Höstfisket 2023 (Del 2/2) - Skit hösten fortsätter men glöms snabbt när en 14 kilos gädda kommer upp...

Är det någon månad man verkligen vill ha mildare och stabilare väder så är det just oktober. Speciellt när vattentemperaturerna nu kändes optimala. Men vädergudarna ville annorlunda ännu en gång och redan första veckan i månaden så passerade två kallfronter och temperaturerna rasade rejält. Dessutom varnade man för snö till veckan efter. Normalt hade jag städat undan fiskegrejorna. Men någonstans inom mig gnager en tanke att jag måste ge mig ut i kylan och göra minst ett försök till. Jag gör en planering och ger mig ut innan det utlovade snöovädret förväntas anlända. Det jag kommer fram till är att jag kommer att gå på storlek före mängd. Chansen att fånga en riktigt stor gädda är det som lockar klart mest. Det är just det som kan vända en skit höst till något riktigt bra. Misslyckas jag så har jag i alla fall försökt. Målet för hösten var ju minst en gädda över 10 kilo, sedan är ju mitt ständiga mål varje år en gädda över 12 kilo och det är ju inte heller fixat. Likaså riskerar min "streak" på minst en 10+ spinnfångad gädda varje år från land att förstöras. Så finns en hel del att kämpa för.

Jag beslutar att lämna båten och istället fiska från land. Inget lätt beslut då bägge har sina för och nackdelar. För mig är den största fördelen med landfiske att det är betydligt skonsammare för min kropp. Mindre slit med prylar och bängla med båt samtidigt som man håller sig varmare när man rör på sig och lättare hitta lä från vind. Jag känner mig även mig mer mobil utan båt och hinner med fler ställen att fiska på under en dag än om jag hade haft båt. Sedan så tycker jag att upplevelsen att ta en storgädda från land överträffar en båtfångad gädda. Nackdelarna är givetvis åtkomsten av ytor. Med båt kommer du ju åt överallt och så finns det ju tillgång till ekolod, GPs och annat som hjälper en på traven. Oddsen för ett bra fiske är givetvis mycket bättre med båt, det kan jag inte bortse från. Från land riskerar man att spilla mycket tid på att fiska i blindo. Men är ju saker som dessa jag gillar mycket med fisket. Att inte veta för mycket hur det ser ut under vattnet och då blir det viktigt att lägga hela pusslet rätt för att lyckas.

Nyckeln från land blir att veta när de stora gäddorna kan tänkas finnas åtkomliga på respektive ställe. Något som inte är lätt alla gånger. Årstid, vattenstånd, vattentemp, vindar och betesfiskens rörelser är det som jag lägger mest vikt på. Det blir mera ett analytiskt fiske än från båt då man förlitar sig mycket mer på elektroniken och söker fisken med att åka runt och titta på skärmen/ skärmarna. Vet att inte alla tycker som mig här men de är saker som just detta som jag gillar med fisket. Att alla får fiska som de vill. Och det finns ju som sagt olika vägar att nå fram till sina mål. Sedan kan man i perioder alltid byta väg och testa nytt. Det viktigaste är ju trots allt att man tycker det är kul.

Nu till fisket. Jag börjar fiska lite grundare där jag fått en del gäddor tidigare. Men här är det dött vilket jag faktiskt ser som ett bra tecken. För första gången denna höst kanske gäddorna nu ställt sig djupare och då brukar det av någon anledning även vara så att de stora gäddorna kan visa upp sig. Byter ställe. Här är det klart djupare. Jag beslutar mig att fiska av området systematiskt. Det blir som vanligt när det är kallt i vattnet rätt långsamt fiske med en del spinnstopp.

Efter fyra, fem kast utan känning så börjar jag tappa tron. Men då plötsligt känner jag ett försiktigt hugg. Det tar sedan stopp några sekunder och jag kommer till insikt att det eventuellt skulle kunna vara en lite bättre gädda. Samtidigt som jag försöker fälla upp håven så håller jag linan spänd vilket blir lättare sagt än gjort. Fisken kommer nämligen in för lätt och det blir lite trixande innan håven är i ordning. Jag känner mig lugn och förväntningarna är väl att en gädda på säg 6-8 kilo skall uppenbara sig. Istället ser jag något helt annat komma upp och vända i ytan innan den gör den enda lite längre rusningen. Fan den såg ju rätt stor ut. I alla fall hade den rätt bra längd. Gäddan kommer sedan oväntat snällt mot håven och det blir några nervösa sekunder innan den slutligen ligger i säkert förvar.

Nu ser jag tydligt att det är en rätt lång fisk men inte bara det. Ryggen är det värsta jag skådat på en gädda. Grov nått djävulsk. Däremot ser den inte speciellt fet ut. Man har ju sett en del storgäddor genom åren och denna gädda är definitivt en av dom största. I alla fall är det den mäktigaste av dom alla.

14060 gram och drygt 121 centimeter. 

Tänkt vad snabbt det kan vända när man jagar stora fiskar och råkas lyckas. Nu var hösten, ja hela året räddat. Detta var en fisk som jag verkligen inte såg komma. Förra årets fjorton kilos var på nått sätt mer väntat. Dels stället jag tog den på som jag bara väntade skulle leverera en rejäl gädda och även att fisket kändes så pass hett då. Det kanske mest sjuka i detta var ju att denna gädda vägde ynka tio gram mer än fjolårets vilket även innebar en nätt putsning av mitt rekord.

Känslan när man får se en sådan här ryggbredd på en gädda var rätt häftig...

Nu skall jag verkligen försöka sluta gnälla för en lång tid framöver. Visst något rätt måste jag ha gjort men det gäller ju även att ha turen på sin sida för vad är sannolikheten att ta två fjorton kilos två år på raken och dessutom från land? Gäller som sagt att vara ödmjuk och insupa känslan efter en sådan här fisk. Det kan dröja länge innan man får uppleva det igen, om man nu alls får det.

Tänkt vad en fisk kan göra. Nu ökade fiskesuget med typ 1000%. Tyvärr hade jag bara en chans till fiske innan snöovädret skulle anlända. Lite typiskt när man fått en bra fisk så fortsätter flytet. Fast nu det blev inga jättegäddor men ändå några fiskar från sju kilo och uppåt med en topp på 9480 gram och 111 centimeter. Roliga fiskar som bjöd på bra fighter men som till lika kändes som småfiskar i jämförelse med gårdagens best.

Hur blev det med snöovädret? Jodå visst kom det och inte bara ett utan två. Åter igen blev verkligheten värre än vad väderprognoserna visade. Efter snön kom så minusgraderna och vips var fiskesäsongen över. En riktig skit höst med usla fiskeförhållanden och få pass. Men hur var det nu, jag skulle ju sluta gnälla...

Höstfisket 2023 (Del 1/2) – Stolpe ut med det mesta nu...

Det är ju alltid lätt för mig att minnas tillbaka till förra årets höstfiske efter gädda. Det var som att allt bara flöt på med fina gäddor pass efter pass. Kändes som att alla stora gäddor som bara visade sig lyckades jag få upp, det var nästan så man kände sig oövervinnerlig. Att det hela kröntes med två praktfiskar där en dessutom innebar nytt rekord gjorde inte saken sämre. En sådan period är givetvis något man inte hade velat ha ogjort men det kan även bli till en slags förbannelse när det senare går tungt.

Lite så har det känts under stora delar av det här året. Det har varit mycket stolpe ut på många sätt och vis. Vårvinterns ismete försenades rejält p.g.a. kyla och massa snö för att sedan förkortas när det blev så varmt att isarna gav upp inom loppet på några dagar. En till stor del förlorad säsong. Sedan kommer vi till tappade potentiella storgäddor. Började redan med en på ismete och följdes senare upp av två till under juni och avslutades med en på vertikalfiske under slutet av juli. Såg endast en av dessa och den var garanterat över tio kilo. De andra tre kändes inte direkt mindre men tyvärr, eller skall man kanske säga tur så fick jag inte se dom.

När vi kommer till hösten så skriker hjärnan efter revansch. Vänta bara tills det blir rätt läge så skall det nog vända. Men september blir under den första dryga veckan mer som en sommarmånad. Vattnet är på tok för varmt. Minns en dag då det var närmare 25 grader i luften och runt 17 i vattnet. Långt i från optimalt vad man förväntar att det skall vara denna tid på året. Minns att jag gjorde några pass den perioden men gäddorna fanns givetvis inte där dom brukar vara denna tid. Men jag hittade en del gäddor ändå där två stycken stack ut. Längderna var skapliga 112 och 110 centimeter men tyvärr var de riktigt magra och vikterna stannade runt åtta kilo. Inte alls de gäddorna jag är ute efter. Men lite så här ser det ut där jag fiskar, konditionen kan variera rejält så det gäller verkligen att hitta rätt gäddor. Detta gör ju samtidigt fisket lite mer utmanande. Drömmen blir ju att få en lång (över 125 cm), grov och samtidigt riktigt fet gädda. Men att pricka in dessa tre parametrar samtidigt är lättare sagt än gjort.

Nu var det bara lite kallare väder som fattades. För i övrigt kändes förutsättningarna optimala. Även väderprognosen såg bra ut med kallare luft på ingång. Så jag la in semester några extra dagar ämnat för just gäddfiske. Men vad händer? Ja för varje gång jag kollar smhi:s väderapp så ser jag en ny prognos som hela tiden blir värre och värre. Verkligheten blir sedan värre än värsta prognosen. Första dygnet kommer det en så där 50 mm regn för att följande tre dygn följas upp av 50 mm till. En höstflod sveper senare ner efter alla bäckar, åar och älvar. Det är även kallt och blåser hårt. Just den veckan var som ett hårt slag i ansiktet. Denna höst ville verkligen sätta käppar i mitt hjul. Nu hann jag visserligen ut på ett par pass dagarna innan ovädret. Lite i panik fiskade jag av några av mina hetaste spotts som jag egentligen hade tänkt spara tills senare. Hade jag nu haft tur kunde gäddorna varit på plats. Men jag hade otur eller kanske fiskade jag för dåligt. I vart fall blev det ingen vettig gädda att orda om.

Resten av september försvann lika snabbt som en avlöning och vips så var vi några dagar in i oktober. Det började illa med årets första och enda trollingpass. Fiskade med Mats Honkamaa och vi hade ändå vissa förväntningar på dagen. Men när vi kom fram möttes vi av en tjock dimvägg som envisades att ligga kvar mer än halva dagen. När väl dimman lättade så trodde vi att nu kanske så. Men inte ett hugg resten av dagen. Det blev bara en gädda (en sjukilos) under hela den dagen.

När dimmorna väl började lätta så höjdes förväntningarna. Men inte blev fisket bättre för det.

Nä kanske man skiter i gäddfisket och testar på något annat? Lite så började tankarna gå. I vart fall så lurade Bosse med mig en sväng då vi fiskade efter harr och havsöring. Bosse hade dragit en rätt fin öring bara några dagar innan så vi visste att chansen fanns där. Det var en fin höstdag med hör och häpna sol. Harren var ordentligt i stöten och vi fick bra många harrar under dagen. Dock inga större bitar utan de flesta vägde runt två till tre hekto.

Men en havsöring hade ju ändå varit trevligt tyckte jag. Bosse var hygglig och visade exakt var han fick sin öring här om dagen. Jag valde ett favoritbete, en Mieko Pesa vobbler. Kastade ett perfekt kast, vevade några meter innan det tar stopp. Bättre fisk! Jag är helt säker på öring, finns inget annat i huvudet. Men den känslan grusades abrupt när jag såg att det var frågan om något helt annat. En gädda på dryga två kilo. Duger man inte att fånga en öring så kanske man skall återgå till det egentliga huvudmålet denna höst. Nämligen att försöka lura upp en bra gädda…

Oktober - Lite av ett himmel eller helvete för mig genom åren...

“När jag drar upp rullgardinen möts jag av en smärre chock. På marken ligger nämligen ett par decimeter tjockt lager av SNÖ. Eftersom jag inte hunnit byta till vinterdäck så är det bara att dra ner rullgardinen och krypa till sängs igen och i bästa fall drömma om storgäddorna. För något fiske idag lär det inte bli…

“ Natten har varit riktigt kall. Frost på backen och isade rutor men bilen är redo och båten står på kärran. När vi slutligen kommer fram så ser vi att isen har lagt sig över hela sjön. Inser att det är lönlöst att ens försöka fiska, trailar upp och byter vatten. Åker en bra bit innan vi är framme. Här är det förvisso isfritt men istället så står det tre bilar med trailers. FAN typiskt att alla gäddfiskare åker hit nu när det råder brist på isfria ytor…

“ Luften är nollgradig och det blåser en enveten nordvind. Egentligen vill jag ligga i sängen och njuta av en dags ledighet efter en arbetsvecka. Men vetskapen om att gäddfisket nu “borde” bara glödhett på just denna plats gör det omöjligt att bara kasta bort den chansen. Jag kastar och kastar, byter plats men inget händer. Fisket är piss och ens förväntningar ser inte alls ut att infrias. Tillslut är händerna så köldstela att jag tvingas ta på mig handskarna samtidigt som jag skakar lite i kroppen av allt regn, fukt och en kylslagen vind. Det är nu man frågar sig själv vad man håller på med. Är det verkligen värt att utsätta sig för allt detta bara för att ha chansen att fånga en storgädda…

Precis så här kan det se ut i oktober och det är nu man verkligen kan ställa sig frågan. Är det verkligen värt att utsätta sig för allt detta? Är man nog envis, målmedveten men framför allt fiskesugen så är svaret JA. Om inte så är svaret NEJ. Själv tillhör jag den kategorin att jag numera försöker undvika sådana här situationer men skulle fiskesuget vara nog stort och framför allt om man tror nog mycket på ett lyckat resultat så kan jag göra ett och annat undantag.

Men oktober kan också vara något helt annat än blåst, regn, kyla och snö. Klär man dessutom sig rätt och har med sig lite varm mat och dryck så brukar inte kylan vara det största hindret. Det skulle även kunna se ut på detta sätt.

“ Vi åker tillbaks några år i tiden. Fisket har varit väldigt hett nu under några dagar. Det är nu de stora gäddorna är igång. Jag har ett rätt nytt ställe som jag tror väldigt mycket på. Det är nu det skall leverera. Jo för sig har jag inte fått någon speciellt stor fisk här ännu men däremot har jag haft ett par rejäla följare som visat upp sig utan att hugga. Just vetskapen att dom finns i närheten gör det hela betydligt mer spännande.

Ett kast blir till två och ytterligare ett utan resultat. Byter riktning och kastar ett långt kast. Jag låter betet en Rapala Peto sedan sjunka några sekunder innan jag långsamt börjar veva hem det. Det tar bara någon sekund innan hugget kommer. Stor fisk, pulsen stiger och ett par minuter senare ligger fisken i håven. Ur käften kan jag se en bit från en stjärtfena sticka upp. Ett tecken på att dom äter nu. En rätt grovvuxen fisk som tynger vågen en bit över tio kilo.

Nytt kast och PANG! Vilket hugg. Den går sedan i sidled och den är svår att stoppa. Måste vara en bra fisk. Men sen tar det slut då den plötsligt släpper. Den där obehagliga tomhetskänslan infinner sig nu. Jag tar några minuters paus, laddar batterierna innan jag testar ett nytt kast. Att den skulle hugga igen känns ju inte speciellt troligt. Men vad händer. Jo jag hinner knappt börja veva hem betet förrän ett minst lika våldsamt hugg kommer. Hinner känna den några sekunder innan den går loss igen. Nu är jag rätt knäckt men kastar ut betet igen på vinst och förlust och ta mig tusan den hugger igen! Denna gång går allt bra och snart ligger den säkrad i håven. Vad är detta, helt galet ju och det är också en riktigt bra fisk. Klart större än den förra. Ett exempel på hur höstfisket efter storgädda kan vara när allt stämmer...

Faktum är att jag under oktober haft svårt att få riktigt feta och välmatade gäddor. Denna var dock ett undantag. 11960 gram - 112 centimeter och är min näst bästa höstgädda om man räknar efter fultonskalan. 0,85 hade denna i K-faktor men det rekordet slogs ju med råge under förra årets med en 111 centimeters fisk på 12620 gram och K-faktor 0,92.

Nu är vi redan en bit inne í oktober och då kan man fråga sig hur mitt gäddfiske kommer se ut resten av höstsäsongen? För mig har oktober genom åren varit lite av ett himmel eller helvete. Dock klart mest ett helvete för jag är verkligen ingen enveten senhöstfiskare. Saken är att jag under mina bästa höstar 2020 och 2022 lade ner fisket redan efter den första veckan i oktober. Alltså nu. Anledningen var främst att jag var så pass nöjd med resultatet och då brukar jag kunna släppa tankarna från fiske och ägna mig åt annat.

Men nu har det blivit en sån där höst då jag knappt fiskat nått alls. När jag väl planerade fiska mycket under en vecka och dessutom tagit ledigt några extra dagar för ändamålet så regnar det 100 mm på några dagar! Före regnet var det istället för varmt och höga vattentemperaturer för att det skulle kännas hett. Nu är det rätt så kallt väder och ser ut att bli så framåt. Sedan finns stor risk för ett nytt rejält regn under nästa vecka. Vädergudarna är då verkligen inte med oss gäddfiskare denna höst.

Minns vad jag skrev i Septembers krönika, att blir det högvatten, brunvatten, regn och kyla så lär det bli en skit höst för mig. Precis så verkar det bli också. Nu finns det förvisso lite tid kvar om än knapp att jobba på. Frågan är bara om jag orkar ta mig ut. Hade jag redan haft en bra gädda i höst så hade jag nog säkert stannat hemma. Men nu känner jag mig inte nöjd och då kanske man gör ett eller ett par försök innan isarna lägger sig. Jag har i alla fall inte packat undan grejorna ännu som jag kan göra ibland. För är man ute efter sin drömfisk så är det nu man helt klart skall lägga sitt krut. Med denna vetskap i bagaget laddar jag därmed mina vapen och förhoppningsvis ger mig ut på jakt, storgäddsjakt...

Skaplig gädda på vertikal

Här kommer en rapport från ett fiskepass under den sista veckan i augusti då jag var ute och vertikalfiskade en sväng. Med mig hade jag två spön. Ett för gös och ett för gädda. Planen var att försöka få mig några matgösar och efter detta byta till gäddgrejorna och testa ett område som jag fått bra på under tidig höst.

Det var inte det enklaste att hitta några gösar kring botten men efter en stund fann jag ett mäktigt eko på dryga sju meters djup en bit ovan botten. När jag så sänker ned min Finn-s jigg mot botten ser jag ett riktigt stort eko uppenbara sig. Pulsen stiger för ett ögonblick men hugget uteblir och några sekunder senare är den borta. Av erfarenhet så vet jag att när man väl får se sådana här ekon så är det typ i nitton av tjugo fall frågan om gäddor. Stora gösar från fyra kilot och uppåt är verkligen en bristvara i mina vatten medan gäddor i samma klass är betydligt vanligare.

Det jag nu kunde göra är att åka och leta efter den stora fisken men sånt fiske intresserar mig inte. Däremot vet jag att fisken befinner sig i närheten och när man dessutom har karta på sitt ekolod är det enkelt att hålla sig inom rätt område. Jag byter till gäddspöet och en stor gäddjigg. Det tar bara några minuter innan hugget kommer. Känner direkt att det är en bättre fisk. Tar en stund innan den ligger i håven. Det är inte fråga om någon jätte men uppskattar den till någonstans mellan nio och tio kilo så jag väljer att håva den.

Mäter den snabbt till 109 centimeter och vågen säger 9200 gram. En fin start på dagen…

Under de senaste två åren har jag knappt riktat vertikalfiske efter gädda så kanske inte så konstigt att de stora gäddorna uteblivit. Men ibland händer det ju att man får stora gäddor på mindre gös och abborrjiggar. Jag har faktiskt bränt två potentiella storgäddor de senaste åren på just gösjiggar och klen utrustning. Men nöter man med stora gäddjiggar och kraftigare utrustning så är min erfarenhet att man ökar chanserna rejält att få sig en storgädda. Dels så är oftast (dock inte alltid) en stor jigg bättre än en liten samt med kartigare grejor kan man ta gäddan hårdare och snabbare få den i håven. Alltså mindre risk att man tappar den eller får lin eller tafsbrott. Ytterligare en grej är att man kan fiska lite snabbare när man vertikalar gädda så på det sättet blir man effektivare, hinner täcka av större yta.

Tillbaka till elektronikens betydelse för att lyckas. Hade jag inte haft ekolod så hade jag ju helt klart missat denna fisk. Den stod dessutom i ett område som jag inte brukar få så stora gäddor. Denna gädda är faktiskt den första jag fått på detta sätt. Alltså att jag stannar på ekot och fiskar där jag tror den befinner sig. Normalt brukar jag åka runt och leta efter branter, struktur och stim av betesfisk och när jag sedan hittar ett område som känns intressant driver jag runt och fiskar mig framåt och hoppas på det bästa. Jag använder ekolodet för att leta heta fiskeområden, inte för att söka efter enskilda stora fiskar. Det går inte bortse att utan ekolod blir man handikappad, speciellt i större vatten ute på djupet långt från land. Hur man använder ekolodet och hur många skärmar och givare man väljer att ha tycker jag är helt upp till en själv så länge man följer fiskereglerna. Jag fiskar på det sätt som känns rätt för mig. Sen kan man alltid ha åsikter kring detta vilket jag tycker att man också skall får ha. Likaså hur man värderar och kategoriserar sina fångade fiskar.

Elektronikens betydelse kan man dock inte bortse ifrån. Men hur mycket hjälper det då? Läser man diskussionerna på diverse trådar på t.ex. Svenska Gäddfiskare så får man en bild som säger lite allt möjligt. Verkligheten är förmodligen lite mer komplext än detta. Jag tror att för att få en nyanserad och ärlig bild av detta krävs det en del erfarenhet och kunnande både vad det gäller själva fisket och elektroniken. Även att man har fiskat både med och utan ekolod i sina dagar. Tänker att i vissa fall har elektroniken ingen eller väldigt liten betydelse, andra gånger stor betydelse och i vissa fall en helt avgörande betydelse. Har man ingen eller lite erfarenhet av fiske sedan tidigare så tror jag det blir en rejäl fördel. Detta eftersom man saknar kunskap om vars fisken brukar kunna hålla till under olika förhållanden och årstider. Sånt som man fick försöka lista ut förr i tiden. Nu får man facit i skärmarna istället. Nog om detta, åter till fiskedagen.

Jag överger gösfisket och nöter vidare med gäddspöet. Blir några hugg till men bara en gädda som följer med hela vägen upp. En mager fisk som jag uppskattar till en bit över 7 kilo och ca 105 cm. Sammanfattningsvis trögt fiske men medelvikten kan man i alla fall inte klaga över. Sedan är det inte fel att få känna på lite spöböj och hårda hugg. Det är just det som jag älskar mest med gäddfisket nu mera...

September - En månad jag med åren lärt mig uppskatta allt mer...

September, ja det är en månad jag under de senaste åren kommit till att uppskatta allt mera. Kanske är det så att jag vill passa på att vara ute nu så mycket det bara går inför det mörker som väntar med kyla och snö. Sedan gillar jag att vara ute i naturen denna tid på året. Vädret kan ofta vara perfekt för antingen båtfiske eller fiske från land. Just den variationen gillar jag. Vetskapen att de stora fiskarna i perioder kan vara extra huggvilliga och dessutom fetare än normalt spelar säkert in i det hela. Dagarna blir dessutom allt kortare vilket gör det lättare att pricka in huggperioderna. Mer positivt, att betesfisken tenderar att klumpar ihop sig i stora stim och då brukar rovfisken inte vara långt därifrån.

Härlig tid vi befinner oss i nu. Tänkt om man kunde stoppa tiden ett tag och samtidigt förkorta vintern en eller två månader. Jag älskar årstiderna och dess växlingar men just vinter, snö, kyla och mörker klarar jag mig nästan helt utan.

Jag har nu 141 fiskedagar registrerade under september. Under bloggens tid har jag snittat runt 7 dagar denna månad med ett spann från 4 till 11 dagar. September ligger på 6:e plats när det gäller fiskedagar per månad. Bästa septemberfisken då? Jag har länge haft rätt svårt med att lura upp de största fiskarna denna månad. Har förvisso några hyfsade gösar, gäddor och abborrar men den där pricken över i:ett har saknats. Men så förra hösten just i september kom den, min första gädda över 14 kilo vilket givetvis är min bästa septemberfisk för närvarande.

Känslan när man just håvat en riktigt fin fisk är något speciellt. 

 
Hur mina planer och funderingar ser ut inför denna höst står för närvarande skrivet i stjärnorna. Tyvärr saknar jag för närvarande det rätta drivet men skall försöka tvinga mig ut på några fiskepass och på så sätt kanske jag får upp ångan. En bra fisk kan vara en nyckel i det hela. Likaså vädret. Blåst, regn, högvatten och brunvatten vill däremot dämpa fiskelusten rejält för mig. Så solsken, svaga vindar och stora fiskar är väl det som jag hoppas på.

Förhoppningsvis så kommer ivern tillbaka nu under hösten. Men inte alls säkert , blir det så är jag tacksam, om inte så är det inte hela världen. Jag har lärt mig genom åren att det inte går att tvinga fram fiskesuget . Antingen finns det bara där eller så inte. Springer jag på något intressant här framåt så lär jag komma med nån rapport…

Avslutningsvis lite annat som händer inom fisket/ sportfisket som jag snappat upp under de senaste veckorna

Vi börjar med det tråkiga. FUSK. Ja det fuskas en del inom tävlingsfisket. Det senaste är ett lag som tidigare år vunnit samma tävling. Nu åkte dom dit för att ha tagit med sig hör och häpna döda gäddor som dom fotat och mätt. Kreativt nytänkt precis som hela tävlingsfisket där det går ut på att jaga det största individerna av en specifik art. I USA är tävlingsfisket riktigt stort och likaså prispengarna. Här har det också fuskas en hel del. Bl.a. var det någon som kom på den briljanta idén att trycka in lite bly i fiskarna. Mer om detta finns att läsa HÄR.

Kanalgratis. I mina ögon en svordom inom sportfisket men tyvärr tycker inte alla likadant. Deras You Tube kanal är välbesökt och man tycks speciellt ha lyckats väl med att locka till sig en publik av unga sportfiskare. Då kanske man skall tänka sig för lite extra när man gör sina filmer? Nej då åker man upp till Jämtland och lyckas bryta mot alla tänkbara fiskeregler som finns. Och det är tydligen inte första gången detta händer heller. Antingen har man fått nån slags hybris och skiter i allt eller så är man bara korkad? Minns för några år sedan när jag läste en tråd i nån Facebook grupp när en av personerna i gänget hoppade på och nedvärderade självaste Jörgen Larsson samtidigt som han höjde sig själv till skyarna. Har för mig det handlade om abborrfiske kring Kalmarsund. Tänkte först att han skämtade eller var ironisk men efter att ha läst hela tråden så insåg jag att det inte alls var på det viset. Mer om tjuvfisket finns att läsa och höra HÄR.

Nu till något roligare, EU-kommissionen föreslår ett totalstopp för strömmingsfisket. Nu återstår det bara en sak att politikerna agerar och följer rekommendationerna. Detta lär dock vara svårare än man vill tro. Men man kan ju alltid hoppas att någonting händer nu innan det är för sent.

Detta får räcka för denna gång. Hösten ser för övrigt ut att dröja en eller ett par veckor i alla fall. Varm luft väntas pressas upp över hela landet med temperaturer kring 18-25 grader. Skönt förvisso men för en gäddfiskare inte det man hoppas på direkt. på återseende...

Id och braxen

En kväll för några veckor sedan fick jag en känsla för att försöka meta upp några idar. Taktiken blev flötmete med endast majs som krokbete. Jag fiskade aktivt med att flytta mig framåt längst med en sträcka av ca 100 meter. Jag har tidigare fått några idar här som bonusfångst när jag fiskat gädda. En gång har jag även metat här med mask men eftersom det är väldigt mycket småmört och abborre så har dessa småfiskar slukat masken innan idarna hunnit dit. Lösningen på det problemet tänkte jag skulle bli majs. Vet sedan tidigare år när man metade mycket att just majs gillar iden och man behöver inte heller mäska i förväg för att vänja den att käka det.

Lyckligtvis ratade småfisken majsen men var fanns iden? Efter några förflyttningar så försvann flötet och snart kände jag ett välbekant “gung” i spöet. Dagens första id var därmed krokad.       

Sex idar på drygt en timmes fiske var bättre än förväntat och ett bevis att min taktik fungerade. Förhoppningsvis så dröjer det nu inte lika länge till nästa gång jag dammar av metspöet. Mete är kul men helst vill jag då rikta mitt fiske efter stor fisk. Och när det gäller stor id så tänker jag på fiskar från 2 kilo och uppåt med chans över 3 kilo. Ja jag vet att sådana idar idag inte är vanliga i mina trakter men hade jag mot förmodan kommit sådana fiskar på spåren skulle jag garanterat halka tillbaka i metet igen.

Det dröjde inte länge förrän nästa id kom upp och under en timmes fiskande blev det totalt sex idar som kom upp. Inga giganter men skapliga bitar mellan 1-2 kilo. Förhoppningen är att jag nån gång skall få se en id med bra längd för då tror jag vikten kan bli riktigt bra. Men problemet har varit att de idar jag hittills fått här varit lite stöpta i samma form, i alla fall när det gäller längden. Däremot grovleken har varierat en del och några har varit väldigt kompakta vilket har fått en att drömma. Tänkt att få sig en sådan som mäter 60 centimeter då hade den garanterat vägt en bra bit över 3 kilo. Ja det hade varit nått…


Från id till braxen. Det här med spinnfiske med jiggar i form av långsmala maskar testade jag faktiskt på redan för si så där 25 år sedan. Dessa var dock sjunkande och såg ut som en metmask, minns att fick bra med abborre. Inte så konstigt egentligen när man vet hur mycket maskliknande larver som kan finnas på botten i vissa vatten. Man talar mest om att rovfisk äter fisk men för många arter så utgör dessa kryp i perioder en stor del av basfödan. För åtta år sedan fick jag ett gäng maskliknande jiggar av en kille som ville att jag skulle testfiska dom. Tyvärr så blev det inte så mycket fiske men de gånger jag gav jiggarna chansen levererade dom förvånansvärt bra. De såg inte mycket ut till världen men fisk fångades. Jag använde dom främst till vertikalfiske och trots att de var långa (19 cm) så föll de abborrarna väl i smaken, ja även gös och nån gädda fångades. Kanske man skulle testa dessa igen men då spinnfiska med NED skallar och låta dom studsa fram längst botten?

                    
Kan man fånga braxen på riktat spinnfiske? Hade jag fått frågan för säg 15 år sedan hade jag svarat nej. Men med dagens känsliga spön, tunna linor, krokar och jiggar så blir svaret tja det kan säkert gå. Här en av två braxnar jag dragit på kort tid. Det var ingen liten braxen heller, uppskattningsvis ca 1,7-1,8 kg.

Men det har hänt en hel del under dessa 25 år. Allra viktigaste biten är nog de tunna flätlinorna men likaså spöna som bara blir lättare och mer känsliga. Nu med de nya NED jiggskallarna som gör att jiggen ställer sig rakt upp och på botten och stutsar förrädiskt fram längst botten så får man en dödligt giftig kombination som inte minst faller abborren i smaken. Men inte bara abborren har visat sig gilla dessa maskar. Även gös och gädda men likaså id och braxen! När jag fick en braxen förra året på NED fiske så blev jag nog lite förvånad om inte helt överraskad. Men nu hände det igen för någon vecka sedan och jag tror inte detta är någon slump. Jag tror att denna metod kan säkerligen fungera för att locka all slags karpfisk till hugg. Skulle vara intressant att testa detta fiskesätt riktat på stor mört. Tanken har slagit mig en tid. Finns dock ett problem, att jag har dåligt med sådana vatten i min närhet. Men ändå coolt att man kan börja tänka i dom banorna att spinnfiska riktat efter diverse karpfiskar.

Augusti - Slutfasen av sommaren, början på hösten...

Augusti är en månad med många ansikten som oftast inleds med sommarvärme och avslutas med höstluft. Nu kan även den första frostnatten komma liksom de första gula löven i träden. Mörkret kommer sakta tillbaka och med allt detta så blir vi påminda att vi närmar oss hösten och ett vinterhalvår.

Under mina 33 år som jag fört dagbok har jag 192 fiskedagar under augusti. I snitt blir det 5,8 dagar. Mest dagar 17 stycken blev det under året 2013. Just åren 2011-2014 kom jag alltid upp i tvåsiffriga antal dagar medans om vi ser vi till de senaste fyra åren så har jag “bara” snittat 4 dagar. Alltså en markant skillnad och då kan man ju fråga varför det blivit så?

En förklaring kan vara en liten mättnad från tidigare år gällande sommarfisket. Fisket i augusti är ju rätt likt det man har under juli så istället för att köra hårt nu så har jag vilat min tid för att bygga upp ett större fiskesug till hösten. Under dessa år (2011-2014) satsade jag mest på gös och fiskade även en hel del abborre och då är ju augusti kanske den bästa månaden av alla. Medans jag de senaste åren fokuserat mer på gäddfisket och då är ju månaderna efter i regel bättre. Känslan inför året var ju att fiska lite mera under sommaren än tidigare år men hittills har det gått lite si och så med det. En orsak är vädret som varit riktigt kasst under de veckor jag haft semester.

Annars så tycker jag att augusti är en månad då man kan fiska rätt brett. Speciellt de år där man ser en förändring i vattentemperaturen. Då kan man första halvan av månaden fiske efter4 de arter som gillar varmare vatten för att sedan i slutet av månaden fiska efter laxfisk eller gädda.

Just åren 2011 till 2014 så blev det många fina fiskar och fiskeminnen som skapades. Gösfisket och abborrfisket var det jag då prioriterade högst vilket även resultatet visade på. Just motivationen är en enorm drivkraft i fisket. Man förbereder sig bättre inför varje fiskepass, man håller ut lite längre när man är ute och man drar sig inte heller för att åka långt för att få fiska. Det gäller dock att lägga sin energi på rätt sätt. Tänker då framför allt att välja rätta vatten, fiskemetoder, tekniker och ett bra taktiskt upplägg.

Just gösfisket tycker jag brukar kunna vara riktigt bra under augusti. Fyra av mina fem största gösar har jag fått under denna månad. På bilden fjolårets största gös som kom upp under ett fiskepass i augusti månad.

Just nu är väl energin inte på topp och några specifika satsningar och planer saknas i nuläget. Med andra ord så tror jag inte att jag åstadkommer några stordåd denna månad. Men som med allt fiske så vet man aldrig vad som kan hända när man fiskar. Det räcker bara med ett enda hugg så kan allt förändras på ett ögonblick…

Tre småvatten som testats med blandat resultat

Här kommer en rapport från tre olika småvatten (tjärnar) som jag testat för första gången. Jag har spinnfiskat från land och resultatet blev rätt blandat kan man väl säga.

Först ut en liten större tjärn på ca 15 ha.
Långt tillbaka i tiden sägs det ha funnits stora abborrar här. Sedan rotenonbehandlade dom vattnet och satte ut laxfisk här under en längre period. Nu har man inte satt ut nå fisk här på säkert 15 år. När jag sedan fick höra att det kommit tillbaka fisk i tjärnen så spetsade jag öronen lite extra. Det var dock lite oklart vilka arter det rörde sig om. Intressant historia och uppgifter. Fanns det nu bara abborre här så kunde det bli riktigt intressant.

Jag hade med mig Lukas denna gång och då brukar det ju som bekant bli bra. Men efter att ha fiskat oss runt hela tjärnen utan att se skymten av en endaste abborre så gav vi upp. Fast nog fanns det fisk här, mängder av mört och en och annan gädda. Vi lyckades även få upp några gäddor var av en vägde uppskattningsvis dryga 5 kilo. Men nu var det ju abborren som var måltavlan och där gick vi bet. Men blir ju svårt om det inte finns några. Eller vem vet kanske, kanske det finns ett väldigt litet bestånd av dom och då lär det inte vara några små fiskar det är frågan om. Men känslan är att abborren saknas vilket ju kan tyckas är märkligt då det finns både mört och gädda här. Fångst: 4 gäddor.

Andra vattnet, ett rätt litet vatten, en tjärn på runt 5-10 hektar.
Åskan mullrade doft bortom bergen, luften var tung och vinden svag. Förutsättningar som jag av någon anledning gillar när det kommer till abborrfiske. Det var ett litet projekt att komma hit. Först fick jag köra efter några krokiga skogsvägar innan en promenad på några kilometer tog vid. Jag har genom åren hört ett och annat rykte om detta vatten men har aldrig tagit mig för att ta mig dit själv. Men nu var det alltså dags. Skulle det finnas några storabborrar som ryktena sa? Eller stora glupska gäddor som ett annat rykte sa. Det första som slog mig när jag kom dit var att är det inte större än så här. Det andra som slog mig var att det var tvärdjupt bara en meter från land. Den tredje och sista saken var avsaknaden av växtlighet. Visst fanns lite näckrosor här och var men inte mycket mer än så. Kan detta verkligen vara nått?

Det tog dock inte många kast innan svaret kom. Hugg! En vildsint randig krigare smäller på spinnaren utanför några näckrosor. Abborren väger en bit över halvkilot och nu kan jag andas ut, dom finns här. Nästa fisk dröjer inte länge. Nu är det en annan art, en gädda. Blir ytterligare ett gäng gäddor och alla är som stöpta i samma form och väger någonstans mellan 2-4 kilo. Inga typiska smågäddor som normalt brukar finnas i överflöd i småtjärnar men inte heller några välgödda bjässar som man som gäddfiskare så gärna vill se.

Det är abborrarna som är intressanta här och efter några fina bitar från halvkilot och uppåt dryga sju hekto så kommer belöningen. Tänker att jag gör ett sista kast innan jag flyttar på mig. Då kommer hugget. Som tidigare så dyker den upp från ingenstans och hugger precis utanför näckrosbältet. Denna fisk är bra mycket större och starkare. Efter att ha sett flertalet abborrar runt 6-9 hekto de senaste året så blir det lite puls nu. Denna är större. Ingen gigant men en riktigt bra fisk som höjer kvällens fiske ytterligare ett snäpp. Fångst: 23 abborrar, 9 gäddor Big Five: 3580 g (1100g, 730g, 700g, 570g, 480g).


Kvällens största abborre, 1100 g – 45 cm föll för en Vibrax spinnare i storlek 4. En spinnare är enligt min mening det bästa betet när det gäller i sådana här typer av vatten. Och just Vibrax är min absoluta favorit.

Tredje och sista vattnet ut blev en mindre sjö eller större tjärn med en storlek av ca 15 hektar. Anledningen till att jag åkte hit var främst kräftor. Ja kräftvatten är verkligen inte vanligt i mina trakter och det är tämligen oklart om det idag ens finns kräftor här. Men i alla fall skall man ha satt ut ett gäng flodkräftor under 60-talet och finns det kvar några så lär ju inte abborrarna vara små.

Jag fiskade av ena sidan av tjärnen och det var stundom svårt att komma ut på ett bra sätt då det fanns mycket näckrosor och vass. Men det fanns även några fina ställen som kändes intressanta där det var lite djupare, mindre växtlighet med en del stenar. Vattnet var inte klart men inte heller så där starkt humus färgat som det brukar kunna vara i dessa typer av vatten.

Redan i andra kastet kom första fisken, en liten gädda. Gäddor visade det sig finnas gott om här. Totalt blev det tio gäddor under kvällen. Det dröjde en stund innan första abborren klev på. En liten rackare på kanske 50 gram. Det blev ytterligare fem småabborrar men däremot såg jag inte röken av någon större. Med tanke på det klena resultatet borde jag kanske avfärda detta vatten? Men istället är det precis tvärtom. Anledningarna är flera. Fastän abborrarna som jag fick var små så såg dom välgödda ut, inte alls som de mer klassiska “tusenbrödrar abborrarna” som är magra med stora ögon. Hade det varit gott om medelstora abborrar så hade jag förmodligen fått i alla fall någon. Så kan vara ett vatten med få större individer och då kan storleken vara väldigt bra. Så det är knappast något vatten där man lätt fyller en hink med 2-5 hektos abborrar men istället kan det vara ett vatten där man kan få en och annan riktigt bra fisk, och då pratar jag om fiskar från kilot och uppåt. Eller så var det bara en riktigt usel fiskekväll då abborrarna inte ville käka? Ja för att få svar på dessa frågor så finns det bara en sak att göra, åka dit igen och testa. Kommer jag göra det? Inte alls omöjligt. Fångst: 10 gäddor (0,3-2 kg), 6 abborrar (50-100g).

Nästa inlägg hoppas jag handlar om några strömmande vatten som jag vill testa. Att hitta stora abborrar i dessa typer av vatten i mitt område brukar inte vara det lättaste. Men däremot brukar man kunna ha roliga mängdfisken med glupska och vilda abborrar som ligger och lurar i strömkanterna, utanför näckrosbälten eller mitt ute i selen. Ja vi får se hur det blir men som vädret nu ser ut framåt så lär det inte bli speciellt mycket fiske. Lågtryck regn och blåst minst tio dagar framåt. Var ju inte precis det vädret man ville ha när man just börjat semestern och tänkt fiska efter abborre.

Tankar och lite planer kring mitt abborrfiske under sommaren samt hur jag gör min göspytt

Vi befinner oss nu mitt i Sommaren och då blir det som jag varit inne på tidigare fokus på abborrfiske ett tag framöver. Ja även en del gösfiske lär förekomma. På tal om gös så var jag ute på ett lyckat göspass tidigare under veckan så igår gjorde jag en gös/ abborrpytt som blev överraskande god.

Kan dra receptet. Tog några gös och abborrfiléer som jag delade i mindre bitar. Blandade sedan dessa i ströbröd, salt och lite vitpeppar. Steker dom sedan. Innan jag börjar med fisken så kokade jag några potatisar, morötter, och en rödlök samt vitlök som jag skurit i lagom stora bitar. Steker det sedan i stekpanna. Sedan blandade jag ihop fisken tillsammans med resten och tillsätter lite olivolja, rå finhackad rödlök, persilja och dill. Sist pressade jag lite citron över fisken.

Gös/abborrpytt. Gott och väldigt enkelt att göra

På senare år har jag allt mer börjat intressera mig för att äta den fisk jag fångar och även testa olika sätt att tillaga den på. Så bli inte förvånad om det dyker upp nått mer recept här i framtiden. Men någon superkock lär jag inte bli så risken att sidan förvandlas till en matblogg är nog minnimal. Nu åter till fisket och lite tankar kring hur jag tänker lägga upp det hela...

Allmänt
Syftet med abborrfisket liksom allt annat fiske är för mig att ha roligt. Sedan brukar jag alltid klura på några mål för att göra mitt fiske både intressantare och mer utmanande. I detta fall handlar det mycket om att testa nya vatten, fiska på olika sätt och helt enkelt lära mig mer om abborrfisket och försöka få en bättre känsla över hur ett bra abborrvatten kan se ut.

Fiskevattnen
Tittar man på en karta så finns det ju oändligt många vatten att väja emellan. Det är således en omöjlighet att hinna med att kartlägga alla. Därför har jag har jag försökt välja ut de som jag finner lite mer intressanta. Detta är inte det lättaste men kanske den mest intressanta biten. Visst några få vatten har jag fått lite information om genom åren som väckt ens intresse medans merparten mest bygger på en god magkänsla. Är ju lite detta som är det som gör fisket så spännande “att tro på något men inte veta vad som väntar en”. Får man däremot allt serverat på silverfat så försvinner det mesta av tjusningen enligt mitt sätt att se de hela på.

Jag kommer koncentrera mitt fiske till mitt närområde. Tanken är att fiska både från land och från båt i allt från små skogstjärnar, åar till lite större sjöar och kanske nån älv. Som jag skrivit tidigare så känns abborrfiske som i ett mångt och mycket oskrivet kort i mina trakter. Tyvärr är mitt fiskeområde rätt långt ifrån vad jag skulle säga det bästa om man ser till dess förutsättningar för just abborrfiske. Men det spelar egentligen inte någon roll då jag jämför/ tävlar med mig själv och utifrån från hur mina vattens potential ser ut och vad man vet fångats där genom åren.

Här en lite större tjärn eller mindre sjö som jag testfiskade för första gången förra veckan.

Rapporter om abborrar över kilot och några hekto uppåt finns i flera vatten medans fiskar över 1,5 kilo verkar vara extremt sällsynta. Detta styrks av mitt egna fiske där jag har en mängd fiskar mellan 1-1,5 kilo men bara en över. Jag kommer i alla fall jubla för varje kilosabborre som jag får och skulle jag fixa en över regg (1,6 kg) så räknar jag det lite som en sensation. Men framför allt hoppas jag på ett roligt och givande fiske. För abborrfisket är ett härligt komplement att roa sig med denna tid så kan gäddor och andra kallvattenfiskar få vara i fred ett tag.

Tävlingen
Ibland kan jag tycka att något slags tävlingsmoment ger fisket en extra krydda. Så därför har jag infört lite sådant i sommarens abborrfiske. Det blir två tävlingar kan man säga, huvudtävlingen och den intressantaste matchen blir mellan de olika vattnen jag fiskar i. De fem största fiskarnas vikter (från varje pass) läggs ihop till en totalvikt räknat i gram. Abborrarna måste väga över 300 g för att räknas. När sommaren är slut så får jag en lista över hur mina fiskevatten har levererat. Fiskar jag flera pass i ett och samma vatten räknas endast ett fiskepass åt gången.

Tills nästa år så kanske jag gör om det hela och slänger in lite nya vatten. De med högsta vikterna kan slå sig in på min topplista “all time” över tid. Sedan blir det även en “big five” över de fem största abborrarna 2023. Sedan kan man ju alltid göra en tävling i tävlingen mellan den/dom jag fiskar med för dagen.

Ja detta var lite abborrsnack. Nästa inlägg hoppas jag kommer handla mindre om snack och mer om verkstad. D.v.s. rapporter från mitt fiskande...

Juli – Sommarens mittpunkt

Juli sommarens mittpunkt, en tid då värmen oftast kulminerar samtidigt som den mest intensiva grönskan börjat ebba ut. En tid då bären börjar mogna, fågelsången avtar och kvällarna bli lite mörkare. Vad betyder juli för mig och mitt fiske? När man var grabb och hade sommarlov så var det en tid av äventyr då man ständigt var på språng och då ofta med fiskespöet i handen. Det var mest bäckar, åar, tjärnar och en och annan insjö vi sökte fiskelyckan i. Abborren var den vanligaste fångsten och gäddorna var den coolaste fisken man kunde få. När man blev lite äldre blev det ofta en eller ibland två fjällfiskeresor vilket var perfekt då man nu hade sommarledigt från fotbollen. Fjällen är en magisk plats denna tid. Men vädergudarna kan vara riktigt elaka vilket jag och på den tiden trogna fiskekompisar Mikael, Mattias, Fredrik och Andreas fått erfara mer än en gång. Här en story från en fjälltripp för bra många år sedan:

ETT TÄLT FÖR 150 KRONOR DUGER VÄL LIKA BRA SOM ETT FÖR 1500 KRONOR?

Ja precis så resonerade jag och min kompis Mikael, för inte skulle vi kasta bort pengar på ett tält då vi kunde köpa fiskeprylar för dom pengarna. Så därför inhandlades det ett tält för en kostnad av just 150kr på Ö&B i Luleå strax före vår fjällresa. Det skall tilläggas att våra reskamrater Andreas och Mattias bodde i ett nyare tält av märket Haglövs som var inköpt för 1500kr.

Redan när vi landade vid Tjirtjam strömmarna så såg vi att det började rulla in mörka, låga, regntunga moln ovanför våra huvuden. Snabbt satte vi upp våra tält för att sedan skynda oss ut i strömmen för lite kvällsfiske. Redan första natten började det regna lite smått vilket skulle hålla i sig fem dagar i sträck, dessutom ökade intensiteten successivt allt eftersom dagarna gick. Första dygnet så fungerade vår bostad prickfritt och vi var till och med lite spydiga mot grabbarna i det andra tältet, hur kan ni kasta bort pengar i ett sådant tält när det finns de som är 10 gånger billigare och minst lika bra?

Nästa natt så började vi få onda aningar då innertältduken började tyngas längre och längre ned, efter ytterligare en stund så började det rinna ner en och annan droppe längst efter tältduken. Under den andra natten ökade regnet och jag minns hur vi vaknade upp samtidigt mitt i natten av att vi kände vattendroppar som träffade ansiktet. Läget var allvarligare än befarat då det visade sig att det var en stor vattensamling längst ner i tältet just där jag hade alla mina torra kläder, ja allt var ju genomblött.

Men det var bara att bita ihop och göra det bästa av situationen, vilket jag tycker vi lyckades riktigt bra med. Ut i regnet och knyta fast ett nytt yttertält bestående av sopsäckar, som tråd använde vi oss av Corastrong lina. Resultatet blev över förväntan och trots mer regn kommande dagar så höll tältet tätt. Ett annat litet lyxproblem dök dock upp när det började blåsa upp sista dagarna. Ljudet av sopsäckarna var inte alls trevligt och det blev lite fara på taket då det tog vind mellan sopsäckarna och tältet vilket fick tältet att i princip lyfta.

Men detta redde vi också ut i form av en jäkla massa stenar som vi förankrade tältet med.

Ja denna episod får jag betrakta så här i efterhand som ett rätt roligt minne som vi fortfarande har roligt åt och förhoppningsvis också lärde oss något utav.

Här en bild som jag tog för några dagar sedan som symboliserar lite vad juli betyder för mig. Denna magiska kväll blev det inget fiske utan kände bara att få vara ute och promenera och njuta av tillvaron.   

Idag ser jag juli mer som en slags avkopplande vagga mitt i fiskesäsongen. Ofta har man semester nu och då lite mer tid än vanligt över för saker som man vill göra. Man kan lätt tro att jag borde fiska mera då men de senaste åren har det har istället blivit tvärtom. Anledningarna till detta är att jag ofta har fiskat mycket under juni och när semestern kommer så har jag sysslat med annat och samtidigt laddat fiskebatteriet fullt så man är redo inför höstfisket. Tidigare fiskade jag ofta mycket från maj till en bit in i augusti för att sedan tröttna och mer eller mindre lägga fisket på hyllan. Oftast missade jag då höstfisket. Numera försöker jag hitta en bättre balans för att kunna hålla uppe fiskesuget lite längre.

Men jag märker att det hela ofta beror vilket fiske man längtar efter och vill prioritera. I fjol och även i år så har jag dragit ner på gäddfisket under försommaren och det har då blivit mer tankar på annat fiske och framför allt abborren. Planen i år är att prioritera abborrfisket under juli och även augusti. Fokuset ligger att testa nya vatten och sedan analysera, jämföra och utvärdera resultatet. Tanken är att det blir en salig blandning av vatten som kommer betas av. Allt från små tjärnar, åar, sjöar och kanske även nån älv. Som vanligt så lär man inte hinna med allt man vill och har tänkt men jag har i alla fall en plan som jag skall försöka följa. Resultatet av detta kommer synas här med tiden. Till dess önskar jag er alla en riktig trevlig sommar...