2 b. På vilka platser och djup skall man söka gäddan?

 2. ISMETE I TEORIN OCH PRAKTIKEN

Vilka faktorer styr gäddans val av plats?
Gäddan kan vistas på de flesta platserna i ett vatten liksom på vitt skilda djup. Detta gör det hela svårare för oss sportfiskare men med ökad kunskap och erfarenhet av sina vatten brukar man med tiden kunna skapa sig en rätt bra uppfattning om hur det ser ut. Vilka faktorer styr då gäddornas val av plats och djup? Enligt forskningen vad det gäller gäddor så menar man att en gädda oftast håller till på ungefär samma plats under hela dess liv. Undantaget är tiden kring leken då de söker sig till dess lekområden. Dessa vandringar kan ibland vara långa och den senaste forskningen säger att även gäddor visar ett tydligt s.k. homing beteende d.v.s. att de söker sig till den plats där de en gång blev född. Andra faktorer som styr gäddornas val av djup och plats är givetvis tillgången på föda, jaktljus, vattentemperatur och syrehalt. En annan sak som drar till sig gäddor (oftast stora individer) är fina ståndplatser bakom stora stenar, träd eller annat bråte.

De första isarna
Om vi börjar med tiden just innan isarna lägger sig vet vi att gäddorna precis som all annan fisk oftast står riktigt djupt där vattentemperaturen är varmast. När isarna lägger sig så jämnas snabbt bottentemperaturen ut sig vilket får till följd att fisken sprider ut sig. Har man tur så kan fisken hålla sig kvar ett tag på riktigt djupt vatten och då kan man få uppleva riktigt bra fisken. Men verkligheten är att man i många vatten denna tid hittar gäddorna liksom dess bytesfiskar på riktigt grunt vatten.

Fisket på de första blankisarna brukar oftast vara bra och ibland kan det vara riktiga huggrace.

I regel är denna tid kanske den bästa och förklaringen är att gäddans jakljus nu är riktigt bra vilket gör den mer aktiv. Så snart snön börjar lägga sig på isarna så dämpas gäddans hugglust markant. Snön reflekterar ljuset väldigt effektivt åt alla håll vilket medför att ljuset får svårt att tränga igenom. Isen klarar däremot detta betydligt bättre vilket betyder att tjocka isar är att föredra framför ett tjockt snölager.

Viktigt att lära känna sitt vatten väl
Med andra ord så kan man aldrig vara helt säker på var gäddorna kan vara och därför är det oerhört viktigt att lära känna sitt vatten och att i lugn och ro prova sig fram vad det gäller platser. Viktigt att tänka på är att vissa områden i ett vatten ibland kan vara tillsynes tomt från fisk medan det bara någon månad senare kan hysa gott om fisk. Ibland har man svårt att finna logiken i detta men egentligen spelar det ju ingen roll om lyckas lista ut hur det ligger till i praktiken. Har man tur kan man också finna platser som håller fisk under hela isfiskesäsongen. Det som styr valet av gäddans ståndplatser är framförallt tillgången på föda och i regel brukar inte gäddan vara långt borta om man hittar större stim av småfisk. Men ha ändå i åtanke att det inte alltid är på det viset för då och då hittar man fina platser med god tillgång på betesfisk som helt enkelt inte fungerar trots detta.

För att kunna bedriva ett effektivt isfiske är det en stor fördel att känna till hur det aktuella vattnet ser ut och då tänker jag främst på djupförhållanden. Till viss del kan man ju se och ana hur det förhåller sig med hjälp av terrängen runt om men för att få en klarare bild är det en enorm fördel att ha rekat i förväg i öppet vatten med ekolod. När det gäller riktigt små vatten så är det givetvis inte lika viktigt men ju större vattnet är desto viktigare blir detta. En annan viktig detalj man bör reda ut så fort som möjligt när man börjar fiska i ett nytt vatten är vilka andra arter det finns och vilka av dessa som utgör huvudfödan för gäddan. Lär man sig också var de olika bytesfiskarna uppehåller sig under ett år ja då är man definitivt ett steg närmare framgång. Slutsatsen blir således att ju mer man vet om sitt vatten ju bättre är oddsen att lyckas med sitt fiske.

Borra dig från land och utåt
En bra strategi speciellt i nya vatten är att borra sig från land och utåt. Då täcker du upp flera djup och kan under dagen få en uppfattning om vilket djup som ger dig fler hugg. Fiskar du längre ut på djupare vatten kring djupkanter eller grund så gäller samma princip att försöka sprida ut sina spön på flertalet djup.

Bottennära eller pelagiskt ?
På grunt vatten har man inte så mycket att spela på så här är det vanligast att fiska strax ovanför botten. Ju djupare det blir desto mer vattenyta har man att täcka upp och för att göra bästa möjliga reklam för sig så är det bästa att presentera sitt bete pelagiskt någonstans i vattnets mellanskikt.

Fiskar du på rejäla djup från 10-20 meter brukar jag försöka variera mina spön så att de fiskar från strax under iskanten till flertalet meter ned. Ibland kan jag även fiska något spö strax ovanför botten fastän det är riktigt djupt i fall någon riktigt stor gädda skulle stå och tjura vid botten. Detta har genom åren resulterat i rätt få fiskar för mig och mest har det varit smågäddor jag fått men även några större, största vägde drygt 11 kilo. Generellt tycker jag att ju klarare vattnet är desto högre upp i vattnet skall man placera betet. När jag fiskar pelagiskt i djupa, klara sjöar brukar jag först sprida ut spöna över så stor yta som är möjligt. Det är rätt vanligt att vissa hål ger flertalet hugg medans andra inte ger något alls. Ser det mönstret kan man lägga fler spön i närheten av de heta områdena. Förklaringen att gäddorna klumpar ihop sig är med största sannolikhet att de det här finns större stim av småfisk. Bästa strategin när man väl hittat ett eller några heta små områden är att vänta till huggperioderna kommer. Dessa huggperioder tycker jag ofta är extra markanta i denna typ av vatten. En annan skillnad jag märkt mellan klara djupa sjöar jämfört med andra vatten är att bästa fisket brukar vara mitt under dagen medans tidig morgon och eftermiddag/kväll är sämre.

Här en gädda (9,4 kg - 114 cm) som högg pelagisk, fiskade strax under iskanten där det var 14 meter djupt. Lyckas man hitta gäddorna är detta fiske riktigt kul, rejäla hugg allt som oftast.

Generellt sett väljer jag att fiska närmare botten då ljusförhållanden är dåliga och högre upp i vattnet då förhållandet är omvänt. Anledningen till detta är att gäddorna är mer aktiva då det är bra jaktljus, de jagar mer med synen och en betesfisk högt uppe i vattnet upptäcks av fler gäddor än om man har den nära botten. Samtidigt stiger småfisken allt högre upp i vattnet ju bättre sikten blir och då är det ju logiskt att gäddorna gör likadant. Min teori kanske inte delas av alla för ibland kan man läsa att man skall fiska gäddan högt upp i vattnet då ljusförhållanden är riktigt dåliga. Visst finns säkert vatten där det är så men då krävs det samtidigt att stimmen av betesfisk håller till där. Fiskar man pelagiskt i klarare vatten så tror jag det kan vara en bra strategi. I vatten med sämre siktdjup där vitfisk och abborre utgör basfödan är det annorlunda då dessa brukar stå väldigt nära botten under vintern och varför skulle då gäddan inte vara där?

Fiska betet liggandes på botten
Ytterligare ett alternativ är att fiska betet liggandes på själva botten. Kanske kan det vara så att gäddorna i vissa vatten eller under speciella förhållanden just specialiserat sig på att jaga just i bottenregionen. Är det mycket lake och gärs känns detta alternativ extra intressant. Speciellt i åar men även i vissa sjöar övervintrar det en hel del grodor kring hålor, stockar och stenar vid botten. Grodorna befinner sig i dvala och blir ett lätt byte. Själv har jag erfarenhet från ett lakvatten där jag i studiesyfte kollade deras magsäckar varje år under en period av fem år. Förvånande nog var just grodor ett av de vanligaste förekommande bytena. Braxen är en annan fisk som ofta stryker botten. Själv har jag inte prövat denna taktik ännu men vet några duktiga fiskare som med framgång lyckats riktigt bra. Det man skall tänka på här är att inte ha för tungt sänke, är det lös och dyig botten finns risken att betet gräver ner sig djupt med ett tyngre sänke.

Det idealiska fiskedjupet finns det?
Av det jag skrivit här ovan kan man konstatera att gäddorna i princip kan stå lite varstans i ett vatten. Allt från att de står och trycker på botten till att de går strax under iskanten. Lite av konsten är väl då att lista ut var gäddorna håller till just den aktuella fiskedagen. Kunskap om vattnet är viktigt men jag skulle säga att det viktigaste av allt är erfarenhet och det skaffar man sig genom att fiska. Lär dig ditt vatten väl och våga testa dig fram så kommer du förr eller senare att lyckas.

Jag har kikat lite närmare på mina största ismetegäddor och funnit att några är tagna just ovan botten och några i mellanskiktet och någon enstaka just under iskanten. Det mest intressanta jag märkte var att jag fått de flesta av dessa gäddor ca 2 meter ovanför botten där det djupet varit runt 5-7 meter, ofta kring branter där det sluttar rejält. Så ett hett tips är att söka efter liknande platser i de vatten ni fiskar i. För mig har detta fungerat i flera olika sjöar men även i strömmande vatten.

Vintern
När det är som mörkast ute brukar det även vara som mest snö på isarna. Detta innebär att ljusförhållanden under isen blir riktigt dåliga och gäddorna blir då mer passiva. För den skull så slutar gäddorna inte att äta och har de chansen till ett gratis skrovmål så tvekar de oftast inte. Nu är det viktigt att man vet var gäddorna håller till då de rör sig så pass lite. Denna tid brukar jag oftast fiska rätt bottennära och även grundare än annars. Fiskar jag på djupare vatten försöker jag att fiska på flertalet djup, allt från nära botten till strax under ytan. Men var inte rädd att prova dig fram och på det sättet hitta ett mönster som fungerar i ditt vatten.

Jag tror mig fått bevis att de gäddor som normalt jagar djupare och mer pelagiskt under vissa perioder tvingas in på grundare vatten beroende på att jaktljuset helt enkelt är för dåligt. Är isen mer än en halvmeter tjock plus att det är flera decimeter snö på den och kanske det är mulet och snöar ja då lär sikten där under isen var lika med noll. Att då jaga ute på frivattnet tar helt enkelt för mycket energi, då är det istället bättre att söka sig till grundare vatten där gäddan kan stå still och lurpassa tills rätt läge kommer. Även bristen på föda kan få gäddan att söka sig till nya platser. Ytterligare en orsak kan vara att vattnet denna tid ofta är något varmare närmare land. Man får också tänka sig att isen utgör ett slags skydd för faror ovanifrån, så därför känner sig gäddorna förmodligen tryggare på riktigt grunt vatten under isen jämfört med när det är öppet vatten. Med andra ord finns det en rad fördelar för gäddorna att söka sig grundare nu under isfiskesäsongen.

Egentligen hade jag alla odds emot mig denna januaridag. Lågtryck, snöbyar och en halvmeter snö på isen. Det jag visste sedan tidigare var att platsen kunde vara het nu under dessa förhållanden. Blev fyra gäddor denna dag. minsta på dryga 4 kg, 8,4 kg, 8,5 kg samt den på bilden 11,2 kg och dryga 120 cm. 

Nu är det inte alltid så lätt på detta ställe, brukar testa platsen mer eller mindre varje vinter och ibland är dom där ibland inte, men medelvikten och toppfiskarna är minst sagt bra så helt klart en plats dit storgäddorna söker sig under vissa tider och förhållanden. Gäddorna högg nära botten på grunt vatten, betet för dagen mört 2-3 hg (deadbait) som var preparerade med Yum doftspray (shad).

Av ovan nämnda anledningar tror jag att man inte kan säga att en gädda alltid lever sitt liv inom ett begränsat område som man ibland kan läsa i litteraturen. Ibland tvingas gäddorna anpassa sig till rådande förhållanden och då söka sig bort från sin naturliga plats. Detta behöver nog många gånger inte vara frågan om några längre sträckor utan snarare om en förflyttning mellan djupare vatten längre ut och grundare närmare stränderna. En fördel man kan dra nytta av just denna tid är att hittar man väl ett hett ställe så är chansen stor att gäddorna finns kvar på platsen så länge förhållandena på isen är densamma.

Vårvintern
Denna tid bjuder generellt på bättre mängdfisken och det råder ingen tvekan på att gäddorna nu är mer aktiva. Nu rör de mer på sig och kan jaga på flertalet djup så därför gäller det att variera sina beten på olika djup. Denna tid på året fiskar jag en hel del ute på frivattnet där det är lite djupare. Runt grynnor och kring branter ger nu ofta bra resultat. Men glöm inte heller att testa grunt, speciellt i grundare näringsrika vatten med mycket vitfisk. Tiden kring gryning och skymning känns het och det har tagits många storgäddor på riktigt grunt vatten denna tid på året. Anledningen till detta tror jag är att när dagsljuset börjar avta så söker sig de flesta fiskarna till grundare vatten där de sedan tillbringar natten halvt sovande vid botten. När såldes gäddans byten börjar gå ner i varv och söka sig grundare följer gäddorna efter och när jaktljuset är det rätta kommer så ofta en kort men intensiv huggperiod. Av någon anledning brukar detta vara rätt tid för de större individerna vilket kan vara bra att känna till för de som siktar på att ta de allra största gäddorna.

I ett av mina vatten har jag märkt att gäddorna liksom mörten och abborren tenderar att stå grundare ju längre våren lider, i ett annat vatten så upplever jag nu att fisket på djupare vatten börjar bli effektivare än under vintern. Så återigen, det är skillnader mellan vatten och vatten. Ett djupt eller större vatten med fler fiskarter kanske kräver en annan taktik för att lyckas i än ett mindre, grundare vatten med färre arter. Logiskt sett så kan gäddan nu på våren jaga på större djup och yta än under vintern då jaktljuset är sämre. Vintertid däremot tvingas den högre upp i vattnet eller söka sig till grundare platser.

I Norrland ligger isarna på flera håll fram tills i slutet av april eller på vissa ställen ändå inne i maj vilket innebär att tiden mellan då ett vatten är isfritt och gäddorna börjar leka är mycket kort. Gäddorna drar sig i god tid innan leken mot sina lekplatser och därför kan vissa platser som varit riktigt bra tidigare under säsongen bli fisktomma. Detta har jag varit med om i flera av mina vatten. Då gäller det att hitta gäddorna vilket är lättare sagt än gjort. I teorin skall de finnas i närheten av deras lekplats och därför är det en fördel om man vet var gäddorna brukar leka i sina vatten. Vissa hävdar att de största individerna är tidigast på plats utanför lekområdena fast de är de som leker sist. Av någon anledning så har jag ännu inte lyckats fullt ut med mitt fiske denna tid på året. Hittar man dessa ansamlingar av gäddor borde man rimligtvis kunna få uppleva riktig bra fisken. Fast man skall också ha i åtanke att de stora gäddorna nu många gånger är riktigt romstinna och därför kanske inte så sugna att lägga alltför mycket energi på att jaga. Så taktiken denna tid på året nära leken är att söka gäddorna utanför deras lekvikar där det också gärna får vara lite djupare. Men jag kan säga att detta är betydligt lättare i teorin än i verkligheten.