säkerligen fisketrycket dessutom väldigt lågt. Sedan finns det ju några mer kända sjöar som levererar riktigt stor abborre år efter år. Själv skulle jag helst vilja leta upp ett “eget vatten” som är mindre känt och lyckas där. Just sånt driver mig mer än att gå den enkla vägen och följa andras spår. Hittills i sommar har jag testat fem nya vatten och resultatet har väl varit skapligt om man ser till hur sommaren varit. Här kommer några rapporter från mina senaste fiskepass.

För drygt 2 veckor sedan var jag med Martin och fiskade i en mindre sjö mitt i ingenstans. Första timmarna fick vi rätt bra med abborre men sen var det som att något hände och fisket blev bara trögare och trögare. Bästa fisken kom upp efter bara en kvart, en fin abborre som föll för en trollad Pesa wobbler i blått.

Det fattades några gram till kilosträcket för denna drygt 42 centimeter långa abborre.

Under förra veckan blev det några fler svängar. Första passet fiskade jag själv i en av de mer oprövade sjöarna jag hittat. Inte ett tecken på jagade abborrar på hela dagen och fastän det var i princip vindstilla så var det inget liv vid ytan. Detta är lite typsikt för denna sommar att de ovanligt låga vattentemperaturen och avsaknaden från högryck gjort att abborrarna sällan går upp och jagar i ytan. Såg även på lodet att fisken stod lite djupare och rätt utspritt. Därför blev det trolling till största delen. Fisket var så där, fick en del abborrar upp till knappa 6 hekto men däremot var gäddorna mer aktiva. Första fisken som högg var just en gädda som jag först tänkte inte var speciellt stor. Tog den hårt och sket i att ta upp mina andra tre spön. Något som jag fick ångra bittert då gäddan drog iväg på en rusning tvärs över alla linor. När jag väl fått in gäddan plus alla andra linor vid båten så går den givetvis loss. Efter ett gäng svordomar och klippta linor så kunde jag börja om på nytt. Tippade att gäddan måste ha vägt minst 6 kilo, förmodligen lite mer än så. När jag en stund senare fick upp en massakrerad 3,5 kilos gädda började jag mer fundera på hur man skulle lägga upp ett gäddfiske i sjön till hösten.

Under helgen fiskade jag med Markus. Vi provade några olika vatten och i det stora hela så var abborrarna inte speciellt huggvilliga. Tror vi fick mer gäddor än abborrar vilket känns lite typsikt för hur det varit den senaste tiden. Bättre aktivitet hos gäddorna än abborrarna. Nå ja vi fick även en del abborre och några lite finare bitar lyckades vi gnugga upp. Jag hade denna gången turen att få de två bästa firrarna.

Jag har sagt det tidigare och säger det igen, Mieko Fishings Pesa Wobbler är grym på abborre. Nu kanske ni tror att jag bara fiskar med dessa när jag trollar abborre men så är inte fallet. Jag brukar fiska med fyra spön och då kör jag med en eller för det mesta med två Pesa wobblers.

Lite märkligt är att i mängd sett så fiskar de andra betena ungefär lika bra men de stora abborrarna föredrar bevisligen Pesan. Detta är något jag märkte redan för två år sedan då jag upptäckte wobbler och förra året blev det än tydligare och i år fortsätter trenden. Så nu känner jag ingen tvekan om att denna wobbler är grymt bra då man trollar riktat efter stor abborre. Mer om wobblern hittar ni  på denna länk.

Här en bild på helgens största abborre som jag hade turen att nöta upp. Fin längd 45 cm och skaplig vikt 1,11 kg. Denna togs på spinnfiske och betet var en knallgull 4 tums relaxjigg.

Som sagt fisket var segt men det var ändå en intressant dag. Nya vatten och nya upplevelser och alltid lika trevligt att bolla idéer, diskutera fiske med en så driven och kunnig sportfiskare som Markus är. Just detta med fiskekompisar tycker jag är en viktig del i fisket. Visst ibland kan det vara skönt att fiska själv men i längden är det betydligt trevligare och utvecklande att fiska tillsammans med andra.

Abborrfiske

Jag och Martin har varit ut och fiskat lite abborre i två nya vatten. Alltid kul med nya vatten. Man vet inte riktigt vad som väntar en och så var det definitivt denna gång. Mitt i skogen låg dessa små sjöar som vi nu skulle utforska. Spännande!

Första sjön var relativt grund, mestadels runt 2-3 meter men hittade en liten djuphåla där det var 6 meter. Medan vi rekade sjön så trollade vi med tre spön ute och med jämna mellanrum kom en och annan abborre upp. Mestadels smått slag. En bit från djuphålan på 2 meters djup fann vi jagande abborrar. Det var dock inte det enklaste att fiska då abborrarna ständigt rörde på sig. Men så fort man prickade stimmet så högg det. Efter ca en kvart lugnade allt ner sig och abborrarna var som bortblåsta. Storleksmässigt mest 2-3 hektos fiskar men Martin lyckades knipa en liten bättre abborre på knappa 8 hekto.

Martin drog dagens största.

Andra sjön var grundare till en början. Nästan så vi började misströsta då djupet låg konstant på runt 1-1,5 meter. Vi testade att spinnfiska vid några vassbälten utan resultat. Samtidigt började det gå åska och blåsa och i samma veva lossnar ekolodsfästet och försvinner ner i dybotten. Jag känner hur en viss irritation börjar infinna sig men som tur var så vänder oturen. Åskan drar bort, vinden mojnar och jag lyckas med hjälp av lite tejp fixa ett provisoriskt fäste till givaren.

 

Relaxjiggar och Pesa wobblern var de hetaste korten denna dag.

En stund senare så hittar vi en spännande djupområde. Påminner till stor del om den förra sjön men är drygt 6,5 meter som djupast. En bit bort från djupaste gropen på drygt 4 meter ser jag hur flera fina små bågar målar sig på ekolodsskärmen. Nu skall du se att det kommer hända grejer säger jag till Martin samtidigt som vi riggar vertikalspöna. Vi hinner knappt i med jiggarn innan vi bägge står med böjda spön. Ja så fortsätter det under en period och uppskattningsvis hinner vi dra ett 40 tal abborrar innan det lugnar ner sig. De flesta abborrarna är som stöpta i samma form och väger knappa 5 hekto, toppfiskarna ligger runt 6,5 hekto så de riktigt stora lyckas vi inte fånga här heller. Fast känslan är att dom finns där och får jag jämföra dessa två nya vatten tror jag mer på just denna sjö.

Jag har även fiskat i en sjö som jag kan innan och utan vid det här laget. Fisket var som det brukar vara, mest smågäddor och miniabborrar och så en bjässe som dök upp mitt i allt. Trodde på en gädda vid hugget som var våldsamt. Sedan tjurade fisken på ett sätt som mer påminde om en gädda. Efter en stund ser jag hur en spetsig ryggfena dyker upp ovan vattenytan och nu ökar pulsen samtidigt som jag får bråttom att söka rätt på håven. Wobblern, en Mieko Pesa (vad annars?) sitter bra i munnen och snart kan jag skåda en fin abborre. Ingen jätte men helt klart en bra fisk som gör att jag genast känner mig nöjdare.

Givetvis så vänder den stjärtfenan åt fel hål.

1100 gram – 45 centimeter. Trolling, Mieko Pesa.

På kvällen tar jag med mig Lukas ut på sjön och han lyckas dra upp hela 14 fiskar. Mört, abborre och gäddor som han tog på mete och trolling.

Alltid lika trevligt att ta med Lukas ut på sjön.

Detta var en sammanfattning av min sista semestervecka som gick i abborrfiskets tecken. Ett fiske som jag verkligen uppskattar. Hoppas bara att det hinner bli mer abborrfiske innan sommaren är förbi och förhoppningsvis en och annan större bit också.

Grymt vackert tecknad vertikalgädda!

Då har man avklarat årets första vertikalfiskepass. Fiskade med Bosse och tanken var först och främst att försöka lokalisera fisken och sedan försöka lura dem till hugg. Därför var det riktigt illa då jag inte lyckades få igång ekolodet. Att vertikalfiska utan ekolod är lite som att orientera utan karta eller pissa i motvind.

Nåja vi körde på ändå och medan jag höll på med att försöka få ordning på ekolodet började Bosse briljera med att dra upp gös efter gös. När jag tillslut gav upp mina försök att återuppliva ekolodet satte jag på en stor 25 centimeters Mieko Predator jigg. Tanken med detta val var främst gädda men vet ju sedan tidigare att även gösar kan smälla på. Första fisken blev dock en gädda på dryga 5 kilo.

Denna jigg föll gäddorna i smaken.

Bosse fiskar däremot med mindre jiggar och får förutom fyra gösar några abborrar. Storleken är dock blygsam och när jag sedan får en gös så visar den sig vara dagens största. Att den väger knappt kilot säger en del om storleken.

Fisket blir allt eftersom trögare. Mitt i en dödperiod får jag först ett hugg som bommas men det hugger igen och nu sitter den. Jag säger till Bosse att den här kan nog vara lite bättre men sedan är det som att den simmar av sig själv upp till ytan så jag får för mig att det är en mindre gädda på typ 4 kilo. Men så kommer den upp och det första vi ser är skallen och nacken. Första instinkten är att det är en gädda som med råge väger över 10 kilo. Gäddan är som förlamad och jag drar den distinkt mot Bosse som håvar den säkert.

Storskallad, bredryggad, rätt smal men oerhört vackert tecknad gädda på 9,150 kg – 112 cm.

Här ser man rätt tydligt hur gäddan smalnar av baktill.

Resten av dagen bjuder endast på var sin mindre gädda plus en bättre fisk som jag har på några sekunder innan den släpper. Vertikalfiske är grymt kul, hade nästan glömt bort hur skoj det är…

Gäddtrolling med hyfsat resultat

Drygt halva semestern är nu avklarad och man kan väl säga att fiskeplanerna har blivit lite omprioriterade. Kylslaget väder, blåst och framför allt en massa regn är orsakerna till detta. Men några fiskepass har det blivit i alla fall.

Mer och mer styr jag mitt fiske efter vattentemperaturen och de senaste veckorna har det legat i ett lite mellanläge. För kallt för gös och nog så tidigt för abborre och kanske någon grad för varmt för gäddan. Är ju främst abborren jag haft i tankarna men känner att jag vill satsa på det när jag tror chanserna är störst att pricka in bra fisken. Valet blev att prioritera gäddfisket och det blev totalt tre trollingpass under förra månaden. Trolling är ju en metod som jag och mina kamrater lyckas rätt bra med under de senaste åren just i juni. Blev väl ingen dundersuccé men några fina gäddor kom i alla fall upp. Här nedan kommer en sammanfattning av de tre fiskepassen.

Åkte ut själv och fiskade i en sjö nära där jag bor. Ett vatten som tidigare år gett flera bra gäddfisken kanske inte direkt i mängd men däremot i storlek. Just gäddfisket har försämrats rejält de senaste 2-3 åren. Känns som att vattnet dött rejält när det gäller gädda men kände ändå att jag ville ge sjön en chans nu när förutsättningarna också kändes rätt bra. Det började lovande med tre gäddor under den första timmen. Sedan blev det trögare men lyckades i alla fall knipa två gäddor till var av kvällens största, en fisk på runt 6 kilo. Fisket gick väl som förväntat, hade hoppas på någon överraskning men känns som att den negativa trenden håller i sig.

Sedan har det blivit ytterligare två trollingpass, ett tillsammans med Krister och ett med Markus. Vi börjar med mitt och Kristers fiskepass som inte går till historien som det bästa precis. I alla fall om man ser till mängden. Fisket var trögt och det kändes som att vi verkligen fick jobba för varje fisk. Belöningen kom i slutet då Krister fick ett bättre hugg. Först tippade vi på en 7-8 kilos men den växte ju närmare håven den kom. Efter att jag håvat gäddan så lyfter jag i nätet för att känna tyngden. Den känns helt klart tung men frågan om den väger över den magiska gränsen 10 kilo. Tveksamt men nära säger jag medan Krister som vanligt ligger lite lågt i sina gissningar.

9,850 kg – 108 cm.

Efter en tids fiskefrånvaro är Krister back in business.

Förhoppningarna om att fisket skall komma igång bättre stiger nu i båten men tyvärr blir det istället tvärtom. Sista timmarna händer ingenting. Sammanfattningen blir en rätt så seg dag fiskemässigt men med en godkänd toppfisk.

Mitt och Markus fiske då? Tja ingen huggsexa där heller men knallade ändå på att hugga lite med jämna mellan rum. Skulle tippa vi kom upp till runt 15 gäddor innan vi gav upp. Strax efter kl 14 så får jag på en skaplig gädda som dock är rätt smal. Däremot ser vi att ryggen är desto bättre. Vi tycker båda att den ser ut som en 6,5 kilos men vågen visar på 7,55 kg och längden 104 cm. Jag har påtalat det förr, hur mycket just ryggbredden betyder för få upp en gäddas vikt.

7,550 kg – 104 cm

Strax därefter kniper Markus en aningen större gädda. Denna gädda är längre men lika smal som min men långt ifrån samma ryggbredd därav vikten inte blir bättre.

Fattar inte varför båten alltid har en förmåga att stå i fel läge rakt mot solen då jag skall fota. Men vi skall inte klaga på solen för den har minsann inte syns till mycket senaste tiden. 7,600 kg – 108 cm.

Vi fortsätter att nöta i samma område och får en del hyfsade gäddor runt 5-6 kilo, dock inga större än så. Sammanfattningsvis ett skapligt fiske som gav en hel del intressanta funderingar inför framtiden.

Braxenätande storgäddor och landfiske i några småvatten

Här om kvällen var jag ute och fiskade från båt i ett grunt vegetationsrikt mindre vatten där det tycks krylla av braxen. Just denna tid brukar de leka i ett begränsat område och det tog inte lång tid innan jag observerade att braxnarna var på plats. För två år sedan gjorde jag det första riktiga testet här och det slutade med ett tiotal gäddor var av en 6 kilos i topp. Minns även att jag hade på en liten större på uppskattningsvis dryga 7 kilo som jag tyvärr tappade. Blev även en fin abborre på strax under kilot. I fjol var jag också hit men då var fisket klart sämre.

Nu kändes det som att tiden var rätt och det dröjde inte länge förrän jag såg en jagande gädda inne i vassen. Normalt tycker jag att det bästa fisket i sådana här typer av vatten brukar vara lite senare på kvällen när ljusförhållandena blir sämre. Det är som att gäddorna då blir mer aktiva och inte minst mindre skygga. Vissa kvällar har jag dock upplevt att det kan vara precis tvärtom, att aktiviteten dör ut. Väldigt ologiskt som fiske ibland kan vara. Denna kväll blev just en ologisk historia då det började lovande med några snipor och en liten bättre gädda på runt 5 kilo som högg väldigt försiktigt. Jag hade på den ändå till båten då den klev av. Nej blev en besvikelse och av någon anledning så verkar det inte finnas så mycket gäddor här som jag vill tro att det skall finnas. Men ändå har jag svårt att släppa stället, vill tro att det skall finnas någon riktigt ryggrov braxenätande storgädda här som väntar på mig. Jag får väl göra ett nytt försök här senare och se vad det kan ge…

Första gäddfisket i öppet vatten gjorde jag bara för någon vecka sedan. Fiskade från land i några mindre rinnande vattendrag. Innan jag skulle stråla samman med Mats Honkamaa, en ny bekantskap som jag lärt känna genom internet provade jag ett ställe på vägen. En plats som jag tycker ser intressant ut men bara testat en gång. Då var det mitt i sommaren och efter abborre, nu var det gädda jag hade i tankarna. I andra kastet på en jigg med nya Mieko skallen fick jag ett tungt hugg. Första gungningarna kändes riktigt lovande men när den kom upp till ytan blev jag aningen besviken. Snabbväger gäddan till 6,15 kg, uppskattar längden till runt 1 meter. Fin rygg men tom i magen. Ändå en fin första fisk i ett nytt vatten som väcker lite nyfikenhet. Kanske det finns klart större gäddor än denna?

Senare under kvällen testar jag och Mats två andra småvatten. Mats har i dessa vatten tidigare fått gäddor upp till dryga 6 kilo Tyvärr är fisket segt denna kväll. Det börjar dock lovande då vi tar var sin gädda men blir inte mer än så.

Lägesrapport, Norgebilder, Team North Predator och lite tankar inför sommarfisket

Nej jag har inte fiskat nått i öppet vatten ännu i år undantaget de sex dagarna i Norge. Senast jag fiskade hemmavid var den 11 april så med andra ord börjar det bli dags snart. I ärlighetens namn har jag saknat den rätta motivationen att fiska. En kall och sen vår med mycket regn och sjukt höga flöden har dämpat suget en del och så nu de senaste veckorna har ryggen och nacken krånglat.

Veckan i Norge och Tromsö Fiskecamp var stundtals tuff men i slutändan blev det ju riktigt bra. Ni som följer min andra blogg har nog koll på hur det gick och de som vill läsa en längre och utförligare rapport så hittar ni den på Havsfiske i Norge. Med på resan var Markus och Björn, två mycket duktiga fiskare och trevliga killar. Bjuder här nedan på några härliga bilder från resan.

Release av Markus 185 centimeters monsterflundra.

Även torskarna gillade Mieko Predator Tail i färgen tiger-lys. Sjukt effektiv jigg som tycks leverera överallt längst den norska kusten.

Björn med resans största torsk på 11,5 kilo.

Vackert och mäktigt på samma gång, det är naturen i Norge.

Här sitter jag och gossar med min 140 centimeters hälleflundra.

Igår var jag och lyssnade när Jörgen Larsson föreläste om pelagiskt gösfiske. Fastän jag läst det mesta om detta fiskesätt tidigare så gav det en hel del. Främst i form av inspiration men även en hel del små tips som man kan ha nytta av framöver. Att lyssna och ta lärdom av duktiga sportfiskare anser jag är både utvecklande och inspirerande för en själv. Att få göra det från den främste av de alla ger ytterligare en dimension. Vi var väl drygt ett 20 tal personer som lyssnade och jag är säker att alla gick därifrån nöjda och belåtna. Stort tack till Jörgen och Mieko Fishing för en trevlig kväll.

Nu blickar vi framåt och kikar på mitt fiske här framöver. Kommer jag fiska nått alls eller? Jodå tanken är att försöka fiska mer intensivt när det känns hett samt då jag är ledig. Det finns en del tankar och planer som jag själv har eller delar med mina fiskepolare. Den fisk jag känner för att lägga mest krut på i nuläget är utan tvekan abborren. Där har jag flera mål att uppfylla innan jag är nöjd.

Slutligen några ord om TEAM NORTH PREDATOR. En del kanske undrar var min vän tillika fiskelegend Krister Wallmark hållit hus. Inte har han väl gett upp sitt fiske? Nej då här kommer ett lugnande besked. Krister har varken slutat fiska, flyttat eller börjat med karate, broderi, trädgårdsarbete eller ännu värre jakt. Förvisso har han ännu inte blött linan i år men förhoppningsvis kommer det inte dröja så länge innan premiären sker. Ari vår tredje kugge i vårt lilla team har däremot flyttat söderut och nyligen blivit pappa. Glädjande nog så finns fiskesuget kvar och som vanligt brukar idéer sällan saknas när det gäller Ari som är en mycket kompetent och seriös sportfiskare. Blir spännande och se om han kan lura upp nån fin fisk här framöver. Att hemsidan nu legat nere ett bra tag har att göra med datastrul. Tanken är att den snart kommer igång igen. Tyvärr blir det inte så mycket fiske för oss alla tre som vi helst skulle vilja men när vi väl fiskar så försöker vi göra det så bra som möjligt. Förhoppningsvis skall vi väl lyckas lura upp en och annan bättre fisk innan året är slut.

Midgårdsjiggen – Nytt spännande bete för vertikalfiske efter abborre och gös

Under förra sommaren fick jag äran att testfiska en ny jigg som ännu inte kommit ut på marknaden. ScanBait som grundades i Finland 2010 är de som ligger bakom denna maskliknade jigg som i första hand är tänkt för vertikalfiske efter gös och abborre. För en del är säkert ScanBait mer känd för sin havsfiskejigg Nordkap. 

Tyvärr blev det väldigt lite vertikalfiske för mig förra sommaren men de få gånger jag testade jiggarna blev jag imponerad. Framför allt fick jag bra med abborre på dom och en tanke som slagit mig är att de även borde funka bra att fiska med ett dropshoot tackel.

Jag gillar verkligen hur jiggen rör sig i vattnet och med anpassad fisketeknik tror jag den funkar under såväl vår, sommar och höstfisket. En annan sak jag bara måsta lyfta fram är hur enormt stryktålig jiggarna är. Hur ofta har man svurit då vissa jiggar går sönder alldelens för lätt, Midgårdsjiggen är extremt töjbar och elastiskt. Jiggen är också fri från giftiga ämnen.

Midgårdsjiggen kommer inom kort finnas att beställa på hemsidan. Priset beräknas ligga på runt 10 kr jiggen.

Ny intressant jigg som jag tror passar mitt abborrfiske.

I sommar hoppas jag att man lägger ner mer tid på vertikalfiske/jiggfiske och med det får testa dessa jiggar mera. Blir det så är jag rätt säker på att de kommer leverera bra och förhoppningsvis också någon större abborre eller kanske gös.

Mieko Pesa

Fakta: Mieko Pesa 90 F är 9 cm och finns i 7 olika färger. Gången är ettrig och tycks attrahera all slags rovfisk. Den fiskar på runt 1,5 - 2 meters djup. Wobblern är försedd med vassa japanska krokar samt har rasselkulor i sig. Finns att köpa hos Mieko Fishing för 89 kronor.

Historia: ”Pesan” var faktiskt ett av de första betena som Mieko Fishing tog fram. Den hamnade till en början lite i skymundan från storsäljaren ”Basas”. Men de som köpte den fick förmodligen ett favoritbete i sin beteslåda. För ett par år sedan lanserades wobblern i några nya färger och betet fick lite av en andra våg. Ryktet om ”Pesan” började sprida sig bland såväl abborrfiskare som harr, öring, röding och laxfiskare. Idag går det inte att ta miste om wobblerns duglighet och många rankar betet väldigt högt.

Här har vi den på bild, Mieko Pesa 90 F. Nu finns den även i tre nya färger.

Omdöme: Jag måste erkänna att jag ignorerade wobblern från början. Tror faktiskt att jag provade i stort sett alla Miekos wobbler innan ”Pesan” fick chansen. Det var när de nya färgerna kom ut för tre år sedan jag blev intresserad att testa betet. Då hade jag trollat mycket abborre under några år och testat en rad olika wobblerns. Frågan var hur ”Pesan skulle stå sig i konkurens mot mina mer väletablerade och inkörda beten?

Jag minns första gången jag testade ”Pesan”. Fiskade i en av mina abborrsjöar. Inledde dagen med att trolla några varv runt ett hett område. Startade med 4 wobblers, två ”Pesa” samt mina dåvarande favoriter en ledad Rapala i grått och en sjunkande Rapala i grönt. Fisket var ingen höjdare precis men av totalt 7 landade fiskar så valde 5 ”Pesan”. Avslutade dagen med att spinnfiska vilket visade sig vara lyckat. På en Mieko Pesa i färgen ”fire-tigre” fick jag en fin abborre på 42,5 cm!

Fin abborre vid första testfisket.

Nu några år senare och med åtskilliga fisketurer med ”Pesan” kan jag konstatera att i grunda abborrsjöar är det svårt att finna nått bättre bete. När det gäller trolling och abborre är den numera alltid mitt förstaval. Av någon anledning triggar den ofta de större abborrarna att hugga. Andra wobblers kan jag få lika många hugg på men ser man till storleken vinner i princip alltid ”Pesan”.

Dubbelhugg av kilosabborrrar…

Storabborre på Mieko Pesa…

Mitt i sommarhettan kom det upp en abborre på dryga 47 cm.

Själv har jag ännu inte hunnit testa ”Pesan” efter laxfiskar men av rapporterna att döma så funkar den även här riktigt bra. Några exempel på detta syns här nedan…

Mieko Familys duktige lax och öringfiskare Patrik Johansson har testat wobblern i Luleälven och resultatet har varit långt över förväntan…

Även i södra Sverige skördar “Pesan” framgångar. Här 9 årige Petter Paakki med en fin öring.

Funkar även på lax! Nyligen tog Jens Johansson en lax på hela 101 cm.

Kort sammanfattning av den gångna isfiskesäsongen

När väl isen blev stadig nog gjorde jag mitt första isfiskepass. Minns att det under natten hade kommit en dryg decimeter snö på den tidigare så fina blankisen. Förväntningarna sjönk men blev glatt överraskad när de större abborrarna var på hugget.

Säsongens klart bästa fisk blev en abborre. 1430 g – 48 cm var måtten på firren.

Istället för att få en kick av den goda starten så blev jag nöjd och bekväm. Blev ett par fisketurer till innan årets tog slut, den sista med Mårten första veckan i december.

Därefter kom det att dröja 3,5 månader innan det var dags igen. En allt för lång fiskesvacka som bröts mycket på grund av solen och vårens ankomst. Totalt 6 fiskepass har jag mäktat med sedan dess, 4 riktat på gädda och 2 på abborre. Således 9 fiskepass på ett halvår vilket sannerligen inte är mycket att hurra över.

Av denna anledning så har jag inte heller satt upp några mål med mitt fiske. Om jag ändå skall summera mina fisken så får jag vara nöjd med resultatet, nästan oförtjänt bra mycket tack vare den fina abborren jag fick på premiären. Blev även några skapliga gäddor till slut…

Bilder från mitt sista isfiskepass för några veckor sedan. Jag och Markus var egentligen ute efter abborre då denna bonusgädda högg.

Riktigt vacker gädda som var runt metern lång och vägde 7580 gram.

Förutom denna gädda blev det två till vackra skapelser med respektabla vikter 8,25 kg respektive 7,65 kg.

Nu ser jag fram emot fisket i öppet vatten. Vet dock inte riktigt hur man skall lägga upp det hela, vilka arter man skall fokusera på.

Just nu ligger mitt fokus på havsfiske och en tripp till Norge. Mer om detta kommer på bloggen längre fram…