Det är märkligt hur de större gäddorna ibland kan samla ihop sig inom väldigt små begränsade ytor. Det kan handla om perioden innan, under eller efter leken. Men det kan även vara om hösten. Man tänker lätt att detta främst händer i mindre vattendrag men jag har märkt att det inte alls behöver vara så utan det kan även ske i större vatten. Fenomenet förekommer både i sjöar och strömmande vattendrag. Varför gäddorna samlar ihop sig är en intressant frågeställning som förmodligen kan ha flera orsaker. Tillgången på föda är givetvis en del men det kan även vara andra faktorer som stenar, djupförhållanden, bottentyp, växtlighet, vattendjup, syrehalt, vattentemp, vattenstånd och strömförhållanden. Ibland kan det vara svårt att förstå logiken i varför gäddorna finns där men det spelar egentligen ingen större roll. Viktigare är att registrera dom yttre förhållanden som råder just den tidpunkten fisken finns där. Tänker då på saker som vattentemp, vattenstånd, väderlek och årstid och tidpunkt på dygnet. Kan även vara bra att lägga på minnet hur man fiskade. Tänker på saker som val av beten, fiskemetoder, tekniker osv. Har man koll på allt detta så är det bara vänta på rätt läge innan man försöker igen...
För ett antal år sedan sprang jag på ett sådant ställe. Jag minns att jag gjorde flertalet ankringar och alla utom en gav antingen ingenting eller bara någon enstaka snipa. Men efter en mindre förflyttning med båten så exploderade fisket. I var och vartannat kast högg det gäddor från sex, sju kilo och upp till 11,6 kilo. När något sådant händer så gäller det att njuta av stunden men samtidigt inse hur viktigt det kan vara att fiska på rätt plats.Lika viktigt eller om än viktigare är att ta det försiktigt och inte riskera skrämma gäddorna. Jag har blivit mer och mer övertygad med tiden hur viktigt detta är och hur lätt man med en båt kan förstöra för sig om man inte är försiktig. Detta gäller även på djupare vatten för ibland står ju gäddorna väldigt nära ytan, framför allt när de är på jakthumör. Jag har ju vikt mycket av min fisketid efter gädda från land de sista fem åren och det är väldigt tydligt hur nära inpå gäddorna man kan komma utan att skrämma dom om man är försiktig. Det är betydligt lättare att skrämma en gädda från båt än från land.
Ett exempel är för några år sedan då jag fiskade från land i ett rinnande vatten. Jag hade lyckas bra och fått några fina gäddor. Men mitt i allt så dyker det upp en båt som givetvis kommer i riktning mot mig. Båten kör rakt igenom det “heta området” och stannar upp bara några meter från land där jag befinner mig. De frågar om jag fått något. I detta fall svarar jag nått helt annat än verkligheten. Jag känner istället bara att jag vill ha iväg båten men istället så börjar dom fiska rakt framför fötterna på mig. Kast efter kast men som tur är lyckas de inte få en endaste gädda. När dom väl försvinner så kan jag andas ut men fiskeplatsen är nu stendöd.
I fjol valde jag avstå helt att fiska på den plats jag året innan hade fått uppleva det ovan nämnda fisket. Anledningen var helt enkelt att jag ansåg att de rätta förutsättningarna inte fanns där. Men nu föll alla bitar på plats och jag kände verkligen “att idag är det rätt läge att fiska här”. Frågan var då om mina föraningar skulle stämma med verkligheten? Det är ju givetvis inte alltid så enkelt men sanningen är att jag med åren lyckats effektiviserat mitt gäddfiske rejält. Detta är inget jag hittar på eller tro mig veta eller känner att jag vill skryta med. Utan det handlar istället om att jag vill få fram hur viktigt det är att iaktta, registrera och dokumentera sitt fiske. Mitt facit i hur jag lyckas eller misslyckas finns i mina fiskedagböcker och från den statistik jag fått fram. Sen skall man inte bortse från den väsentligaste delen nämligen tiden man lägger ned på sitt fiskande och all den erfarenhet man får av det. Ingenting kommer gratis när det gäller fiske...
Nu till det aktuella fiskepasset. Första ankringen dött, andra ger en snipa och nu var det dags för ankring nummer tre. Redan i första kastet kommer hugget men den fastnar inte. Det går sedan några kast innan exakt samma sak inträffar. Lite motvilligt byter jag ut min Rapala Peto mot en vobbler. Närmare bestämt Storgäddfiskaren Jonny Thofelts designade wobbler som går under namnet “Jonny wobbler”. En 16 cm flytande sak som dyker ett par meter som djupast när man spinner in den. Detta är ett bete som jag fastnat mer och mer för. Det är ett långkastat bete som är enkelt att fiska med. Det går även att fiska hem på olika sätt något som gör den till ett väldigt mångsidigt bete. Sen att den tycks falla dom lite större gäddorna i smaken är ytterligare ett plus i kanten. Idag visade sig Jonny wobblern från sin bästa sida för nu var det inga försiktiga hugg utan istället mer distinkta hugg och gäddorna satt nu perfekt krokade. Mönstret från 2020 upprepades. Under en hektisk halvtimme fick jag fem gäddor från ca sex kilo och uppåt.
Dagens största gädda var en rätt mager men skapligt grov och kompakt fisk som mätte dryga 114 centimeter men en vikt på hör och häpna exakt 10000 gram. Detta var faktiskt inte första gången jag vägt en gädda på prick 10 kilo. Tror det var för 6-7 år sedan då jag fiskade med Bosse. Han hade vid den tidpunkten flera gäddor mellan nio och knappa tio kilo. Givetvis var jakten efter tioklubbaren stor vid det laget Några dagar innan så fick han en riktigt fin gädda som jag håvade. Minns att jag då sa grattis nu har du din tia, men den vägde "bara" 9,8 kilo. Nu vågade jag inte säga grattis och vi bägge tyckte faktiskt att denna såg mindre ut. Men vågen stannade på exakt 10 kilo och Bosses första tia var ett faktum.
Nästa ankring bara en liten bit bort gav ingenting, flyttade mig lite till vilket gav en snipa. Fortsatte sedan fiska ytterligare nån timme helt utan resultat.
Några tips samt lite tankar om mina fiskepass på detta ställe: Trots att det hann gå två år mellan minna fiskepass så fanns de större gäddorna på exakt samma plats. Egentligen har jag ingen säker teori men däremot vissa aningar varför dom ibland står så extremt koncentrerade här. Ofta kan det ju vara små eller lite större heta områden men i detta fall så pratar vi om en fläck på runt trettio gånger trettio meter. Man kastar exakt på samma ställe och gädda efter gädda hugger. Det fanns många faktorer som var likartade vilket jag tror hade stor betydelse.
Men allt var inte exakt lika. För två år sedan stod gäddorna lite djupare i vattnet. De högg då ofta efter spinnstopp. Jag började fiska på liknande sätt men efter två missade hugg så ändrade jag taktik. Bytte till annat bete, fiskade högre upp med lite högre fart och märkte snabbt att det var rätta strategin för dagen. Jag tror det är bra att ha en “gameplan” innan fiskepasset men det är farligt att följa den till punkt och pricka. Istället gäller det att ta in allt som händer och sker. Hur hugger gäddorna, tar de högt upp, eller vid botten, följer de efter utan att hugg osv. Just att följa sin känsla blir oftast det rätta kan jag tycka. Likaså att tro på det man gör samt behålla lugnet. Saker som sällan är bra är om man låser sig allt för mycket i sitt tänkande, tappar tron eller börjar stressa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar